Dagens system: klimatologisk ensemble

Relevanta dokument
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

A multi-model system for spring flood forecasts. Elforsk report 11:72

KORREKTION AV SYSTEMATISKA FEL I METEOROLOGISKA PROGNOSER

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

UTVÄRDERING AV MULTIMETODMODELLENS SÄSONGSPROGNOSER 2017

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Modeller för små och stora beslut

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Extreme Forecast Index

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Framtidens översvämningsrisker

Hydrologiska ensembleprognoser

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Prognostisering med exponentiell utjämning

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Den svenska hydrologiska tjänsten Gunlög Wennerberg

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

732G71 Statistik B. Föreläsning 9. Bertil Wegmann. December 1, IDA, Linköpings universitet

Klimat och hydrologi

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

UTNYTTJANDE AV TEMPERATURENS PERSISTENS VID BERÄKNING AV VOL YMSPROGNOSER MED HBV-MODELLEN. Magnus Persson

Vattenreglering vad är det?

:::.:_. SNOMATNING.. l\1ed.. GEORADAR.. OCH SNOTAXERINGAR I OVRE LULEALVEN. Försök med uppdatering av vårflödesprognosema. Maja.

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

OBS! Vi har nya rutiner.

SMHI HYDROLOGI UTVÄRDERING AV 1985 ÅRS VÅRFLÖDESPROGNOSER av Martin H~ggström och Magnus Persson. Nr 2 februari 1986

Data assimilering för numeriska väderprognoser

2.1 Minitab-introduktion

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Prognostisering med glidande medelvärde

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Samarbetsprojekt mellan:

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Statistik Lars Valter

Hur blir en väderprognos till?

Spar Räntefonden 13 Spar Sverigefonden 14 Spar Världsfonden 15 Spar Realräntefonden 16 Spar Fastighetsfonden 17

Framtidsklimat i Kalmar län

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Gunn Persson, Elin Sjökvist, Hanna Gustavsson, Johan Andréasson och Kristoffer Hallberg Rapport Nr Klimatanalys för Västmanlands län

Framtidsklimat i Hallands län

Extremhändelser och klimat

The Arctic boundary layer

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Proteinprognos i maltkorn och höstvete

Effektiv styrning av extrema säsongstoppar Case Vianor AB. Peter Einarsson Logistikchef

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året?

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Statistiskt säkerställande av skillnader

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument)

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Transkript:

Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas i sannolikhetstermer: maximum, median, minimum etc.

Dagens system: klimatologisk ensemble

Klimatologisk ensemble: begränsningar Klimatologisk ensemble vårflödet under ett normalt år Ingen förbättring de senaste 20 åren 50 40 30 20 10 Volymfel (%) 0-10 -20-30 -40 Suorva Porjus Tjaktjajaure Parki Letsi Sädvajaure Överuman -50 1988 1992 1996 2000 2004

Projektet: målsättning och upplägg Användning av meteorologiska långtidsprognoser/klimatprognoser för förbättrad uppskattning av vårfloden, prognos för detta år Angrepp 1: Reducerad klimatologisk ensemble Välj ut mest troliga historiska år baserat på senaste väderutvecklingen Angrepp 2: Meteorologisk långtidsprognos Använd meteorologisk långtidsprognos från ECMWF som indata Angrepp 3: Direkt Q-prognos via statistisk nedskalning Statistiskt baserad prognos på total vårflodsvolym Kombinera i ett multi-metod system

Områden och data Total data period: 1961-2010 Utvärdering gjord för vårflödena 2000-2010, prognostillfällen 1/1, 1/3 och 1/5

Klimatologisk ensemble: resultat MAE = Mean Absolute Error, medelfel SIM = simulering med observerade T och P ( perfekt prognos ) FC 1/1 = prognos 1 jan

Reducerad ensemble: metodik TCI Klimatindex NAO EA SCAND Välja alla år med jämförbara TCI kombinationer Köra HBV med reducerad ensemble analoga år HBV Prognos Vårflödesvolym maj-jun-jul

Reducerad ensemble: metodik CP Cirkulationsmönster Dagliga MSLP Era40 (1ºx1º) och Era-Interim (0.75ºx0.75º) Fuzzy-regelbaserad klassificering Välja alla år med jämförbara CP kombinationer Köra HBV med reducerad ensemble analoga år HBV Prognos Vårflödesvolym maj-jun-jul

Reducerad ensemble: resultat RI = relativ MAE-förbättring jämfört med klimatologisk prognos FY+ = andelen år det nya angreppet har lägre MAE än klimatologisk prognos fet stil beyder att det nya angreppet är bättre än klimatologisk prognos

ECMWF prognoser i HBV: metodik Vindelälven och Ljusnan Modellerna använder griddade data Långtidsprognoser ECMWF (European Centre for Medium-range Weather Forecasting) 41 ensembler Dagliga P och T (1ºx1º) HBV grid format Köra HBV med ECMWF ensembler ECMWF ensembler P och T HBV Prognos Vårflödesvolym maj-jun-jul

ECMWF prognoser i HBV: resultat RI = relativ MAE-förbättring jämfört med klimatologisk prognos FY+ = andelen år det nya angreppet har lägre MAE än klimatologisk prognos fet stil beyder att det nya angreppet är bättre än klimatologisk prognos

Statistisk nedskalning: metodik GCM prognos för säsong jan-mar från atmosfärens tillstånd i december i december GCM prognos jan-feb-mar SVD Prognos Vårflödesvolym maj-jun-jul Globala Klimatmodeller (GCM) Météo - France ARPEGE kopplat till ORCA ECMWF CY31R1 Integrated Forecast System Träningsperiod från 1982 till året innan prognosen Atmosfäriska variabler Geopotental heights 850 hpa ARPEGE Surface latent heat flux ARPEGE Surface sensible heat flux CY31R1

Statistisk nedskalning: domän SVD

Statistisk nedskalning: resultat RI = relativ MAE-förbättring jämfört med klimatologisk prognos FY+ = andelen år det nya angreppet har lägre MAE än klimatologisk prognos fet stil beyder att det nya angreppet är bättre än klimatologisk prognos

Multi-modell: median RI = relativ MAE-förbättring jämfört med klimatologisk prognos Medianprognos, dvs. använd alltid den mittersta

Multi-modell: viktad RI = relativ MAE-förbättring jämfört med klimatologisk prognos Viktade prognoser, baserat på individuell utvärdering

Slutsatser Det är idag (2011) svårt att göra vårflödesprognoser som totalt sett är markant bättre än dagens klimat-baserade från IHMS För enskilda älvar och prognostillfällen kan en minsking av prognosfelet med upp till 30% erhållas genom analys av dominerande vädertyper eller statistisk nedskalning Med en kombinerad multi-modell kan en generell minskning av prognosfelet med ~10% uppnås Framtida studier Intressanta och användbara samband har påvisats men mera djupgående analyser behövs för att bättre förstå och beskriva de olika beroenden som finns i tid och rum Ytterligare förbättring av CP-metodik kan vara möjlig med en optimal klassificering, bättre anpassad till specifika älvar/regioner och datakällor Genom statistisk nedskalning/kalibrering av ECMWF-prognoserna bör en bättre representation av klimatet i avrinningsområdet kunna erhållas och därmed bättre prognoser