Förslag till Checklista för Borås kommuns Tillgänglighetsplan 2000-08-21
Tillgänglighetsplan med checklista Inledning En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många personer som möjligt ska kunna leva ett fritt liv är det viktigt att göra vår miljö tillgänglig för alla invånare i kommunen utifrån deras behov. Tillgänglighetsarbetet är en krånglig uppgift. Att omsätta paragrafer i olika lag- och regelverk till verklighet kan vara svårt men framförallt tidsödande. För att det ska bli så enkelt som möjligt för alla, både byggherrar, arkitekter, konsulter, fastighetsägare och kommunala beslutsfattare, har denna tillgänglighetsplan skapats på stadsbyggnadskontoret. Planen ska vara en mall för att en god tillgänglighet i byggnader och deras omgivning skapas. Kommunen ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet. Syftet är att alla människor i Borås, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska få ett enklare liv. Innehållet riktar sig främst till tidigare nämnda grupper, dvs. byggherrar, arkitekter, konsulter, fastighetsägare och kommunala beslutsfattare, men även övriga personer som har ett särskilt intresse. Det kommer också att finnas en enklare informationsbroschyr som är kopplad till denna checklista. Den är i första hand riktad till privatpersoner. De verk som ligger till grund för denna tillgänglighetsplan är framförallt Lathund för sakkunnigkontroll som är utgiven av handikappinstitutet. Lagtexterna är hämtade ur BBR, Boverkets Bygg Regler, BVF, Förordningen om tekniska krav på byggnadsverk, BVL och lagen om tekniska krav på byggnadsverk. Den här planen ska utvärderas och uppdateras vart annat år. Så det är du som läsare och användare av denna plan som har möjlighet att påverka dess innehåll, allt för att den ska bli bättre. Byggingenjörsstuderande vid Högskolan i Borås 2
Innehållsförteckning Inledning...2 Innehållsförteckning...3 Bakgrund...4 Lokala riktlinjer...5 Nya byggnader...5 Ändring av byggnader...5 Arbetslokaler...6 Tillämpning...6 Angörnings och parkeringsplatser...8 Gångvägar...9 Entréer till byggnader...10 Dörrar och portar...11 Ramper...13 Hissar...14 Trappor...16 Kommunikationsutrymmen...17 Samlingslokaler...18 Allmänt om att använda lokaler och utrymmen...19 Allmän handikapptoalett...21 Toaletter i bostäder...22 Skyltar...23 Allergier...24 Allmänt om luftkvalitet...25 Buller...26 Brand...27
Tillgänglighetsplan med checklista Bakgrund Regeringsförklaringen 1999 slog fast att hindren för funktionshindrades rätt att delta fullt ut i samhället ska rivas. Handikappolitiken måste därför förändras och inriktas på demokrati- och rättighetsfrågor och på att förverkliga FN s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. FN s standardregler är 22 stycken, varav det främst är nr 5,om tillgänglighet, som innefattar byggnadsnämndens verksamhetsområde. Borås kommun ska ta fram en handikapplan. Den ska grunda sig på FN s standardregler. Varje förvaltning eller bolag i kommunen ansvarar för att den egna verksamheten lever upp till de krav som följer av FN s standardregler. 4
Tillgänglighetsplan med checklista Lokala riktlinjer Nya byggnader Bostadshus med tre eller flera våningsplan ska ha minst en hiss. I bostadshus med två våningsplan ska det finnas möjlighet att enkelt installera hiss senare. Dokumentation som visar att hiss eller annan lyftanordning senare kan installeras utan svårighet ska biläggas kontrollplan vid nybyggnad. Entréplanet i bostäder i flera plan ska innehålla: Hygienrum Avskiljbar bäddplats (sovalkov) Möjlighet att tillaga mat Utrymme för måltider Plats för sittgrupp Utrymme för förvaring Bostäder med flera plan bör projekteras så att det i efterhand går att installera en vertikalt gående hiss eller lyftanordning för rullstol vid behov. Projekteringen kan innefatta studium av möjlighet att förbereda installation av vertikal lyftanordning i trappa eller rum. Detaljplan kan förses med bestämmelser som möjliggör utanpåliggande hiss vid projektering av småhus eller radhus. Ändring av byggnader Varsamhetskravet hindrar som regel inte att tillgänglighet och användbarhet uppnås fullt ut. Om det inte är uppenbart att tillgänglighet och användbarhet ska tillgodoses fullt ut ska dokumentation göras (förundersökning) så att det blir tydligt vad som ligger till grund för eventuella avsteg från tillgänglighets- och användbarhetskraven. Bevarandeintressen ska bedömas och dokumenteras av antikvarisk expertis. Ekonomiska och tekniska argument ska redovisas och grunda sig på byggnadens placering och utformning eller tekniska förutsättningar. Bedömning av tillgänglighets- och användbarhetskrav sker i tre steg: 1. Finns krav med stöd av lagstiftningen? 2. Är det möjligt att tillgodose kraven? 3. Saknas hinder (bevarandekrav)? 5
Tillgänglighetsplan med checklista Arbetslokaler Arbetslokaler ska alltid göras tillgängliga och användbara vid såväl nybyggnad som ombyggnad. Är de i fler än ett plan ska de förses med hiss för att anses tillgängliga och användbara. Undantag kan göras i mycket speciella fall: Tung industri (dock ej tillhörande kontorslokaler eller utrymmen där bevakning av produktion sker). Utrymmen för viss servicepersonal, tex. Förvaring av parkarbetares arbetsmaterial Förvaring av städmaterial Elcentraler, elskåp Tillämpning Vänd- och manöverutrymme för rörelsehindrade i rullstol Entrédörr Hissdörr Bostadsdörr Dörrar i kommunikationsutrymmen Fönster Sängplats Garderob Balkon/terrassdörr Diskbänk Spis Köksbord I badrum Klädkammare innanför och utanför utanför innanför och utanför innanför och utanför minst ett i varje rum minst en i varje sovrum framför eller bredvid innanför och utanför framför framför på en sida även efter anpassning med utdragen toalettstol och handfat utanför Bostäder och kommunikationsutrymmen: På ritningar bör som regel vänd och manöverutrymme illustreras med en cirkel som har diametervärdet 1500 (1300) mm och ska i första hand finnas vid: Vid ändring av bostäder ska vänd/manöverutrymmen skapas i hygienutrymmen, sovrum och kök i första hand samt i övrigt så långt det är möjligt. 6
Tillgänglighetsplan med checklista Allmänna lokaler och arbetslokaler: På ritningar bör som regel vänd och manöverutrymme illustreras med en cirkel som har diametervärdet 2300 mm, det är det utrymme en stor eldriven utomhusrullstol behöver. De ska i första hand finnas vid funktioner såsom tex.: Innanför och utanför entré I vindfång exklusive dörruppslagning Vid dörrar (även hissdörrar) Vid åskådarplatser Vänd och manöverutrymme bör reserveras så att det går att vända på en yta om 2300 mm x 2300 mm, då en stor eldriven utomhusrullstol används, tex.: Intill och i rullstols-, cykel-, och barnvagnsförråd (i bostadshus) Biljettluckor i publika lokaler Information/reception/bank- och postexpedition. Här följer checklistan som är en vidareutveckling av de lokala riktlinjerna: 7
Angörnings och parkeringsplatser Antalet handikapparkeringsplatser sak vara ca 5% av samtliga parkeringsplatser. Tillräckligt många ska vara extra breda, ca var åttonde handikapparkeringsplats. Lutningen på parkeringsplatsen ska vara max 1:50 i både längd- och sidled. Avståndet till entrén bör vara så kort som möjligt, helst 5-10 m. Framkörning på gångstråk eller nära friytor bör undvikas. Frihöjden under tak ska vara tillräcklig för färdtjänstfordon. Platsen och gångvägen ska vara tillgänglig även vintertid. Vid handikapparkering ska det inte finnas några hinder såsom träd, parkbänkar etc., det kan då bli näst intill omöjligt att ta sig ur bilen. Parkeringsplatserna bör placeras som bilden visar och inte så att man kan bli tvungen att kliva ut i gatan. Lämplig placering av parkeringsplatser är att låta handikapplatserna, vara nära bostäderna men vanliga platser lite längre bort. Detta för att avgaser och trafik inte ska störa bostäderna, men ändå uppfylla kraven på tillgänglighet. En angörnings- eller parkeringsplats för rörels e- hindrades fordon skall kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en sådan entré som avses i första stycket (BBR 3:122) Förklaring: entrén som avses i första stycket är en tillgänglig entré för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 8
Gångvägar Minst en tillgänglig gångväg mellan byggnadens entré och parkering, angörningspalts, friytor och allmänna gångvägar ska finnas. Gångstråket fram till entrén ska vara markerat så att synskadade kan följa det fram till entrén. Orienteringspunkter ska finnas. Inga hinder, de som trots allt finns bör vara tydligt markerade. Utforma omgivningen så att risken för tillfälliga hinder minimeras, tex. med tillräckligt med cykelställ. Vilplan ska finnas vid lutning längre sträckor. En 4 cm hög kantsten runt gångstråket ska finnas Kantstenen ska förses med en 90 cm lång avfasning med avvikande ytskikt vid övergångsställen eller motsvarande. Gångstråk ska vara så jämna som möjligt. Gångstråken bör vara raka och med räta vinklar, så att de med nedsatt orienteringsförmåga har möjlighet att följa vägen. Det ska finnas parkbänkar utplacerade med jämna mellanrum, ca var hundrade meter. Beläggningen bör vara i kontrasterande struktur och/eller färg över öppna ytor. Lutningen bör vara så liten som möjligt. Vägen ska vara tillräckligt bred, tex. 1500 mm vid möte mellan person och rullstol och 1800 mm vid möte mellan två rullstolar. Kantstenen är till för att synskadade ska kunna följa den med käpp men den ska inte vara högre för då blir det svårt för personer med rollator eller i rullstol. Minst en gångväg mellan byggnads entré och parkering, angörningsplats för bil, friytor och allmänna gångvägar skall kunna användas av person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Råd: Gångvägen bör a) vara horisontell eller luta högst 1:12 mellan minst 2 meter långa vilplan, b) ha en höjdskillnad på högst 1,5 meter mellan vilplan, c) vara minst 1,3 meter bred, d) ha hårdgjord yta, e) vara fri från hinder samt f) ha minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsställe eller motsvarande bör förses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt. (BBR 3:122) Bygg i kapp handikapp s 34, 39 Gator för alla s 41 Faktablad från SRF 9
Entréer till byggnader Särskilda entréer för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör inte förekomma vid nybyggnad. Entrén till allmänna lokaler ska vara tillgänglig och användbar. Entrédörrar till allmänna lokaler ska förses med dörrautomatik för att byggnaden ska anses tillgänglig och användbar. Arbetslokalers entréer ska vara tillgängliga och användbara. Entréer till flerbostadshus ska vara tillgängliga och användbara för alla. Entrén ska vara tydligt markerad, i kontrasterande färg, annorlunda markbeläggning, med utskjutande tak eller på annat sätt. Vindfång och bör vara minst 2300 x 2300 mm. Vid ändring av byggnad ska det prövas om huvudentrén till en allmän lokal kan göras tillgänglig i första hand. Tydlig hänvisningsskylt ska finnas vid entrén om den inte är tillgänglig. Varsamhetskravet ska som regel inte hindra en bra lösning. Om det finns andra hinder vid befintlig huvudentré, kan tillgänglig och användbar entré ordnas i anslutning till huvudentrén. I sista hand prövas om entrén kan förläggas på någon annan sida av huset. Byggnaden förses med extra yta på andra sidan öppningssidan av entrédörren (om entrén är indragen i fasaden). Utrymmet vid dörrar ska vara tillräckligt stort för att en rullstolsburen ska kunna vända vid dörren, om den tex. skulle vara låst, utan risk och vara tillräckligt stort för att ta sig igenom. 2300 x 2300 mm är det utrymme en stor eldriven utomhusrullstol behöver. Enbostadshus bör projekteras så att de blir lätt handikappanpassningsbara i efterhand. Råd: Dimensionerande vändmått som är lämpliga vid bedömning av tillgängligheten för utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter och för inomhusrullstol en cirkel med diametern 1,30 meter. (BBR 3:121) Minst en entré till en byggnad som skall vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, skall placeras och utformas så att den kan användas av dessa personer. För bostäder med direkt ingång i markplanet är tillgängligheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp till entrén (BBR 3:122) Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förflyttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan fö rflytta sig utan hjälp. Transport med sjukbår skall kunna ska från varje bostad. (BBR 3:123) Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver dock inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en och tvåbostadshus (BVF 12) 10
Dörrar och portar Det fria passagemåttet ska vara minst 800 mm vid dimensionering för inomhusrullstol och 900 mm för att en stor eldriven utomhusrullstol ska komma igenom. Yta, för vändning, framför dörren ska vara minst 2300 x 2300 mm. Rullstolsburna ska kunna nå dörrhandtag och reglage för dörröppnare, porttelefoner och portkodspaneler och utan att rullstolen utgör ett hinder. Rullstolsburna behöver ofta kunna komma åt från sidan. Rullstolsburna ska kunna manövrera rullstolen så att dörren kan stängas efter passage om inte dörrstängare finns. Förse även tryckdörrar med ett riktigt handtag med tanke på personer med rollator. Alla dörrar, som inte är självöppnande, och som är avsedda för I första hand projekteras dörrstorlek K10, K9 kan accepteras om dörren går att ställa upp 180 grader. Större dörr, än K10, är nödvändigt vid isolerade ytterdörrar, eftersom de då är tjockare och tar upp nödvändigt utrymme då de är uppställda 90 grader. Passagemåttet blir bara 800 mm. Alla dörrar till rum, klädkammare, förråd i en lägenhet ska vara tillgängliga och användbara, det vill säga ges samma passagemått som övriga dörrar (minst 800 mm). Dörrar i övriga plan i en flerplansbostad ska ha minst 800 mm passagemått. Storlek på dörrar till terrasser och balkonger ska vara minst K10, dvs. minst 900 mm passagemått. Vid ändring av byggnad kan dörrstorlek K9 accepteras om det finns manöverutrymme om 1500 x 1500 mm då manövrering av rullstol 90 grader måste göras (korridor eller rumsdel) samt att uppställning av dörren kan göras 180 grader. Dörrar och portar, som skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, skall utformas så att de medger passage med rullstol och att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag, manöverdon och lås skall vara placerade och utformade så att de kan användas av personer med funktionshinder. (BFS 1998:38) Roterdörr skall kompletteras med en slagdörr. Råd: I entrédörrar, hissdörrar och korridordörrar eller i öppningar i förflyttningsvägar bör det fria passagemåttet vara minst 0,80 meter. Lämpliga mått på betjäningsareor vid dörrar i bostäder finns i SS 91 42 21 (4). (BFS 1995:17) (BBR 3:125) Rummen i bostäder i ett plan skall vara tillgängliga för en person som sitter i rullstol Inom ett våningsplan, som skall vara tillgängligt för en person som sitter i rullstol, skall minst en entrédörr samt minst en dörr till varje rum inklusive köket, ett hygienrum och balkong eller uteplats, medge passage med rullstol. Tillräcklig plats skall finnas för att öppna och stänga dörrarna från rullstol. Råd: Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten i rum finns i SS 91 42 21 (4). (BFS 1995:17) (BBR 3:221) 11
allmänheten bör förses med motordriven dörröppnare. Största öppningsmotstånd bör vara max 25 N. Lägre motstånd bör prövas i varje enskilt fall (vid installation). Om dörren öppnas motordrivet bör det utrymme på golvet som dörren upptar då den öppnas, vara märkt. Ljudkvaliteten i porttelefonen ska vara bra, ej brusig etc. Markera alla glasytor på något sätt, så att man lätt kan skilja mellan, dörr och det som inte är det. Nivåskillnaden 20 mm kan accepteras mellan golv och mark där entrédörr finns. Kanten ska fasas. Metallist är olämplig eftersom den är hal när den är våt. Ingen eller låg tröskel, helst ingen nivåskillnad inne och max 20 mm ute. För vändning behövs 1500 mm i diameter för inomhusrullstol och 2300 mm för eldriven utomhusrullstol. Roterdörr ska kompletteras med slagdörr. Automatiska skjutdörrar är det bästa alternativet i allmänna lokaler. Tänk på att rullstolsburna ibland öppnar dörren med fotbrädan på rullstolen, glas nertill på en dörr kan vara olämpligt. Entrédörr och innerdörr enligt SS 91 42 21. A: 250 500 650 1100 B: 1800 1600 1400 1200 Entré för passage med rullstol A2: 250 500 650 1100 B2: 2000 1700 1500 1200 Glasytor som är oskyddade och så belägna att personer kan komma i kontakt med dem, skall utformas så att risken för personskador begränsas Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar, skall vara tydligt markerade. Råd: Sådana glasytor som avses i första stycket bör dimensioneras för dynamisk påverkan av en människa. Då enbart risk för skärskador föreligger, bör glas med brottkaraktär som inte ger upphov till skä r- skador användas. Härdat eller laminerat glas bör användas i Dörrar i daghem, förskolor och skolor, om avståndet från glasytan till golvet är mindre än 1,5 meter, Korridorer, entréer och andra kommunikationsutrymmen, om avståndet från glasytan till golvet är mindre än 1,5 meter samt Fönster, dörrar eller glaspartier i andra utrymmen där barn kan vistas än bostäder, om avståndet från glasytan till golvet är mindre än 0,8 meter. (BFS 1995:17) Planglas som är minst 4 mm tjockt gör normalt godtas i såväl fönster som dörrar i bostäder oberoende av avståndet från glasytan till golvet, om glasets bredd inte överstiger 1,0 meter. (BBR 8:313). Måtten för dörrar enligt bild kommer från Utformning och säkerhet, Byggvägledning 1 och SS 91 42 21 Hissar Manöver och signalorgan (SS 76 38 10). Bygg i kapp handikapp s 59-63,146, 176, 179. 12
Ramper Ramper ska göras med lutning på max 1:20. Vid nybyggnation bör ramper undvikas helt. Rampen bör inte vara svängd i de lutande planen. Högsta totala nivåskillnad i en rampanordning som bör accepteras är 0,5 meter. Vilplan ska finnas i början och slutet av rampen, vara helt plant och minst 2 meter långt. En ramp bör vara max 5 meter lång. Om längre ramp än 5 meter behövs, ska vilplan placeras i rampen. Avåkningsskydd,, och ledstång, på bägge sidor, ska finnas om rampen saknar vägg/väggar på sidorna. Rampen ska vara tydligt markerad och upplyst. Projektering ska utföras så att ramper ino m- hus undviks vid nybyggnad. Om ramp inte kan undvikas vid ändring av byggnad, ska ramp anordnas så att rullstolsburna med begränsade krafter i armar kan förflytta sig på egen hand. Det vill säga med en maxlutning av 1:20 (nivåskillnad 500 mm per meter). Rampen ska inte luta i sidled, max 1:50. Om nivåskillnaden är mer än 0,5 meter, eller om användbar ramp inte får plats, bör hiss eller annan tillgänglig och användbar lyftanordning installeras (se avsnitt om hiss). I eventuellt vilplan är det lämpligt att låta rampen svänga om det behövs. Tänk på att placera rampen strategiskt så att den inte krockar med andra verksamheter. Som avåkningsskydd är lämpligt att ha en 5 cm hög kant. Ledstången bör ha rundat tvärsnitt, för att vara lätt att gripa om. Råd: Ramper i lokaler eller i förflyttningsplan bör luta högst 1:12 och ha en höjdskillnad på högst 0,5 m mellan 2 m långa viloplan... (BBR 3:123) Trappor och ramper skall utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Från bostäder och från övriga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, skall trappor och ramper möjliggöra säker transport av sjukbår, om sådan transport inte kan ske med hiss eller annan fast anordning (BBR 8:232) Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, skall ha räcken som begränsar risken för personskador. Trappor och ramper som är högre än 0,50 meter skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. (BFS 1998:38) Ledstänger eller motsvarande skall vara lätta att gripa om (BBR 8:2321) Bygg i kapp handikapp s 40, 50, 173. 13
Hissar Vid nybyggnad ska hissen klara minst 2 personer plus elrullstol för utomhusbruk. Hissen ska ha hisskorg 1100 x 1500 mm. Manövrering ska vara möjlig utan att hålldon ska vara nödvändiga. Det fria passagemåttet bör vara minst 900 mm. Ljud- och tydlig ljussignal ska finnas så att personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga kan uppmärksamma att hissen stannar för av- och påstigning. Dörren ska kunna öppnas och hållas öppen medan personer med rörelsehinder tar sig in i hissen. Anropsknapp på hiss med skjutdörr placeras max 800 mm över golv/mark, 1 meter från hörn. Anropsknapp och utvändig dörröpp- Dokumentation om förutsättningarna för att frångå hiss med hisskorg enligt Svensk Standard (SS) 76 35 20 (1) ska göras i varje enskilt fall då avsteg övervägs. Det ska tydligt framgå vad som ligger till grund för ställningstagandet. Olika tekniska lösningar ska redovisas och kommenteras. Den ekonomiska analysen och konsekvenserna ur tillgänglighets- och användbarhetssynpunkt ska vara tydliga. För att arbetslokaler ska vara tillgängliga behövs hiss till alla våningsplan, alltså även byggnader med enbart två våningar. Vid ändring av byggnad gäller samma krav som vid nybyggnad. Dock gäller att om det finns uppenbarliga ekonomisk-tekniska problem som grundar sig i starka bevarandekrav eller oskäligt hög kostnad i relation till ändringens omfattning, kan en s k smallhiss godtas om utrymmet är begränsat (invändig hissmått 0,8 x 0,9 m) och manövreringen görs användbar. En vertikalt rörlig plattformshiss, A-hiss, Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna och lokalerna är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver dock inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en och tvåbostadshus. Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om 1. Arbetslokaler, om det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda, och 2. fritidshus med högst två bostäder. I den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet skall byggnader vara försedda med hiss eller annan lyftanordning. Kravet att bostäder skall vara tillgängliga genom hiss eller annan lyftanordning gäller inte byggnader som har färre än tre våningsplan. Om sådana byggnader innehåller bostäder som inte nås från marken, skall de dock vara projekterade och utförda på sådant sätt att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad skall därvid räknas som våningsplan. (BVF 12 ) Då hiss eller annan lyftanordning krävs för att bostäder eller lokaler skall vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, skall minst en hiss rymma en person som sitter i rullstol och en medhjälpare. I bostadshus med fler än fyra 14
ningsautomatik till slagdörr placeras max 800 mm över golv/mark (mätt från underkanten av dörröppningsautomatiken), minst 1 meter från hörn, utgående hissdörr eller annat hinder. Hisspanel inne i hissen placeras max 800 mm över golv (mätt från underkanten av hisspanelen), minst 400 mm från hissens hörn vid öppningssidan (till vänster i hissen). Manöverpanelen ska utföras horisontellt enligt SS 76 38 10 (2) och vara utvinklad från väggen. Knapparna ska utföras med upphöjda bokstäver som kontrasterar mot knappens färg och med färg enligt SS 76 38 10 (2). Akustiskt tal bör finnas i hiss med hisskorg i alla allmänna lokaler där hissen rör sig mer än en våning. kan godtas om lyfthöjden är mindre än 2 meter. Lyftplattan bör dock ha måttet 900 x 1400 mm och klara minst 300 kg. Trapphiss med plattform godtas som nödlösning då inga andra lösningar står till buds. Lyftplattan bör dock ha måttet 900 x 1400 mm och klara minst 300 kg. Hisskorg med måttet 800 x 1250 mm är ytmässigt inte att anse som tillräcklig för rullstolsburna och uppfyller därmed inte la g- stiftningens krav vid ändring av byggnad. Hissen kan rymma en liten eller rörlig rullstolsanvändare med en liten rullstol, men ingen medhjälpare. Manövreringen kan göras användbar. Trapphiss utan plattform (stolhiss) ska aldrig godtas i allmänna lokaler om den avses användas av allmänheten. Manöverpaneler ska placeras och utföras konsekvent i hela staden vid såväl nybyggnad som ändring av byggnad. våningsplan, skall minst en hiss rymma sjukbår. I hus som har fler än tio våningsplan skall ytterligare minst en personhiss finnas. Hissar skall vara anordnade så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat för av- och påstigning. Råd: Exempel på hissar som uppfyller kraven på invändiga korgmått finns i SS 76 35 20 (1). Exempel på lämpliga manöver- och signalorgan finns i SS 76 38 10 (2). (BBR 3:124) Bygg i kapp handikapp s 54., 56, 58, 62. 15
Trappor Hellre raka trappor, uppdelade i flera trapplopp, än svängda trappor. Sättsteg, trappnos bör ej förekomma. Undvik enstaka steg. Tydligt markerad trappa, framför allt första och sista steget samt räcket. Utrymmet under trappan bör byggas in eller avskärmas. Ledstång bör finnas på båda sidor av trappan oberoende av fallhöjd. Ledstången skall vara av tex. rundat tvärsnitt för att vara lätt att gripa om. Låt trappräcket gå ut ca 30 cm både ovanför och nedanför trappan. Undvik nedåtgående trappa nära dörr eller liknande som innebär säkerhetsrisk. Detta är vad som menas med trappnos, den utskjutande kanten gör det lätt att snubbla. Trappor och ramper skall utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Från bostäder och från övriga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, skall trappor och ramper möjliggöra säker transport av sjukbår, om sådan transport inte kan ske med hiss eller annan fast anordning. Trappor skall i sidled avslutas mot begränsningsväggar eller förses med räcken. (BFS 1995:17) Råd Vid utformning av trappor bör trappans lutning och längd samt måttförhållande mellan trappstegens höjd och djup beaktas. Trappans lutning i gånglinje bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Där så inte kan undvikas bör trappstegen tydligt markeras. Stegdjupet i trappor bör vara minst 0,25 meter, mätt i gånglinjen. Trapplanen bör ha minst samma bredd som trappan. Dörrar på trapplan bör placeras så att passage inte försvåras. I flerbostadshus bör trapplan med dörrar vara minst 1,3 meter breda Trapploppen i trappor i byggnader i flera plan som innehåller fler än två bostäder och som inte har hiss för bårtransporter, skall ha en minsta bredd på 1,20 meter (BBR 8:232) Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, skall ha räcken som begränsar risken för personskador. Trappor och ramper som är högre än 0,50 meter skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. Ledstänger eller motsvarande skall vara lätta att gripa om (BBR 8:2321) 16
Kommunikationsutrymmen Manöverutrymme ska vara 1500 x 1500 för inomhusrullstol och 2300 x 2300 mm för utomhusrullstol. Rullstolsburen ska kunna förflytta sig utan hjälp i utrymmet. Belysningen ska vara tillräcklig och bländfri. Utrymmet ska kunna användas av personer med nedsatt orienteringsförmåga. En kort, rak passage, i bostad eller arbetslokal, som begränsas av enbart väggar ska vara minst 1100 mm bred. Om det finns dörrar utmed en passage som ovan ska den göras bredare. Bredden bestäms av hur dörrarna placeras och om det går att komma intill med rullstol parallellt med dörren för att öppna eller stänga. Korridorbredd i allmänna lokaler och arbetslokaler bör vara 1500 mm (inomhusrullstol). Så mycket behövs nämligen för vändning med rullstol i korridor. Om inte detta går, vid ändring av byggnad, bör passagemåttet i dörröppningen ökas. 1300 mm kan accepteras vid dörröppning, 800 mm bredd vid enstaka pelare eller liknande. Möjlighet för rörelsehindrade att kasta sina sopor i närheten av sin bostad ska finnas. Ingen eller låg tröskel, helst ingen nivåskillnad inne och max 20 mm ute. Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förflyttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan fö rflytta sig utan hjälp. Transport med sjukbår skall kunna ske från varje bostad (BBR 3:123) Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna eller lokalerna är tillgängliga för och användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BVF 12) 17
Samlingslokaler Rörelsehindrad ska kunna fungera som talare. Åskådarplatser för rullstolsburna ska finnas, minst 2 st. gärna intill varandra. Möjlighet för synskadade att hitta till sina platser ska finnas. Talare ska synas tydligt, från dessa platser med tanke på läppavläsning. Teleslinga eller IR-anläggning ska finnas i lokalen. Kan funktionshindrade använda den tekniska utrustning som finns. Ingen eller låg tröskel, helst ingen nivåskillnad inne och max 20 mm ute. Biografer, teatrar, sportanläggningar och andra större samlingslokaler behöver inte till alla delar vara tillgängliga. Detta innebär att inte alla åskådarplatser behöver vara tillgängliga men att man ska kunna uppträda som talare, skådespelare eller vara sportutövare. Scen eller podium ska alltså göras tillgängliga och användbara. Vid tillgänglighetsanpassning av åskådarplatser bör beaktas att sprida platserna, så att det inte bara blir första parkett eller längst bak i salongen. En åskådarplats per varje påbörjat 25-tal platser bör vara tillgänglig och användbar för rullstolsburna. Teleslinga eller IR-anläggning ska fungera (regelbunden kontroll) och vara påslagen utan att någon ska behöva säga till i förväg. Om lokaler, som ska innehålla flera rum som ska vara tillgängliga för hörselskadade, projekteras, så bör IR-anläggning väljas istället. Teleslingor stör nämligen varandra om de är påslagna samtidigt. Med samlingslokal avses varje lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell, där ett större antal personer med mindre god lokalkännedom kan uppehålla sig. Råd: En samlingslokal förutsätts rymma fler än 150 personer och användas t.ex. som hörsal, biograflokal, kyrka, restaurang, sporthall eller för teater, konserter, dans, studier, fritidsverksamhet eller som varuhus eller annan detaljhandelsanläggning. (BBR 5:241) Biografer, teatrar, sportanläggningar och andra större samlingslokalerbehöver inte till alla delar nås av personer som sitter i rullstol (BBR 3:126) Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna eller lokalerna är tillgängliga för och användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BVF 12) Bygg i kapp handikapp s 182, 87. 18