Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Relevanta dokument
Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd

Österbottens regionala programmet för genomförande av naturvården

Naturvård och mångfald i skogen

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Statsrådets förordning

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Avverkningsmetodernas fördelning % Kalavverkning 83 Naturlig förnyelse 13 Överståndaravverkning 4

Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND

PEFC-skogscertifiering Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Landskapsplanering Exempel och modellobjekt för områden i virkesproduktion. November 2012 Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk

Nylands regionala programmet för genomförande av naturvården

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Tolkningsrekommendationer för avgränsning och behandling av särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen

Märkenkall vindkraftspark

Uppföljning av skogsprogrammen

Dikesrensningens regelverk

Lantbrukets mångfunktionella våtmark

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN FORTSÄTTNING PÅ HANDLINGSPLANEN FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN I SKOGARNA I SÖDRA FINLAND

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Skogvårdsrekommendationer Presentation 2016

Förslag/uppslag till examensarbeten

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Referensgruppsmöte JordSkog

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Uppföljning av skogsprogrammen

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Utmaningar inom skogssektorn

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Bevarandeplan Natura 2000

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Kunskapsunderlag för delområde

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 44/01. Giltighetstid tills vidare

Vad innebär vattendirektivet?

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Naturvårdsbiologiska kriterier för handlingsplanen för att säkra biodiversiteten i skogarna i södra Finland

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Skogsstyrelsens författningssamling

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.

Kunskapsunderlag för delområde

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

SKOGSNÖTEN p. 7 p

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

EU:s ramdirektiv för vattenpolitiken

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen. Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Miljöavtal: Icke-produktiva investeringar: 1.Skötsel av våtmark. 2.Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet. 1.Anläggning av våtmarker

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Fortbildning inom skogsbranschen

Transkript:

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Ledande naturvårdsspecialist Matti Seppälä Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER

Om att efterfölja lagar och förordningar i småvattendrags närmiljö Som exempelområde Kyttäluoma-bäcken i Kurikka Skogsnaturrådgivare, Riitta Raatikainen Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER

Om Kyttäluoma-bäcken Exempelområdet är en del av Kyttäluoma-bäcken, alltså ett skogligt, nästan i naturtillstånd varande bäckavsnitt, vars längd är ca. 7km. På detta avsnitt finns 27 fastigheter som angränsar till bäcken och markägarna är 22 till antalet. Kyttäluoma-bäcken är totalt 18 km lång. Nedströms rinner bäcken genom åkermaker med små öar av skog. Uppströms är bäcken grävd, huvudsakligen torvmarker, även torvtäkt finns. I synnerhet på åkerområden är jordmånen finkornig, ställvis även skogsmarken. I avrinningsområdet finns små grundvattenområden. Kyttäluoma-bäckens avrinningsområde är ca 3000 ha och antalet privat markägare är nästan 200.

Lagar och förordningar kopplade till skydd av småvatten Vattenlagen Skogslagen Lagen om finansiering av skogsbruket

Vattenlagen, 1.1.2012 Målsättningen är vattnens goda status Skyddar källor, rännilar, bäckar, små tjärnar i naturtillstånd samt grundvattnen Även betydande förändring av vattendrag begränsas av förordningar -tillståndspliktigt är bl.a. ändring av vattennivån 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 5

I Kyttäluoma-bäcken Vattenkvaliteten i bäcken kan anses vara relativt god öringen trivs! Tillståndet i avrinningsområdets källor och bäckar är kraftigt förändrat, huvudsakligen för tiotals år sedan Källorna i närområdet har byggts om till brunnar Naturliga bäckar som runnit ut i bäcken har grävts om till skogsdiken I bäcken finns små dammar som p.g.a. markanvändningen fyllts igen och försvunnit Bäckfåran var uppdämd på flera ställen Bäcken hade rensats på flera avsnitt för dränering av åkrar Den nuvarande vattenlagen tryggar bäckavsnitten som är i naturtillstånd 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 6

Skogslagen, 1.1.2014 Målsättningen är hållbart skogsbruk ekologisk hållbarhet = tryggande av mångfalden Skoglagen tryggar livsmiljöer i naturtillstånd redan i den föregående skogslagen från år 1997 Småvatten: källor, rännilar, bäckar och tjärnar lagen tryggar även många andra livsmiljöer Förändring i Skogslagen möjliggör olika typer av avverkning Tillåtet med beståndsvårdande avverkning av skog med varierande åldersstruktur Möjliggör mera naturenlig behandling av skogen även invid småvatten som inte är i naturtillstånd 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 7

I Kyttäluoma-bäcken Skogsbruk har kunnat idkas beaktande livsmiljön invid bäcken. De enligt skogslagen värdefulla livsmiljöerna invid småvatten hade beaktats väl i samband med skötsel av skogen I samband med avverkning hade det lämnats skyddszoner invid bäcken Bredden på skyddszonerna var i medeltal 20 m på vardera sidan av bäcken Lövträd och dödved hade sparats Avverkningar som hade utförts innan skogslagen (1997) trädde i kraft hade ställvis sträckts sig ända till bäckfåran Skogslagen har tryggat närmiljön till mången bäck i naturtillstånd 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 8

Lagen om finansiering av skogsbruket Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk erbjuder statsstöd för att trygga mångfalden och för vård av skogsnaturen, bl.a. till vattenskyddsarbeten Finansieringslagen är ett av sätten att förverkliga det frivilliga skyddsprogrammet METSO Skogsägare kan ansöka om skogsbrukets miljöstöd för livsmiljöer nämnda i skogslagen och för att bevara METSOprogrammets naturtyper, t.ex. För småvatten och livsmiljöer kopplade till dem källor, rännilar, bäckar tjärnar, livsmiljöer i samband med kärr och mossar METSO naturtyper även sumpskogar, svämskogar 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 9

I Kyttäluoma-bäcken = METSO-avtal har gjorts upp med 9 skogsägare för ca. 30 ha skogsmark All skogsmark i närheten av bäcken är inte lämplig för skydd Rådgivning och information om behandling av skogen har getts till de skogsägare som äger skog invid bäcken 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 10

Lagen om finansiering av skogsbruket Via finansieringslagen kan man bevilja medel för naturvårdsprojekt. Projekttyperna är: 1. Vård och iståndsättning av livsmiljöer 2. Kartläggning av livsmiljöer 3. Iståndsättning av skog som är viktig för landskapsvården 4. Arbeten kopplade till vattenskydd inom skogsbruket 5. Återställande av dikesområden 6. Naturvård i skogen, skogligt mångbruk och projekt som höjer skogarnas landskaps-, kultur- och rekreationsvärden 7.3.2014 Suomen metsäkeskus

I Kyttäluoma-bäcken Medel enligt lagen om finansiering av skogsbruk har beviljats för åtgärder inom FLISIK-projektet Åtgärder som främjar naturens mångfald har gjorts: Återbördat stenar till fåran Tillsatt dödved i fåran Anlagt strömkoncentratorer Anlagt lekbottnar (förverkligat av ELY) Vandringshinder har avlägsnats 4 st (förverkligat av ELY) Fastsubstans har avlägsnats från Lohilammi-dammen (förverkligat av ELY) Alla markägare har gett sitt samtycke till arbetena 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 12

Rekommendationer som berör skydd av småvatten Vattenvårdens genomförandeprogram Rekommendationer för skogsvård Skogscertifieringskriterierna

Vattenvårdens genomförandeprogram Grundläggande åtgärder enligt nuvarande praxis inom skogsbruket - åtgärdsplanering - grävavbrott - Slamgropar och bassänger - bottendammar - översilning - skyddszoner Förhindra att belastning uppstår På platsen för utförandet Tilläggsåtgärder inom skogsbruket - Avrinningsområdesvis planering -Vattenskyddskonstruktioner med vidare effekter: flödesreglerande dammar våtmarkers översilningsfält Stoppa belastningen från att spridas vidare + = Avrinningsområdes nivå Nivån på vattenskyddet i avrinningsområdet

Skogsvårdsrekommendationer och kriterier för skogscertifiering Skogsvårdsrekommendationerna och certifieringskriterierna ger ett bredare skydd åt småvattnen än förordningarna Förutom objekten i skogslagen rekommenderas även att man sparar andra värdefulla livsmiljöer, bl.a. bäckar i tillstånd som liknar naturtillståndet I samband med åtgärder i skogen lämnas skyddszoner mot småvatten bl.a. vid avverkning, markberedning, dikning och gödsling Vid iståndsättningsdikning/dikesrensning och dikeshögläggning/skyddsdikning byggs vattenskyddskonstruktioner I samband med åtgärder i skogen beaktas grundvattenområdena 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 15

I Kyttäluoma-bäcken Rekommendationer och skogscertifieringskriterierna har bra följts Bäcklivsmiljöer skyddade enligt skogslagen har sparats likaså andra värdefulla livsmiljöer invid bäcken Skyddszoner har lämnats vid skogsbruksåtgärder Man har inte kört över bäcken med skogsmaskiner Tillägsåtgärder inom vattenskyddet har planerats Man har inte planerat iståndsättningsdikningar/dikesrensningar på grundvattenområden I de gamla dikningarna har man inte använt sig av vattenskyddskonstruktioner enligt nuvarande praxis Tilläggsåtgärder som avrinningsområdesvis planering har ännu inte gjorts. 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 16

Hälsningar från markägarna Markägarna uppskattar det som är kvar av småvatten i naturtillstånd, men Överloppsvatten måste fås bort från skogen! Är det här Natura? Det får inte finnas död ved i bäcken! Kommer det mera fiskare hit? Fördomar finns, så rådgivning och bra projekt behövs! FLISIK ÄR ETT BRA PROJEKT 7.3.2014 Suomen metsäkeskus 17

Min skog, allas vatten! Mun mettä, kaikkien vettä! Kiitos/ Tack 7.3.2014 18