Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Bakgrund och syfte Skillnader i dödlighet och livslängd efter bland annat civilstånd, utbildningsnivå och inkomst har rapporterats internationellt i en mängd studier Skillnaderna förefaller att förändras över tid Huvudsyftet är att analysera trender i livslängd efter utbildningsnivå och civilstånd Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper, Demografiska rapporter 2016:2.
Några frågeställningar Har skillnader i återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå och civilstånd förändrats under senare tid? Har den förändrade sociala sammansättningen i befolkningen, särskilt den ökade utbildningsnivån, bidragit till den totala ökningen av livslängden i Sverige?
Material och metod Registerdata för olika år 1985 2014 Livslängdsanalysen begränsad till befolkningen född i Sverige. Information om utbildningsnivå saknas ofta för utrikes födda grupper samtidigt som de har en övertäckning i befolkningsregistret (underskattade dödsrisker) Livslängd efter utbildning vid 30 och 65 års ålder och efter civilstånd vid 65 års ålder Dödlighet i olika åldersgrupper: - bidrag till livslängdsförändringar över tid - bidrag till skillnader mellan grupper Dödlighetsuppföljning med hänsyn till flera sociala faktorer samtidigt. Sociala faktorer 2009 dödlighet 2010 2014
UTBILDNINGSNIVÅ
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå 2001 2014 Treåriga glidande medelvärden Ålder 90 Kvinnor Ålder 90 Män 88 88 86 Eftergymnasial 86 84 Gymnasial 84 Eftergymnasial 82 80 Förgymnasial 82 80 Gymnasial 78 78 Förgymnasial 76 76 74 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År för medelvärdet 74 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År för medelvärdet
Skillnad i livslängd vid 30 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå 2001 2014 Treåriga glidande medelvärden Skillnad i år 6 5 Kvinnor Eftergymnasial förgymnasial Skillnad i år 6 5 Män Eftergymnasial förgymnasial 4 4 3 Gymnasial förgymnasial 3 Eftergymnasial gymnasial Gymnasial förgymnasial 2 Eftergymnasial gymnasial 2 1 1 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År för medeltalet 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År för medeltalet
Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för kvinnor med olika utbildningsnivå? Bidrag i antal år 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2 Störst bidrag till ökning för samtliga kvinnor i 9 åldersgrupper. För män gällde det i 8 åldersgrupper Förgymn. (0,6) Gymn. (1,4) Eftergymn. (1,5) Samtliga kvinnor (1,9) 30 34 40 44 50 54 60 64 70 74 80 84 90 94 100w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014
Andelen med förgymnasial utbildning minskar Procent 80 Kvinnor Procent 80 Män 70 60 2000 70 60 2000 50 40 2014 50 40 2014 30 30 20 20 10 10 0 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder 0 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder
Andelen med eftergymnasial utbildning ökar Procent Kvinnor Percent Män 80 80 70 70 60 60 50 2014 50 40 30 20 10 2000 40 30 20 10 2014 2000 0 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder 0 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder
Olika åldersgruppers bidrag till skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildning 2014 Bidrag till skillnad i antal år 0,8 0,7 Kvinnor (5,3 år) Män (5,9 år) 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1 30 34 40 44 50 54 60 64 70 74 80 84 90 94 100w Åldersgrupp
CIVILSTÅND
Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön och civilstånd 1987 2014 Treåriga glidande medelvärden Ålder Ålder 90 Kvinnor 90 Män 88 Gifta 88 86 84 82 Änkor Skilda Aldrig gifta 86 84 82 Gifta Änklingar 80 80 Skilda Aldrig gifta 78 78 76 76 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 År för medeltalet År för medeltalet
Skillnad i återstående medellivslängd vid 65 års ålder mellan grupper med olika civilstånd Treåriga glidande medelvärden 1987 2014 Skillnad i antal år 5 Kvinnor Skillnad i antal år 5 Män 4 3 2 Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änkor 4 3 2 Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änklingar 1 1 0 0 Skilda aldrig gifta Skilda aldrig gifta -1-1 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 År för medeltalet År för medeltalet
Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för män med olika civilstånd? Bidrag i antal år 1,0 0,8 Aldrig gifta (1,9) Gifta (2,5) Skilda (2,5) Änklingar (2,0) Samtliga män (2,2) 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 99 100w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014
Andel samboende efter kön och civilstånd 1985 och 2014 Procent 100 1985 2014 80 60 40 20 0 Aldrig gifta Gifta Skilda Änkor Aldrig gifta Gifta Skilda Änklingar Kvinnor Män Källor: Folk- och bostadsräkningen 1985 Hushållsregistret 2014
JÄMFÖRELSE AV LIVSLÄNGD OCH DÖDLIGHET I OLIKA SOCIALA GRUPPER
Medellivslängdens ökning från 65 års ålder efter 2001, två utbildningsgrupper jämfört med två civilståndsgrupper Treåriga glidande medelvärden Antal års ökning Kvinnor Antal års ökning Män 2,5 2,5 2,0 2,0 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 1,0 1,0 Förgymn. utb. 0,5 Förgymn. utb. 0,5 Aldrig gifta Aldrig gifta 0,0 0,0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 År för medeltalet År för medeltalet
Utbildning, civilstånd och inkomst påverkar livslängden Medellivslängd från 65 års ålder 2010 2013 Eftergymnasial utbildning tre år eller mer Eftergymnasial utbildning mindre än tre år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Mörka staplar = Kvinnor Ljusa staplar = Män Gifta Änkor Skilda Aldrig gifta Inkomstkvartil 4 (högst) Inkomstkvartil 3 Inkomstkvartil 2 Inkomstkvartil 1 (lägst) Samtliga födda i Sverige 78 80 82 84 86 88 90 Ålder
Fler sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet (resultat inkl. utrikes födda) Boende: de som bor i egna hem har lägst dödlighet, följt av bostadsrätt och hyresrätt; övrigt boende har högst dödlighet (samma resultat för olika kommungrupper) Antal barn: två barn lägst dödlighet, inga barn högst Födelselandsgrupp: födda utanför Europa har lägst dödlighet och födda i Norden har högst dödlighet Om samtliga sociala faktorer analyseras samtidigt har alla en egen betydelse: utbildningsnivå, civilstånd, inkomst, boende, antal barn och födelselandsgrupp
Skillnader i dödlighet efter utbildningsnivå inom olika inkomstgrupper bland kvinnor Utbildning och inkomst i åldern 30 99 år 2009, dödlighet 2010 2014 Index (log.skala) 2,0 Tal större än 1 = högre dödlighet än för kvinnor i medeltal Uppgift saknas Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3 år+ Forskarutbildning 1,0 * * * Tal mindre än 1 = lägre dödlighet än för kvinnor i medeltal 0,5 Kvartil 1 (lägst) Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 (högst) * Resultatet avviker inte signifikant från medelnivån (åldersjusterat) Egen disponibel inkomst 2009
Gift + högutbildad + hög inkomst = extra långt liv? Medelålder bland avlidna räknat från 65 års ålder 2010: Skillnad i antal år 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 Kvinnor Män 86,0 år för samtliga kvinnor 83,3 år för samtliga män Mellan grupperna är det 5 års skillnad bland kvinnor och nästan 7 års skillnad bland män -5 Gifta + eftergymn. utb. 3 år eller mer + hög inkomst Ogifta + förgymn. utb + låg inkomst
Hur uppstår sociala skillnader i dödlighet och livslängd? Skillnader i levnadsvanor, socialt stöd Stressande händelser: maka eller makes dödsfall eller skilsmässa ökar sannolikhet för kortare egen livslängd Egen ohälsa eller riskbeteenden tidigt i livet kan t.ex. göra att man inte går vidare till högre utbildningsnivåer, eller att man förblir ogift En högre utbildning ökar chanserna till jobb med bra lön och en god arbetsmiljö En högre inkomst ökar bl.a. chanserna att kunna välja boende Försämrad hälsa under arbetslivet leder automatiskt till minskad inkomst Olika sociala grupper får troligtvis inte samma vård
Sammanfattning Livslängden har ökat för alla utbildnings- och civilståndsgrupper under 2000-talet Skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper har ökat. Mellan grupper med eftergymnasial och förgymnasial utbildning är det nu nästan 6 års skillnad bland män och närmare 5,5 års skillnad bland kvinnor. Ökade skillnader räknat från både 30 och 65 års ålder Förgymnasialt utbildade har högre dödlighet än eftergymnasialt utbildade i alla åldrar 30 till 99 år Livslängden har ökat mer för hela befolkningen än för gruppen med eftergymnasial utbildning. Det pekar mot att den höjda utbildningsnivån i befolkningen (fler med eftergymnasial utbildning) bidrar till ökad livslängd Skillnader i livslängd mellan vissa civilstånd har också ökat, gruppen aldrig gifta halkar efter och gifta behåller eller till och med utökar sitt försprång Flera sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet också med samtidig hänsyn tagen till andra faktorer, t.ex. extra långt liv för de som är gifta, högutbildade och har hög inkomst Sociala skillnader i livslängd är större än skillnaden mellan könen
Tack! Orjan.Hemstrom@scb.se facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter