för Helsingborgs stad Dagvattenpolicy

för Helsingborgs stad Dagvattenpolicy

Dokumentet är ett resultat av samarbete mellan: MEX, Miljökontoret, Stadsbyggnadsförvaltningen.

Innehåll Förord... s. 4 Sammanfattning... s. 5 Inledning... s. 6 Syfte... s. 7 Mål för dagvattenhantering... s. 8 Principer för dagvattenhantering... s. 8 - Angripa föroreningskällor - Minska dagvattenmängder - Rening och krav - Drift och underhåll Riktlinjer för dagvattenhantering... s.12 - Vid nyexploateringar - I befintligt bebyggda områden - Allmän platsmark (gator, vägar, parkeringar) - Allmän platsmark (torg, parker, grönytor) - Privat mark - Industriområden Ansvar för dagvattenhantering... s.14 Recipienter... s.16 Fortsatt arbete... s.17 Litteratur... s.18 Ordlista... s.18

Förord Projektet Dagvattenpolicy för Helsingborg är en skrift som redovisar riktlinjer för dagvattenhantering, hur avledning och uppsamling av dagvatten skall ske i planlagt område eller områden som omfattas av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), i Helsingborgs stad. Policyn skall anpassas till Miljöprogram för Helsingborgs stad som anger mål och riktlinjer för Helsingborgs miljöarbete. Några av de nationella och lokala miljömålen kommer att behöva omarbetas innan 2010 till följd av ramdirektivet för vatten. Öppen, lokal dagvattenhantering som lösning av en del urbana vattenproblem väljs allt oftare. Både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter påverkas av frågorna kring dagvattenhantering. För att minska belastningen på avloppsnätet, reningsverket samt recipienterna gäller att omhänderta och fördröja dagvattnet lokalt i gällande område. Policyn är utarbetad av en stadsövergripande organisation där VA-verket drivit projektet med Ulla-Britt Thorén som projektledare samt Åsa Peetz som handledare. I övrigt har i organisation ingått: Stadsbyggnadsförvaltningen med representanter Carl Welin, Roland Nilsson och Clara Lundquist Mark- och Exploatering med representant Marie-Louise Svensson Miljökontoret med representant Pär Persson Ett särskilt tack riktas till experterna Gilbert Svensson från DHI/ Göteborg samt Ulf Thysell från Malmö VA-verk som deltagit i ett seminarium och delat med sig av sina tidigare erfarenheter inom området. Andra kommuners arbete med dagvattenpolicy har också inspirerat och varit till nytta. Helsingborg 2007-12-06 Stadsbyggnadsnämnden...

Sammanfattning Policy för dagvatten skall för att få en hållbar utveckling ställa kraven: Att förebygga vid källan genom att undvika produkter som innehåller skadliga ämnen, som tas upp av vatten och därmed förs in i vårt kretslopp. På sikt gör detta bästa nyttan, men de tar tid och kräver förändringar inom alla sektorer för att uppnå kvalitet inom nära framtid. Att bryta ned, fånga, koncentrera och lagra svårnedbrytbara ämnen Ämnen svåra att bryta ned kan sedimenteras, eller lagras på botten i dammar, i marken eller i växter. Föroreningarna koncentreras och vi får lättare att hantera dem och föreskriva säker lagring. Att fördröja borttransporten De s.k. tröga systemen ger fördröjning av dagvattenavrinning och ger bättre tid till sedimentering och fastläggning vilket momentant minskar belastningen på recipienten under flödestoppar. Att ta vara på resurser Dagvattnet är ur många synpunkter en resurs, naturligtvis större i de länder som har vattenbrist, men även i vår stad bör vi se dagvatten som en resurs. Projekt med återanvändning av dagvatten existerar idag endast i några få s.k. Ekobyar.

Inledning Dagvatten är ytavrinnande regn- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till olika recipienter, eller till Helsingborgs avloppsreningsverk Öresundsverket. Tumregel för obebyggd marks naturliga avrinning är 1 l/s och ha. I möjligaste mån skall denna ej ökas vid byggnation, ty då regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden ändras sker förändringar också med vattnets kretslopp. Vattnet kan inte längre infiltrera i mark och bilda grundvatten utan avleds snabbt via ledningar till reningsverk, sjöar och vattendrag. Tillsammans med dagvattnet förs även de föroreningar som samlats på trafikytor, samt centrum- och industriområden såsom tungmetaller, korrosionsmaterial och olja, med ut till recipienterna. Med tiden har andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed också belastningen på ledningar, reningsverk och recipienter. Öppen, lokal dagvattenhantering väljs allt oftare som lösning för urbana vattenproblem. Både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter påverkas av frågorna kring dagvattenhantering. För att minska belastningen på ledningsnätet, reningsverket och recipienterna gäller det att omhänderta och fördröja dagvattnet lokalt i gällande område. Figur 1; Vattnets avrinningsförhållande, vattnets kretslopp.

Prestanda och säkerhet i dagens ledningsnät och pumpstationer har under senare år höjts och därför har också hanteringen av dagvattnet blivit än viktigare. Kvalitén och hanteringen av dagvattnet är avgörande för kvalitén i vattendragen. Dagvattenproblematiken växer i takt med exploatering och bebyggelsens utbredning. I tätorten, med stora hårdgjorda ytor, både inom och utom privat mark, rinner vattnet snabbt av på ytan och kan leda till översvämningar i ledningsnät och bäcksystem. Även grundvattenbalansen kan rubbas. Vattnet förorenas med tungmetaller och svårnedbrytbara ämnen från t.ex. trafik och byggnadsmaterial samt näringsämnen från jordbruksmark. Dagvattenpolicyn skall tas fram som vägledning för hur denna problematik skall hanteras. Helsingborgs stads befintliga dagvattensystem är idag hårt belastat. Utbyggnad av nya områden och den förväntade klimatförändringen kommer att förändra nuvarande avrinningsförhållanden och förvärra de problem som redan idag finns med ökande regnvolymer och därigenom ökad avrinning och större risk för översvämningar. Helsingborg har sin avvattning dels mot Öresund, där dagvattnet först skall passera ett redan befintligt ledningsnät eller känsliga bäckar, dels mot Skälderviken via Vege å. Helsingborgs stad måste bygga för att uthålliga dagvattensystem utvecklas. Dagvattnet skall ses som en positiv resurs i stadsbyggandet. Syfte Syftet med att upprätta en dagvattenpolicy är att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att ta om hand och i möjligaste mån minska mängden dagvatten. Dagvattenpolicy skall vara ett levande verktyg som tydliggör dagvattenhanteringens inriktning och tydliggör dess krav. Hanteringsmetod av dagvattnet skall bedömas utifrån dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Möjligheter till att förbättra närmiljön skall även beaktas vid planeringen av dagvattenhanteringen. Syftet är att riktlinjerna skall ge samtliga inblandade parter vilka förutsättningar som gäller för dagvatten i olika situationer vid fysisk planering, byggande, gatu- och väghållning, drift, exploatering och köp. Riktlinjerna skall vara ett underlag för beslut om de styrmedel som staden själv förfogar över, såsom ABVA och andra lokala föreskrifter, taxor och detaljplanebestämmelser, instruktioner, budgetar och verksamhetsplaner m.m. för kommunal verksamhet i allt arbete med dagvatten.

Mål för dagvattenhantering Övergripande mål: Vattenbalansen och den befintliga grundvattennivån får ej allvarligt förändras. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan. Tillförseln av föroreningar till bäckar och recipienter ska begränsas. Byggnader och anläggningar samt natur- och kulturmiljöer ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. Belastningen på avloppsreningsverket och ledningsnätet skall minskas genom reducerade och reglerade dagvattenflöden till ledningsnätet. Antalet bräddningar i avloppsreningsverket och ledningsnätet skall minska genom minskade dagvattenflöden. Dagvattnet skall i mesta mån ses som en resurs vid utbyggnad av staden, t.ex.: - för rekreation och lek. - för att höja de arkitektoniska värdena. - för att höja naturvärden och biologisk mångfald. Principer för dagvattenhantering Angripa föroreningskällor Mest långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt är att begränsa föroreningarna till dagvattnet redan vid källan. Behovet av att ta hand om föroreningar undviks då och så även kostnaderna för reningsanläggningarna. Helsingborgs stad skall arbeta för detta genom att: Vid planer och byggnation verka för alternativa byggnadsmaterial till koppar och zink samt i möjligaste mån undvika obehandlat zinkmaterial i gatumiljö. Vid prövning och tillsyn av verksamheten beakta behovet av att rena dagvatten enligt Miljöbalken. Information till allmänheten om bl.a. hushållskemikalier och andra föroreningar som tex. biltvätt på gatan, bekämpnings- och gödningsmedel osv. Minska avloppsbräddningarna. Minska dagvattenmängder

Figur 2; Olika kategorier av öppen dagvattenavledning, princip enligt VA-forsk rapport, Peter Stahre. Öppen dagvattenavledning För att minska och uppehålla mängden dagvatten som belastar ledningsnätet och recipienter används lokalt omhändertagande av dagvatten inom privat mark, LOD. Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild tomt inte är så stor genom fördröjning och infiltration, blir den sammantagna effekten av att konsekvent utnyttja LOD högst väsentlig. Öppen dagvattenavledning utanför privat mark är exempelvis olika typer av trög avrinning och fördröjning. I samband med nyexploateringar skall i första hand öppen dagvattenavledning och LOD väljas då det finns tekniska möjligheter för detta. Helsingborgs stad skall verka för LOD genom att uppmuntra fastighetsägare att införa LOD samt förespråka LOD i nya planer. Infiltration är inte möjligt att nyttja om: Markförutsättningarna ej talar för infiltration. Marken innehåller föroreningar som vid infiltration kan föras vidare.

Övriga lösningar Vid ombyggnad eller nyexploatering skall följande lösningar övervägas för att minska och uppehålla mängden dagvatten som belastar ledningsnätet och recipienter. Det är viktigt att dessa lösningar anges i detaljplanen. Grusade eller gräs- och grusarmerade parkeringsytor. Plattsättning med genomsläppliga fogar. Gröna tak (växtbeklädda). Bild 1; Exempel på olika marksten som ger god genomsläpplighet och grönt, växtbeklätt tak. Rening och krav För att skydda den biologiska mångfalden, värdefulla naturmiljöer, recipienter och badplatser behöver dagvattnet i vissa fall renas. Bedömning får göras områdesvis efter föroreningsbelastning på dagvattnet och känslighet på recipient samt tekniska och ekonomiska förutsättningar. Dagvattnet kan renas lokalt med enklare metoder så som en enkel damm eller översilningsyta, eller i mer komplexa dagvattenanläggningar som oljeavskiljare följt av damm eller motsvarande. I hårt belastade områden, såsom parkeringsplatser med stor omsättning på bilar eller trafikleder och vissa industriområden, bör det övervägas om oljeavskiljning, filter i dagvattenbrunnar, eller annan rening av dagvattnet skall förordas i detaljplan. 10

Drift och underhåll För att minska föroreningar till dagvattnet är god skötsel av gator, parkeringar, parker och dagvattenanläggningar ett måste, t.ex. genom: Underhållsrutiner för dagvattenanläggningar. Vid slamtömning sker provtagning för bedömning av massornas föroreningsgrad. Underhållsrutiner för tömning av dagvattenbrunnar och gatusopning. Gödsling av parkmark och användning av kemiska bekämpningsmedel på kommunal mark skall ske i enlighet med den policy som tas fram i miljöprogrammet. Vid klottersanering skall sådana produkter väljas som ger minst påverkan på miljön. Vid underhåll av stolpar, räcken m.m. måla dessa med färg som ger minst påverkan på miljön. 11

Riktlinjer för dagvattenhantering Vid dagvattenhanteringen skall en helhetsbedömning för stadens planering göras. Dagvattenhanteringen skall anpassas efter områdets karaktär och investeringen skall planeras där insatsen gör störst nytta. Extra hänsyn måste tas till den tekniska funktionen, som i hög grad påverkar driftskostnader i framtiden. Vid nyexploateringar Under detaljplanearbetet skall en förstudie med geoteknisk och geohydrologisk undersökning utföras för att kunna avgöra vilken typ av dagvattenhantering som är lämplig för området. Vid höjdsättningen skall hänsyn tas till de förväntade klimatförändringarna. Följande ordning av riktlinjer skall gälla: 1. LOD I första hand skall lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, nyttjas. Fastighetsägarens ansvar för LOD-anläggningen skall tydligt framgå. 2. Öppen dagvattenavledning Där LOD ej kan genomföras skall öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras. 3. Ledningsnät Då markförhållandena eller andra förutsättningar ej tillåter LOD eller öppen dagvattenavledning skall dagvattnet avledas i dagvattenledning. I befintligt bebyggda områden Äldre bebyggda områden har oftast en konventionell avledning av dagvatten. Vid sanering skall kombinerade avloppssystem byggas om till duplikatsystem. När staden har möjlighet att påverka fastighetsägare skall följande saker beaktas: Minskning av föroreningar till dagvattnet. LOD 12 Allmän platsmark (gator, vägar och parkeringar) Hårt trafikerade gator och vägar förorenar dagvattnet med tungmetaller, oljerester, däckpartiklar mm. Det är därför av största vikt att dagvatten från trafikerade ytor genomgår någon typ av rening innan vattnet släpps ut i recipienten, tex.: Dammar och oljeavskiljning med avstängningsanordningar i händelse av olyckor. Gaturengörning och underhåll, för ett renare dagvatten. Tömning, enligt givna underhållsrutiner, av gatubrunnar för dagvatten. Diken och översilningsytor vid gator för att rena och fördröja dagvatten.

Allmän platsmark (parker och grönytor) Dagvatten på allmän platsmark som t.ex. parkmark och grönytor skall ses som ett naturligt förekommande element och en kvalitet för staden. Genom utveckling, rätt utformning och rätt utnyttjande erhålls positiva värden, såsom: Miljövärde Estetiskt värde Biologiskt och ekologiskt värde Rekreativt värde Pedagogiskt värde Privat mark Separerad avledning av spill- och dagvatten. Där förutsättning finns förespråkas LOD. Viktigt att blivande fastighetsägare i nyexploateringsområden får information om kraven på och syftet med dagvattenhanteringen och att informationen förs vidare vid eventuell försäljning. Industriområden Dagvatten från industriområden varierar i sammansättning beroende på bl.a. trafiktäthet och kemikalieanvändning. Varje enskilt fall måste bedömas separat. För att förbättra dagvattnets kvalitet skall följande gälla: Vid tillsyn och prövning av verksamhet skall, där behov finns, krav ställas på dagvattenhanteringen enligt Miljöbalken. Bensinstationer skall ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. 13

Ansvarsfördelning för dagvattenhantering Kommunstyrelsen Planeringsskede: - Vid LOD eller öppen dagvattenhantering i nya planområden ansvara för att mark och utrymme för dagvattenhanteringen finns med i planen, för att skapa möjligheter till efterlevnad. - Ansvar för att informera och föreskriva om gällande villkor för dagvattenhanteringen vid försäljning av tomtmark till exploatör eller privatperson, samt vid tecknande av exploateringsavtal. Miljönämnden Planeringsskede: - Vara rådgivande för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån områdenas karaktär och recipientens känslighet i enlighet med dagvattenpolicyn. - Delta i planläggningen med synpunkter på dagvattenanläggningen. - Bevaka att mål och åtgärder i Miljöprogrammet för Helsingborgs stad beaktas. Driftskede: - Tillsyn enligt Miljöbalken, med särskilt beaktande vid prövning, innebärande att med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten vid behov renas. Bygg- och anläggningsskede: - Beakta hur dagvattenanläggningen utformas ur miljö- och hälsoskyddssyn punkt i samband med byggsamråd. Stadsbyggnadsnämnden Planeringsskede: - Ansvar för att tillse att åtagande för att reglera drift- och underhållsansvar samt kostnadsfördelning för dagvattenanläggningen träffats innan detaljplanen blivit antagen. - Vid LOD eller öppen dagvattenhantering i nya planområden ansvara för att mark och utrymme för dagvattenhanteringen finns med i planen, för att skapa möjligheter till efterlevnad. - Bevaka och skaffa kunskaper om dagvattenfrågor tidigt i planprocessen för en långsiktigt hållbar planering. - Bevaka och tillföra gestaltningskunskaper till planeringen av dagvattenanläggningar. 14

Verksamhet, Gata Bygg- och anläggningsskede: - Tillse att rätt materialval och utförande för allmänna hårdgjorda ytor genomförs. Driftskede: - Underhålla gatudagvattenbrunnar samt ansvara för gatusopning. Verksamhet, Park Planeringsskede: - Bevaka och tillföra gestaltningskunskaper till planeringen av dagvattenanläggningar. Bygg- och anläggningsskede: - Tillse att rätt materialval och utförande för allmänna parkytor genomförs. Driftskede: - Bevaka och tillföra gestaltningskunskaper till planeringen av dagvattenanläggningar. - Underhåll av allmänna dagvattenanläggningar inom parkmark enligt åtagande. VA-verket Planeringsskede: - Bevaka tekniska lösningar för dagvattnet och tillföra kunskaper om dagvattenfrågor tidigt i planprocessen. - Utveckla det befintliga ledningsnätet för dagvatten. - Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. - Bevaka dagvattenfrågor i den översiktliga planeringen. Bygg- och anläggningsskede: - Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla rätt funktion. - Skapa driftinstruktioner för dagvattenanläggningen. Driftskede: - Drift och underhåll av allmänna dagvattenanläggningars tekniska delar; in- och utlopp samt medelvattenyta vid dimensionerande regn. - Ansvar för att föra vidare information om kraven på och syftet med dagvattenhanteringen i områden med LOD. Fastighetsägare Bygg- och anläggningsskede: - Planera och bygga privat mark för ett väl fungerande dagvattensystem. Framtida drift- och underhåll: - Ansvar för att funktionen för LOD upprätthålls inom privat mark. 15

Recipienter Recipienterna för dagvattnet från Helsingborgs stads avrinningsområden är indelade efter känslighet. Känsliga bäckar: Råån med biflöden Rydebäcken och Gåsebäcken, Hittarpsbäcken samt Pålsjö bäck med utlopp i Öresund. Vege å med biflöden, Oderbäcken samt Högmossediket med utlopp i Skälderviken. Känsliga via ledningar mot: Strandvägen, Norra Hamnen, Inre Hamnen samt Knähaken (Kopparverkshamnen). Matris för prioritering av recipienter För att bedöma om dagvattnet mot de olika recipienterna skall behandlas eller ej används följande matris: Recipient: Känslig mottagare Mindre känslig mottagare Lite förorenat/ Bostadsområde Behandling krävs ej Behandling krävs ej Måttligt förorenat/ Trafikleder < 2.000 fordon/ dygn, parkeringsytor med stor omsättning samt industriområden Förorenat/ Trafikleder > 2.000 fordon/ dygn samt vissa industriområden Behandling övervägs Behandling krävs Behandling krävs ej Behandling övervägs 16

Fortsatt arbete Dagvattenpolicyn är ett levande dokument och kommer att revideras och uppdateras kontinuerligt. Dagvattenhanteringsplan vilken redan är påbörjad knyts till Dagvattenpolicyn. Dagvattenhanteringsplanen kommer att vara områdesspecifik och innehålla detaljerad information om varje områdes karaktär exempelvis industriområde, villaområde, trafikområde m.fl. Varje karaktär är sedan knuten till tabeller med olika schablonvärden (hämtade från VA-forskrapporter) för föroreningar inom respektive områdestyp. De högst prioriterade områdena är de som har sina utlopp i våra känsliga vattendrag (se föregående sida). Dessa områden är karterade och skall redovisas i GIS-verktyg, för ökad överskådlighet av den totala föroreningsmängden inom ett avrinningsområde. Dagvattenhanteringsplanen kommer också att behandla gällande förutsättningar för omhändertagande av dagvatten i respektive områden. Exempelsamling över befintliga dagvattenanläggningar i Helsingborg kommer också att knytas till Dagvattenpolicyn samt beröra olika typer av våra befintliga dagvattenanläggningar och deras funktion. Exempel kommer också att ges på olika lösningar av LOD till hjälp för både exploatör och fastighetsägare. Dagvattenstrategi Utgångspunkten för dagvattenstrategin, ett komplement till Dagvattenpolicyn, är att skapa långsiktligt hållbara system som fungerar tillfredställande för Helsingborgs stad under kommande århundraden. Strategin kommer att revideras löpande efterhand som fler fördjupningar blir klara och nya rön om dagvatten dyker upp som mål nationellt och internationellt. Faktorer som påverkar dagvattenplaneringen och behandlas här är bl.a EU:s ramdirektiv för Vatten och den nya Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 2007-01-01. Strategin kommer att gå betydligt mer på djupet, beskriva lägsta tillåtna byggnation, med hänsyn till Klimatforskningens antagande om ökade nivåer i haven av olika anledningar, förändrade dimensioneringsnormer utöver Svenskt Vattens publikation P90 med hänsyn till olika rapporter som framkommit om förändringar i regnmängder samt återkomstider. Även typ av föroreningsinnehåll, problemföroreningar skall kommenteras med tanke på inverkan på djur och växter. 17

Litteratur Dagvattenpolicy, Gävle kommun, antagen av kommunfullmäktige den 1 november 2004. Dagvattenstrategi för Stockholms stad, antagen av kommunfullmäktige den 7 oktober 2002. Dagvattenpolicy för Malmö, september 2000. En långsiktigt hållbar dagvattenhantering, Planering och exempel av Peter Stahre, Svenskt Vatten och Peter Stahre 2004. Miljöprogram för Helsingborgs stad mål och åtgärder, antagen av kommunfullmäktige i maj 2006. Saneringsplan för avloppssystemet i Helsingborg, december 1994. Saneringsplan för spillvattenledningsnätet, Helsingborgs ytterområden, februari 2003. Ordlista ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Allmän platsmark Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller, om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som funktionellt och i övrigt motsvarar sådan mark. Avloppsvatten Samlingsbegrepp för spillvatten, använt kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Bräddning När obehandlat vatten går rakt ut i recipient pga. för stor kapacitetsbelastning i systemet. Dagvatten Ytavrinnande regn-, och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter. (Öresund, vattendrag eller reningsverk) Detaljplan Juridiskt bindande dokument som reglerar markens användning och bebyggelse. Duplikatsystem Avloppsledningar med skilda ledningssystem för spill- respektive dagvatten. Dränering Avvattning av t.ex. jord eller byggnader genom avledning av vatten. 18

Exploateringsavtal Civilrättslig överenskommelse mellan markägare och kommun. Upprättas vanligen i samband med upprättande av detaljplan. Fördröjning Utjämning av dagvattenflöde innan det når recipient. Geohydrologi Läran om vattnets rörelse på och i mark. Grundvatten Vatten som helt fyller hålrum i jord och berg. Vatten som finns under markytan. Hydraulik Vattenförekomst och vattenrörelser i konstruktioner som rör, kanaler, pumpar, bassänger m.m. Hydrologi Läran om vattnets kretslopp i naturen. Infiltration Inträngning av vätska i poröst eller sprickigt material, t.ex. vattens inträngning i jord eller berg. Vattnet sprids över markytan för att infiltrera ner i markvattenzonen och i huvudsak tas upp i växtligheten. LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) Dagvatten från enskilda fastigheter eller grupper av fastigheter tas omhand inne på privat mark. Detta kan åstadkommas genom infiltration och avdunstning eller genom fördröjning av dagvattnet. Policy Grundprinciper för en organisations handlande i en viss fråga. Recipient Yt- eller grundvatten som tar emot dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten. Spillvatten Använt/förorenat vatten från bostäder, arbetsplatser, industrier m.m. Trög avledning System för långsam vidaretransport av dagvatten i öppna system. Tungmetaller Metaller vars densitet överstiger 5 g/cm3, till de vanligaste hör bl.a. kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom. Öppen dagvattenavledning Dagvatten avleds i öppna system, t.ex. svackdiken, diken, bäckar, dammar, våtmarker etc. 19

Stadsbyggnadsförvaltningen Kundtjänst 042-10 60 60 www.helsingborg.se