Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 2014 Sven Lovén centrum för marina vetenskaper är en organisation för den marina infrastrukturen vid Göteborgs universitet. I Lovéncentret ingår två stationer för forskning och utbildning, samt ett flertal fartyg och mindre båtar. Stationerna är belägna i unika miljöer vid den svenska västkusten, Kristineberg vid Gullmarsfjorden som är ett naturreservat och EU BIOMARE referensområde, samt Tjärnö vid Nationalparken Kosterfjorden som hyser ca 6000 marina arter, av vilka ca 350 inte finns någon annanstans i Sverige. Lovéncentret har ca 50 anställda och ytterligare ca 65 forskare och forskningsingenjörer från olika institutioner har sin fasta arbetsplats vid stationerna. Här samlas en rad forskningsinriktningar och forskargrupper från både Göteborgs universitet och Kungliga Vetenskapsakademien. Lovéncentret är också öppet för gästforskar och kursverksamhet året om. Hur påverkar vår verksamhet miljön? Vi har mycket goda förutsättningar att påverka miljön på ett positivt sätt. Stationerna är placerade vid landets vackraste kustområden och verksamheten uppmuntrar till nyfikenhet och engagemang hos studenter och allmänhet vad gäller marint liv och havsmiljö. Många forskningsprojekt syftar till att skapa förståelse för hur liv och miljö i hav och kustzon påverkas av människans aktiviteter, att ge underlag till hållbara förvaltningsplaner för hav och kust, att ge kunskap om biodiversitet och havsmiljöns begränsningar. Dessa kan på sikt bidra till en minskad negativ miljöpåverkan. Men många aktiviteter kan också påverka miljön negativt. Stationerna är belägna långt från Göteborgs universitet vilket innebär många resor för både forskare och studenter, samt långväga transporter av gods. Vi använder mycket diesel och bensin varje år till fartyg och båtar. Vi använder vatten och el, råvaror till matlagning och kemikalier inom undervisning och forskning. Vi producerar en hel del avfall. Vi bedriver provtagning och insamling av växter och djur i ett naturreservat samt i en nationalpark. Miljöaspekter Våra miljöaspekter granskas och uppdateras varje år och nedan följer de aktiviteter som vi bedömer har störst negativ miljöpåverkan: Användning av bensin och diesel i fartyg, båtar och bilar samt olja till viss uppvärmning ger upphov till utsläpp av luft och vattenförorenande ämnen Risk för utsläpp och spridning av miljöskadliga ämnen vid all kemikaliehantering Spridning av metaller i naturen på grund av utsläpp av kopparföreningar vid rengöring av båtskrov Risk för utsläpp till havet vid arbete med främmande organismer Skrap av havsbotten gör åverkan på framförallt hårda bottnar Förbrukning av naturresurser genom användning av elenergi Avfallsproduktion ger upphov till luftföroreningar vid förbränning Transporter och resor ger utsläpp av klimatgaser samt försurande och övergödande föreningar 1
Nedan följer de aktiviteter som har positiva miljöaspekter: Forskningsprojekt, många med miljöinriktning, involverar ca 65 forskare samt gästforskare, forskarstuderande, projektassistenter och examensarbetare. Drygt 15 000 gästnätter (inklusive studenter) redovisades för 2014. Nästan 10 000 besökare från allmänheten har tagits emot och guidats eller bevistat exkursioner och akvarier och därigenom fått mer kännedom om havsmiljön. Restaurangernas personal har tillrett 70 000 måltider under 2014 och har högt ställda krav på råvaror, var varorna kommer ifrån och köper mycket närproducerat och/eller KRAV odlat. Ett 20 tal produkter som används är alltid KRAV märkta. En stor del av matavfallet komposteras eller skickas för rötning. Stationernas kontakter med kommun, näringsliv och organisationer i form av samarbete, rådgivning och uppdragsverksamhet stimulerar till en fördjupad förståelse för havsmiljöns möjligheter och begränsningar. Hur miljöarbetet bedrivs Sven Lovén centrum för marina vetenskaper omfattas av miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet. Miljöledningssystemet är certifierat enligt ISO 14001 och registrerat enligt EMAS sedan 2004. Miljöarbetet utgår från universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011 2015. Vid Kristineberg och Tjärnö upprättas aktivitetslistor i syfte att arbeta mot miljömålen i handlingsplanen. Miljöledningsarbetet omfattar alla aktiviteter som utförs vid stationerna; forskning, undervisning, informations och uppdragsverksamhet samt service och underhåll. Plattformen i miljöarbetet är det arbete som ansvariga för olika delar av verksamheten bedriver och det engagemang de visar. Till stöd för miljöarbetet finns en lokal miljöhandbok. Ledningen består av föreståndare, controller och administrativ chef för Lovén centret och de bär ytterst ansvaret för miljöarbetet. Lovén centrets controller ansvarar för kontakterna med Strömstads och Lysekils kommuners Miljö och Hälsoskyddsavdelningar och Akademiska Hus som är fastighetsägare. Miljösamordnarna ansvarar för att miljöledningsarbetet underhålls och utvecklas och att verksamheten följer den miljölagstiftning som centret omfattas av. Miljösamordnarna samordnar också miljöarbetet, sammanfattar miljömålsarbetet och redovisar detta för ledning och personal. Miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet granskas vid två tillfällen varje år, dels av ett internt revisionsteam från Göteborgs universitet, dels av externa miljörevisorer från SP i Borås. Lovéncentret revideras var tredje år enligt revisionsplan, nästa gång 2015. Senaste rapporten från miljörevision hittar man här: http://www.science.gu.se/intranat/miljoarbete/revisioner/ 2
Resultat av miljömålsarbetet 2014 vid Lovéncentret Arbetet baseras på Göteborgs universitets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011 2015. Mål för område Forskning Universitetet skall främja forskning inom hållbar utveckling. Inrapporterade aktiviteter : Eduardo Infantes har hållit seminarier vid Kristineberg och Tjärno. Utvecklat en web sida om våra forskningsaktiviteter. (ZORRO gruppen vid GU). http://www.bioenv.gu.se/forskning/forskningsomraden/ekologi och naturvard/zorro Marie Moestrup Jensen har hållit fyra forskarseminarier på Kristineberg. Göran Nylund: Information till allmänheten (Havstenssundsdagen 25/7 och Lovéncentret populärvetenskaplig föreläsning) om pågående forskningsprojekt kring algodling där syftet är att skapa hållbara odlings /produktionssystem för användning av förnyelsebar biomassa (makroalger) till produktion av gröna material, biobränslen, livsmedel och foderingredienser. Informerat om pågående forskningsprojekt kring algodling på ett Biogasmöte arrangerat av Fyrbodal med region/kommunrepresentanter från Danmark, Sverige och Norge Informerat om pågående forskningsprojekt kring algodling på konferens med maritima sektorn i Västsverige (4 nov, anordnat av Maritima klustersatsningen i Västsverige). Syftet med konferensen var att samla marina och maritima aktörer för att utbyta information, utvidga nätverk, knyta kontakter och skaffa partners till projekt. Filip V: I did the following at my mother university (I m a visiting scholar at UG): blog (in Dutch) on Belgian Swedish sustainability issues, advise on environmental (green) sustainability, organizing a steering committee on Green issues and Sustainability Kerstin J: Inom Havsforsk har vi arrangerat workshops för att få forskare av olika discipliner att jobba ihop i projekt som handlar om hållbar utveckling. Vi hade en sådan workshop på Kristineberg i maj, som ledde till flera UGOT Challenges initiativ. CodS projektet har haft ett 2 dagarsmöte. Detta är ett Interreg projekt som handlar om restaurering och hållbarförvaltning av torskprojekt. 3
Mål för område utbildning Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Inrapporterade aktiviteter: Martin Hassellöv: Miljökemikursen. Sussi Baden: Hållbar utveckling för marin miljö. Det mesta av min undervisning och forskning syftar till detta Elisabet Brock: Eftersom eleverna generellt är intresserade av hållbar utveckling och klimat förändringar som påverkar vår jord vill de gärna veta vilken forskning som behandlar dylika frågor. Vi upplyser så gott vi kan om vår forskning inom havsförsurning, restaurering av ålgräsängar och inställningen att man har dessa frågor i tankarna även inom forskning i ekologi, evolution och genetik. Vi talar också om att samarbete med näringslivet inom förbättringar av fångstredskap och utveckling av odlingar/kläckerier också har hållbar utveckling i sina program. Mål för område Samverkan Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Inrapporterade aktiviteter: Totalt ca 9800 personaktiviteter under året vid hela Lovéncentret. Detta inkluderar exkursioner, guidade besök mm. 19 st. guidade visningar på Kristineberg under 2014, med totalt 422 deltagare. Dykmässan i Stockholm 15 16 mars, Lovéncentret hade en utställning om vetenskapsdykning. Öppna portar, fyra eftermiddagar under juli månad med totalt 168 besökare Tjärnö Akvarium: 37 öppetdagar med sammanlagt 3900 besökande personer Nereus exkursioner: 17 exkursioner med sammanlagt 370 deltagande personer Populärvetenskapliga föreläsningar: 7 föreläsningar med sammanlagt 530 åhörande personer Barnens sommarlabb, 10 förmiddagar med sammanlagt 60 deltagande barn Förbokade gruppbesök: 75 grupper där sammanlagt 1300 personer deltog i en eller flera av följande aktiviteter: guidad visning, strandexkursion, Nereus exkursion, labstudier, föreläsning Mobilt klappakvarium, ROV m m i monter under Swedish Maritime Day i Göteborg 1 dag, med uppskattningsvis 200 besökare. Entimmesprogrammet Hela Västra Götalands Västerhav gav Marie Moestrup Jensen och Martin Larsvik till 44 grupper med sammanlagt 710 personer, i fem kommuner i inre Västra Götaland. 4
Filip V: I participated in the ceremony of the GÖTEBORG ENVIRONMENTAL AWARD Kerstin J: Jag har blivit intervjuad för en tidningsartikel i tidskriften Re:public om klimatskepticism. Jag har under året varit GUs representant i Samförvaltning Norra Bohuslän. (Fiskesamförvaltning). Jag har suttit i Kosterhavsdelegationen. (Ansvarar för hållbar förvaltning av nationalpark.) Bo J: Sommarforskare och Summer science camp. Se dessa båda länkar: http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter+detalj//26 sommarforskare pa lov ncentrettjarno.cid1226688 http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter+detalj//provar livet som forskare.cid1229793 Mål för område Studentmedverkan Universitetet ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Inrapporterade aktiviteter: Martin Hassellöv; Seminarier och utställning om marint skräp, Almedalen, Västerhavsveckan, Rotary, KIMO International, KIMO Sverige, Göta Älvs Vattenvårdsförbund Lars Ljungqvist: Tillkomsten av en lånecykelpool (med finansiellt stöd från miljöenheten) har varit en succé. Vi har reparerat gamla skänkta cyklar och har nu 8 st cyklar och 6 hjälmar att låna ut till gäster och studenter Filip V: I helped organize a panel discussion on sustainability and advised on a seafood sustainability week, all at Univ. Leuven. Kerstin Johannesson: Jag har medverkat vid Handels hållbarhetsdag. Elisabet Brock: Fokus för gymnasieeleverna i 2014 års Summer Science Camp var ålgräsängar varför de försvinner och restaurering av dessa. Hållbar utveckling var en given diskussionspunkt och vi hade även forskare som föreläste om projekt för restaurering av ålgräsängar. 5
Mål för område Kompetensutveckling Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Åtta personer har deltagit i någon kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling 2014; Information om avfallshantering, Jabber utbildning, KLARA utbildning eller lab säkerhetsutbildning. Mål för område Klimatpåverkan/Resor Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Antalet tjänsteresor ökade med 8 % från 2013. Andelen tjänsteresor med bil ökade med 3 procentenheter medan användning av tåg/buss var oförändrat. Andelen flygresor minskade med 3 procentenheter jämfört med 2013. Antalet bokade videokonferenser var 248 st. men många distansmöten sker också via Jabber, ibland som ersättning för telefonmöten men en stor mängd ersätter också resor. Tjänsteresor fördelat på färdsätt 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Flyg % Tåg/Buss % Bil med km-ersättning % Tjänsteresor vid Sven Lovén centrum 2009 2014 fördelat på färdsätt. Antal resor se tabell sid. 12 6
Mål för område Klimatpåverkan/Energi och byggnader Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. Energianvändningen minskade något från 2013 och var 256 kwh/m 2. 350 Energianvändning kwh/m2 300 250 200 150 Energianvändning Lovén Energianvändning Natfak 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Energianvändning vid Lovéncentret i relation till Naturvetenskapliga fakulteten 2009 2014. Total energianvändning se tabell sid 12. Ökningen beror på att man på Tjärnö under de senaste åren haft många försök som genomförts vid högre temperaturer. Detta har inneburit att mer energi har gått åt att värma saltvatten via värmepumpar. Bengt Lundve har i samverkan med användarna förbättrat rutiner så att termokonstantrummen vid Kristineberg inte står och går i onödan. 7
Bensin och dieselanvändning till fartyg, båtar och fordon (liter) 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bensin och dieselanvändning 2009 2014 vid Sven Lovén centrum. Minskningen i bränsleanvändning beror främst på minskad användning av Skagerak. Mål för område Resursförbrukning/Inköp och upphandling Universitetet skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. På Tjärnö är 100 % fläsk ekologiskt, 100 % köttfärs ekologiskt samt ca 50 % av nötkött ekologiskt. Det kan vara svårt att hitta tillräckligt bra eller MSC märkt fisk. På Kristineberg är allt kött från gröna gårdar (KRAV) och all fisk MSC märkt. Enbart ekologisk mjölk och ekologiska ägg. 8
Mål för område Resursförbrukning/Återanvändning och avfall Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Total mängd avfall var 104 ton 2014. 33 % av avfallet går till materialåtervinning, det är en ökning med 15 procentenheter sedan 2013. Lovéncentret står för hälften av allt genererat avfall vid fakulteten. Fakultetens totalt 206 ton avfall motsvarar 17 % av GUs totala avfall. (Fakulteten har 12 % av universitetets anställda) Under 2014 har sorteringen utökats vid Kristineberg genom tillägg av metallskrotsfraktion. 250 Total avfallsmängd (ton) 200 150 100 Lovén Natfak 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Jämförelser totala avfallsmängder mellan Naturvetenskapliga fakulteten och Lovéncentret 2009 2014. 9
Fördelning av avfall i fraktioner 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2012 2013 2014 övrigt farligt avfall energiutvinning materialåtervinning Förändring av fördelning av avfall i fraktioner vid Lovéncentret 2012 2014.I fraktionen materialåtervinning ingår kompost och matavfall till rötning. 10
Mål för område Kemiska ämnen Universitet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. Vid Lovéncentret fanns 54 registrerade förekomster av ämnen på SIN listan 2014. Vid Lovéncentret har ett laboratorium ersatt fenolmetoden i ammoniumanalyser med en salicylatmetod. Man använder också Tissue clear på histologi lab. Mål för område Miljörisker Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. 2 personer deltog i KLARA utbildning eller laboratoriesäkerhetsutbildning. På många laboratorier genomförs riskbedömningar systematiskt vilket också innebär att man funderar igenom hur farligt avfall ska hanteras Utbildning har hållits för att öka säkerheten vid hantering av främmande arter. 11
Tabell över nyckeltal för miljöpåverkan 2009 2014 Miljöaspekt 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal bottenskrap Yta bottenskrap 469 409 409 313 417 482 76500 m 2 80230 m 2 91744 m 2 70860 m 2 54445 m 2 67177 m 2 Energi och vattenanvändning 2852 MWh 255 kwh/m 2 3200 MWh 291 kwh/m 2 2536 MWh 225 kwh/m 2 2213 MWh 196 kwh/m 2 2912 MWh 258 kwh/m 2 2888 MWh 256 kwh/m 2 5900 m 3 7000 m 3 9777 m 3 9838 m 3 9864 m 3 13014 m 3 Total mängd avfall 75 ton 107 ton 106 ton 87 ton 104 ton 104 ton Andel avfall till materialåtervinning 17 % 12 % 14 % 12 % 18 % 33 % Antal bokade videokonferenser 184 (uppskattat antal) 173 (uppskattat antal) 233 286 257 248 Diesel/bensi n/olja användning till fartyg, båtar och bilar (liter) 121 500 113 862 98 847 130772 126931 90951 Tjänsteresor Tåg/buss Flyg Egen bil 197 resor varav 16 % 2 % 82 % 309 resor varav 16 % 4 % 80 % 194 resor varav 24 % 9 % 67 % 498 resor varav 32 % 7 % 61 % 523 resor varav 36 % 10 % 54 % 565 resor varav 36 % 7 % 57 % 12
Kontakta oss om du vill veta mer om vårt miljöarbete! Ullika Lundgren, miljösamordnare Naturvetenskapliga fakulteten och Sven Lovén centrum Tjärnö tel. 031 786 9870; ullika.lundgren@science.gu.se Lars Ljungqvist, miljösamordnare Sven Lovén centrum Kristineberg tel. 031 786 9506; lars.ljungqvist@loven.gu.se /Sammanställt av Ullika Lundgren Tjärnö 2015 02 06 13