Remiss, nya allmänna regler, kapitel 1-3, och tillägg i kapitel 4, 9, 11, 12, 16 och 18 Uppdaterad 2014-02-26 Svara senast 31 mars 2014 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring bland livsmedelsaktörerna. Remisserna är avgörande för att få fram bra regler hjälp oss i det arbetet och ge oss dina synpunkter på förslaget. Med den bredd av erfarenhet, kunskap och engagemang som finns bland KRAVs anslutna och medlemmar landar vi i de bästa reglerna. En referensgrupp har tagit fram ett förslag till nya allmänna regler kapitel 1-3. Läs mer på vår hemsida, http://www.krav.se/pagaende-oversyner-regler-2015. När remisstiden är slut ser referensgruppen över förslaget utifrån de svar som kommit in. KRAVs regelkommitté går därefter igenom förslaget och lämnar det till KRAVs styrelse för beslut. Nya regler publiceras på vår hemsida omkring 1 juli 2014 och börjar gälla från 1 januari 2015. I några av reglerna finns övergångstider för dem som redan har KRAV-certifierad produktion. Varför? Vi ser över KRAVs allmänna regler, kapitel 1-3, i syfte att: Förenkla och förtydliga reglerna, till exempel klargöra vad certifiering för hantering av KRAV-certifierade produkter innebär och att förtydliga reglerna för socialt ansvar (regelavsnitt 2.13). Förenkla, förtydliga och utvärdera vilka möjligheter det finns att ytterligare minska miljöoch hälsorisker med tillåtna preparat enligt regelavsnitt 2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning. Utveckla och förtydliga reglerna för förpackningar (regelavsnitt 2.16) enlighet KRAVs långsiktiga mål. Utvärdera hur införandet av krav på energianvändning, regelavsnitt 2.18 och 3.3.5, har fungerat och vilka möjligheter det finns till förbättringar. Överväga möjligheter att lyfta ur delar av märkningsreglerna och hänvisa till märkningslathund. Bedöma om det behövs ett avsnitt i allmänna regler om GMO-förbudet och dess tillämpning.
Översikt och motivering Här är de viktigaste förändringarna som vi föreslår. Observera att strukturen för kapitel 1, 2 och 3 är helt förändrad. Mer information om det finns under punkt 11 nedan. 1) Tydligare och utvecklade regler om socialt ansvar (Nytt regelavsnitt: 3.1. Nuvarande regelavsnitt: 2.13.) Förslaget till nya regler om socialt ansvar vidareutvecklar de befintliga reglerna genom att tydliggöra hur kontrollen ska gå till. De flesta av reglerna i förslaget är baserade på svensk lagstiftning. I många fall kan kollektivavtal vara ett verktyg för att en arbetsplats ska uppfylla kraven. Reglerna berör bland annat anställningsavtal, diskriminering, minderårig personal, lön, övertid, hälsa och säkerhet, boendeförhållanden samt att information ska vara tillgänglig. Företag i utlandet som tillverkar produkter för import eller införsel berörs inte av dessa ändringar. Dessa företag ska istället följa reglerna om socialt ansvar i kapitel 16 (Import och införsel av produkter eller råvaror). Dessa regler kommer att tas upp i en kommande översyn av kapitel 16. Observera att den KRAV-certifierade importören ska följa de regler som berörs i den här remissen. Socialt ansvar är ett av KRAVs mervärden jämfört med EU-ekologiskt och därför är det viktigt för KRAV att förtydliga och utveckla dessa regler. KRAV-anslutna företag använder i allt större utsträckning säsongs- eller gästarbetare, till exempel inom jordbruket, och för dessa grupper är det särskilt viktigt att goda arbetsvillkor kan kontrolleras och säkerställas. 2) Tydligare och skärpta energiregler (Nytt regelavsnitt: 3.7. Nuvarande regelavsnitt: 2.18, 3.3.5, 4.6.5 samt 14.5-14.8.) - Att den nuvarande regeln om sparsamt körsätt (2.18.1) och regeln om energieffektivitet vid investeringar (2.18.2) kompletteras med de förtydliganden som har kalibrerats med certifieringsorganen (ny regel: 3.7.1 och 3.7.2). - En ny regel (3.7.3) om att alla KRAV-certifierade företag ska köpa in 100 procent förnybar el. Detta krav gäller redan för butiker och lantbrukare, nu föreslår vi att regeln utökas till att gälla alla certifierade företag. Vi föreslår följande införandetider: 2015-12-31 för lantbrukare 2016-12-31 för butiker 2017-12-31 för växthus, vattenbruk, vildväxande produktion, restaurang och storhushåll, fiske 2018-12-31 för livsmedelsförädlare, importörer, fodertillverkare, produktionshjälpmedel, slakt. - En ny regel (3.7.4) om att alla KRAV-certifierade företag ska arbeta med energieffektivisering. Redovisningen kan ske muntligt vid enklare verksamhet men måste dokumenteras vid mer
komplex verksamhet. För företag med livsmedelsförädling, fodertillverkning, produktionshjälpmedelstillverkning eller slakteri som använder mer än 500 000 kwh/år har vi föreslagit att energieffektiviseringsarbetet ska grundas på en energikartläggning som gjorts av certifierad expert eller motsvarande. Detta extrakrav gäller redan för lantbrukare med mer än 100 djurenheter eller som årligen gör av med mer än 500 000 kwh. Regeln ersätter de nuvarande reglerna 4.6.5.2 och 14.6. - En ny regel (3.7.5) om att minska användningen av fossila bränslen. Regeln gäller alla KRAVcertifierade företag. Redovisningen kan ske muntligt vid enklare verksamhet men måste dokumenteras vid mer komplex verksamhet. Regeln ersätter nuvarande reglerna 3.3.5.4 och 14.5. Den största förändring som vi föreslår på det här området är kravet om att alla KRAV-certifierade företag ska köpa 100 procent förnybar el. Huvudskälet till förslaget är att ett av målen med den ekologiska produktionen är att arbeta för att minimera användningen av fossila bränslen, något som tydligt framgår i KRAVs ekologiska målsättning. I KRAVs regler finns idag regler för lantbrukare och butiker om att använda 100 procent förnybar el. Att förändringen inte har kunnat genomföras tidigare beror på att några av de stora förädlingsföretagen har motsatt sig förslaget. De har då hänvisat till kostnadsskäl och till att de valt att arbeta med energi och klimat på andra sätt. KRAV har gjort undersökningar som visar att merkostnaden för att byta till 100 procent förnybar el ligger mellan 0-2 öre/kwh. Fler företag väljer nu att gå över till förnybar el och vi anser inte att ett fåtal aktörer ska kunna utgöra ett hinder för övergången till förnybar el i den KRAV-certifierade kedjan som helhet. En sådan omställning innebär ett stort mervärde för varumärket och är tacksam att använda i marknadsföring på ett enkelt och tydligt sätt. Den andra regeländringen som behöver motiveras är förslaget om att alla ska arbeta med energieffektiviseringar. Vi har utformat regeln så att den är tolkningsbar och inte medför extra dokumentationskrav för små företag. För de större förädlingsföretagen har vi dock valt att skärpa kravet eftersom vi vet att det finns stora miljöfördelar med effektivare energianvändning och även pengar att tjäna för företagen. Vi vet också efter att ha utrett frågan att många stora förädlingsföretag redan nu arbetar systematiskt med energieffektivisering och energikartläggning. I en annan utredning undersöktes även lantbrukares inställning till de nuvarande reglerna om sparsamt körsätt, förnybar el och energiplanering. Där framgick att merparten av de tillfrågade lantbrukarna var nöjda med de reglerna. Därför har vi valt att endast göra smärre förändringar i energireglerna för lantbrukare. Läs vår utredning Energiregler lantbruk utvärdering, uppföljning och rekommendationer som finns på http://www.krav.se/allmanna-regler-kap-1-3 3) Tydligare och skärpta förpackningsregler (Nytt regelavsnitt: 3.5. Nuvarande regelavsnitt: 2.16.) KRAV har som mål att förtydliga och skärpa reglerna om förpackningar. De ändringsförslag som beskrivs nedan är ett första steg i arbetet med att utveckla KRAVs förpackningsregler.
- En ny regel (3.5.1) om att producenterna ska eftersträva en resurseffektiv förpackning genom att optimera förpackningsmaterialet och förpackningseffektiviteten samt minska klimatpåverkan. - En ny regel (3.5.2) om förbud mot PVC. - Att listan över kemikalier som inte får förekomma i förpackningsmaterial ska förkortas. Den nuvarande regeln 2.16.2 (ny regel: 3.5.2) förbjuder användning av förpackningsmaterial som behandlats med kemikalier som finns på Kemikaliesekretariatet SIN-lista. Med tanke på det stora (och växande) antalet ämnen som tas upp i SIN-listan är det i praktiken svårt för de KRAV-anslutna att bedöma huruvida kravet uppfylls. Vi har därför tagit fram en lista över endast de ämnen från SIN-listan som förekommer i förpackningar. Denna lista finns som ny bilaga 7. Regeln om att kemikalier från SIN-listan inte får användas blir lättare att följa när listan begränsats till endast de ämnen som är aktuella. När det gäller PVC finns åtskilliga skäl som talar för ett förbud: - PVC ger utsläpp av stabila organiska föroreningar vid såväl produktion som avfallshantering. - PVC är också oftast skälet till att hälsofarliga ftalater förekommer i förpackningar. - PVC i hushållsavfall innebär fördyrad och försvårad avfallsbehandling. Även om många skadliga tillsatser i PVC avvecklats återstår en rad miljö- och hälsorelaterade effekter med PVC-polymeren i sig. Livsmedelsbranschen ingick en överenskommelse att avveckla PVC i förpackningar redan på 1980-talet. PVC förekommer nu endast i undantagsfall. Ett PVCförbud från KRAVs sida signalerar tydligt att även återstående tillämpningar måste ersättas med bättre alternativ. KRAV kommer framöver fortsätta att arbeta med förpackningsreglerna och då främst med att ytterligare underlätta tillämpningen av reglerna. Läs vår utredning Förstudie Förpackningar på http://www.krav.se/allmanna-regler-kap-1-3 4) Nya regler om godkännande av ämnen och material som inkluderar GMO och nanoteknologi (Nytt regelavsnitt: 3.3) Detta avsnitt inleds med några nya allmänna hänsynsregler (3.3.1-3.3.3) som grundar sig på de ekologiska principerna och som gäller för alla val av ämnen och material. - En ny övergripande regel (3.3.4) om att genetiskt modifierade organismer inte får användas och hur detta ska tillämpas. - Att gränsvärdet för oavsiktlig och tekniskt oundviklig GMO-inblandning sätts till 0,9 procent för foder och 0,1 procent för livsmedel och övriga produkter.
Att samla GMO-förbudet i de allmänna reglerna gör att reglerna blir tydligare. KRAV tillåter inte att GMO används i produktionen. Men eftersom GMO används i konventionell odling runt om i världen tvingas KRAV sätta gränsvärden för ofrivillig inblandning. För livsmedel och övriga produkter, där utsäde är särskilt viktigt, föreslår remissen att värdet sätts vid den nuvarande gränsen för vad som går att analysera. Ett högre gränsvärde för fodermedel motiveras av att de största fodermedelsföretagen hanterar eller inom en snar framtid kommer att hantera GMO-foder i samma fabriker som GMO-fritt foder. Det är därmed stor risk för oavsiktlig och tekniskt oundviklig inblandning av GMO. Hälsa är en viktig aspekt för konsumenter som väljer ekologiska livsmedel. GMO-fritt är en del av denna hälsoaspekt, vilket motiverar att gränsvärdet för GMO i livsmedel ska sammanfalla med detektionsgränsen. Non-GMO Project Standard har en uppdelning i olika gränsvärden för olika produktgrupper där fodermedel har ett högre gränsvärde än livsmedel. Läs vår utredning Utredning om KRAVs gränsvärde för GMO på http://www.krav.se/allmannaregler-kap-1-3 Vi föreslår även: - En ny regel (3.3.5) om förbud mot användning av nanomaterial eller nanoteknologi. I regeln ingår en definition av teknologiska nanopartiklar. Tanken är att i framtiden knyta denna regel till någon typ av hjälpmedel, såsom en risklista. KRAVs regler för livsmedelsförädling tillåter inte nanopartiklar idag, men det behöver tydliggöras och inkluderas för all produktion. 5) Tydligare regler för rengöring, desinfektion och skadedjursbekämpning (Nytt regelavsnitt: 3.4. Nuvarande regelavsnitt: 2.15.) - Att kapitlet byter namn till Minskad miljö- och hälsopåverkan från hygienarbete. Det nya namnet ramar bättre in funktionsområdet (olika typer av åtgärder som säkerställer bra hygien i livsmedelsledet). - Att det tydliggörs vilka rengöringsmedel och ämnen som det är tillåtet att använda och att det gäller för alla olika typer av lokaler (regel 3.4.3 som ersätter nuvarande reglerna 2.15.3 och 2.15.5): Definitionen av miljömärkta rengöringsmedel ska omfatta Svanen, Bra Miljöval eller motsvarande oberoende miljömärkningar av tredje part. I dagsläget finns få miljömärkta kemtekniska produkter som saluförs till jordbruk och industri, men reglerna för hygienarbete gäller för alla KRAV-certifierade företag och i hela verksamheten där vanlig städning och rengöring (t ex handtvål) förekommer.
Tillåtna ämnen för rengöring och desinfektion med två undantag ska motsvaras av de som listas i EU-förordningens (889/2008) bilaga VII, Produkter för rengöring och desinfektion av byggnader avsedda för animalieproduktion. Undantagen är hypoklorit och formaldehyd som inte tillåts eftersom de är hälso- och miljöfarliga och sedan tidigare förbjudna i KRAV-certifierad produktion. Listan ersätter den som finns i nuvarande regel 2.15.5. Det blir också tydligare att produkter i Bra Kemråd får användas i djurstallar. Fler preparat än de som finns på listan får användas om det krävs för att uppfylla lag- eller myndighetskrav. Denna regel ska gälla för alla KRAVanslutna företag - En ny regel (3.4.4) om skadedjursbekämpning. Bekämpning särskiljs alltså från rengöring och desinfektion. De metoder/ämnen som mer direkt har med bekämpning att göra flyttas från nuvarande regel 2.15.5 till denna regel. - Att det tydliggörs att den KRAV-certifierade ska ha en rutin för sitt hygienarbete, en så kallad hygienplan (regel: 3.4.2). Detta är rimligt och ett vanligt krav enligt andra kontrollprogram samt livsmedelsverkets föreskrifter. Förslagen innebär ett förtydligande av regelavsnittet. Vi föreslår även: - Att det fortsatt ska vara möjligt för certifieirngsorganen att göra en prövning för användning av andra ämnen och metoder än de som listas i 3.4.3 och 3.4.4 (regel: 3.4.5). Vi vill gärna ha synpunkter kring i vilken omfattning det görs idag? Läs vår utredning Förstudie Rengöring, desinfektion och bekämpning på http://www.krav.se/allmanna-regler-kap-1-3 6) Tydligare allmänna regler för certifiering - Att det tydliggörs vilka som ska vara certifierade (ny regel: 2.1.1). - Att det tydliggörs hur ofta kontroll ska ske (nya regler: 2.4.1-2.4.2, nuvarande regel: 2.4.1). - Att kravet på provtagning förtydligas (regel: 2.4.4, nuvarande regel: 2.4.3). Detta är ett krav enligt EU-förordningen och innebär ett förtydligande av regeltillämpningar som gäller men som inte varit inskrivna i reglerna tidigare.
7) Minimitider för årlig kontoll (Regelavsnitt: 18.6) Vi föreslår minimitider för den årliga kontrollen. Om kortare tid används ska skälen för det dokumenteras i kontrollrapporten. Indelningen är delvis gjord med utgångspunkt i certifieringsorganens prislistor. Enligt EU-förordningen och certifieringsorganens uppgifter ska den årliga kontrollen innefatta en genomgång av samtliga regler. Vi har valt minimitiden på plats eftersom det tycks mest etablerat. Det finns tecken på att konkurrensen mellan certifieringsorganen är hård och att priserna för certifiering pressas nedåt. För att denna utveckling inte ska leda till att kontrollerna inte ges den tid som behövs kan minimitider vara nödvändiga. Minimitiderna ger också en signal till certifierade företag om vilken tid som minst ska läggas på den årliga kontrollen. Detta regelförslag har tagits fram i översynen av kapitel 18 (Regler för godkända certifieringsorgan). 8) Tydligare regler om avtal med tredje part (Regelavsnitt: 2.11) - Att nuvarande regler om entreprenadavtal och lagringsavtal slås ihop till en regel om avtal med underleverantör. - Att KRAV-anslutna lantbrukare som tidigare ska kunna anlita en underleverantör (som inte är KRAV-certifierad) för enkel beredning av någon del i sin KRAV-certifierade produktion. Begränsningen om att det bara ska gälla egna råvaror ska förses med tillägget att det också kan röra sig om inköpta vegetabilier och tillåtna tillsatser (ny regel: 2.11.1). Benämningen underleverantör överensstämmer med EU-förordningen. Det är möjligt att lätta på begränsningen och tillåta inköpta vegetabilier eftersom det inte är någon riskprodukt och det handlar om enkel beredning. Vi föreslår även: - Att avtal för packning och märkning på utländsk packplats flyttas till kapitel 16 (Import och införsel). - Att marknadsföringsavtal tas bort och att det införs krav på certifiering för marknadsföring enligt den nya regeln 20.7. Det utgör ett förtydligande att placera reglerna i de regelområden där de tillämpas. Marknadsförare måste vara certifierade enligt EU-förordningen. Läs vår utredning KRAVs regler för avtal med tredje part och för certifiering av hantering på http://www.krav.se/allmanna-regler-kap-1-3.
9) Nya regler i kap 9, 11 och 12 för hantering av KRAV-produkt - Att regelområdet Hantering av KRAV-produkter tas bort. KRAV-certifierade företag som endast hanterar KRAV-certifierade produkter ska antingen vara certifierade enligt kapitel 9 (Livsmedelsförädling), kapitel 11 (Fodermedel) eller kapitel 12 (Produktionshjälpmedel). Ny regel som beskriver vilka regler som gäller för dessa producenter ska införas i respektive kapitel. Dessa producenter är idag certifierade enligt kapitel 9, regelområdet Hantering av KRAVprodukter används inte av certifieringsorganen. En särskild regel för dessa producenter i kapitel 9, 11 respektive 12 utgör ett förtydligande. Läs vår utredning KRAVs regler för avtal med tredje part och för certifiering av hantering på http://www.krav.se/allmanna-regler-kap-1-3 10) Förändringar i märkningsreglerna (Nytt kapitel: 20. Nuvarande kapitel: 1.) - En ny regel (20.2.1) som gör det obligatoriskt att använda KRAV-märket på de produkter som säljs som KRAV-certifierade. - En ändring i den nuvarande regeln 1.2.8, om att producenten själv får välja var märket placeras på förpackningen (ny regel: 20.2.9). Eftersom användningen av EU-logotypen för ekologiska produkter är obligatorisk så bör även KRAV-märket vara det, främst för att inte ge våra kunder en konkurrensnackdel men även för att konsumenter lätt ska kunna välja KRAV. Vidare menar vi att kunderna själva vet bäst hur de ska placera KRAV-märket på produkt eller förpackning för att det ska vara så praktiskt som möjligt och/eller ha största möjliga säljande effekt. Vi föreslår även: - Att friytan omkring KRAV-märket ändras till hälften av KRAV -textens höjd i märket (ny regel: 20.2.3, nuvarande regel: 1.2.3). - Att det inte ska vara krav på att ange slutberedningsland om inte svensk lagstiftning kräver det. Det är trångt på förpackningarna idag och den nya märkningsförordningen medför krav på ytterligare text på förpackningen, till exempel näringsvärdesdeklaration. Minskning av friytan
försämrar inte märkets synlighet i alltför stor utsträckning. Vi bedömer att märkning av slutberedningsland har en liten konsumentnytta. 11) Helt ny struktur för de allmänna reglerna Vi föreslår en ny kapitelstruktur för att göra KRAVs regler tydligare. Den nya strukturen innebär: - Att nuvarande kapitel 1 flyttas till slutet av regelboken och blir kapitel 20. Det nya kapitel 1 innehåller inledande texter (som inte är regeltext) såsom KRAVs målsättning, beskrivning av certifieringsprocessen, läsanvisningar, definitioner, m m. Det är inte logiskt eller läsvänligt att KRAVs regelbok inleds med regler om märkning och marknadsföring, som inte berör alla KRAV-anslutna och som används först i senare produktionsled. - Att det nya kapitel 2 tar över innehållet från nuvarande kapitel 2 till och med regel 2.12. Dessa allmänna regler beskriver hur certifieringen går till samt den KRAV-anslutnes rättigheter och skyldigheter. Strukturen inom kapitlet är som tidigare uppbyggd efter den ordning i vilken olika moment sker. - Att det nya kapitel 3 innehåller allmänna verksamhetsregler som gäller för alla KRAVanslutna, avsnitt 2.13 2.18 från nuvarande kapitel 2 samt stora delar av nuvarande kapitel 3. Alla energiregler (allmänna, lantbruk, växthus och butik) ligger samlade i detta kapitel. Regler i nuvarande kapitel 3 som endast gäller lantbruk (de nuvarande reglerna 3.1.2, 3.1.3, 3.3.7 och 3.3.8 ) har placerats i kapitel 4. Flera regler i nuvarande kapitel 2 och 3 överlappar varandra och har slagits ihop. Idag finns det en risk för att lantbrukare inte läser de allmänna reglerna i nuvarande kapitel 2 utan endast nuvarande kapitel 3 (de allmänna reglerna för lantbruk). Vissa regler som bara gäller lantbruk har kunnat flyttas till kapitel 4 eftersom alla med lantbruksproduktion ska följa kapitel 4. Tidigare undersökningar om förtydligande av KRAVs regler har visat att de som använder/läser KRAVs regler är positivt inställda till att förändra reglernas struktur om det leder till en tydligare regeltext. Hela förslaget till nya regler Du kan hämta hela regeltexten och mer information på http://www.krav.se/pagaende-oversynerregler-2015. Du kan där även ladda ner övriga remissförslag som just nu finns ute för synpunkter.
Hur du svarar Vi vill gärna ha dina synpunkter på: Reglernas innehåll leder de till att syftet med översynen nås, är kraven rimliga, går reglerna att uppfylla? Språk går det att förstå vad vi menar? Går reglerna att kontrollera? Var konkret och hänvisa till den eller de regler du vill kommentera. Beskriv gärna konsekvenserna av en regel eller av de ändringar du föreslår. Maila ditt svar till regler@krav.se. Ange ditt namn och kontaktuppgifter så vi kan nå dig om vi behöver fråga dig om något. Det är värdefullt för oss om du talar om ifall du har egen KRAVgodkänd produktion och i så fall vilken, om du är konsument, finns i livsmedelsbranschen eller till exempel är lantbruksrådgivare. För dig som är lantbrukare finns det möjlighet att lämna synpunkter via en webbenkät. Enkäten har skickats till de KRAV-certifierade lantbrukare som vi har mejladress till. Om du inte fått enkäten men skulle vilja lämna dina synpunkter via den så hör av dig till regler@krav.se, så skickar vi den till dig. OBS! Vi behöver ditt svar senast 31 mars 2014. Du som inte har tillgång till dator hör av dig per telefon eller brev så skickar vi remissförslaget och eventuellt bakgrundsmaterial till dig med vanlig post. Postadress: KRAV, Box 1037, SE 751 40 UPPSALA. Vi publicerar de remissvar vi får in på vår hemsida, och anger ditt namn. Om remissen Svar som kommer från föreningar eller organisationer har större tyngd än remissvar från enskilda. Har du möjlighet att samverka med kollegor eller inom en förening för att diskutera och lämna ett gemensamt svar är det extra värdefullt för oss. Men vi är tacksamma också för svar från enskilda personer. Vilka har varit med och tagit fram förslaget? I regelöversynen har vi haft följande referensgrupp: Katarina Ahlmen, Svenskt Sigill Kerstin och Thomas Björklund, Warbro Kvarn och Linds gård. (t o m aug 2013) Marianne Schönning, Ekologiska lantbrukarna (fr o m oktober 2013)
Patrick Gustavsson, Revisor ControlCert Scandinavia Per Rosander, KRAVs regelkommitté och EnviroAction Pär Lindqvist, Lantbruksrevisor KIWA Åsa Lindeblad, Saltå Kvarn Åsa Domeij, KRAVs regelkommitté och Axfood Anna Widell, LRF Mjölk (t o m dec 2013) Anders Carlborg, regelutvecklare KRAV Paula Quintana Fernandez, regelutvecklare KRAV Christopher Riddselius, regelutvecklare KRAV Helena Bengtsson, projektledare och regelutvecklare KRAV Hör av dig om du har frågor! Helena Bengtsson Regelutvecklare KRAV helena.bengtsson@krav.se regler@krav.se 018 17 45 09