Miljöfrågor inom lantbruk Juni 2010
Miljötillsyn på lantbruk Kommunens miljökontor ansvarar för miljötillsynen inom lantbruk. Miljötillsynen på lantbruk sker enligt miljöbalken (Förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruk) och Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2006:66). Inför ett planerat gårdsbesök kontaktar vi dig för att bestämma en tid. Under besöket tittar vi framförallt på hantering av: kemikalier och bekämpningsmedel avfall gödsel och er egenkontroll Under besöket är det bra om följande uppgifter finns tillgängliga: - Eventuella tillstånd - Egenkontroll (t.ex. LRF:s miljöhusesyn eller motsvarande) - Spridningsjournal och eventuella spridningskontrakt - Sprutjournal samt sprutcertifikat (certifikat om ni själva utför kemiska bekämpning) - Avfallsredovisning - Besiktningsintyg och ev. tillstånd över cisterner - Beskrivning av enskilt avlopp - Övrigt som kan vara av intresse vid besöket
Tillstånd och anmälan Djurhållning över 100 djurenheter är anmälningspliktig verksamhet. Det innebär att du måste göra en anmälan enligt miljöbalken. Anmälan görs till miljönämnden. Som anmälningspliktig verksamhet kan du ha upp till 200 djurenheter om du har grisar eller fjäderfä alternativt upp till 400 djurenheter nötdjur. Om du har fler djurenheter krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Om du gör förändringar som påverkar miljön i din anmälningspliktiga verksamhet ska du i god tid anmäla det till miljönämnden. Om du vill göra en förändring av en tillståndspliktig verksamhet krävs tillstånd. Om det handlar om en mindre förändring kan det räcka med en anmälan.
Miljöbalkens hänsynsregler Hantering och spridning av bekämpningsmedel, men även gödsel, kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa. Därför ska bland annat miljöbalkens allmänna hänsynsregler följas. - Bevisbörderegeln du som verksamhetsutövare är skyldig att kunna visa att hänsynsreglerna följs och att du inte orsakat skada på miljön. - Kunskapskravet - du som driver ett lantbruksföretag ska ha tillräcklig kunskap för att skydda människors hälsa och förhindra skador på miljön. - Försiktighetsprincipen - redan risken för att en åtgärd kan medföra störningar är tillräckligt för att du ska göra vad som går för att förhindra störningen. Det kan innebära att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Bedrivs verksamheten yrkesmässigt ska dessutom bästa möjliga teknik användas. - Hushållnings- och kretsloppsprincipen du ska hushålla med råvaror och energi, samt utnyttja återanvändning och återvinning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. - Produktvalsprincipen du ska undvika att använda farliga kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga. - Skadeansvar om du förorenar ett område ansvarar du för efterbehandling av det skadade området tills skadan upphört.
Egenkontroll Miljöbalken lägger ett stort ansvar på dig som verksamhetsutövare att själv ska se till att verksamheten inte skadar miljön eller hälsa. Egenkontroll innebär att du som är lantbrukare själv ska kontrollera att lagar och bestämmelser för verksamheten följs. Dessutom ska verksamhetens miljöpåverkan följas upp. Särskilda krav om egenkontroll finns för anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter, till exempel att: Fortlöpande och systematiskt bedöma risker från miljö- och hälsosynpunkt Ha en särskild plan för kontroll av utrustning Upprätta en förteckning över kemiska ämnen och produkter som används i verksamheten. LRF:s miljöhusesyn som genomförts under verksamhetsåret är en god hjälp för egenkontroll.
Gödselhantering Det är av stor vikt att all gödselhantering sker på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Risken för näringsläckage till mark-, yt- och grundvatten ska minimeras. Därför ställs krav på lagringsutrymme, spridningsmängd och metod samt vinterbevuxen mark för verksamheter med mer än två djurenheter. Gödsellagring Vid lagring av stallgödsel ska lagringsutrymmen vara utformade så att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett tak, stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Framöver kommer krav ställas på att nya flytgödselbehållare ska ha tak. Påfyllning i brunnar ska ske underifrån eller ha påfyllningsrör under täckning. Tät lagringsyta kan lösas på olika sätt. Då en gödselanläggning planeras måste man tänka på hur tömning av anläggningen kommer att ske. Gödselanläggningens kapacitet utifrån antalet djur och lagringstid måste räknas ut. Dessutom måste hänsyn till nederbörd tas (om inte gödselanläggningen förses med tak). Miljökontoret rekommenderar lagring på tät yta redan vid färre än 10 djurenheter för att minska risken för negativ miljöpåverkan. I Skåne län ska företag med fler än 10 djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel motsvarande en gödselproduktion under: 8 månader för nötkreatur, hästar, får och getter 10 månader vid annan djurhållning
För att förhindra läckage eller avrinning bör lagringsutrymmena inspekteras regelbundet, så att skador kan upptäckas och åtgärdas i tid. Kontrollen är en del i egenkontrollen. Spridning Det är viktigt med en balans mellan hur många djur som finns på gården och hur mycket mark som stallgödseln kan spridas på. För företag med fler än 10 djurenheter, krävs en viss spridningsareal för stallgödseln (se nedanstående tabell). Är din spridningsareal tillräcklig? Djurslag Djur/ha Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor) 1,6 Kor huvudsakligen för uppfödning av kalvar (am-dikor) 2,3 Kvigor, tjurar och stutar som är 1 år och däröver 4,6 Kalvar under 1 år 5,8 Hästar 3,0 Får och getter 15 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns 100 Unghöns 250 Slaktkycklingar 470 Minkar, avelshonor 50 Kalkoner, ankor och gäss 140
Mer om gödselspridning Gödselmedel får inte spridas på vattenmättad, snötäckt eller djupt tjälad mark. Spridning av flytgödsel i växande gröda får endast ske med tekniker som effektivt minskar ammoniakförlusterna, t ex släpslangsspridning. För mineralgödselkväve gäller spridningsförbud mellan 1 november - 28 februari. När man bestämmer tidpunkt för spridning ska man ta hänsyn till: inverkan på grund- och ytvatten, ammoniakavgång och eventuella luktstörningar för närliggande bostäder. Stallgödsel får spridas enligt följande: Från den Till den Tillåtet spridningssätt 1 augusti 30 oktober I växande gröda eller före höstsådd av höstoljeväxter (på lerjord även annan gröda) 20 oktober 30 november Utan krav på höstsådd får fasta gödselslag (ej fjäderfä) spridas 1 januari 28 februari All spridning är förbjuden! 29 februari 31 juli Spridning tillåten Vid alla spridningstillfällen året runt gäller att gödsel som sprids på obevuxen mark ska myllas ned inom 4 timmar. Alla regler om gödselspridning hittar du i Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2009:82.
Vårspridning av gödseln är att föredra. Då tar växterna upp maximal mängd av tillförd näring och risken för urlakning minskar. Sprider du gödsel i vall? Vattna då efteråt för att minska ammoniakavgång och luktstörningar. Gör en växtnäringsbalans! Gödselmedel får inte spridas i större mängder än vad som motsvarar grödans kvävebehov för växtsäsongen. När du bestämmer kvävegivan ska du ta hänsyn till: grödans behov, kvävetillskott från kvävenedfall, markfuktighet och jordtyp, klimatförhållanden, nederbörd och bevattning, markanvändning, jordbruksmetoder och växtföljd.
Kemikalier Ett stort antal kemikalier används inom jordbruket, till exempel för maskinunderhåll och kemisk bekämpning. Bestämmelser finns för förvaring och hantering av kemikalier. Det finns även besiktningskrav för så kallade farmartankar. Bekämpningsmedel När du använder kemiska bekämpningsmedel är det några saker som du bör tänka särskilt på: hur påfyllning och rengöring av spridningsutrustning görs att preparaten du använder är godkända hur preparaten förvaras att den som sprider bekämpningsmedel har rätt behörighet Påfyllning och rengöring av spridningsutrustning Påfyllning av spruta och rengöring av spridningsutrustning bör ske på biobädd eller på hårdgjord platta kopplad till gödselbrunn eller annan tank. Inköp av bekämpningsmedel Du som använder bekämpningsmedel är ansvarig för att de preparat som du använder är godkända. Information om godkända preparat kan du få från kemikalieinspektionens hemsida: www.kemi.se
Checklista för förvaring av bekämpningsmedel Utrymmet där bekämpningsmedel förvaras ska vara frostskyddat. Golvet ska vara tätt och det ska vara en tröskel in till rummet. Det får inte finnas någon golvbrunn. Förrådet ska ha en väggventil som ger ventilation direkt till ytterluften. Förrådet ska hållas låst och helst finnas nära påfyllningsplatsen. Förrådet ska ha belysning eller ljus så att det är lätt att hitta rätt och undvika misstag. Produkterna ska vara placerade i god ordning och ska vara i sina originalförpackningar för att undvika förväxlingar. Det bör finnas en förteckning över alla preparaten i eller i närheten av förrådet. Säkerhetsdatablad ska alltid finnas lättillgängliga för de produkter som används. Det ska finnas sågspån, skyffel och avfallspåse så att du enkelt kan ta hand om spill. Utrymmet bör vara försett med en skylt som är väl synlig, så förrådet lätt kan lokaliseras vid brand. Gamla preparat ska lämnas till destruktion. Väl rengjorda plastförpackningar ska lämnas till återvinning.
Mer om kemikalier Har du rätt behörighet för att sprida bekämpningsmedel? Att sprida bekämpningsmedel kräver sprutförarutbildning och i vissa fall tillstånd. För att få använda medel i klass 2L krävs ett kunskapsbevis. För att få ett kunskapsbevis ska man ha fyllt 18 år och klarat av sprutförarutbildning. För medel i klass 1 krävs både sprutförarutbildning och ett särskilt tillstånd. För att få tillståndet krävs praktisk erfarenhet. Ansökan görs hos länsstyrelsen. För betning av utsäde krävs särskild behörighet. Bekämpningsmedel i klass 3 får användas av var och en. Dokumentation och spårbarhet EU har utökat kravet på konsumentsäkerhet för livsmedel. Ett led i detta är större krav på dokumentation och spårbarhet. Om en entreprenör anlitas vid kemisk bekämpning räcker inte sprutförarens dokumentation. Även markägaren ska kunna uppvisa var, när, hur och med vad kemisk bekämpning genomförts. Köldmedier Har du har köldmedier i anslutning till mjölktanken? Om den totala köldmediemängden är större än 10 kg ska verksamhetsutövaren rapportera resultatet av den återkommande läckagekontrollen till miljökontoret.
Dieseltankar Det finns regler som ska följas för att minska risken för mark- och vattenföroreningar från cisterner. Dieseltankar över 3 m³ bör vara invallade för att förhindra läckage. Invallningen ska rymma minst den största tankens hela volym. Invallningen ska vara vattentät och regnvatten ska hindras från att komma in i invallningen. Dieseltanken ska placeras så att påkörningsrisken är liten. Droppskydd ska finnas i form av t.ex. en plastdunk eller ett gammalt spengummi som är igentäppt i ena änden. Tanken är att droppläckage från munstycket ska rinna ner i detta droppskydd. Regnvatten ska helst inte komma in. Innehållet i droppskyddet ska hanteras som farligt avfall. Tanken ska vara försedd med överfyllnadsskydd. Om du har en cistern som rymmer över 1 m 3 ska du informera miljönämnden om det. Kontakta miljökontoret för mer information om din cistern ligger inom ett vattenskyddsområde. En besiktningsman ska regelbundet kontrollera att cisternen är tät och att överfyllnadsskyddet fungerar med mera.
Avfall Allt avfall ska återanvändas, återvinnas, utnyttjas för energiutvinning eller i sista hand deponeras. På lantbruk uppstår ofta farligt avfall, till exempel spillolja, bekämpningsmedelsrester, batterier, lysrör. Det är viktigt att du har ett bra system för att hantera avfall. Olika avfallsslag får inte blandas med varandra. Förvara avfall väl sorterat i förråd. Transporterar du farligt avfall själv? Då måste du först ha anmält detta till länsstyrelsen! Dettta gäller om till exempel transporterar oljerester, batterier, lysrör. Anmälan ska förnyas vart femte år. De mängder som du då får transportera är: 400 liter oljeavfall per år 200 liter lösningsmedelsavfall per år 200 liter färg- och lackavfall per år 300 st. hela lysrör per transport 300 kg använt köldmedium per transport 300 kg elektriska och elektroniska produkter sammanlagt 100 kg övrigt farligt avfall (inkl. kemiska bekämpningsmedelsrester) per år. Detta gäller inte farligt avfall som innehåller PCB, kvicksilver, cyanid eller kadmium. Vid hantering av farligt avfall ska du föra dokumentation över avfallsslag, mängder, avsändare och vart avfallet lämnats.
Energi- och klimatfrågor Klimatförändringar och utsläpp av växthusgaser från livsmedelsproduktion diskuteras allt mer. De största utsläppen på gårdsnivå sker i form av lustgas och metan från odling och djurhållning. Utsläpp av koldioxid från processer och transporter står för en mindre del. Exempel på åtgärder som kan minska utsläppen av växthusgaser: åtgärder för att minska näringsläckage (mindre lustgas bildas) gastät lagring av gödsel och biogasproduktion på gårdsnivå (minskat utsläpp av metan) välj mineralgödsel som producerats med en teknik som ger låga utsläpp av lustgas effektivisera energianvändningen på gården gå en utbildning i Ecodriving för lantbrukare och minska bränsleförbrukning Att se över och effektivisera gårdens energianvändning är lönsamt både för miljö och ekonomi. Belysning, varmvatten och ventilation står ofta för gårdens största energianvändning. Energikontoret Mälardalen gjorde en energikartläggning på en gård och tog fram förslag på åtgärder. Läs mer och få tips i broschyren Energieffektiva lantbruk som finns på Energikontoret i Mälardalens hemsida (www.energikontor.se). Mer information om biogasproduktion på gårdsnivå hittar du på hemsidan för BiogasSyd (www.biogassyd.se). Sedan 2009 finns ett statligt investeringsstöd att söka för anläggningar som till minst 50 % baseras på gödsel. Detta stöd söks hos länsstyrelsen.
ÄNGELHOLMS KOMMUN Vill du veta mer? Kontakta oss Tfn 0431-871 35 E-post: miljokontor@engelholm.se Besöksadress: Miljökontoret Östra vägen 2 262 80 ÄNGELHOLM www.engelholm.se