Signalinrättningar, deras uppställning och anordnande.

Relevanta dokument
D. Anläggningarnas planerande och utförande. I. Planritning, normalbeteckningar.

Å mast fästad vinge, ställd vågrätt och synlig till väns

Linjebeskrivning. Driftplatser, signalbilder, hastighetsnedsättningar mm

Station på linjeblocksträcka ingår, när den är obevakad, som en blocksträcka i linjeblockeringen.

Samtl 0c. Signalering mot banan vid vägkorsning. med säkerhetsanordning«i. Vägkorsningssignal (V-signal)

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,

1 1 1 Vägkorsning Kvarngatan. Fällbommar, Utfartssignalen

Bansträckan Värnamo Åstorp. Tåg med udda nummer.

3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor,

Underrättelse enligt Tri Jvg 12:13 ombyggd station i Roslags Näsby samt åtgärder på österskärsgrenen

Vid lastplatser på linjer med linjeblockering förreglas växlar och spårspärrar av blocksignaler på sätt närmare beskrivs i det följande.

Ang. Angeredsbanan, utbyggnad av signal och säkerhetsan jjjggp.ip S *

SJH 325*1-107 ALLMÄNT

Vägsignaler och andra säkerhetsanordningar

SJH Semafor- och kopplingsvevar målas röda, växelvevar blåa, spårspärrvevar bruna och låsvevar gröna.

Linjebeskrivning. Driftplatser, signalbilder, hastighetsnedsattningar m. m. Banstrackan Halmstad C Teckomatorp. Tag med udda nummer.

Särskilda bestämmelser angående tågs framförande. över obevakade stationer. bandelarna Djursholms ösby - Svalnäs och Djursholms ösby -

Tilläggsföreskrifter till säo för f d TGOJ-sträckor.

1) Signalinråttningar. 65. De signalinrättningar, som användas i förbindelse med växel- och signalsäkerhetsanläggningar, utgöras huvudsakligen av

MANÖVERLEDNINGAR, SPÄNNVERK

Driftplatser, signalbilder, hastighetsnedsättningar m. m. Bansträckan Hässleholm Malmö C. Tåg med udda nummer.

Trafiksäkerhetsföreskrifter för linje 8 t Ange redsbanan, sträckanpolhemsplatsen - Hjällbo.

Tågvägar och signalbilder.

JvSFS 2008:7 bilaga 3 M Utkom från trycket den 11 juli Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter. Bilaga 3 M. Signaler - System M

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 3M Signaler - tillägg för system M

Handbok JTF. 3 M. Signaler - System M

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 8M Tågfärd - System M

Elektriska blockinrättningar.

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 18 M Trafikledning Enkla signalställverk - System M

Ställverksinstruktion för Almunge

Helbomsanläggningar, där bommarna skall täcka hela vägbanan, kan vara utförda för manuell manövrering eller för automatisk funktion.

för begagnande av växel- och signalsäkerhetsanläggning för Härtill bantekniska byråns ritning litt C nr

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER

Reläställverk, allmänt

Linjeblockering. Grundläggande signaleringskrav. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor

Typ V I LINIEBLOCKERING (se pl. VI). Särskild instruktion. för. begagnande av blockinrättningen a linjen O (Härtill ritning N:r 00.

TSFS 2010:163 Bilaga 3 H. Bilaga 3 H

SUNDSVALL. Stationen öppnades för allmän trafik år hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484,

BARBARA H23 Dekoder för 2- och 3-skens huvudsignal

Förord. Järnvägsstyrelsen.

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER

Pt 3. Den nu gällande föreskriften i Sä. O., 43, har fullständigats i fråga om läget av skyddsväxlar och spårspärrar.

PROJEKTERINGSREGLER Beteckningar på signaltekniska objekt på stationer och linjer

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 15 HMS S-skydd - System H, M och S

Avvikande bestämmelser till särtryck nr 2 ^SÄKERHETSORDNING. (Säo) VID KRYLBO NORBERGS JÄRNVÄG

SJH Inledning

TRAFIKVERKET BVF F1

Instruktion för framkomlighet och säkerhet för transporter av betongelement

Ändringar i remissutgåva av TTJ oktober 2018 jämfört med TTJ 3.0 (stavfel och smärre redaktionella ändringar inte redovisade)

FÖRESKRIFTER ANGÅENDE MÅTT Å OCH MÅLNING AV SIGNALMEDEL

Ställverksinstruktion för Bärby

Bansträckan Kristianstad C Karlskrona. Tåg med udda nummer.

protokoll, fört vid besiktning av Varberg Borås-Herrljunga Järnväg beträffande bandel en Borås - Herrljunga i och för begärd

Särbestämmelser för yissa bandelar eller driftplätser.

Kompletterande trafikregler - System E1

INSTRUKTION FÖR BEGAGNANDE AV SIGNALSÅKERHETSANLÄGGNINGEN VID

Ändringar i TTJ 5.0 jämfört med TTJ 4.0 (stavfel och smärre redaktionella ändringar inte redovisade)

Trafikeringssystem R

ATC-information från balisgruppen kan innebära: kör... (lägst 40) vänta 00 / vänta 000 Målpunkten kan även vara en slutpunkts stopplykta

SSÄ Banbok för Lidingöbanan Utgåva 2

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI)

Ställverksförteckning, slopade och i drift, Y -- Ö

K. 1-8 RIKTLINJER FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRAFIK KORNSJÖ GRÄNSEN - KORNSJØ (enligt Jernbaneverkets trafikksikkerhetsbestemmelser)

TRÄDE MED SAKKUNNIGE ANGÅENDE GE

Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF)

över förreglingsanordning vid Fogdhyttans station A bandelen Finnahyttan - Hagfors. 1. Ett rundap&r sed spärrar till ap&r#t8 båda växlar.

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

TC GÄVLE TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK L1 TUNNELINSTRUKTIONER

SSÄ Banbok för Lidingöbanan Version 3

39. Pt 1. Bestäm m elserna i denna pt hava sin m otsvarighet i Sä. O., 51. Bestäm m elserna om iakttagande av

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER

Ändringar i TTJ 3.0 jämfört med TTJ 2.0 (stavfel och smärre redaktionella ändringar inte redovisade)

Beskrivning över C.T.C-anläggning för linjen Malmö-Trälleborg. Det föreslagna G.T.C-systemet är avsett att arbeta på vanliga telefonlinjer*

Ställverket består av ett stativ täckt med plåtar och försett med manöverorgan "ställare" placerade i en horisontell rad på framsidan, fig 122.

Samhällsbyggnadsprocessen

TSJ PM 1(5)

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

Växlar och spårspärrar lokal manövrering och kontroll

Sidoskydd. Grundläggande signaleringskrav. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING. KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE angående vägmärken; given Stockholms slott den 12 juni 1931.

Sii NYCKLAR. 4 SkLJF SkLJ. SkLJF 31 Utgåva IV Gäller: Fr.o.m ALLA VÄGSIGNALANLÄGGNINGAR

Signal: Signaleringsprinciper. Sidoskydd. Innehållsförteckning KRAV 1 (9)

11 Broms. valtarens säkerhetsbestämmelser annars anger det ska minst en fjärdedel av fordonen vara bromsade med ett huvudbromssystem.

Gjorda ändringar med anledning av TSFS 2010:1 (ändrad text är understruken)

Skyddsavstånd, skyddssträcka och. frontskydd. Grundläggande signaleringskrav. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor

SPÅRUTFORMNINGAR AV STATION I UPPLANDS VÄSBY

Spårväxlar vintertid kontroll och passage

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

BVDOK 1 (7) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Dokumentdatum. Karlsson Ingvar TDOK 2014: Chef VO Underhåll

Anslås och personlig kvittens: 0 Håkan Erikson (o gi 57) Johan Kleiman. Harald Schaffliauser. Roslagsbanan

SSÄ Banbok för Saltsjöbanan

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår

MRO säo MRO säo Innehållsförteckning I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRTECKNING ÖVER ÄNDRINGSTRYCK ANVISNINGAR M M...7. Inrättat.

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 9S Spärrfärd - System S

Trafiksäkerhetsinstruktion för Eslövs kommuns spåranläggning Komplettering till JvSFS 2008:7 Bilaga 20 Sidospår

Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet

Knutstorps Trafikövningsplats

Signal: Signaleringsprinciper. Yttre signalering. Innehållsförteckning KRAV 1 (41)

Signal: Signaleringsprinciper. Yttre signalering. Innehållsförteckning KRAV 1 (40)

Transkript:

197 III. Signalinrättningar, deras uppställning och anordnande. 192. De signalinrättningar, som här ifrågakomma, utgöras av huvudsignaler, försignaler och manöversignaler. a) Huvudsignaler. 193. Såsom huvudsignaler användas uteslutande semaforer, en-, tvåeller tre vingade. Envingad semafor begagnas, när endast en tågväg för viss tågfart förefinnes. Två- resp. trevingad semafor användes, när ett tågspår delar sig i två resp. tre tågvägar (bilder 176, 177). Om ett tågspår utgrenar sig i flera än tre tågvägar, och olika signalbilder skola visas för varje tågväg, uppsättes invid tågspåret en envingad semafor samt bakom denna jämsides med varandra envingade semaforer till samma antal som tågvägarna (bild 178). Sistnämnda semaforer benämnas vägsignaler (se punkt 194). Sammanlöpa två tågvägar i ett tågspår, måste två semaforer uppställas, nämligen en för vardera tågvägen (bild 179).

198 194. Huvudsignalerna uppdelas från trafikteknisk synpunkt i: infartssignaler, för signalering till tåg vid infart på station eller last plats, utfartssignaler, för signalering till tåg vid utfart från station eller lastplats, vägsignaler, (se ovan) för signalering av bestämda tågvägar, när flera än tre sådana ifrågakomma och således trevingad semafor ej räcker till, blocksignaler, använda vid linjeblockstationer för att angiva för lokomotivförare, huruvida bakom signalen liggande blocksträcka är fri, samt skyddssignaler, använda till skyddandet av bankorsningar i plan, banförgreningar och rörliga broar. 195. För varje infartsspår till en station eller lastplats uppsättes en infartssignal. Vid lastplats kunna infartssignalerna dock ersättas av utfartssignaler å närliggande stationer, om dessa signaler sättas i behörigt beroende av lägena å lastplatsens huvudspårsväxlar, skyddsväxlar och spårspärrar (se punkt 201). Utfartssignaler böra uppsättas 1) vid station med sådana i utfartstågvägar belägna motväxlar, som ej kunna av vakthavande stationsföreståndaren direkt övervakas, 2) vid station, varest mer än en järnvägslinje av samma spårvidd utlöper åt samma håll (föreningsstation). 3) vid station, varest bankorsning i plan eller rörlig bro är belägen inom stationens spårområde, 4) vid station å gränsen mellan enkel- och dubbelspårig bana, nämligen för tågriktning mot enkelspåret, samt 5) vid station eller lastplats, varifrån linjeblockering utgår. Vid alla å linjen belägna bankorsningar i plan, banförgreningar och rörliga broar uppsättas skyddssignaler, dock att dessa signaler i vissa fall kunna ersättas av utfartssignaler å närliggande stationer i likhet med vad ovan angivits för infartssignaler till lastplatser. 196. Beträffande signalernas uppställningsplatser gälla följande allmänna regler: Huvudsignal bör om möjligt uppställas till vänster om tillhörande spår. Undantag härifrån får dock ofta göras, t. ex. beträffande infartssignal, när ingångsspåret kurvar åt vänster, varvid signalen i många fall bäst blir synlig, om densamma uppställes på kurvans yttersida, samt beträffande utfartssignal vid trångt utrymme mellan spåren. Infartssignaler samt skyddssignaler böra uppställas framför farliga punkten (växel, bankorsning i plan, rörlig bro) samt så, att desamma äro synliga från ankommande tåg på tillräckligt avstånd, för att detta skall kunna stanna framför signalen, om så erfordras. Kan ej tillräckligt siktavstånd erhållas bör försignal uppsättas. Hittills har varit brukligt att uppsätta centralt omställbar infartssignal omkring 50 m. framför yttersta växeln i ingångsspåret, vilket avstånd vid behov ökats för att få bättre siktbarhet å signalen från ankommande tåg. Vid stationer, anordnade för tågmöte, samt vid föreningsstationer och varest växlingsrörelser måste företagas utanför yttersta växeln i ett ingångsspår, torde det emellertid vara lämpligt, att infartssignalen uppsättes minst 200 m. utanför nämnda växel. Vid lastplats med endast en växel i huvudspåret och varest infartssignalen utgöres av en semafor med en vinge på vardera sidan om masten, för signalering till tåg i bägge tågriktningarna, uppsättes nämnda signal invid eller närheten av växeln. Är lastplatsen anordnad med rundspår,

199 varvid beträffande huvudbanor en infartssignal för vardera lastplatsändan erfordras, uppställas infartssignalerna, om desamma äro anordnade endast lokalt omställbara, vid resp. växelspetsar. Infartssignaler till banor, som ingå i samma bangårdsände, böra uppställas i jämnbredd med varandra. Är detta på grund av kurvor, spåranordningar eller dylikt icke möjligt, måste signalerna under alla förhållanden så uppsättas, att de från ankommande tåg alltid synas i samma inbördes ordning. Lämpligt är att göra infartssignalen för en huvudlinje högre än signalerna från närliggande sidolinjer. Huru långt framför en bankorsning eller rörlig bro en skyddssignal skall uppställas är beroende på lokala förhållanden. Avståndet torde emellertid i allmänhet icke böra tagas mindre än 100 ä 200 m. Bild 180. Signalbro. Utfartssignal skall om möjligt uppställas framför motväxel i utfartstågväg och framför den farliga punkten till närbelägen tågväg, så att ett framför utfartssignalen stående tåg icke hindrar andra tågs in- eller utfart. Utfartssignaler i samma bangårdsände böra uppställas i en viss ordning, antingen jämsides med varandra eller så att de bilda vissa signalgrupper. Ar utrymmet mellan spåren trångt, anordnas utfartssignalerna å en signalbro, vilken anordning även finner användning för vägsignaler (bild 180). Det har visat sig fördelaktigt att göra utfartssignal för huvudtågväg högre än de andra i en grupp ingående utfartssignalerna. Förutom vad ovan anförts, skall beaktas, att huvudsignal så uppsättes, att densamma om möjligt blir synlig från det ställverk, varifrån signalen manövreras, samt, beträffande in- och utfartssignal, även från vakthavande

stationsföreståndarens plats, dock att signalens siktbarhet från tåg skall i första hand tillgodoses. Hänsyn bör även tagas till den bakgrund, mot vilken signalbilderna komma att ses från tåget. Densamma bör hava en jämn färgton. Lämpligast är, om signalbilderna avteckna sig mot himlen, vilket i många fall är möjligt genom att giva signalmasten tillräcklig höjd. Olämplig bakgrund äro husbyggnader med många fönster, utbyggnader o. d. Likaledes är det av vikt, att signalskenen icke komma att synas i eller invid luxlampor, båglampor eller andra fientliga ljus. b) Försignaler. 197. Bestämmelser om, i vilka fall försignaler måste förefinnas, saknas. I regel är det blott infartssignaler, blocksignaler och skyddssignaler, som förses med försignaler. Lämpligt torde vara att uppsätta försignaler till alla huvudsignaler av förenämnda slag å bansträckor, som trafikeras av tåg med större hastighet än 60 km. pr timme samt å andra bansträckor, då signalerna ej äro synliga från tågen på bromsdistans eller då för tågens stoppande svåra lutningsförhållanden förefinnas. Försignal till blocksignal torde dock ej vara behövlig, om blocksträckans längd ej överstiger 2 km. Försignal bör uppsättas invid det spår, för vilket den skall gälla, och till vänster om detsamma från tåget räknat, även om tillhörande huvudsignal står till höger. Avståndet mellan försignal och huvudsignal bör vara så stort, att ett vid försignalen bromsat tåg med säkerhet kan stanna framför huvudsignalen. Vid Statens järnvägar har hittills tillämpats, att för signal skall uppsättas på minst nedanstående avstånd: vid stigning större än och till och med 10 /oo ~ 300 m,» mindre» 10 % 0 till och med 3.33%o 400»,»»» 3.33%o»»» 2.5 %o 450» i»»» 2.5 / 00»»» utförslutning 2.5 /oo 500 m,» lutning större» 2.5 / 00»»» 3.33 / 00 550 m,»»»» 3.33%o»»»10 / 0 Q 600»,» 10 % 0»»» 12.5 % 0 750» samt» 12.5 % 0 900».*) Den framför huvudsignalen liggande bansträckans lutningsförhållande är bestämmande för försignalens avstånd blott för så vitt ett och samma lutningsförhållande förefinnes minst å 1 kilometers längd framför huvudsignalen. Förändras däremot banans profil inom 1 kilometer framför huvudsignalen, skall försignalens avstånd bestämmas efter en genomsnittslutning, vilken beräknas av banans höjdskillnad mellan huvudsignalen och en 1000 meter framför densamma belägen punkt (bild 181). Ovanstående försignalavstånd äro angivna såsom minimiavstånd, men böra ökas blott för så vitt lokala förhållanden så påfordra, t. ex. om för signalens siktbarhet i avsevärd grad därigenom förhöjes. I regel bör dock icke försignal uppsättas på större avstånd än 1000 m från tillhörande huvudsignal. Försignal bör om möjligt vara synlig från ankommande tåget på minst 150 à 200 meters avstånd. *) Tabellen är under omarbetning i samband med utredning ang. nya bestämmelser rörande erforderlig bromsväg.

201 c) Manöversignaler. 198. Manöversignaler, medelst vilka förbud för växlingsrörelser meddelas, böra uppsättas vid sådana spår eller spårgrupper, från vilka växlingsrörelser icke få företagas, när tåg skall framgå, och vilka icke äro medelst skyddsväxlar eller spårspärrar avstängda från tågvägen. Dylika signaler torde dock i regel ej vara behövliga å mindre stationer, där ställverkspersonalen antingen själv ombesörjer växlingsarbetet eller utan svårighet kan övervaka, att trafiksäkerheten äventyrande växlingsrörelser icke företagas.