Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen av kvotflyktingar till Sverige. Materialet är framtaget inom ramen för projektet Vidarebosättning i ord, bild och siffror som drivits med stöd från Europeiska flyktingfonden (ERF) under 2011. Presentationen är fri att använda. Vi vill dock gärna att du anger källan när du använder det. Det här dokumentet ger en vägledning i frågor som kan vara intressanta att ta upp kring de olika bilderna. För mer information om den svenska flyktingkvoten hänvisas till hemsidan där det bland annat finns broschyrer, bilder och faktablad. www.migrationsverket.se/kvot Lycka till! Senast uppdaterat i november 2011
Bild 1: Inledning och presentation Här finns utrymme för att introducera dig själv för dina åhörare Dröj gärna en liten stund vid ordet vidarebosättning vet publiken vad ordet betyder? Andra vanliga ord som används i samma sammanhang är flyktingkvoten och kvotflyktingar. På engelska heter det Resettlement (på norska Gjenbosettning) som rakt översatt blir att åter-bosätta sig. Vidarebosättning är den organiserade uttagningen och överföringen av flyktingar till Sverige. Det genomförs av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. De som tas ut kallas ofta för kvotflyktingar.
Bild 2: Ett större sammanhang För att sätta flyktingkvoten i ett större sammanhang kan det vara bra att jämföra med något. De här siffrorna kommer från UNHCR. Alla människor på flykt kommer inte i kontakt med UNHCR. De som gör det kan få olika former av hjälp, till exempel humanitärt bistånd eller hjälp att komma i säkerhet. Alla behöver inte heller vidarebosättas. Kanske är det bättre att stanna i det land dit man kommit, eller försöka återvända hem. Ungefär 800 000 personer uppskattas vara i behov av just vidarebosättning under de närmaste åren. Ungefär 25 länder erbjuder flyktingkvoter. Det finns bara 80 000 platser för kvotflyktingar i hela världen. Det betyder att bara var 10:e person som behöver den här hjälpen kan få den. Sverige kan ta emot 1900 kvotflyktingar per år.
Bild 3: Den svenska flyktingkvoten Ofta används ordet flyktingkvoten. Det betyder helt enkelt att ett bestämt antal platser tilldelas kvotflyktingar varje år. Storleken på flyktingkvoten bestäms av regeringen och riksdagen. Den har inget att göra med hur många som söker om asyl i Sverige. Att Sveriges kvot just nu är 1900 personer är helt enkelt en omräkning av hur mycket pengarna som avsätts i budgeten för vidarebosättning räcker till. För att räkna ut det används ett schablonbelopp. Migrationsverket ansvarar för vidarebosättning av kvotflyktingar till Sverige. För att bestämma varifrån flyktingarna ska tas ut varje år ber Migrationsverket UNHCR om hjälp att föreslå var Sverige bäst gör nytta. Migrationsverkets generaldirektör beslutar i början av varje år vilka nationaliteter av flyktingar som ska tas ut och från vilka länder.
Bild 4: Vem blir kvotflykting? Vem som helst kan inte bli kvotflykting. Men en kvotflykting kan vara vem som helst. Låter det konstigt? Det finns vissa kriterier som man måste uppfylla för att kunna bli kvotflykting i Sverige: a) Man måste ha flytt från sitt hemland b) Man kan inte återvända dit pga. fruktan för förföljelse, t.ex. på grund av etnisk bakgrund, politisk övertygelse, religiös tillhörighet, kön, sexuell läggning eller på grund av väpnad konflikt, risk för tortyr, eller dyl. Grunderna finns beskrivna i FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen, och i utlänningslagen, 4 kap. 1-2. En kvotflykting kan däremot vara vem som helst. Många tror att det handlar om fattiga, sjuka personer i flyktingläger. Det kan det vara. Men det kan lika gärna vara en högutbildad person i en mångmiljonstad. Det finns många anledningar till att någon måste fly från sitt hemland. För att komma ifråga för vidarebosättning måste man registrera sig hos UNHCR. De gör intervjuer för att ta reda på hur man bäst kan hjälpa personen ifråga. Om det inte finns någon annan, bättre lösning kan UNHCR bestämma sig för att presentera ärendet för ett vidarebosättningsland.
Bild 5: Uttagningen av kvotflyktingar Att FN anser att en person är flykting räcker inte för att räknas som flykting i Sverige. Det är den svenska utlänningslagen som anger vad som krävs för att kunna få uppehållstillstånd. Därför måste Migrationsverket utreda varje persons behov av skydd. En likadan asylutredning görs, som för personer som söker asyl. Skillnaden är att kvotflyktingarna inte kunnat komma själva till Sverige. Utredningen baseras alltid på den intervju och det material som UNHCR skickar till Migrationsverket. Migrationsverket kan därefter fatta beslut genom två olika metoder: a) Dossierprövning: En prövning görs från Sverige direkt på UNHCR:s underlag. Det är ett snabbt sätt, som är särskilt lämpligt om personerna behöver komma i säkerhet fort eller finns på platser dit Migrationsverket inte kan komma för att träffa dem. b) Delegationsuttagning: Migrationsverket skickar ett team med tjänstemän till det land där flyktingarna finns och intervjuar dem för att kunna fatta beslut. Delegationsuttagning kan exempelvis behövas när det gäller flyktinggrupper eller länder där mer information krävs.
c) Bild 6: Vem bestämmer om uppehållstillstånd? För att få uppehållstillstånd måste en person vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller skyddsbehövande i övrigt enligt utlänningslagens 4 kapitel, 1-2. Varje person måste kunna redogöra för ett individuellt skyddsbehov gentemot sitt hemland. Det vill säga, det är inte situationen i landet där flyktingen befinner sig som avgör om de kan bli kvotflyktingar, även om det kan påverka UNHCR:s bedömning av personens behov. Individer, organisationer eller andra aktörer kan inte ansöka om en plats på flyktingkvoten. Däremot kan en flykting vända sig till närmsta UNHCR-kontor eller de organisationer de samarbetar med för att uppmärksamma dem på sin situation. Migrationsverket tar bara emot presentationer av ärenden från UNHCR, (eller i undantagsfall från svensk beskickning) och i enlighet med det vidarebosättningsprogram som generaldirektören slagit fast i början av året. De som blir uttagna beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Bild 7: Förberedande insatser Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att förutom att ta ut och överföra kvotflyktingar till Sverige också se till deras behov av förberedelser. Detta görs genom så kallade Sverigeprogram möten mellan tjänstemän från Migrationsverket, mottagande kommuner och ibland även Arbetsförmedlingen och flyktingar som har blivit uttagna och väntar på att få resa till Sverige. Mötena innehåller dialog kring vad man kan förvänta sig av vidarebosättningen till Sverige och kan hållas på plats i en stad eller ett flyktingläger. Eftersom inte alla kvotflyktingar kan träffa ett svenskt team läggs också information och bilder upp på Migrationsverkets hemsida. Syftet är att förbereda kvotflyktingarna inför mötet med det svenska samhället och lägga en grund för deras introduktion och etablering. Det är också viktigt att skapa trygghet inför den stora förändringen i personernas livssituation.
Bild 8: Researrangemang För att en kvotflykting ska kunna komma till Sverige krävs många insatser av olika aktörer. Migrationsverket, UNHCR och svenska ambassader samarbetar med organisationen IOM International Organization for Migration för att ordna utresetillstånd och flygbiljetter. För den som inte redan har ett giltigt pass kan svenska ambassader utfärda provisoriska främlingspass som gäller för en inresa i Sverige. Från och med den 20 maj 2011 måste alla som får uppehållstillstånd lämna fingeravtryck och foto för att få ett så kallat uppehållstillståndskort (UT-kort). Det kan man göra på en svensk ambassad. För kvotflyktingar som inte kan besöka en ambassad utfärdas en visering så de ska kunna resa in i Sverige. De måste därefter besöka Migrationsverket för att få ett UT-kort i efterhand. Detta krävs för att de ska kunna folkbokföra sig. Migrationsverket står för alla kostnader i samband med uttagningen och överföringen till Sverige. För att en kvotflykting ska kunna resa hit krävs att en kommun kommit överens med Migrationsverket om att ta emot dem.
Bild 9: Efter ankomst Kvotflyktingar måste resa direkt till en svensk kommun. Migrationsverket tar kontakt med kommuner som har överenskommelser om flyktingmottagande, för att hitta en lämplig plats för varje kvotflykting eller familj. Nyanlända i Sverige ska besöka Arbetsförmedlingen för att göra en plan för sin etablering. Arbetsförmedlingen och kommunen samarbetar för att stötta personerna så att de blir självförsörjande och får en fungerande vardag. De som arbetar aktivt för att etablera sig enligt sin etableringsplan får ekonomiskt stöd i form av en etableringsersättning.
Bild 10: Framtiden i Sverige Väl i Sverige är en kvotflykting som vem som helst. Samma rättigheter och skyldigheter gäller för alla som har rätt att bo och vistas i vårt land. Genom att folkbokföras hos Skatteverket får man ett personnummer och en fast adress. En vidarebosatt som klassats som flykting, kan beviljas svenskt medborgarskap efter 4 år i Sverige medan andra skyddsbehövande måste ha bott här i 5 år. En person som inte kan bevisa sin identitet kan ändå beviljas svenskt medborgarskap efter 8 år. Hur lång tid det tar att bli svensk medborgare beror inte bara på statusen som flykting eller skyddsbehövande och om man kan bevisa sin identitet. Den sökande måste även ha levt ett skötsamt liv i Sverige. Det nya livet i Sverige har börjat!
Bild 11: Avslutning/en blick ut i världen igen Avslutningsvis kan det vara bra att lyfta blicken ut mot världen igen. Kom ihåg att endast ett fåtal av alla flyktingar behöver vidarebosättning och att bara en tiondel av dem som behöver det får möjlighet att komma till ett nytt land. UNHCR arbetar aktivt för att få länder att öka sina flyktingkvoter och att få fler länder att börja med vidarebosättning. Andra utmaningar är att se till att personer kan få skydd snabbare. Många länder har längre handläggningstider än Sverige, till exempel för att deras system för att administrera vidarebosättningen är mera komplext och tar längre tid. Det är svårt att säga hur lång tid det tar för en kvotflykting att komma till Sverige, eftersom många olika faktorer spelar in. Vanligtvis tar det mellan en månad till ett halvår från dess att personens ärende presenteras för Migrationsverket till dess att han eller hon står på svensk mark. Ibland tar det längre tid. I akuta fall kan det gå på bara några dagar. Mycket hänger på gott samarbete mellan alla inblandade aktörer, i Sverige och i världen.