Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok

Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok 1

2

Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok 3

Titel: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket ISBN tryck: 978-91-7563-107-3 ISBN pdf: 978-91-7563-108-0 Sökord: Flerbostadshus, tillgänglighet, inventera, kommuner, handbok, vägledning, verktyg, modeller, exempel, lagar, regler Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014 4

Förord Den här handboken visar hur kommuner kan inventera tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd. Det finns många olika verktyg, ambitionsnivåer, målgrupper, syften och idéer om hur en inventering av tillgängligheten i flerbostadshus kan gå till. Det visar inte minst Boverkets rapport Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner. Området kan därmed vara svårt att överblicka. Representanter för kommuner har efterlyst en checklista eller vägledning för hur de ska inventera tillgängligheten samt vilken ambitionsnivå de bör hålla. Vår förhoppning är att handboken ska fylla detta behov och vara en hjälp i arbetet med att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Det är kommunerna som leder den lokala samhällsutvecklingen och därför riktar sig den här handboken särskilt till kommunen. Men handboken kan också ha ett värde för offentliga och privata fastighetsägare som vill öka boendekvaliteten genom ett strategiskt arbete med tillgänglighet. Motivet för en tillgänglighetsinventering är att möta individens behov och på så vis bidra till att skapa ett samhälle som alla människor kan delta i, på jämlika villkor. Handboken är sammanställd av projektledare Andreas Johansen och Hanna Faming. Bilaga 2 har sammanställts av Lars Estlander. Handboken gör inte anspråk på att vara styrande eller heltäckande i alla detaljer. Den är ett förslag på hur kommunen kan hantera en inventering av flerbostadshus ur tillgänglighetssynpunkt. Se handboken som en hjälp och inspiration för att komma igång med eller utveckla detta arbete. Karlskrona januari 2014 Ylva Aller AVDELNINGSCHEF 5

6

Innehåll Inledning och sammanfattning... 11 Uppdraget... 11 Att inventera tillgängligheten i flerbostadshus...12 Exempel på tillgänglighetsinventeringar i fem kommuner...12 Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus... 12 Regler om fysisk tillgänglighet... 13 Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet... 13 Bostadsförsörjningslagen...13 Policyer och dokument som styr kommunens arbete med fysisk tillgänglighet... 14 FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning...14 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning...14 EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010 2020...14 Från patient till medborgare...14 Design för alla...14 Kommunen gynnas av att inventera tillgängligheten... 15 Utveckling och bättre samarbete...15 Nya möjligheter till samarbete...16 Framtida nytta av att inventera tillgängligheten...18 Effekter av otillgänglighet...18 Inventeringens förutsättningar... 20 Frågor om ansvar, behov och resurser...20 Ambitionsnivå...20 Inventeringens avgränsningar...21 Att använda handboken... 22 Inventering i tre steg...22 Förankra inventeringen på övergripande beslutande nivå...23 Steg 1: Nulägesanalys före inventeringen... 25 Kommunens förutsättningar... 25 Nulägesanalys möjliggör inventering...25 Lyft tillgänglighetsfrågan i den kommunala planeringen...25 Så gör vi nulägesanalysen...26 Exempel på externt samarbete...29 7

När nulägesanalysen är klar... 30 Bjud in fler aktörer för att diskutera inventeringen...30 Inventera brister eller potentialer i beståndet?...30 Kommunens mål och syfte med inventeringen...30 Exempel på inventeringar planera, förmedla, förbättra...31 Sammanfattning av steg 1...33 Steg 2: Dags att inventera!... 35 Att välja ett ändamålsenligt inventeringsverktyg...35 Strategier för genomförandet av inventeringen...36 Övrigt att tänka på under inventeringen...37 Sammanställa inventeringens resultat...37 Sammanfattning av steg 2...37 Steg 3: Uppföljning... 39 Utvärdering av inventeringen...39 Bostadsmarknadsenkäten möjliggör uppföljning...39 Att använda resultatet från inventering till handling...40 Att sprida resultatet av inventeringen...41 Sammanfattning av steg 3...41 Bilaga 1. Begrepp och definitioner... 43 Definitioner i plan- och bygglagen, 1 kap. 4...43 Övrigt...43 Bilaga 2. Lagstiftning och regler om tillgänglighet för bostäder... 45 Krav vid ny byggnad...45 Krav vid ändring av byggnader...45 Underhåll av byggnader...45 Regler för befintliga byggnader...45 Krav på tillgänglighet i äldre byggregler...46 Tillgänglighet på tomter...47 Tillgänglighet på allmänna platser och andra områden...47 Bilaga 3. Fiktiv nulägesanalys av kommun X... 48 Steg 1: Att använda befintlig kunskap...48 Steg 2: Bostadsmarknaden och flerbostadshusbeståndet...48 Steg 3: Behoven...48 Steg 4: Extern samverkan...49 Slutsats...49 8

Resonemang kring kommun X mål och syfte med inventeringen... 49 Planera för tillgänglighet...49 Förmedla tillgängliga bostäder...49 Förbättra tillgängligheten i flerbostadshus...49 Bilaga 4. Frångänglighet och brandskydd... 51 Bilaga 5. Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus... 52 Villkor för stödet...52 Källor... 53 Elektroniska referenser...53 Webbplatser...54 Tryckta källor...54 Informanter...54 Lästips!... 55 Grundläggande dokument...55 Kommuners arbeten...55 Tryckt material...55 Webbplatser...56 Övriga dokument...56 9

10

Inledning och sammanfattning Handboken beskriver var och hur man ska börja inventera tillgängligheten, vad resultatet kan användas till eller hur ett mål kan formuleras som både går att uppnå och att mäta. Att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet är en process snarare än ett eller flera projekt. Med ett processperspektiv behöver inte kommunen göra allt på en gång, bara ta ett första steg mot ett mer tillgängligt flerbostadshusbestånd. Handboken är ett stöd i detta arbete. Handboken består av en teoretisk och en praktisk del. Första delen handlar om lagstiftning, motiv till varför en kommun bör inventera, vilka nyttor som en inventering medför samt inventeringens avgränsningar. Andra delen handlar om hur kommunen kan inventera utifrån lokala förutsättningar och hur ett ändamålsenligt mål och syfte kan formuleras, hur ett inventeringsverktyg väljs samt hur resultatet följs upp. Denna arbetsprocess beskrivs som tre steg i var sitt kapitel; nulägesanalys före inventeringen dags att inventera uppföljning. En inventering av tillgängligheten i flerbostadshus är en del i ett kunskapsbyggande där kommunen får information om var och hur tillgängligheten brister men framför allt kunskap om beståndets potential. Resultatet av en tillgänglighetsinventering kan användas som underlag för åtgärder i fastigheten och i den fysiska miljön. Det kan även främja en mer systematisk förmedling av bostäder samt bidra med underlag för bostadsförsörjningen och den översiktliga fysiska planeringen. Uppdraget Fysisk tillgänglighet är en demokrati- och jämlikhetsfråga, alla ska kunna bo, leva och verka i samhället på jämlika villkor. Därför ska den fysiska tillgängligheten i samhället öka. Boverket arbetar för detta genom En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 2016. 1 En central del i arbetet med strategin är att delmålen ska vara mätbara och möjliga att uppnå. Boverket har fem delmål för den fysiska tillgängligheten i samhället som berör frågor om planering, byggande och boende. Målen rymmer både kort och långsiktiga insatser och genom delmålen ska kunskapen om 1 Läs mer om strategin på http://www.regeringen.se/sb/d/14025/a/171269. 11

tillgänglighet fördjupas och spridas bland kommuner och fastighetsägare, och kunna fogas in i de ordinarie verksamheterna. 2 Denna handbok är ett led i detta arbete. Att inventera tillgängligheten i flerbostadshus För att underlätta bostadsförsörjningen vill Boverket stimulera kommuner att öka sin kunskap om det befintliga flerbostadshusbeståndet. Med en aktuell överblick av tillgängligheten kan kommunen hantera de brister men även ta vara på de potentialer som finns i beståndet. Kommunernas inventering kan ge Boverket möjligheten att på en översiktlig nivå få en bild av tillgängligheten i bostadsbeståndet, vilket på sikt kan stärka kommunernas arbete. Vem som helst kan födas med eller få en nedsatt funktionsförmåga, och ser vi till hela livsförloppet får vi alla det i någon form på äldre dagar. Oavsett om vi sitter i rullstol, är i behov av kryckor, drar en barnvagn eller bär på tunga matkassar så gynnas vi av en god fysisk tillgänglighet. Funktionshinder i vår omgivning blir ofta påtagliga först när vi själva stöter på dem. Exempel på tillgänglighetsinventeringar i fem kommuner Under 2013 publicerade Boverket rapporten Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner. 3 Rapportens syfte är att inspirera fler kommuner att inventera sina flerbostadshus genom att visa bredden på möjliga inventeringsverktyg, resultat och användningsområden. Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus Från den 1 februari 2014 fram till augusti 2015 kan kommuner söka ekonomiskt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus. Budgeten för stödet är totalt 15 miljoner, varav fem miljoner är sökbara under 2014 och tio miljoner under 2015. Stödet söks av behörig företrädare i kommunledningen hos Boverket och ska uppgå till den beräknade kostnaden för inventeringen, men stödet får inte överstiga 500 000 kronor per stödmottagare. 4 2 Sidan 40 i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016. 12 3 Se Boverkets webbokhandel för mer information. 4 Mer information om stödet finns i bilaga 5 samt på Boverkets webbplats.

Regler om fysisk tillgänglighet Detta kapitel innehåller en kort sammanställning av de lagar, policyer och dokument som ligger till grund för den svenska funktionshinderspolitiken och arbetet med att öka den fysiska tillgängligheten i samhället. För definitioner av begrepp se bilaga 1 och för mer information om lagstiftning gällande tillgänglighet i bostäder, se bilaga 2. Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet Det finns inga lagar som direkt ålägger kommuner eller fastighetsägare att genomföra inventeringar av eller förbättringar i befintliga flerbostadshus vad gäller tillgänglighet. Det innebär att kommuner och fastighetsägare själva kan bestämma om de ska inventera och arbeta med tillgänglighet. Men det finns annan lagstiftning som indirekt stödjer en inventering av flerbostadshus: SoL, socialtjänstlagen (2001:453) PBL, plan- och bygglagen (2010:900) lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsförsörjningslagen Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ger kommunen ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. 5 En bra boendemiljö innebär bland annat att det finns bostäder med god tillgänglighet. Planering för bostäder med god tillgänglighet är därför en viktig del i en kommuns strategiska planering. Lagen innebär också att riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska revideras varje mandatperiod. Från den 1 januari 2014 är bostadsbyggande och utveckling av bostadsbestånd ett allmänt intresse i plan- och bygglagen 2 kap 3 5. 6 Samtidigt förtydligades bostadsförsörjningslagen på så sätt att riktlinjerna ska vara vägledande vid denna bedömning. Förändringarna i bostadsförsörjningslagen innebär även att kommunens riktlinjer ska ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. 5 I svensk bostadspolitik svarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna ansvarar för planering och genomförande. Ur Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen (2012). 6 Allmänt intresse är ett intresse kommunen ska ta hänsyn till, tillämpa och följa i planer och beslut enligt planoch bygglagen. http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/detaljplanering/planbestammelser/ Anvandning-av-allman-mark/ 13

Policyer och dokument som styr kommunens arbete med fysisk tillgänglighet Det finns nationella och internationella policyer och dokument att förhålla sig till i arbetet med fysisk tillgänglighet. Här listar vi några som Boverket menar har stor betydelse för arbetet med att öka den fysiska tillgängligheten i samhället. FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning 1993 antog FN:s generalförsamling 22 standardregler kring delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning i hela samhället. Standardreglerna är inte juridiskt bindande men innebär ett moraliskt och politiskt åtagande av de anslutna staterna. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2008 undertecknade Sverige FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (prop. 2008/09:28) vilken trädde i kraft 2009. I konventionen framhålls tillgänglighet i form av fysisk tillgänglighet och tillgänglig information. Konventionen är juridiskt bindande vilket innebär att staten och andra aktörer ska arbeta för att samhället ska bli mer tillgängligt genom att exempelvis lagar och regler införs och tillämpas. EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010 2020 Europeiska kommissionen följer en funktionshindersstrategi som löper mellan 2010 och 2020. Detta är en följd av att EU som institution har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin är ett led i arbetet att leva upp till konventionen. Från patient till medborgare Propositionen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (Prop. 1999/2000:79) är grunden för Sveriges nuvarande funktionshinderspolitik. Kärnan i den är att bekämpa diskriminering genom att utforma samhället så att människor med funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga. Den nationella handlingsplanen var ett ställningstagande från att tidigare ha talat om personer med funktionsnedsättning ur ett patientperspektiv betonade riksdagen nu medborgarperspektivet. Tips! För mer information om design för alla: www.designforalla.se eller Universal Design: Creating Inclusive Environments (2012) Design för alla I ovan nämnda proposition framgår att konceptet design för alla bör genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design. Konceptet innebär en design för den mänskliga mångfalden, social delaktighet och jämlikhet. Syftet är att information, kultur och den byggda miljön ska vara tillgänglig och användbar för alla människor, man ska oavsett fysisk styrka eller rörlighet kunna använda miljöer. Konceptet utgår från att det som planerats och formgivits av människor för att användas av människor också fungerar för alla att använda. Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011 2016 Regeringen presenterade den 16 juni 2011 en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011 2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande åren. 14

Kommunen gynnas av att inventera tillgängligheten I detta kapitel ges argument till varför tillgängligheten bör inventeras i flerbostadshusen. Vi belyser även vilken nytta inventeringen har för kommun, fastighetsägare, intresseorganisationer och medborgare. Utveckling och bättre samarbete Fysiskt tillgängligt boende är en strategisk fråga för tillväxt och välfärd i kommunen och regionen. Den kunskap som en tillgänglighetsinventering ger kan vara en ingång till kommunens planering för bostadsförsörjningen. Ur ett lokalt, regionalt eller nationellt perspektiv möjliggör en inventering av tillgängligheten ett starkt analysunderlag för bedömningar av var och hur strategiska satsningar ska göras. Inventeringen kan också stärka kommunens samarbete på bostadsmarknaden med övriga aktörer som fastighetsägare, byggherrar och funktionshindersförbund. Den kan även underlätta samarbetet mellan de olika aktörerna i satsningarna. Tips! För information och motiv till varför kommunen bör inventera sitt flerbostadshusbestånd läs rapporten: Vem ska värna tillgängligheten? (2010) Hjälpmedelsinstitutet Ökad kunskap ger bättre beslut En inventering kan ses som en process för att bygga upp kunskap som stabilare underlag för beslut. Att inventera tillgängligheten innebär därmed att kommunen skapar bättre förutsättningar för den pågående och framtida utvecklingen av flerbostadshusbeståndet. Inventeringen innebär att samla information om den fysiska tillgängligheten och att koppla samman den med annan information så som kommunens befolkningsunderlag. Analysen ger en bild av både samtida och framtida behov. Kunskapen om befintlig tillgänglighet och behov av tillgängliga bostäder kan användas både i den kommunala planeringen för bostadsförsöjningen och den löpande förvaltningen av offentligt och privat ägda flerbostadshus. Kraven på tillgänglighet ökar när befolkningen blir äldre En utmaning på den lokala bostadsmarknaden är den demografiska utvecklingen. Enligt SCB:s prognos finns det i dag nära 500 000 som är äldre än 80 år i Sverige, om 20 år kommer de att vara över 800 000 och i slutet av 2040-talet över en miljon. 7 I takt med att antalet äldre ökar i samhället ökar också behoven och önskemålen om en förbättrad fysisk tillgänglighet i boendet. Det är vanligt att åldrandet innebär funktionsnedsättningar i form av exempelvis nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel och eftersom antalet äldre ökar 7 SCB:s prognos över Sveriges framtida befolkning 2013-2060 (BE 18 SM 1301) 15

sker en naturlig ökning av personer med funktionsnedsättning. Det betyder att kommunerna behöver bättre beslutsunderlag för att kunna tillfredsställa behoven om god tillgänglighet. I Boverkets utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder konstateras att äldres förbättrade hälsa och samhällets åtgärder har gjort att äldre bor kvar hemma i större utsträckning. Men vi ser också att det saknas bostäder och boendemiljöer som är anpassade efter den åldrande människans behov, det vill säga bland annat bostäder med god tillgänglighet. 8 Tillgänglighet underlättar för alla Vem som helst kan födas med eller få en nedsatt funktionsförmåga genom en olycka eller sjukdom. Ser vi till hela livsförloppet får vi alla någon form av nedsatt funktionsförmåga när vi blir äldre. Genom livet har vi olika stort behov av god tillgänglighet. Funktionshinder i vår omgivning blir ofta påtagliga först när vi själva stöter på dem. Det som är nödvändigt för ett fåtal, underlättar för många och är bra för alla. Argument i marknadsföringen av bostäder För många är god tillgänglighet avgörande i valet av boende. Både kommun och fastighetsägare kan arbeta för att höja boendekvalitén genom tillgänglighet, ett arbete som är ett bra argument både för de redan boende som de inflyttande. Nya möjligheter till samarbete Kommunen gynnas av att samarbeta i inventeringsarbetet både internt mellan förvaltningar liksom under genomförandet med externa aktörer. Samarbete är ett sätt att skapa stordriftsfördelar där de aktörer som bidrar även gynnas, i detta kan man även ha nytta av det arbete som redan utförs på olika håll i kommunen. I förarbetet till inventeringen bör kommunens olika förvaltningar samarbeta med varandra. I kapitlet Nulägesanalys före inventeringen ser vi hur det samarbetet leder till en nulägesanalys. Analysen ger även kommunen underlag för att formulera arbetets mål och syfte och därifrån välja rätt inventeringsverktyg. Under inventeringen bör kommunen samarbeta med externa aktörer som funktionshindersråd 9 och fastighetsägare. Ska kommunen inventera samtliga flerbostadshus blir ett samarbete med alla tre grupper av fastighetsägare aktuellt, det vill säga de kommunala och privata fastighetsägarna samt bostadsrättsföreningar. Där är det nödvändigt för kommunen att visa hur även de externa aktörerna gynnas av samarbetet, eftersom dessa frivilligt deltar i arbetet och därmed tar del av resultatet. För en fastighetsägare kan inventeringen innebära en kompetensutveckling för de anställda. De får en ökad kunskap om funktionsnedsättningar och vad och hur något kan vara ett funktionshinder i ett flerbostadshus. Deltagandet kan även innebära att verksamhetens värdegrundsarbete utvecklas, att arbetet med tillgänglighet struktureras samtidigt som detta öppnar för en dialog med de boende kring tillgänglighetsfrågorna. Fastighetsägaren kan vara aktiv i inventeringsarbetet utifrån egna mål och syften samtidigt som fastighetsägarens insats kan vara så enkel som att bidra med en portkod eller liknande. 8 Läs mer i Boverkets rapport (2013:7) Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder. 16 9 I många kommuner även kallat Kommunalt handikappråd eller KHR.

Nyttan av samarbete Kommunen gynnas av att samarbeta med externa parter som även de har stor nytta av inventeringsresultatet. Under inventeringen kan det vara aktuellt att samarbeta med högskolor, intresseorganisationer eller andra med intresse av tillgänglighet. Nyttan med samarbete under inventeringen av tillgängligheten kan se olika ut beroende på perspektiv: Nyttan för kommunen kan vara att sprida arbetsbördan på fler parter och på så vis samla mer resurser. Samtidigt gynnas delaktigheten och medborgarinflytandet av att kommunorganisationen samarbetar utåt. Nyttan för offentliga och privata fastighetsägare kan vara möjligheten att prioritera rätt investeringar i förvaltandet efter en inventering. Det kan på sikt leda till en lägre omflyttning och därmed mindre slitage. Nyttan för en högskola kan vara forskningsrelaterad, men även i form av kontakter med arbetslivet för studenter som verksamhetsförlagd utbildning, arbetspraktik eller examensarbete. Kommunen får tillgång till personer med kunskap om den senaste forskningen på området, och är studentens arbetsinsats examinerande innebär även det en form av kvalitetsstämpel där resultatet analyseras för att sedan genomgå den opponeringsprocess varje godkänd högskoleuppsats ska passera. Nyttan för intresseorganisationer kan vara inflytandet som deltagande i arbetet som en tillgänglighetsinventering kan innebära samt möjligheten att bidra med användarperspektivet. För kommunen kan detta stärka behovsbilden i nulägesanalysen, och det stärker även det framtida samarbetet med funktionshindersförbunden. Det kan även finnas kommunförbund och liknande arenor där kommuner, som har liknande bostadsmarknad och förutsättningar, kan gynnas av att samverka om tillgänglighetsinventeringar. Har kommunen redan ett etablerat nätverk för bostadsfrågor kan detta vara ett lämpligt forum att driva inventeringen genom. Nyttan av rutiner och befintlig kunskap Att dra nytta av det arbete som redan utförs i kommunen innebär i det här sammanhanget att använda sig av tidigare kunskaper och erfarenheter bland medarbetarna i kommunorganisationen. Förutom olika sorters underlag som kommunen presterat inom ordinarie verksamhet och kanske i samband med tidigare projekt, exempelvis Bo bra på äldre dar eller Teknik för äldre, 10 så är medarbetarnas erfarenheter och kunskap om arbetssätt värdefulla i inventeringsarbetet. Två andra viktiga kunskapsområden är arbetet med bostadsanpassningsbidraget och enkelt avhjälpta hinder. De angränsar till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusen och kan exempelvis innebära att kommunen har en eller flera medarbetare som har kompetens om hur funktionshinder i den fysiska miljön påverkar en persons vardag. En del medarbetare har även kunskap om den lokala bostadsmarknaden. 10 Dessa två regeringsuppdrag avslutades under 2012. 17

Framtida nytta av att inventera tillgängligheten En inventering ska ge kommunen ett bättre beslutsunderlag men den kan även stimulera de boende att se möjligheten att planera sitt boende efter sina behov. Vid nybyggnation, ombyggnation och andra ändringar som förändrar byggnaden kan den kunskap som inventeringen åstadkommit göra det lättare att bygga för alla personer i samhället. Vanliga misstag och direkta fel kan förebyggas i de nybyggda flerbostadshusen redan i planprocessen. Det handlar om att öka den fysiska tillgängligheten i befintligt bestånd genom att identifiera och arbeta bort hinder, likaväl som att undvika att bygga nya hinder. I ändringarna av bostadsförsörjningslagen som träder i kraft under 2014 finns ett krav på att kommunerna ska ta regionala hänsyn i planeringen för bostadsförsörjningen och kommunalt samarbete uppmuntras. Även där skulle ett kunskapsbyggande kring tillgänglighet göra nytta. Ekonomiska vinster på lång sikt En del ekonomiska vinster kan komma i form av uteblivna framtida utgifter. Med utgångspunkt i inventeringens resultat och i tillgänglighetsperspektivet kan förvaltningen effektiviseras, genom att relateras till löpande underhåll och andra ändringar. En inventering kan även ge kommunen möjligheten att avgöra vilka enskilda insatser som är kostnadseffektiva, det vill säga gör störst nytta för flest personer, inte bara när behoven uppstår utan även ur ett förebyggande perspektiv. 11 På lång sikt kan kommunens kunskap om de vanligaste funktionshindren i flerbostadshusen innebära bättre rutiner i tillsyn och bygglovsprocesser, vilket i sin tur kan påverka behovet av kompletterande tillgänglighetsanpassningar. Det är bättre att göra rätt från början. De flesta äldre vill bo kvar hemma så länge hälsan tillåter, men blir tvungna att flytta på grund av funktionshinder i bostaden. 12 Särskilt boende är kostnadsdrivande jämfört med ordinarie boende och därför finns strategier kring trygghetsboenden och liknande. Inventeringen kan ge kommunen underlag för att i en högre grad förmedla bostäder med lämplig tillgänglighet till dem med behov. 13 Effekter av otillgänglighet Sverige lagstiftade om fysisk tillgänglighet redan för ett halvt sekel sedan men trots det byggs fortfarande flerbostadshus otillgängligt på olika sätt. I samhällsdebatten finns olika åsikter om ifall det är fördyrande eller inte att bygga tillgängligt respektive tillgänglighetsanpassa i efterhand. Klart är dock att det fysiskt otillgängliga samhället innebär negativa effekter för personer med funktionsnedsättningar, jämfört med övrig befolkning. I Handisams uppföljning av funktionshinderspolitiken Hur är läget 2013? konstaterades följande: 14 Det är nästan tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 19 procent jämfört med 2 procent bland övriga. 26 procent av personerna med funktionsnedsättning har varit i ekonomisk kris. Det är dubbelt så stor andel som bland övrig befolkning. Personer med funktionsnedsättning bor oftare i hyresrätt än övrig befolkning. En av tio kommuner har inventerat sina flerbostadshus ur ett tillgänglighetsperspektiv. 11 Se avsnitt Kommunens mål och syfte med inventeringen på s. 30. 18 12 SABO och Svenska Kommunförbundet, (2004). Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? I en studie av Maria Kulander (2013) uppmärksammas att det finns ett glapp mellan olika boendeformer som är till för äldre. Studien visar också att äldre ibland skulle vilja flytta från sin bostad för en annan bostad som matchar livssituationen bättre, helst i samma område, men mer centralt för att behålla sitt sociala nätverk.

Det är tydligt att funktionshinder i vardagens miljö har en negativ inverkan på hälsan och privatekonomin för personer med funktionsnedsättning, och att dessa därför har sämre förutsättningar än övrig befolkning. Tillgänglighet är därför en jämlikhetsfråga då det handlar om allas våra förutsättningar att vara delaktiga i vardagen på jämlika villkor. 15 Alla människor har behov av olika hjälpmedel under olika delar av livet, ingen människa är immun mot olyckor, sjukdomar eller åldrande. Tillgänglighet är nödvändigt för ett fåtal, underlättar för många men är bra för alla. 13 Det är mer samhällsekonomiskt att tillgänglighetsanpassa bostäder än att bygga nya särskilda boenden. Kostnaden för att tillgänglighetsanpassa eller förmedla bostäder understiger kostnaden för att uppföra en helt ny byggnad. 14 Sidorna 47 51 och 53 59. 15 FN-konventionens artikel 9. http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf 19

Inventeringens förutsättningar I detta kapitel beskriver vi vem som ansvarar för den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Här beskriver vi också vilken ambitionsnivå kommunen bör ha vid inventeringen liksom de avgränsningar man kan göra. Ambitionsnivån har formulerats efter samtal med funktionshindersrörelsen och intresseorganisationer 16 som har kunskap och erfarenheter om vardagens möjligheter och begränsningar. Frågor om ansvar, behov och resurser Kommunen, fastighetsägaren och den boende har ansvar för varsin del av tillgängligheten, och har varsin roll; kommunen driver samhällsutvecklingen, fastighetsägaren driver företag, och individen väljer det lämpligaste boendealternativet. Frågan är vilka behov som ska mötas och var för att uppnå ett jämlikt samhälle, och med vilka resurser. Begränsade resurser kan vara ett hinder för arbetet med tillgänglighet, så det är viktigt att resonera kring prioriteringar i det man vill utföra. Ett sätt kan vara att fokusera på nyttan i stället för ansvaret, det vill säga att låta kunskapen om nyttan driva utvecklingen. Det kan hända att funktionshindersfrågor betraktas som kostsamma och därför inte hanteras som en strategisk utvecklingsfråga. Krav på att omedelbart åtgärda brister står i den meningen i vägen för ett strategiskt arbete med tillgänglighet. Men en inventering är inte ett löfte om en hiss i varje hus, det är ett strategiskt arbete för en bättre kunskap om tillgängligheten i flerbostadshusen. Ambitionsnivå Kommunerna har olika förutsättningar i demografi, behovsbild, flerbostadshusbestånd och typ av bostadsmarknad. Boverket kan därför inte slå fast en specifik ambitionsnivå för inventeringen av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen som ska gälla i alla kommuner. Men vad alla kommuner ska ta hänsyn till är olika funktionsnedsättningar, det vill säga att inventera ur flera användarperspektiv samtidigt, och att en person kan leva med flera funktionsnedsättningar samtidigt. Kommunen ska även ta hänsyn till barn, äldre och förutsättningarna som finns där emellan. Detta skulle innebära att kommunen verkar efter konceptet design för alla, 17 att kommunen ser om byggnaden har hiss, om hissdörren är hanterbar och hur personen i hissen får veta vilket våningsplan hissen stannar på. Kommunen bör även förhålla sig till vad man vill använda resultatet till, exempelvis vad gäller planering, förmedling eller förbättring. 18 16 Handikappförbunden (HSO), Synskadades riksförbund, Dövas riksförbund samt Karlskrona Seniorhusförening. 20 17 Se webbplatsen www.designforalla.se för mer information. 18 Se avsnitt Kommunens mål och syfte med inventeringen på s. 30.