Kommunens flyktingmottagande. Västerviks kommun

Kommunens flyktingmottagande Västerviks kommun 19/11 2012

Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Lagstiftning och Kf:s beslut... 4 3. Ändamålsenlig verksamhet.... 6 4. God man och särskilt förordnad vårdnadshavare.... 12 5. Samverkan.... 13 6. Ekonomi.... 15

Sammanfattning Revisorerna i Västervik kommun har beslutat att ge Deloitte i uppdrag att granska arbetet med flyktingmottagandet i Västerviks kommun. Den övergripande revisionsfrågan är: Bedriver kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och överförmyndaren, för de delar de ansvarar för, en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för nyanlända? Kontrollmål: 1. Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? 2. Är mottagandet av ensamkommande flyktingungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Hur säkerställs åldern på ungdomarna på tydligt sätt? 3. Ges de ensamkommande flyktingungdomarna, i skälig tid, en god man och särskilt förordnad vårdnadshavare? 4. Ges ungdomarna rätt insatser på boendet? Dokumenteras samt följs insatserna upp? 5. Fungerar samverkan mellan berörda nämnder? 6. Finns organisation och rutiner för att återsöka statliga ersättningar? 7. Hur planeras kommunal följdfinansieringen utöver statliga bidrag för gruppen nyanlända? Svar på revisionsfrågan Kommunstyrelsen bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för nyanlända. Socialnämnden bedriver en i stort ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för nyanlända. Socialnämnden kan på ett bättre och mer strukturerat sätt följa upp mottagningen av de ensamkommande barnen. Barn- och utbildningsnämnden bedriver en i stort ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för flyktingar och ensamkommande barn. Samverkan med integrationsgruppen avseende Sfi kan utvecklas. Överförmyndaren bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för nyanlända. Rekommendationer De ensamkommande ser ut att behöva stöd betydligt längre än vad man har trott tidigare. Det blir konsekvenser för kommunen i form av ökat försörjningsstöd och personellt stöd. Kommunstyrelsen och socialnämnden bör gemensamt planera för det. Det finns ett behov av att klargöra ansvaret för de ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år. Ett trapphusboende som utslussnings steg är en intressant möjlighet att pröva som kan ha stor ekonomisk betydelse för kommunen. Deloitte Flyktingmottagande 1

Kommunstyrelsens modell för att redovisa kostnader och intäkter är att rekommendera för både flyktingmottagandet och de ensamkommande. Ansvaret och rutiner för återsökningar bör tydliggöras. Risken är annars uppenbar att kommunen förlorar intäkter man har rätt till. Kommunen bör klargöra vad som gäller avseende överförmyndarens merkostnad för god man. DELOITTE AB Torbjörn Bengtsson Certifierad kommunal revisor Deloitte Flyktingmottagande 2

1. Inledning Uppdrag och bakgrund Revisorerna i Västervik kommun har beslutat att ge Deloitte i uppdrag att granska arbetet med flyktingmotagandet i Västerviks kommun. Den övergripande revisionsfrågan är: Bedriver kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och överförmyndaren, för de delar de ansvarar för, en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för nyanlända? Kontrollmål: 1. Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? 2. Är mottagandet av ensamkommande flyktingungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Hur säkerställs åldern på ungdomarna på tydligt sätt? 3. Ges de ensamkommande flyktingungdomarna, i skälig tid, en god man och särskilt förordnad vårdnadshavare? 4. Ges ungdomarna rätt insatser på boendet? Dokumenteras samt följs insatserna upp? 5. Fungerar samverkan mellan berörda nämnder? 6. Finns organisation och rutiner för att återsöka statliga ersättningar? 7. Hur planeras kommunal följdfinansieringen utöver statliga bidrag för gruppen nyanlända? Metod och avgränsning Vi har kartlagt organisationen och ansvarsförhållandena mellan de olika nämnderna avseende flyktingmottagandet i Västerviks kommun. Intervjuer har genomförts med chefen för individ- och familjeomsorgen, flyktingsamordnare, chefen för boendet ensamkommande flyktingbarn, rektor för IM-programmet inom skolan, chef för myndighetsutövning inom Ifo, kommunens överförmyndare, arbetsmarknadschef samt ekonom för flyktingmottagandet. Vi har tagit del av ekonomisk redovisning och uppföljningen av gruppen nyanlända flyktingar och ensamkommande barn. Deloitte Flyktingmottagande 3

2. Lagstiftning och Kf:s beslut I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill flytta hit eller komma på besök som till exempel turister. Migrationsverket arbetar också med mycket annat, till exempel: betalar ut statlig ersättning till kommuner och landsting för personer som har fått uppehållstillstånd eller är asylsökande (ensamkommande barn) erbjuder asylsökande boende och sysselsättning under tiden som deras ansökan prövas driver förvar stöder asylsökande som fått avslag och ska återvända hem. Migrationsverkets beslut i bland annat frågor om uppehållstillstånd och medborgarskap kan överklagas till någon av de tre migrationsdomstolarna, det vill säga avdelningar inom förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Högsta praxisbildande instans är Migrationsöverdomstolen, som utgörs av Kammarrätten i Stockholm. Flyktingmottagande styrs av ett stort antal lagstiftningar och förordningar. Några av de lagar och förordningar som styr mottagandet nämns nedan. I Utlänningslagen (2005:716) kan man bl a läsa att Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Vidare framgår av Utlänningslagen att...uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt får, om villkoret i 1 (pass) är uppfyllt, resa in i Sverige. Enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. står följande: Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är en lagstiftning som i hög grad styr de insatser som skall ske för nyanlända med uppehållstillstånd. Insatserna ska ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. Målgruppen är nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring. Av lagen framgår att: Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser enligt denna lag och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Deloitte Flyktingmottagande 4

Länsstyrelserna ska främja samverkan mellan berörda kommuner och myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända. Varje kommun är skyldig att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om samhällsorienteringens innehåll och omfattning. De ekonomiska ersättningarna regleras av flera förordningar. Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande reglerar ersättningen under tiden personen är asylsökande. Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar reglerar ersättningen för de som fått uppehållstillstånd. Det är en omfattande lagstiftning som reglerar flyktingmottagandet. Etableringslagen som trädde i kraft 2010-12-01 har inneburit att Arbetsförmedlingen tagit över ansvaret för arbetsmarknadsintroduktionen. Avtal med Länsstyrelsen och Migrationsverket Västerviks kommun har träffat två nu gällande avtal med Länsstyrelsen (flyktingmottagandet) respektive med Migrationsverket (ensamkommande barn). Avtalet om flyktingmottagning är ett löpande avtal för mottagande av 60 personer. Avtalet är undertecknat av kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsen beslutade 2012-09-10 att utöka flyktingmottagandet till 75 personer. Detta beslut har dock överklagats. Gällande mottagandet av de ensamkommande barnen har Västerviks kommun ett avtal som gäller fr o m 30/8 2010. Avtalet har undertecknats av socialnämndens ordförande. Det ursprungliga avtalet mottagande av sju ensamkommande beslutades av kommunfullmäktige 2007-09-27. Det ursprungliga avtalet gällande flyktingmottagande beslutades 1984-09-27 av kommunfullmäktige och avsåg mottagande av 50 flyktingar. Avtal om flyktingmottagande bör ses som avtal av principiell karaktär. Beslut om principiella frågor skall tas av kommunfullmäktige. Båda de ursprungliga avtalen om flyktingmottagande har tagits av kommunfullmäktige. Deloitte Flyktingmottagande 5

3. Ändamålsenlig verksamhet. Revisionsfrågan gäller om Västerviks kommun och dess nämnder bedriver en ändamålsenlig verksamhet för flyktingmottagandet och för ensamkommande barn? Flyktingmottagandet Verksamheten för flyktingmottagandet/integration ligger inom den verksamhet som kallas Arbete och kompetens dit bl a även arbetsmarknadsverksamhet och försörjningsstöd tillhör. Flyktingmottagandet är därmed ett ansvar för kommunstyrelsen. När man pratar om flyktingmottagande är det viktigt komma ihåg att flyktingmottagandet bara är en del av invandringen. Asylsökande och anhöriga till asylsökande utgjorde år 2010 ca 41 % av invandringen till Västervik. Övriga grupper är de med uppehållsrätt inom EU 27 %, övrig anhöriginvandring (sk kärleksinvandring) 21 %, arbetsmarknadsinvandring 7 % och övriga utanför EU 4 %. Denna fördelning ligger också i nivå med rikssnittet. De grupper som berörs i denna granskning är asylsökande och de som har fått uppehållstillstånd. De som kommer till integrationsgruppen har fått uppehållstillstånd. De flesta har varit anläggningsboende (abo). Många av de som kommer har varit på förläggningen i Högsby. Fram till och med november 2010 var det kommunerna som hade hela integrationsansvaret för dessa grupper. Sedan 2010-12-01 har Arbetsförmedlingen tagit över vissa uppgifter avseende etableringen från kommunen. Nyanländas rätt till etableringsinsatser regleras i nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Etableringsinsatser handlar om nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även nyanlända i åldern 18-19 år, som saknar föräldrar i Sverige, omfattas av den nya lagen liksom vissa anhöriga till nyanlända. Enligt Etableringslagen skall etablering ske inom två år. Staten står för ersättningen under två år. Tanken är alltså att den enskilde skall ha påbörjat arbete eller utbildning innan tvårsperioden har passerat. Kommunernas ansvar Enligt Sveriges Kommunernas Landsting så är kommunerna ansvariga för: mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning undervisning i sfi och annan vuxenutbildning samhällsorientering försörjningsstöd vid vissa situationer skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar insatser inom det sociala området Deloitte Flyktingmottagande 6

att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens särskilda ansvar för nyanlända blir sammanfattningsvis att: ha ett samordnande ansvar för insatserna för den nyanlände stödja och driva på i förhållande till andra parter ansvara för etableringssamtalen ansvara för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan ansvara för upprättande av etableringsplan besluta om etableringsersättning vara uppdragsgivare till lotsar fastställa länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket. Utöver detta gäller att Arbetsförmedlingens ordinarie tjänsteutbud ska erbjudas nyanlända. Enligt integrationsgruppen är det kommunen som har den naturliga kontakten med bostadsbolagen. I samband med intervjuerna framkommer att Af inte gör något avseende bosättningen förutom det att man ansvarar för att anvisning av boende sker till kommunen. Detta stämmer också med den lokala överenskommelse som träffats med Af. Enligt integrationsgruppen har den nya ansvarsfördelningen i mycket liten utsträckning minskat kommunens arbetsinsats. Detta samtidigt som att ersättningen mer än halverats (från 195 tkr till 82 tkr). Resultatet av flyktingmottagandet Integrationsgruppen har sedan flera år följt resultatet av flyktingmottagandet och gjort en sammanställning enligt nedan. Resultat mottagna 2006 Totalt 87 personer togs emot (55 vuxna och 32 barn,). Samtliga introduktionsplaner har avslutats under 2009. 87 % av de vuxna har avslutats till egen försörjning genom arbete, studier eller genom flytt till annan kommun. Resultat mottagna 2007 Totalt 68 personer togs emot (40 vuxna och 28 barn). Samtliga introduktionsplaner har avslutats under 2010. 90 % av de vuxna har avslutats till egen försörjning genom arbete, studier eller genom flytt till annan kommun. Resultat mottagna 2008 Totalt 51 personer togs emot (25 vuxna och 26 barn varav 4 ensamkommande barn/ungdomar). Samtliga introduktionsplaner har avslutats under 2011. 49 % av de vuxna har avslutats till egen försörjning genom arbete, studier, äldreförsörjningsstöd eller genom flytt till annan kommun. 9 hushåll har överlämnats till försörjningsstödsgruppen. Pågående ärenden Ärenden från 2009 och framåt har inte helt avslutats då introduktionen för 2010-12-01 beräknades till tre år. Kommunen har fått schablonersättning som skall täcka tre års introduktion. Deloitte Flyktingmottagande 7

Antal mottagna 2009 Totalt 71 personer togs emot (31 vuxna och 40 barn varav 7 ensamkommande barn/ungdomar och sekundärmottagning 6 personer). Avslutade introduktionsplaner 17 vuxna = 55 %. Anledningen till att introduktionsplanerna avslutades är egen försörjning genom arbete, studier, äldreförsörjningsstöd eller genom flytt till annan kommun. Antal mottagna 2010 Totalt 52 personer (26 vuxna och 26 barn, varav 3 ensamkommande barn/ungdomar och sekundärinflyttning 1 vuxen och 1 barn). Avslutade introduktionsplaner 2 vuxna. Anledningen till att introduktionsplanerna avslutades är egen försörjning genom studier. Antal mottagna 2011 Etableringsreformen Totalt 70 personer (33 vuxna och 37 barn, varav 9 ensamkommande barn/ungdomar och sekundärinflyttning 5 vuxna och 1 barn). Avslutade ärenden 4 vuxna. Anledningen till avslut är egen försörjning genom arbete, äldreförsörjningsstöd och flytt till annan kommun. Antal mottagna 2012 Etableringsreformen Totalt 76 personer (38 vuxna och 36 barn varav 4 ensamkommande barn/ungdomar, personer). Sekundärinflyttning 1 vuxen och 1 barn, 2 personer. Det ser ut som att antalet avslutade ärenden som har gått till egen försörjning har sjunkit kraftigt för de som mottogs år 2008 jämfört med 2006 och 2007. Det är mycket angeläget att analysera orsakerna till att färre blir egenförsörjande och vidta åtgärder. För de som mottagits 2009 och framåt är det få ärenden som har avslutats. Verksamheten för de ensamkommande Ansvaret för verksamheten för de ensamkommande sorterar under socialnämnden. Inom förvaltningen så är enhetschefen för myndighetsdelen (barnavård o vuxna) inom Ifo ansvarig. Till skillnad från den övriga flyktingmottagningen kommer barnen till kommunen i asylskedet, dvs i väntan på besked om uppehållstillstånd. Perioden från asylsökande till uppehållstillstånd är i dagsläget ca tre månader. I samband med mottagande görs en HVB-utredning (Hem för Vård eller Boende). I samband med utredning sker alltid en prövning om Gamleby är det rätta boendet. I de flesta fall blir det en placering på boendet i Gamleby enligt Socialtjänstlagen. Fn är det fyra av de ensamkommande som bor i familjehem och två som bor i annat HVBhem. Annan placering sker oftast på psykisk grund. En HVB-placering skall följas upp efter sex månader. I praktiken görs enligt socialförvaltningen tätare uppföljningar. För de initiala utredningar som görs av socialförvaltningen får kommunen en ersättning från Migrationsverket med 30 tkr. För de uppföljningar av placeringarna Deloitte Flyktingmottagande 8

som görs erhålls ingen ersättning. Inom myndighetsdelen i socialförvaltningen är det motsvarande 1 ½ tjänst som arbetar med de ensamkommande med uppföljning och boendestöd. Boendet för de ensamkommande startade 2008 i Gamleby i annan fastighet än där det nu ligger. Till den nuvarande fastigheten flyttade verksamheten i april 2011. I samband med det skedde en utökning från 7 till 10 barn. Det kommunala bostadsbolaget äger båda fastigheterna (både den administrativa delen och själva boendet). För närvarande diskuteras en eventuell ombyggnad p g a dålig inomhusmiljö. En eventuell ombyggnad kan också innebära att det finns möjlighet till 2 3 ytterligare platser. Samtidigt kräver detta sannolikt en utökning av personalen. Det finns också tankar om att utveckla en form av trapphusboende, ett antal lägenheter i vanlig lägenhetsmiljö med något minskat stöd. Ett sådant boende skulle också kunna innebära att kommunen erhåller samma dygnsersättning som för boendet i Gamleby. Barnen är mellan 15 17 år, just nu kommer alla från Afghanistan. Totalt sedan 2008 har kommunen tagit emot 25 flyktingbarn. Ges ungdomarna rätt insatser på boendet? Boendet har med chefen inräknat tio anställda, bl a fritidsledare, socialpedagoger och undersköterskor. En av dessa tio är placerad utanför boendet, på dagcenter i Gamleby, med uppgift att stötta de som flyttat ut från boendet. Boendet är uppdelat i två delar, en för de asylsökande och en för de med PUT (Permanent Uppehållstillstånd). Uppdelningen bygger på en mycket medveten tanke att skapa lugn och ro för de asylsökande i väntan på besked om PUT. Samtidigt kan de med PUT arbeta på sin etablering i samhället utan orosmoment från de asylsökande. Nästa steg i etableringsfasen är att flytta ut till lägenhet i Gamleby eller Västervik. När det är läge att flyttas ut bedöms från fall till fall i en dialog med den enskilde och gode mannen. De som har flyttat ut till egen lägenhet har ett fortsatt stöd från boendet till den dagen de fyller 21 år. Den bild som kommer fram av intervjuerna är de ensamkommande barnen tas de emot på ett mycket bra sätt. Boendet och dess personal lägger stor vikt vid att stötta ungdomarna med ett personligt engagemang. Vid eventuella problem som uppstår tar man upp det direkt och pratar om det. Även invånarna i Gamleby tycks se på verksamheten och barnen/ungdomarna på ett positivt sätt. Det har vuxit fram en medvetet utformad kedja från asylboende till PUT-boendet till eget boende. En viktig erfarenhet som boendet har dragit efter fyra års verksamhet är att det ser ut som att ungdomarna kommer att behöva stöd betydligt längre än vad man har trott tidigare. Det blir konsekvenser för kommunen i form av ökat försörjningsstöd sannolikt och även behov av personligt stöd. Ett trapphusboende som utslussnings steg är en intressant möjlighet att pröva med möjlig ekonomisk betydelse då det kan innebära ett utökat antal platser utan att Deloitte Flyktingmottagande 9

kommunen egentligen utökar sitt åtagande. Detta bygger att en överenskommelse kan ske med Migrationsverket. Verksamheten i skolan för de ensamkommande barnen Samtliga ensamkommande barn tas emot i skolan. De barn som uppnått gymnasieåldern tas emot inom Introduktionsprogrammet (IM-programmet, det tidigare individuella programmet) Inom IM-programmet görs en kartläggning av ungdomarnas kunskaper. Tillsammans med ungdomen tas sedan ett beslut om insatsen. IM-programmets uppgift är att täcka upp grundskolekompetensen för att eleverna sedan skall gå in på ett program. Alla flyktingbarn som är 16 år och äldre läser till en början tre dagar i veckan på SFI och två dagar på IM-programmet. Alla elever har en individuell plan. Både de som är asylsökande och de som har PUT går i skolan. Sju går i gymnasiet och tre i grundskolan (Åbyskolan i Gamleby). De som har fyllt 16 år går SFI för att testa kunskaperna, för bedömning av möjligheten att börja gymnasiet. Konsekvensen av SFI-testet kan bli att även 16-åringar kan få gå i grundskolan. Skolan är överlag en mycket central del i etableringen. Verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Många av de ungdomar som kommer har bristande skolgång men samtidigt en mycket stark ambition att lyckas. Sfi-undervisningen är för flyktingarna en mycket central för etableringen i samhället. En tanke är att nämnden regelmässigt bör följa upp resultatet i form av vilka nivåer som flyktingarna uppnår, både ensamkommande och vuxna. Enligt både socialförvaltningen och representanterna för boendet visar erfarenheterna att de ensamkommande barnen behöver stöttning under längre tid än vad man ursprungligen bedömt. Ett antal ungdomar kommer att behöva stöd efter de har fyllt 21 år. Hur säkerställs åldern på de ensamkommande flyktingbarnen? Det avtal som är tecknat med Migrationsverket gäller barn/ungdomar mellan 15 17 år. Kommunen har om barnen anländer före sin 18-årsdag ansvaret upp till 21 år. Än så länge har ingen av de mottagna uppnått 21 år. Det är Migrationsverket som har ansvaret för att fastställa barnens ålder. Enligt chefen för boendet förekommer det att personalen misstänker att vissa av de mottagna barnen/ungdomarna är över 18 år. På initiativ av kommunen vidtas i dessa fall en handröntgen av Migrationsverket. I Västervik har detta skett i tre fall, där det också fastställts att personen varit över 18 år. Om man fastställer efter handledsröntgen en högre ålder kan detta innebära överföring till en förläggning. I de fall där misstanke finns om felaktig ålder är det oftast väldigt tydligt. För att skapa en trovärdig mottagning av ensamkommande barn är det angeläget att kommunen påtalar misstanke om felaktig ålder till Migrationsverket. Deloitte Flyktingmottagande 10

Dokumenteras samt följs insatserna upp Boendet dokumenterar ungdomarnas fysiska och psykiska mående löpande. Därutöver dokumenteras när det händer något speciellt. Alla ungdomar har en kontaktman. Dokumentation görs i verksamhetssystemet Treserva. Handläggaren på socialförvaltningen dokumenterar också i samband med placeringen (HVB-utredning). Varje ungdom har en vårdplan. Boendet skriver med utgångspunkt från vårdplanen en genomförandeplan. Av intervjuerna framkommer att genomförandeplaner inte revideras i samband med att ungdomarna flyttar ut till eget boende. Det har tidigare funnits oklarheter mellan boendet och socialförvaltningen i ansvaret för genomförandeplanerna. Av intervjuerna framkommer också att det finns en viss oklarhet i ansvaret för de ungdomar som flyttat ut i egen lägenhet. Uppföljning Boendet har en ganska god bild av vad som hänt med de ungdomar som flyttat ut från boendet. Med varje ungdom så har boendet ett avslutningssamtal. Någon strukturerad och dokumenterad uppföljning finns dock inte. Fastlägg ansvaret för uppföljningen av vad som händer med de ungdomar som är avslutade från mottagningen. Uppföljningen bör ske på ett strukturerat sätt. Samverkan flyktingmottagning - ensamkommande Västervik har lång tradition av flyktingmottagande medan mottagandet av ensamkommande är förhållandevis nytt. Verksamheterna sorterar under olika nämnder, kommunstyrelsen respektive socialnämnden. Med olika ansvar uppstår alltid gränsdragningar. En av dessa gränsdragningar är vem som skall ansvara för de ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år. Flyktingmottagningen har hittills tagit fram introduktionsplaner även för de ungdomar som fyllt 18. Flyktingmottagningen skall nu börja med samhällsinformation även för de ensamkommande ungdomar som slussats ut i lägenheter. Tanken är att blanda dessa ungdomar med ungdomarna som kommit via flyktingmottagandet. Det finns ett behov av att klargöra ansvaret för de ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år. Deloitte Flyktingmottagande 11

4. God man och särskilt förordnad vårdnadshavare. Förordnandet av god man regleras av Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Ansvaret för tillsyn av om beslut om att förordna gode män vilar på överförmyndaren. Av lagen framgår att om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, skall överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Om barnet beviljas uppehållstillstånd, skall socialnämnden i den kommun där barnet vistas hos rätten väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken, om inte särskilda skäl talar emot det. Överförmyndaren skall underrätta socialnämnden om att förutsättningar för en sådan talan eller anmälan föreligger. Innan uppehållstillstånd (PUT) har beviljats skall en god man förordnas. Efter att PUT är klart skall en särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Uppdraget för särskilt förordnad vårdnadshavare upphör när den enskilde fyllt 18 år, därefter kan ibland kontaktperson utses. Tiden från ankomst till att PUT beviljas är enligt överförmyndaren ca tre månader. Efter att PUT har beviljats tills att särskilt förordnad vårdnadshavare har utsetts är det ofta en period på minst sex månader. Under denna tid har den gode mannen kvar sitt uppdrag. Kostnaden för tiden i avvaktan på tingsrättens beslut kan inte återsökas. Överförmyndaren anser att de borde kompenseras av socialnämnden för detta. Kostnaden för god man återsöks av överförmyndaren. Kostnaden för särskild förordnad vårdnadshavare kan inte återsökas. Den bild som överförmyndare förmedlar, och även övriga intervjuade är att de ensamkommande överlag har väldigt bra gode män, som visat stort engagemang. Det har inte heller varit några stora svårigheter att rekrytera. Det har funnits, och finns fortfarande fler intresserade som gode män än vad behovet är. De ensamkommande ungdomarna ges god man i skälig tid. Det är en lång fördröjning från det att PUT beviljas tills att särskilt förordnad vårdnadshavare utses, kommunen kan dock inte påverka det. Kommunen bör klargöra vad som gäller avseende överförmyndarens merkostnad för god man. Deloitte Flyktingmottagande 12

5. Samverkan. I både flyktingmottagandet och de ensamkommande barnen är flera nämnder inblandade. De nämnder som framförallt berörs är socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kommunstyrelsen och överförmyndaren. När ett flertal nämnder är inblandade uppstår det alltid gränssnitt. Mottagandet av de ensamkommande sorterar under socialnämnden medan flyktingmottagandet sorterar under kommunstyrelsen. Båda verksamheterna har ett behov av samverkan med barn- och utbildningsnämnden avseende grundskola, gymnasieskola och komvux. När de ensamkommande barnen blir 18 år är de myndiga och kopplingen till flyktingmottagningens integrationsarbete blir tydligare. Mellan socialförvaltningen och Vuxenutbildningen finns sedan 2004 ett avtal om köp av SFI-tjänster. Vuxenutbildningen åtar sig att för varje mottagen elev utföra 300 undervisningstimmar. Vuxenutbildningen ersätts med 30500 kr/elev efter utförd redovisning. Mellan kommunen och Arbetsförmedlingen finns ett avtal, Lokal överenskommelse (LÖK). I denna överenskommelse har parterna klargjort att kommunen skall ansvara för bostadsförsörjningen. Kommunen skall även ansvara för Sfi och övriga skolinsatser. LÖK:en har undertecknats av en tjänsteman i kommunen. Sedan 2007 finns även en regional överenskommelse RÖK mellan Regionförbundet, Länsarbetsnämnden, landstinget, Länsstyrelsen och Migrationsverket om hur introduktionen skall bedrivas. RÖK:en kommer ersättas av en ny överenskommelse vid årsskiftet. Socialförvaltningen hyr alla lägenheter för de ensamkommande ungdomarna. I de allra flesta fall av det kommunala bostadsbolaget. Flyktingmottagningen är också helt beroende av att kommunens bostadsbolag ställer upp med bostäder och blir därmed en mycket viktigt part för flyktingmottagandet. Överlag verkar samarbetet mellan kommunen och bolaget fungera på ett bra sätt. Samverkan med de gode männen fungerar också överlag på ett bra sätt. Vad kan utvecklas avseende samverkan? Flyktingmottagningen skulle gärna se att flyktingarna fick mer tid inom Sfi. Som det är nu är undervisningen tre dagar i veckan, sammanlagt 15 timmar. Flyktingmottagningen skulle vilja ha mer timmar per vecka varvat med språkpraktik. Flyktingmottagningen menar att framförallt vissa kategorier, särskilt de välutbildade behöver mer undervisningstid för att snabba upp etableringen. Deloitte Flyktingmottagande 13

Avseende de ensamkommande är bilden från intervjuerna att det är ett bra samarbete med skolan. Möjligen skulle en del barn behöva mer stöd i grundskolan. Överlag framstår det som att samverkan mellan verksamheterna på förvaltningsnivå fungerar relativt väl samtidigt som det finns vissa utvecklingsmöjligheter. En aktuell fråga är vem som skall ha ansvaret för de ensamkommande gällande gruppen 18 21 år - socialförvaltningen eller integrationsgruppen. Som det är nu arbetar både boendet och integrationsgruppen med en plan för denna grupp. Det uppdrag som integrationsgruppen tidigare hade att validera flyktingarnas utbildningsoch arbetsmarknadsbakgrund ligger nu på Arbetsförmedlingen. Klargör ansvaret för gruppen ensamkommande mellan 18 21 år. Samverkan avseende Sfi bör utvecklas mellan flyktingmottaganden och barn- och utbildningsnämnden. Deloitte Flyktingmottagande 14

6. Ekonomi. De förordningar som huvudsakligen styr den ersättning som utbetalas till kommunerna för flyktingmottagande (både asyl och PUT) regleras av förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande samt förordning (2010:1122). En kommun som träffat en överenskommelse om flyktingmottagande har rätt till en årlig ersättning om 10 prisbasbelopp (440 tkr) och för ensamkommande flyktingbarn 500 tkr. För de asylsökande barn som tas emot inom ramen för ensamkommande barn utbetalas enligt nedan: * 37 900 kronor per år för ett barn i förskola enligt 8 kap. 4 skollagen, * 31 000 kronor per år för en elev i förskoleklass, * 60 700 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola eller specialskola * 68 900 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. För mottagandet av de ensamkommande barnen utbetalas ersättning för boendeplatser enligt nedan: * 1 600 kronor per dygn för varje överenskommen plats * tillägg med 300 kronor per dygn för varje belagd plats. Ersättningen skall betalas ut i efterskott för varje kvartal. För flyktingmottagandet får kommunen förutom grundersättningen en schablonersättning. Schablonersättning till en kommun avser kostnader för: * mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, * särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800), * utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen, * samhällsorientering, * tolkning, och * andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För personer som inte har fyllt 65 år ingår även viss ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd och för administration av ärenden om sådant bistånd i schablonersättningen. Schablonersättningen är: * 82 200 kronor för en person under 20 år * 82 200 kronor för en person som fyllt 20 men inte 65 år, och * 51 400 kronor för en person som fyllt 65 år. Schablonersättningen fördelas under två års tid till den mottagande kommunen. Utöver schablonersättningen har kommunen rätt till ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd enligt 15-17, Deloitte Flyktingmottagande 15

- ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service samt hälso- och sjukvård enligt 18-27, och - ersättning för mottagande av ensamkommande barn enligt 28-31 enligt förordning (2010:1122). I samband med att Arbetsförmedlingen tog över arbetsmarknadsetableringen sänktes schablonersättningen kraftigt från 195 tkr till 82 tkr. Samtidigt tog Af över ansvaret för etableringsersättningen. Ekonomiskt utfall för mottagandet av ensamkommande Justerat mellan åren Enheten för ensamkommande barn 2010 2011 Prognos 2012 INTÄKTER -9 776,6-12 456-8 060 KOSTNADER/UTGIFTER 3 281,9 3 262 87 KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT 4 232,1 5 399 5 119 ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTN 809,4 1 345 1 362 TRANSPORTER OCH RESOR 64,0 63 70 Totaler, tkr -1 389-2 387-1 422 Socialnämnden redovisar både intäkter och kostnader löpande. I ovan sammanställning har en periodisering av intäkterna skett. Verksamheten ser ut att gå med ett visst överskott. Ekonomiskt utfall för flyktingmottagandet Integrationsenheten 2010 2011 jan - aug INTÄKTER -9 275,5-9 345,1-4 785,4 KOSTNADER/UTGIFTER 1 831,6 2 515,6 1 525,3 KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT 6 090,4 5 338,4 2 648,1 ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTN 1 298,7 1 551,1 664,8 TRANSPORTER OCH RESOR 129,5 129,5 5,8 Totaler, tkr 74,7 189,5 58,6 Intäkten går in på ett balanskonto. Den löpande kostnad som uppstår för flyktingmottagningen räknas av mot balanskontot. Saldot på balanskontot var den 31/8 11,4 mnkr. Det innebär att kommunstyrelsen i dagsläget har ekonomi för ytterligare ca två års mottagning utan intäkter. Det som benämns kostnader för arbetskraft ovan har minskat. Detta beror på att kommunen inte längre har ansvar för introduktionsersättningen. Den kostnaden står Af numera för. Återsökning av kostnader Som nämns ovan får kommunen schablonbidrag baserat på antalet personer som tas emot i flyktingmottagningen och de ensamkommande. Avseende flyktingmottagningen är det chefen för mottagningen som hanterar denna uppgift. För de ensamkommande är det boendechefen som sköter återsökningen. För skolans räkning är det en ekonom som återsöker skolkostnaderna. Deloitte Flyktingmottagande 16

Chefen för flyktingmottagningen har bildat en grupp inom kommunen för att arbeta med återsökning där socialförvaltningen, boendet och ekonomikontoret är representerade.. Kostnaderna för gode män återsöks av överförmyndaren. Hur ofta sker återsökning? Schablonbidraget på 82 tkr utbetalas per automatik fördelat var tredje månad. Boendet får till Migrationsverket kvartalsvis redovisa antalet belagda platser. För varje belagd plats beviljas 300 kr/plats/dygn utöver de redan givna 1600 kr/plats/dygn. Ersättningen skall betalas ut i efterskott för varje kvartal. Återsökningen av kostnader för ungdom i träningslägenhet görs var tredje månad. Denna återsökning beräknas efter faktisk kostnad. Försörjningsstödskostnader återsöks en gång per år, extraordinära kostnader en gång per år, hemtjänst en gång per år. Pengarna söks året efter förutom extraordinära som återsöks per 30/9. Utöver det som nämns ovan återsöks ytterligare kostnader bl a för sjukvård, resor till Migrationsverket under asyltiden etc. Det finns ett flertal förordningar som reglerar ersättningarna till kommuner. I dagsläget finns ingen i kommunen som har en helhetsbild över de möjliga statliga bidrag som finns. Ansvaret för återsökningar och rutiner för i vilka fall och för vilka verksamheter återsökning kan ske bör upprättas. Risken är annars uppenbar att kommunen förlorar intäkter man har rätt till. Följdfinansiering Avseende de ensamkommande barnen blir de som kom 2008 snart 21 år. Därefter kommer det att bli alltfler som faller för åldersstrecket. Flera av dem bedöms av socialförvaltningen behöva fortsatt stöd. Ansvaret och kostnaden för detta behöver klargöras. Även för flyktingmottagandet gäller att ett antal personer kommer bli beroende av fortsatt stöd, inte minst ekonomiskt i form av försörjningsstöd. I dagsläget finns ingen budgeterad följdfinansiering. De kommunala kostnader som uppstår p g a flyktingmottagandet blir en del av den allmänna budgeteringen och kostnaden för de kommunala förvaltningarna. En analys bör göras av vilka kostnader flyktingmottagandet medför efter etableringstiden avseende försörjningsstöd och andra kommunala verksamheter. Deloitte Flyktingmottagande 17