PM-skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk

PM Skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk Datum 2010-12-07 1(7) Projekt Kontinuitetsskog & Hyggesfritt skogsbruk PM-skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk Bakgrund I Skogsstyrelsens strategi för Miljöhänsyn vid skogliga åtgärder slås det fast att miljöhänsyn vid skogliga åtgärder är en viktig hörnsten i den svenska modellen och är en förutsättning för att nå det övergripande miljömålet tillsammans med formellt skydd, frivilliga avsättningar och anpassad skötsel. Miljöhänsyn skall tas vid all skötsel av skog, oavsett om skötseln avser bestånd med målet produktion (PG, PF) eller naturvård (NS). Det finns egentligen inget som skiljer kraven på miljöhänsyn vad gäller hyggesfritt skogsbruk eller trakthyggesbruk. Däremot kan det finnas en risk att man anser att hänsynen till miljön alltid är tillgodosedd i det hyggesfria skogsbruket eftersom där alltid står träd. Dock är det så att flertalet hyggesfria metoder bygger just på att de grövsta träden avverkas och därför kan den hyggesfria skogen ha ont om riktigt stora, döda och döende träd, högstubbar och lågor. Oftast är det dessa grövsta träd som är viktiga att spara som miljöhänsyn. Å andra sidan kan sparade träd och hänsynsytor bli mer funktionella då de får bättre skydd av kvarstående träd vid hyggesfritt skogsbruk än om de sparas ute på kalytor. Beståndsklimatet är mer konstant där man bedriver hyggesfritt skogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk vilket medför att stubbar och lågor bryts ner på ungefär samma sätt som i en naturskog. Definition och terminologi Miljöhänsyn innebär att hänsyn skall tas till: - naturvärden - mark och vatten - kulturmiljöer - skogens sociala värden Med hyggesfritt skogsbruk menas lite förenklat ett brukande utan att skogen kalavverkas. Exempel på hyggesfria metoder är blädning, plockhuggning, måldiameterhuggning, överhållen högskärm m.fl. Vägledning vid rådgivning och information till skogsägare I vår rådgivning ska vi beskriva såväl miljövärden som produktionsvärden i det aktuella objektet. Detta innebär att alla värden presenteras för markägaren, liksom behoven för att säkerställa att värdena bevaras oavsett markägarens mål med beståndet. Vi ska vara tydliga med att peka ut det som bedöms ha högst värden. Vi gör därefter en samlad bedömning och avvägning mellan de olika värdena. Denna ska ligga till grund för det rådgivningsbudskap som N:\Projekt\Hyggesfritt\wordversioner av dokument till hemsida\pm_skog miljöhänsyn rev 101206.doc

Skogsstyrelsen Pm 2009-12-07 2(7) Skogsstyrelsen lämnar till markägaren. Rådgivningen skall inte innebära att höga miljövärden skadas. Råd för att nyskapa och utveckla miljövärden ingår i varierande grad. Hänsyn till naturvärden De stora skillnaderna mellan trakthyggesbruk och hyggesfria metoder är att för vissa hyggesfria skogsbruksmetoder finns ingen slutavverkning, ingen hyggesfas, ingen ungskogsfas och ingen gallringsfas. I vissa metoder behövs heller ingen markberedning. En konsekvens av avsaknaden av hyggesfas, är att i det hyggesfria skogsbruket är det svårare att lämna hänsyn som blir självmarkerande. Det man lämnar kvar blir inte självmarkerande genom att avvika vad gäller ålder/storlek. Och att det är svårt eller till och med omöjligt att permanentmarkera hänsyn, då man ska återkomma med exempelvis 10-20-års intervaller. Å andra sidan kan det vara lättare spara enskilda träd med höga naturvärden än vid trakthyggesbruk då de inte blir så exponerade för vind. Det innebär dels att stormfällningsrisken minskar, dels att arter som kräver jämn luftfuktighet lättare kan bevaras. För att kringgå problemet med markering bör man om möjligt utgå från redan mer eller mindre självmarkerande hänsynsobjekt, som exempelvis bergknallar, vattendrag, surdråg, extremt blockig mark. Förutom de biologiska skäl som finns för att hänsynsbiotoperna ska prioriteras framför enskilda hänsynsträd, finns det alltså här även praktiska skäl för att prioritera dessa. Helt orörda hänsynsytor blir efterhand alltmera självmarkerande. Även trädgrupper med avvikande trädslag är delvis självmarkerande. En viktig prioriteringsprincip är att först och främst prioritera befintliga naturvärden. Då får man utgå från var i beståndet de finns och agera därifrån. När det gäller nyskapande (exempelvis lämna ännu lite för unga potentiella naturvårdsträd) är det viktigt att ha tankarna med självmarkering med sig. För optimal prioritering, som resulterar i funktionell och kostnadseffektiv hänsyn, krävs normalt alltid god barmarksplanering, som resulterar i tydliga traktdirektiv med tillhörande traktkarta. För hyggesfritt skogsbruk lämpar det sig ofta med permanenta stickvägar. Genom att exempelvis öka stickvägsavståndet på vissa ställen kan befintliga naturvärden bevaras. Om befintliga värden saknas kan lämpligen nyskapande av naturvärden placeras i dessa onåbara öar. De ofta återkommande avverkningarna i vissa former av hyggesfritt skogsbruk gör att fluktuationerna i slutenhet och virkesförråd blir mindre än i ett naturligt skogsekosystem, och skogen blir mindre luckig. Hyggesfritt skogsbruk innebär därför ofta att ljusälskande trädslag missgynnas. För att kunna bibehålla exempelvis tall och flertalet lövträd, gynnas lämpligen dessa genom att konkurrerande granar avverkas. Undervegetationen är i det hyggesfria skogsbruket ofta viktig ur både produktions- och miljösynpunkt. Var rädd om den och undvik slentrianmässig förrensning.

Skogsstyrelsen Pm 2009-12-07 3(7) Inom det hyggesfria skogsbruket kan de återkommande körningarna bli ett problem vad gäller skador på mark, vatten och kulturmiljöer. Detta kan framförallt motverkas av god planering och risning av stickvägar. Då många körningar skall göras är även byggandet av permanenta överfarter över vattendrag att rekommendera. Hänsyn till mark och vatten Ett motiv till användningen av hyggesfritt skogsbruk kan vara att minska risken för skador på mark och vatten. Skogen har en utjämnande effekt på vattenflödena från skogsmarken vid snösmältning och regn vilket i sin tur minskar risken för erosion tillsammans med trädrötternas armerande funktion. Efter kalavverkning stiger normalt grundvattennivån, och risken för markskador ökar. Med hyggesfritt skogsbruk minimerar man den risken, och det kan därför vara ett lämpligt sätt att bruka skogen på vissa blötare marker. Vi vet att det vid kalavverkning också sker en ökad transport av näringsämnen och ibland skadliga ämnen som aluminium och kvicksilver med yt- och grundvatten till nedströms belägna bäckar och sjöar. Genom att lämna kantzoner längs bäckar mm försöker vi minska risken för negativa effekter vid kalavverkning. Men för värdefulla vattendrag, som exempelvis Natura 2000- objekt, bedöms ibland trakthygge med kantzoner inte vara tillräckligt utan hyggesfritt skogsbruk kan i vissa fall vara det bästa alternativet för att minimera riskerna för negativa effekter på vattendraget. Känsliga vattentäkter, erosionsbenägna jordar i sluttningar kan också vara tänkbara objekt för hyggesfritt skogsbruk. Eftersom hyggesfritt skogsbruk normalt innebär tätare körningar i beståndet är tjälad mark, väl risade stickvägar och skotare med lågt marktryck och noggrann planering på barmark extra viktiga med tanke på hänsyn till mark och vatten. Det bör heller inte förekomma körningar i utströmningsområden eller i en zon närmast vattendragen. Hänsyn till kulturmiljöer och fornlämningar Användning av hyggesfritt skogsbruk inom skogar med forn- och kulturlämningar har följande fördelar i jämförelse med konventionellt trakthyggesbruk: - Ingen hyggesfas där gräs, hallonris, ormbunkar m.m. kan dölja lämningarna. - I de flesta fallen ingen markberedning eller plantering som riskerar att skada lämningarna. - Ingen ungskogsfas där främst lövsly kan dölja lämningarna. - Små förändringar av skogstillståndet. Stora förändringar upplevs oftast störande av besökare. - I de fall skogen utgör en viktig del av kulturmiljön så bibehålls oftast karaktären vid hyggesfritt skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk är särskilt motiverat för skog som redan tidigare skötts med hyggesfritt skogsbruk t ex plockhuggen skog, skogsbete och intill fäbodar. Andra exempel på områden lämpliga för hyggesfritt skogsbruk är

Skogsstyrelsen Pm 2009-12-07 4(7) igenväxningsmarker med gläntor och olikåldrig skog ofta med kulturlämningar i form av stenmurar, husgrunder etc. där strukturen på skogen kan bibehållas med hyggesfritt skogsbruk. Hänsyn till skogens sociala värden I skogar som har betydelse för rekreation och friluftsliv (exempelvis nära tätorter eller i friluftsområden) upplevs kalavverkning som en stor och oftast negativ förändring. De avverkningar som görs i eller nära tätorter, i friluftsområden eller i områden som har betydelse för turism bör ta stor hänsyn till detta. Många människor föredrar dessutom äldre skogar med variation och god framkomlighet. Hyggesfritt skogsbruk kan därför vara att föredra framför trakthyggesbruk i skogar med stor betydelse för rekreation och friluftsliv. En flerskiktad skog som ofta är en förutsättning för hyggesfritt skogsbruk, har inte heller samma genomsikt som en enskiktad skog och kan på en begränsad areal rymma fler människor utan att de stör varandra, vilket kan vara viktigt för begränsade skogsområden intill större tätorter. Hyggesfritt skogsbruk kan ge en luckigare skog med ökad solinstrålning. Det är också positivt när markberedning inte används. Framkomligheten är oftast god under förutsättning att skogen med de uppväxande träden inte står alltför tätt. I en blädad skog ska skogen ha samma flerskiktade struktur efter varje huggning (blädning) och kan också upplevas som tät. Om blädning ska användas kan det vara lämpligt att hålla ett något lägre virkesförråd och ha längre tid mellan blädningshuggningarna. När markberedning används bör man bemöda sig om att göra den så skonsam som möjligt för att inte störa de sociala värdena. Överhållen skärm eller blädade skogar kan också vara att föredra längs vägar. Det kan ge ett mer estetiskt tilltalande landskap, det kan hindra att snö driver samman på vägarna och det kan också vara att föredra längs vägar som har stor viltskaderisk. Hänsyn till rennäringen Fragmenteringen av landskapet med trakthyggen är ett problem för renskötseln. Detta problem kan vara ännu större på lokal nivå. De avverkningar som görs i eller nära renbetesområden måste ta stor hänsyn till detta. Hänglavar och marklavar måste få en chans att kunna sprida samt etablera sig. Större sammanhängande områden kan sparas i renbetesområden eller skötas med hyggesfritt skogsbruk. I rengärdor och vid särskilda passager längs renflyttlederna är kalavverkning särskilt negativt. Där kan det finnas ett behov av anpassningar vid val av skötselmetod, eftersom det är lättare att hålla samman en renhjord genom ett bestånd jämfört med en kal yta. Bestånd med riklig förekomst av hänglav är också viktiga för rennäringen. Med en blädning eller överhållen skärm blir ett större antal träd kvar och därmed även en del hänglav. Hyggesfritt skogsbruk kan gynna förekomsten av hänglavar genom ökad solinstrålning efter avverkning. I ett blädningsbruk använder man oftast inte markberedning, vilket också är positivt för renbetet. Marklavarna blir kvar och framkomligheten för renarna

Skogsstyrelsen Pm 2009-12-07 5(7) påverkas inte, förutsatt att beståndet inte är alltför tätt Om markberedning måste tillämpas kan det hyggesfria alternativet fortfarande vara mera gynnsamt för rennäringen än en kalavverkning förutsatt att markberedning utförs på ett skonsamt sätt. Om man lämnar en överhållen skärm eller blädar blir även snöförhållandena bättre för renen. Snön ligger jämnare fördelad och blir inte lika hårt packad. Det blir mindre mängd hyggesavfall i jämförelse med vid kalavverkning, vilket gör det lättare för renarna att gräva fram kruståtel, lav m.m. Renar föredrar en tämligen öppen skog. Bestånd i ungskogskogsfasen i trakthyggesbruk upplevs ofta som svårgenomträngliga. Det kan vara samma problem med en blädad skog. I en blädad skog ska skogen ha samma flerskiktade struktur efter varje blädning och kan alltså upplevas som tät. Om blädning ska användas för att ta hänsyn till rennäringen kan det därför vara lämpligt att hålla ett något lägre virkesförråd och ha längre tidsperiod mellan blädningshuggningarna.

Skogsstyrelsen Pm 2009-12-07 6(7) Checklista Naturhänsyn Hyggesfritt skogsbruk Detta är en checklista att använda för att kunna komma fram till vårt rådgivningsbudskap vad gäller naturhänsyn. För att kunna redogöra för lagnivån måste en prioritering enligt den som beskrivs i PM:et göras. Och när det gäller miljöhänsyn enligt 30 finns även kulturvärden, sociala värden, mark och vatten att ta hänsyn till. Biotop/Element Finns Kan skapas Stup, klippor, raviner, branter Mossbeklädd blockmark Källor, surdråg, sumpskog av naturvärdesklass 1 och 2 Alar med ovanligt stora socklar Rådgivningsbudskap Biotopen sparas och dokumenteras. Använd som markörer vid placering av träd med kommande värden. Biotopen sparas och dokumenteras. Ingen körning. Markeras inför varje avverkningstillfälle. Sparas och dokumenteras. Skogsbryn med trappstegsutseende Vattendrag Vattendrag, strand Kant mot myrmark eller hällmark Gamla träd Ovanligt grova träd Senvuxna träd Träd med hål (både bohål och andra hål) Knotiga, greniga träd, träd med klykor Udda träd, träd med skador eller Inga skador på vattendraget eller i skyddszonen. Permanenta överfarter bra lösning. Körfri zon närmast. Planera stickvägar så att trädraden allra närmast stranden ej nås. Plockhuggning utifrån förutsättningarna. Spara om möjligt i grupp där något självmarkerande finns (ex. kulle, brant, sänka, block, surhål) Som alternativ kan de sparas (gärna i grupp om möjligt) och markeras genom att högstubbar kapas intill. Planera stickvägarna så att de allra mest värdefulla

Skogsstyrelsen Pm 2009-12-07 7(7) ovanlig form träden är svåra att nå. Bärande träd och buskar Lind (ej planterade produktionsbestånd), asp, sälg Tallar, ljuskrävande lövträd i granskog. Många olika träd- och buskarter. Buskskikt Döda träd, stående eller liggande Död ved i olika förmultningsstadier Brandskadad levande eller död ved Ovanligt stor diameterspridning i beståndet Mossa högt upp på stammarna Träd med hänglavar Rik marksvampflora Ge tydliga instruktioner om att det ska lämnas kvar. Dokumentera. Låt vara kvar. Gynna genom frihuggning. Undvik förrensning så långt möjligt Ge tydliga instruktioner om att det ska vara kvar. Kör försiktigt. Lyft undan om det ligger på stickvägar. Kapade högstubbar kan lämpligen användas för att markera något som ska vara kvar Stor diameterspridning och jämn luftfuktighet kan bibehållas med hjälp av blädning, måldiameterhuggning. Spara gärna i grupper som lämnas helt orörda Undvik markberedning. Extra viktigt att undvika körskador.