Till Programkommitteén för Vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin Översyn av utbildningsprogram i vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin, Blue 11, oktober 2011 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Auditgrupp: Extern bedömare: Petra Lilja Andersson, ordförande i Nämnden för omvårdnadsutbildning, Medicinska fakulteten, Lunds universitet Lärare inom SA: Kerstin Segesten, Prof emerita Student: Fanny Fors, student (tidigare vice ordförande i SAKS) Avnämare: Monica Berglund, VD, Tre Stiftelser Göteborg 1
Inledning Övergripande om programmets ledning och organisation Programmet leds av två personer som delar programansvaret. Dessa två personer har vardera 20 procent av sin tjänstgöring avsatt för detta uppdrag. Auditgruppens bedömning är att denna tid kan vara alltför sparsamt tilldelad i relation till ansvaret. Till viss del förklaras förhållandet av att ekonomisk styrning och budgetansvar finns hos prefekt och i förlängningen hos sektionschef, och därmed inte under programansvaret. Detta förhållande ger dock upphov till funderingar runt hur programmets kvalitet och utveckling möjliggörs i det dagliga arbetet, men förklaras av att det finns goda kanaler för kommunikation och ömsesidig förståelse. Lokalbristen är ett stort problem för såväl praktiska konkreta studiemöjligheter som för samhörigheten mellan studenterna och inte minst med tanke på en akademisk sammanhållen miljö, där lärare, forskare och studenter kan mötas i ett ömsesidigt kunskapsutbyte. Lokalbristen kan därför anses viktig att lösa ur arbetsmiljöhänseende. Programmet består till 26 procent av VFU (motsvarande 31 veckor/ 46,5 hp). I självvärderingen anges att SA gärna medverkar i en gyllene standard för hur svensk sjuksköterskeutbildning ska se ut. Frågan som uppkommer är då huruvida omfattningen på 26 procents VFU ligger i relation till en gyllene standard. Auditgruppens bedömning är att, även om det är svårt att uppnå den av EES avtalet önskade standarden på 50 procent, kunde omfattningen av VFU ligga högre. Bristen på VFU platser är dock förklaringen till att omfattningen ser ut som den gör, och auditgruppens bedömning är att det är av hög prioritet att tillgången till kvalitetsmässigt goda VFU platser i rimlig omfattning säkerställs framöver. När det gäller programmets logistik och struktur, ser auditgruppen att det är positivt att samläsningen med röntgensjuksköterskeutbildningen nu minskas i omfattning i termin ett, liksom även viss samläsning med andra program. Detta för att ge studenterna möjlighet att tidigt finna sin egen yrkesidentitet, och bli sedda och bekräftade i den utbildning de har valt. Däremot är den tvärprofessionella teamträningen viktig, och där ser auditgruppen att möjligheterna är goda genom de nya pedagogiska former som föreslås i självvärderingen. Styrkor och problemområden inom respektive temaområde I Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd Många studenter vill komma till SA för att gå sin sjuksköterskeutbildning och SA har glädjande nog landets högsta söktryck, och även om en ödmjuk inställning till detta finns i medvetenhet om att det är en populär studieort etc, är det viktigt att värna om att upprätthålla såväl söktryck som antal HST/HPR. Enligt Studentbarometern är 84 procent nöjda med utbildningen. I självvärderingen syns dock ett sjunkande antal HST beroende på ett relativt stort antal avhopp så sent som i termin tre. Detta förklaras av ett det finns en spärr inför ingången i termin tre och genom att studenter ibland byter till en annan 2
utbildning. I självvärderingen uttrycks dock att det finns ett brett missnöje bland studenterna över organisationen under framför allt första året, med bristande kontinuitet, täta byten av kursansvariga lärare, otillräcklig kommunikation, orimlig arbetsbörda etc. Auditgruppen finner detta förhållande både allvarligt och anmärkningsvärt. Trots att en översyn av dessa faktorer gjorts och vissa förbättringar har skett, menar auditgruppen att programmet bör göra en ordentlig översyn av hur nya studenter tas emot och över hur välkomnande miljön är. En tydlig tonvikt på introduktion i den kommande professionen och betoning på stöd utifrån den enskilde studentens behov är en förutsättning, liksom en lokalmässigt sammanhållen och tilltalande miljö. Det är positivt att introduktionsdagar nu införs och att utveckling av mentorsprogram planeras, liksom anställning av amanuenser. Trots att söktrycket är högt, behövs riktade rekryteringsinsatser för att få en breddad rekrytering avseende fler manliga sökande och personer från andra kulturer. Detta kan dock ske med hjälp av insatser på nationell nivå i samverkan med andra utbildningsorter. Kurser på engelska bör också erbjudas för att bredda rekryteringen och bidra till internationaliseringen. II Innehåll och utformning Utbildningen bedrivs i en pedagogiskt utvecklingsinriktad miljö liksom i en aktiv forskningsmiljö. Det finns ett väl genomtänkt kvalitetsarbete. Det är positivt med satsningen på att tydliggöra generic skills och de sex kärnkompetenserna, och inte minst med införandet av Nationell Klinisk Slutexamination för Sjuksköterskeexamen (NKSE). Det finns också en strävan mot en hög grad av ämnesintegration och forskningsanknytningen är mycket god. Processorienterad handledning är ett viktigt moment och ingår i utbildningen från termin tre. Auditgruppen menar att denna med fördel skulle kunna starta redan i termin ett (och utgå från andra frågeställningar än VFU, som exempelvis professionsutveckling och etik), som ett led i att tidigt tydliggöra yrkesidentiteten. Vidare är det positivt att en genomlysning gjorts avseende examinationsformer i programmet. Auditgruppens bedömning är dock att en majoritet bör utgöras av enskilda examinationer. I självvärderingen framgår att mer än hälften av examinationerna utgörs av grupptentor eller liknande. I annat fall bör det vara tydligt att det är en individuell bedömning som sker. Större examinationer med bredare ansats är också att föredra framför många små. Det är också av stor vikt att bedömningskriterier är tydliga i samtliga examinationer, och kända av studenterna i förväg. I självvärderingen nämns att studentcentrerat och studentstyrt lärande utgör föremål för framtida utveckling, medan auditgruppens rekommendation är att denna utveckling prioriteras, liksom arbetet med säkerställande av constructive alignment i samtliga kurser. För den verksamhetsförlagda utbildningen är det av vikt att platstillgången ökar, genom nya arenor och nya pedagogiska modeller. Idag råder stor brist på VFU platser, vilket bland annat kan leda till urholkad utbildningskvalitet och stress hos studenter som får sena besked om aktuell placering etc. Auditgruppen föreslår att vid nästa ändring av utbildningsplanen bör en översyn av termin fem och sex göras, för att förlägga examensarbetet till termin 5 och därmed ge studenterna möjlighet till en längre 3
sammanhållen VFU period i anslutning till förestående examen. En omläggning som också skulle gynna det praktiska genomförandet av NKSE, och ligga i samklang med aktuell forskning. Vidare pågår diskussioner inom programmet angående internationalisering, och huruvida detta snarare kan benämnas globalisering. Vi bedömer att ett tillfredsställande arbete utförs, men för att uppnå en ännu högre kvalitet, bör kurser inom programmet kunna erbjudas på engelska och lärarutbytet bör öka. Det finns också en obalans mellan inresande och utresande studenter. III Lärarkompetens Lärarkompetensen är tillfredsställande, med 60 procent disputerade lärare och dessutom god högskolepedagogisk kompetens. Därtill ett flertal kombinationsanställningar, som bäddar för relevant klinisk förankring. Anmärkningsvärt är dock att endast en professor är verksam inom programmet och då till en sparsam omfattning av fem procent. Det är också av vikt att vara uppmärksam på att i takt med att flertalet adjunkter går i pension, försvinner en del av den breda omvårdnadskompetensen, som kanske inte fullt ut kan ersättas av forskare som är spetskompetenta inom sitt specifika fält. Orosmolnet finns inom VFU, där bristen på handledare med adekvat kompetens är stor. I självvärderingen framgår att planeringen av programmets framtida VFU nu svänger från sluten vård (där VFU platser till stor del saknas) mot kommunal VFU där handledarkompetensen brister och där kvaliteten på VFU n som pedagogisk miljö skiftar. Det pågår för närvarande en inventering av handledarkompetensen och det finns all anledning att prioritera en översyn och prioritering av kompetenshöjande insatser inom den kommunala vården. Ett annat steg är att öka tillgången av VFUplatser inom den slutna vården genom att finna nya pedagogiska modeller. IV Studentinflytande Studenterna känner sig välkomna att delta i utvärderingar, men trots det är antalet svar lågt och de uppger dessutom känna sig oengagagerade i vad som händer i programmet. Studenterna är också inbjudna att medverka i beslutade organ, men närvaron är låg. En bidragande faktor kan vara att vikänsla och samhörighet saknas, till viss del beroende på faktorer som anges på annan plats i den här rapporten. Det är därför av vikt att finna nya innovativa metoder att utvärdera kurser, samt utröna orsaken till och i möjligaste mån åtgärda så att studenterna prioriterar att delta i beredande och beslutande möten. Under punkt I anges en del aspekter som berör studenterna, det är dessutom positivt att särskilda identitetsskapande moment och ceremonier nu införs vid utbildningens början. V Omvärldsanalys Det finns en god arbetsmarknad och utbildningen ger många möjligheter. Vid alumniundersökning framkommer att utbildningen anses relevant för det kommande yrket och att 90 procent arbetar inom yrket efter avslutad utbildning. Det finns en god kontakt med verksamheten, och representanter för avnämarna finns exempelvis representerad i programkommitteén. Programmet ligger väl i framkant med exempelvis beaktande av de kärnkompetenser som förespråkas såväl nationellt som 4
internationellt. Det framgår dock inte lika tydligt hur samtliga sex kärnkompetenser är tydliggjorda i utbildningen, med undantag för personcentrerad omvårdnad där SA glädjande ligger mycket långt framme. Flera innovativa utvecklingsprojekt pågår dessutom, såsom hållbar utveckling, vårdhygien, portföljen Metoder i omvårdnadsarbete etc. I självvärderingen anges också att SA vill medverka i framtagandet av, och själva stå för en gyllene standard för svensk sjuksköterskeutbildning, detta är oerhört positivt, men det anges inte närmare hur denna standard bör se ut och hur utbildningen vid SA förhåller sig till denna. VI Framtid Förändringar för att anpassa programmet till framtiden är påbörjade med olika projekt såsom VFU i tiden, förbättrade metoder i omvårdnad och komplementära metoder. Det anges också att studieuppgifter i relation till kärnkompetenserna ska bli tydligare. Arbetet med att säkerställa constructive aligment anges i självvärderingen som ett arbete på lång sikt, vilket auditgruppen anser något oroande med tanke på kommande kvalitetsutvärdering av HSV 2013. Det anges också att på sikt ska en ny elektroniskt lär och bedömningsplattform tas fram, och även i det avseendet anser auditgruppen att arbetet bör prioriteras på kortare sikt. Fokus inom VFU ska i framtiden ha flyttats från sluten vård till kommunal vård men formerna för hur detta kan se ut ter sig osäkra. Vi anser att denna övergång bör ske långsamt, och att VFU platser inom sluten vård bör utgöra bas även framledes. Utvecklingsmöjligheter respektive hot mot utbildningens kvalitet som kan förväntas under de närmaste åren Det finns en rad områden som har goda utvecklingsmöjligheter, och som exempel kan nämnas följande: Fortsatt satsning på mentorskap och amanuensprogram Utökad internationalisering Nya pedagogiska tankesätt och modeller, nya former för teamträning Finna nya kanaler som underlag för att utveckla utbildningen Ökad studenttrivsel och studentinflytande Ökad tillgång på VFU platser, kanske genom nya arenor Vårdpedagogiken är ett av fokusområdena vid SA och kunde vara betydligt mer synligt i utbildningen Utökad processorienterad handledning 5
De hot auditgruppen kan identifiera gentemot utbildningens kvalitet är följande: Växande studentmissnöje under utbildningens första år, ledande till sjunkande söktryck och förlorade HST Urholkning av kvalitet och kvantitet i VFU, såvida inte platstillgång och pedagogisk kvalitet säkerställs Lokalbrist ledande till ett omfattande arbetsmiljöproblem Bristande eller försenat kvalitetsarbete avseende constructive aligment och studentsäkerhet leder till påpekanden i HSV s kommande kvalitetsutvärdering Auditgruppens slutsatser, och förslag till prioritering av åtgärder/aktiviteter som kan främja programmets utveckling Sammanfattningsvis vill auditgruppen tacka för det hedersamma granskningsuppdraget, liksom för det utmärkta underlag vi har fått ta del av i form av gedigen självvärdering och intressanta samtal vid platsbesök, vilka tyder på stor medvetenhet om såväl programmets förtjänster som svagheter. Nedan sammanfattar vi de förslag till åtgärder som vi anser kan främja programmets utveckling. Studenttrivsel och lokaler. En förutsättning för att behålla utbildningens höga söktryck är att studenterna känner sig sedda och bekräftade i utbildningen. De punkter som framkommer avseende studenternas bristande tillfredsställelse, under framför allt första året, bör därför noggrant analyseras ytterligare, gärna i samråd med studenter, och åtgärdas. Till detta hör även åtgärd av den lokalbrist som råder. VFU med god kvalitet. Tillgången på pedagogiskt kvalitetsmässigt goda VFU platser behöver säkerställas, både inom slutenvård och kommunal vård. Nya arenor och innovativa pedagogiska former behöver finnas och handledarkompetensen behöver stärkas. Om intentionen att flytta fokus från VFU i sluten vård från kommunal vård bibehålls, bör de stora skillnaderna i sjuksköterskans roll inom den kommunala vården beaktas så att studenterna får en genomgående pedagogiskt bra miljö. Inom auditgruppen anser vi att att VFU inom den slutna vården även framledes bör ha en betydande plats inom utbildningen. Sista året. Vid framtida förändring av utbildningsplanen bör innehållet i termin fem och sex ses över så att det självständiga arbetet flyttas till termin fem, och studenterna kan få en längre sammanhållen VFU som avslutar utbildningen. Individuella studentsäkra bedömningar och röd tråd genom utbildningen. Arbetet med examinationsformer, bedömningskriterier och tydliggörande av constructive alignment bör intensifieras och prioriteras. 6