Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Värmdö Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. På Värmdö bor nästan 33 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 12,9 % (4 204 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet invånare i alla åldersklasser förväntas öka. Tab 1. Antal invånare på Värmdö 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) 0 6 3 356 3 773 417 12,4 7 19 6 146 7 071 606 15 20 39 8 429 9 015 905 7 40 64 11 220 12 941 1 721 15,3 65 79 2 638 3 051 414 15,7 80 w 750 892 142 18,9 Totalt 32 539 36 743 4 204 12,9 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Värmdö en högre andel i åldersklasserna 0 6 år och 7 19 år. Andelen 80 år och äldre är lägre. 2006 SLL Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 på Värmdö och Stockholms län. Ålders- 2002 2006 2002 klass Värmdö Värmdö SLL 0 6 10,3 10,3 8 8,2 7 19 18,9 19,2 15,7 15,5 20 39 25,9 24,5 30,3 29,3 40 64 34,5 35,2 32 33 65 79 8,1 8,3 9,6 9,6 80 w 2,3 2,4 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund på Värmdö Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Värmdö är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet för länet. Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund på Värmdö och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % Värmdö 26,3 11,6 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Värmdö är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa På Värmdö anser en något lägre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Värmdö 64 SLL 66 Min Max 56-79 Kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. På Värmdö är andelen kariesfria 3-åringar samma som genomsnittet i länet, 19-åringarnas andel är lägre. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar på Värmdö och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Värmdö 93,2 13 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Högre medellivslängd för kvinnor Kvinnorna på Värmdö har en högre medellivslängd än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män på Värmdö och Stockholms län. Kvinnor Män Värmdö 83 77,7 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lika som länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar på Värmdö motsvarar länets. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år på Värmdö och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Värmdö 24 15 19 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Något lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer på Värmdö är något lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 på Värmdö och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Värmdö 14 10 12 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29. 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Värmdö en högre andel som anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Värmdö 69 83 50 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen på Värmdö. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende på Värmdö finns följande utbud av vård och tandvård Gustavsbergs vårdcentral och Djurö vårdcentral. Utöver mottagningsverksamhet svarar vårdcentralerna för basal hemsjukvård och läkarinsatser i särskilda boenden. Filialer finns på Möja, Sandhamn och Runmarö samt läkarbåt i skärgården. En specialist allmänmedicin (privat) finns i Hälsans Hus Gustavsberg Mödrahälsovård finns vid Gustavsbergs MVC Barnhälsovård finns vid Gustavsbergs BVC, Hemmesta BVC och Djurö BVC Ungdomsmottagning finns i Gustavsberg Psykiatrisk öppen vård för barn och ungdomar och för vuxna finns i Gustavsberg. Beroendemottagning för vuxna finns i Gustavsberg. Fotsjukvård, dietist, kurator, rehabilitering erbjuds via vårdcentralerna. Geriatrisk vård i olika former ges vid Nacka Närsjukhus Habilitering för barn & ungdomar finns på Nacka Närsjukhus och för vuxna finns i Stockholm vid Medborgarplatsen Närakut med öppettider 8-22 alla dagar och tillgång till röntgen finns på Nacka Närsjukhus. Närakuten fungerar även som jourmottagning. Specialistläkarmottagningar finns vid Nacka Närsjukhus inom barnmedicin, astma, allergi, diabetes inkl endokrinologi, fotsjukvård, gastroenterologi, gynekologi, hjärtmottagning, hud, inkontinens, kirurgi, medicin, neurologi, ortopedi, smärtmottagning, urologi, ögon, öra/näsa/hals. I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Me Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen på Värmdö gjorde år 2002, 237 604 öppenvårdsbesök. Det innebar 7 302 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Värmdö / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 149 417 4 592 3 468 Geriatrik 162 5 50 Psykiatri 13 728 422 604 Akutsjv. 74 297 2 283 2 539 Totalt 237 604 7 302 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i på Värmdö hade förra året 4 225 slutenvårdstillfällen. Det var 130 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Värmdö/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 393 12 13 Psykiatri 391 12 13 Akutsjv 3 441 106 119 Totalt 4 225 130 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården På Värmdö är andelen barn som besökt tandvården högre men andelen ungdomar lägre än genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Värmdö 96,9 86,7 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen på Värmdö. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 430 Mkr, dvs 13 222 kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen på Värmdö kostade förra året 430 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen på Värmdö. Vårdområde MKr Värmdö Primärvård 78,7 Geriatrik 17,5 Psykiatri 51,8 Akutsjukvård 198,4 Läkemedel 58,4 Övrigt 25,2 Totalt 430,0 Kostnaden per invånare är 13 222 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende på Värmdö. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Värmdö 3 601 2 669 171 481 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare högre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre på Värmdö Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Värmdö 13 669 10 133 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Värmdö 10 453 7 749 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. På Värmdö finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser på Värmdö: 4 Avtal mellan Värmdö kommun, SLL, arbetsförmedling, försäkringskassa om gemensam strategi och policy för det gemensamma välfärdsarbetet, Välfärd i Värmdö. 2003-2004 Avtal mellan Värmdö kommun och SLL om lokalt folkhälsoarbete, 1999-2003. Avtal mellan Värmdö kommun och SLL om ungdomsmottagning, 1999-2003. Samverkansöverenskommelse kring rehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. AF Rehab, Försäkringskassan, SLL och Värmdö kommun. Samverkansöverenskommelse inom äldreområdet. Äldreomsorgen i Värmdö kommun, Värmdö primärvård samt Nackageriatriken AB. Uppsökande verksamhet för tandvård 11
Om Värmdö Värmdö kommun ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Gustavsberg är kommunens centralort. Samhället har vuxit upp kring, och präglats av, porslinsfabriken som grundades på 1820-talet. Kommunen har under senare delen av 1900-talet genomgått en förändring från det gamla brukssamhället, till rikets snabbast expanderande kommun. Sedan 1989 har Värmdös befolkning ökat med nästan 50 %. Enligt prognoser beräknas 43 000 personer bo i Värmdö år 2010. Den största ökningen beräknas ske i Gustavsberg, men även kommundelarna Värmdö och Ingarö kommer att öka. Av de förvärvsarbetande Värmdöborna pendlar ungefär 65 % utanför kommunen. I kommunen finns ca 15000 fritidshus. Av dessa finns de flesta på fastlandet vilket gör det troligt att många av dem så småningom blir permanenta bostäder. Mer information finns på kommunens hemsida. Sammanfattning I Värmdö kommun bor närmare 33 000 invånare. Befolkningen ökar väsentligt mer än i länet totalt. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 12,9 %. Värmdö har en hög andel barn och ungdomar. Andelen 80 år och äldre är lägre jämfört med länet. Värmdö har färre invånare med utländsk bakgrund än länet i övrigt. Kvinnornas medellivslängd är högre medan männens är densamma som länet i övrigt. Det genomsnittliga antal sjukdagar samt andel förtidspensionerade motsvarar i stort sett länets genomsnitt. Andelen Värmdöbor som är kariesfria vid 19 års ålder är lägre än länssnittet Värmdöborna anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning i högre utsträckning än i länet. I Värmdö kommun finns en väl fungerande primärvård och öppen psykiatri. Befolkningen har även tillgång till vård på Nacka närsjukhus där b la närakut, geriatrisk och psykiatrisk heldygnsvård och flera specialistmottaningar finns. Värmdöbefolkningen använder primärvårdens öppenvårdsresurser i betydligt större utsträckning än i länet. Psykiatrisk öppenvård och akutsjukhusens öppenvård nyttjas i mindre utsträckning. Slutenvårdskonsumtionen är lägre än i länet inom såväl geriatrik, psykiatri och akutsjukvård. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården på Värmdö är 430 Mkr. Kostnaden per invånare är 13 222 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Lokala samverkansöverenskommelser finns med kommunen och mellan ansvariga verksamheter inom flera områden. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12