BILAGA 2 Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning 4 Syfte 4 STATISTIK Tabell 1 5 Tabell 2 6 Tabell 3 7 Tabell 4 8 Tabell 5 9 Tabell 6 10 Tabell 7 11
INLEDNING Låg inkomststandard Beskrivning Rädda barnen gav den 6 december 2012 ut rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2. Rapporten visar bl.a. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll minskade från 13,0 % till 12,7 % mellan åren 2009 och 2010 i Sverige. I reella tal minskade barnfattigdomen i Sverige från 248 000 barn till 242 000. Den ekonomiska utsattheten är större för barn mellan 0-6 år jämfört med barn i åldrarna 7-17 år. De allra rikaste barnhushållen drar ifrån i inkomststandard medan de fattigaste hushållen tenderar att halka efter jämfört med medel- och höginkomsthushållen. Skillnader i ekonomisk utsatthet mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant. Risken att leva i ett fattigt hushåll år 2010 var drygt fem gånger så stor bland barn med utländsk bakgrund jämfört med barn som hade svensk bakgrund. Risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så stor bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till samboende föräldrar. Störst risk för ekonomisk utsatthet är för barn i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. Barnfattigdomen är bland dessa hushåll 54 % jämfört med knappt 20 % för barn till ensamstående förälder född i Sverige. Risken för att leva i ett ekonomiskt utsatt hushåll för barn som bor med båda föräldrarna födda i Sverige var endast 2,4% år 2010. Måttet låg inkomststandard har tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) för att relatera till hushållens inkomster med en norm för levnadsomkostnader, vilket innebär att den tar hänsyn till hushållens inkomstsida och utgiftsida. Konkret kan två exempel redovisas för vad som menas med låg inkomststandard, för år 2010 var gränsvärdet 11 453 SEK/månad för ett hushåll med en vuxen och ett barn, för en familj med två vuxna och två barn var gränsvärdet 17 457 SEK/månad. Alla familjer med en disponibel inkomst (den inkomst de har netto när alla skatter, bidrag och förmåner räknats in) under dessa gränsvärden har en inkomststandard som räknas vara låg. Försörjningsstöd Det andra delmåttet utgörs av det klassiska fattigdomsstrecket, det vill säga de hushåll som har en så pass dålig ekonomi att de söker, och är berättigade till samhällets yttersta hjälp. Rätten till försörjningsstöd regleras i socialtjänstlagen och kan överklagas till länsrätten av den enskilde. För vidare förklaringar och definitioner om begreppen hänvisas till kap 3.2-3.3 i rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2. Syfte Syftet med denna bilaga till Program för boendeplanering är att bryta ner den information som handlar om Mariestads kommun i rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2 utgiven av Rädda Barnen. Denna bilaga till Program för boendeplanering, Mariestads kommun 2012-2030 är en kortfattad produkt med inrikting på statistik för Mariestads kommun från rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2 med tilllåtelse från författaren Tapio Salonen. 4
Tabell 1. Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Mariestads kommun år 2010 Andel av samtliga barn i hushåll med Rankingranking varken låg låg inkomst- försörjningsstöd både låg inkomstinkomststandard standard standard och eller försörjnings- försörjningsstöd stöd 83 90,6 % 6,3 % 4,9 % 1,9 % Av Sveriges 290 kommuner rankades Mariestads kommun år 2010 till en 83:e plats i statistiken för andel barn 0-17 år i hushåll med varken låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Andelen barn mellan 0 till 17 år i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd utgjorde 90,6 % av samtliga barn. Andelen barn mellan 0 till 17 år med låg inkomststandard utgjorde 6,3 % av samtliga barn medan andelen med försörjningsstöd utgjorde 4,9 %. 1,9 % av barn mellan 0 till 17 år befann sig i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd i Mariestads kommun år 2010. Topplaceringarna i rankingen år 2010 utgjordes av förorter till storstadskommuner, på första plats kom Täby kommun i Stockholms län med 96,0 % av andelen barn i åldrarna 0 till 17 år av samtliga hushåll utan vare sig låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Bottenplaceringen togs av Malmö kommun med 67,3 % av andelen barn med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd. 5
Tabell 2. Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Mariestads kommun år 2009-2010 Ranking Andel Ranking Andel Förändring 2010/2009 Förändring 2010/2009 2010 2010 2009 2009 i procent i ranking 83 9,4 % 94 9,9 % -0,5 % -11 År 2009 utgjorde andelen barn mellan 0 till 17 i hushåll med låg inkomsstandard eller försörjningsstöd 9,9 % av samtliga hushåll med barn. År 2010 var motsvarande andel 9,4 % vilket är en minskning med 0,5 procentenheter. Grannkomunnerna Töreboda, Gullspång och Skövde intog platserna 175, 255 och 57 år 2010. År 2009 rankades Mariestads kommun som 94 av Sveriges 290 kommuner, år 2010 hade man avancerat till plats 83. 6
Tabell 3. Överlappning av låg inkomststandard och försörjningsstöd för barn 0-17 år Mariestads kommun år 2010 Antal barn i hushåll med Totalt antal barn låg inkomst- försörjningsstöd både låg inkomst- Överlappning standard standard och % försörjningsstöd 4 469 283 st 221 st 85 st 30,0 % År 2010 fanns totalt 4 469 barn mellan 0 till 17 år i Mariestads kommun, 283 barn fanns i hushåll med låg inkomststandard medan 221 barn fanns i hushåll med försörjningsstöd. Antalet barn i huhåll som berördes av både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 85 stycken. Andelen som berördes av både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 30 %. 7
Tabell 4. Andel barn i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd efter föräldrars bakgrund Mariestads kommun år 2010 Andel barn i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd Totalt andel barn med utländsk Svensk Utländsk Differens Andel barn med utländsk bakgrund, i % bakgrund bakgrund svensk- bakgrund av samtliga barn utländsk, i % i ekonomisk utsatthet, i % 15,6 % 94,0 % 72,5 % 21,4 % 45,6 % År 2010 utgjorde andelen barn med utländsk bakgrund i Mariestads kommun 15,6 % av totala andelen barn. Andel barn i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd med svensk bakgrund var 94,0 % och för barn med utländsk bakgrund var andelen 72,5 %. Barn med utländsk bakgrund utgjorde 45,6 % av samtliga barn med ekonomisk utsatthet i Mariestads kommun år 2010. 8
Tabell 5. Barn 0-17 år i familjer med ekonomisk utsatthet Mariestads kommun år 2010 Totalt Barn i hushåll med Barn i hushåll med Barn i hushåll med antal låg inkomststandard försörjningsstöd försörjn.stöd och låg barn inkomststandard Antal Andel Antal Andel Antal Andel 4 469 st 283 st 6,3 % 221 st 4,9 % 85 st 1,9 % Av totalt 4 469 barn mellan 0 till 17 år i Mariestads kommun år 2010 fanns 283 barn i hushåll med låg inkomststandard vilket motsvarar 6,3 % av barn i samtliga hushåll. Antalet barn i hushåll med försörjningsstöd var 221 stycken vilket motsvarar 4,9 %. Antal barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 85 stycken vilket utgör 1,9 % av barn mellan 0 till 17 år i hushåll med låg inkomststandard och försörjningsstöd. 9
Tabell 6. Barn 0-6 år i familjer med ekonomisk utsatthet Mariestads kommun år 2010 Totalt Barn i hushåll med Barn i hushåll med Barn i hushåll med antal låg inkomststandard försörjningsstöd försörjn.stöd och låg barn inkomststandard Antal Andel Antal Andel Antal Andel 1 622 st 122 st 7,5 % 92 st 5,7 % 44 st 2,7 % Antal barn i Mariestads kommun som år 2010 var mellan 0 till 6 år var 1 622 stycken vilket motsvarar 36 % av samtliga barn (0-17 år). Antal barn mellan 0 till 6 år i hushåll med låg inkomststandard var 122 stycken vilket utgör 7,5 %. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd var 92 stycket vilket motsvarar 5,7 %. Antal barn mellan 0 till 6 år i hushåll med antingen låg inkomststandard eller försörjningsstöd är förvisso färre än i gruppen 7-17 år men andelen är högre. Antalet barn mellan 0 till 6 år i hushåll med låg inkomststanadard och försörjningsstöd är högre än i gruppen 7-17 år, likaså andelen. År 2010 fanns det i Mariestads kommun 44 stycken barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd, detta motsvarar 2,7 % av samtliga barn i Mariestads kommun mellan 0 till 6 år. 10
Tabell 7. Barn 7-17 år i familjer med ekonomisk utsatthet Mariestads kommun år 2010 Totalt Barn i hushåll med Barn i hushåll med Barn i hushåll med antal låg inkomststandard försörjningsstöd försörjn.stöd och låg barn inkomststandard Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2 847 st 161 st 5,7 % 129 st 4,5 % 41 st 1,4 % 64 % av barnen mellan 0 till 17 år är mellan 7 till 17 år. Antal barn i hushåll med låg inkomstsandard i åldrarna 7 till 17 år är 161 stycken vilket är 5,7 %. Antal barn i åldersgruppen som finns i hushåll med försörjningsstöd är 129 stycken vilket motsvarar 4,5 %. Andel barn mellan 7 till 17 år i hushåll med antingen låg inkomststandard eller försörjningsstöd är lägre än i gruppen 0-6 år. Andelen barn i hushåll med låg inkomsstandard och försörjningsstöd är både lägre i antal och andel för gruppen 7 till 17 år jämförelsevis med barn 0-6 år. Antal barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 41 stycken i Mariestads kommun år 2010, detta motsvarar 1,4 % av samtliga barn i åldrarna 7 till 17 år. 11