Skyhöga skogsmarkspriser - men nu svalnar skogsfastighetsmarknaden



Relevanta dokument
Skog & Ekonomi. Nummer 3 september 2005

Skog & Ekonomi. Nummer 2 maj 2005 EN UPPSJÖ AV PREMIER PÅ VIRKET I HÖST!

Skog & Ekonomi. Nummer 4 November 2003

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi. Prisfallet på trävaror fortsätter! Nummer 1 februari/mars 2008

Skog & Ekonomi. Nummer 2 juni 2004 PRISSKILLNADEN MELLAN GRAN OCH TALLTIMMER NÄSTAN UTRADERAD!

Skog & Ekonomi. Nummer 4 december 2004 FURUREAN HOS DE STORA AKTÖRERNA FORTSÄTTER, VI SER INGET SLUT PÅ PRISFALLET!

Svag nedgång på skogsfastigheter

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Skog & Ekonomi. Krisläge för den svenska trävarubranschen. Hoppet står till produktionsnedragningar i jul! Nummer 4. December 2011

Skog & Ekonomi. Nummer 1 februari ÖKADE AVSÄTTNINGAR TILL NATURRESERVAT DRIVER UPP SKOGSMARKSPRISET! Bankens analys av fastighetsmarknaden.

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Skog & Ekonomi. Nummer 3 september EN NY GENERATION DIREKTÖRER SÖKER LANTGÅRDAR I GÖTALAND! Kända mäklare ger sin syn på marknaden.

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN INVESTERAR MOT TIMMERBRIST! Nummer 1 februari/mars 2007

Skogsägande på nya sätt

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019

MARKNADSRAPPORT OKTOBER 2017

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Skog & Ekonomi. Nummer 1. Mars 2012 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2018

Optimism i vikande konjunktur

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Bostadsmarknaden Stockholm Analys och efterfrågan på successionsmarknaden

HÖST Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

VINTER Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Södras resultatrapport för 2013

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skog & Ekonomi. Timmerrally i Sydsverige! - men för hur länge? Nummer 4 December 2009

Skog & Ekonomi. Virkeskriget har startat! Sydsvenska timmerköpare kastar handskarna. Nummer 1 Mars 2010

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Högst upp eller längst ned

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

40 traktorer brinner varje månad

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q2 2019

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN KLYVER GULD. Nummer 3 september 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad

Skog & Ekonomi. mycket talar för att SÖDRA även höjer priset på barr- och granmassaved, grantimret lär däremot ligga kvar ett tag till. Läs mer sid 2.

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.

Skog & Ekonomi. Dramatisk virkesmarknad -men hur länge klarar sågverken prisnivån? Nummer 2 Juni 2010

SKOG & EKONOMI. Skogsindustrins nedläggningar ändrar virkesbalansen NYHETER FRÅN DANSKE BANK

MARKNADSRAPPORT SEPTEMBER 2017

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Skog & Ekonomi. Trävarupriserna kanske aldrig blir lägre än nu? Läge att slå till och bygga i trä innan Europa tar fart! Nummer 2 Juni 2011

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Virkesprislista AA1601. Avverkningsuppdrag SCA SKOG

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Svenskarnas förväntningar på bostadspriserna fortsätter nedåt från förra månaden med 8 enheter från minus 5 till minus 13.

Skog & Ekonomi BARKBORREN PRESSAR GRANTIMMERPRISERNA. Nummer 4 november/december 2006

Personlighet viktigare än pengar

Skog & Ekonomi. Kina - en räddningsplanka för sågverken? Nummer 1 Mars 2011 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2019

Virkesprislista CC16C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Småföretagsbarometern

Prognos: bostadsbyggandet minskar i år

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Småföretagsbarometern

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Prissättning och premiering av råvara i Södra

Stark tro på fortsatt prisökning

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Virkesprislista. Avverkningsuppdrag. Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA Skog AB Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Strömsund kommun

DM Prislista sågtimmer, limträstock och massaved

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Virkesprislista Leveransvirke. Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Ragunda, Sollefteå, Bräcke, Ånge och Östersunds kommun

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

MARKNADSRAPPORT NOVEMBER 2017

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

SKOG & EKONOMI. Svensk skogsmarks udda treprissystem. Norden dominerar utbyggnaden av barrsulfatmassa NYHETER FRÅN DANSKE BANK

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

MARKNADSRAPPORT MARS 2018

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Transkript:

BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR Lagren stiger och trävarupriserna sjunker Sidan 2 Tolv till tjugo månader innan det vänder upp Sidan 2 TIMMER & MASSAVED Hög avverkning och överskott på grantimmer Sidan 2 Nya rotpostköpare ger rotpostrally Sidan 2 Låg gallringsnivå oroar fiberindustrin Sidan 3 Skyhöga skogsmarkspriser - men nu svalnar skogsfastighetsmarknaden Lantmäteriets senaste statistik visar att det betalats skyhöga skogsmarkspriser under hösten. Bara sedan i våras har priserna stigit med 10 % och på tre år har en skogsfastighet i snitt blivit ca 50 % dyrare. Den snabbaste prisuppgången har skett i Norrlands inland där priserna stigit med över 85 % på tre år. Detta på en tillgång som traditionellt skall vara trögrörlig. Har vi nu sett toppen? Mycket talar för det. Vi har intervjuat tio skogsfastighetsmäklare och det är endast två av dessa som tror på en fortsatt prisuppgång. Utbudet är rekordstort, buden är färre och det tar längre tid till avslut. På sämre objekt sjunker nu priserna medan man på de finaste fastigheterna fortfarande noterar prisrekord. Läs mer sidan 4. Lagren ökar och priserna sjunker hos sågverken! Sågverken är nu inne i en klassisk konjunkturvändning där lagren av sågade trävaror ökar snabbt medan priserna sjunker. Orsakerna är flera men utbudet i Europa har varit rekordstort och med en död USA-marknad och halvdöd Japanmarknad så orkar inte Europa svälja volymerna. När väl köparna förstår att det är överskott så går vändningen blixtsnabbt och vi har sett ett brant prisfall på framförallt gran i sämre kvaliteter. Sågverken bedömer att det tar minst ett år innan det vänder uppåt igen. Läs mer på sidan 2. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Santhe Dahl, VIDA Kunderna måste känna trygghet att priserna nått botten innan de vågar köpa Sidan 4 Karl Hedin, AB Karl Hedin Vi är i en klassisk lågkonjunkturfas Sidan 4 FASTIGHETSMARKNADEN Lars Wesslund, LRF Konsult Vi ser en prispress på mindre attraktiva objekt. Att snittpriset består beror på höga priser på de bästa objekten Sidan 5 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Fokusera på tall i slutavverkning Sidan 6 VIRKESSÄLJARSKOLAN Edholmmodellen ett sätt att sälja gallring till högsbjudande Sidan 6 MASSAMARKNADEN Prishöjningarna duggar tätt Sidan 7 RÄNTOR OCH VALUTA Toppen är nådd i denna räntecykel Sidan 8

Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk. Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration. SÅGADE TRÄVAROR Lagren stiger och trävarupriserna sjunker Sedan i somras har konjunkturen för sågade trävaror vänt ned. Köparna förbrukar de volymer som redan är kontrakterade och köper så lite som möjligt. Det är köparens marknad och som någon sa varför köpa i dag när det är billigare i morgon. Nu ser vi ett klassiskt scenario med mycket stor lageruppbyggnad hos sågverken och naturligtvis fallande priser. Det är framförallt gran som drabbats av de värsta prissänkningarna som ligger i intervallet 200 till 400 kr/m3 på normala till sämre kvaliteterna. Även furan sjunker i pris men här görs det fortfarande upp affärer till oförändrade priser på de bästa kvaliteterna. Tre faktorer ger prisnedgången. Som vi bedömer det är det i huvudsak tre faktorer som gett denna snabba prisnedgång. - Produktionen i Europa ligger på rekordnivå beroende på god tillgång på virke efter stormen Cyrril. Virket har varit billigt och alla aktörer kör för fullt samtidigt som det sker en fortsatt utbyggnad av jättesågverk. Dessutom har Finland, mot alla odds, ökat sin produktion. - USA-marknaden där botten fullkomligt har gått ur svalde tidigare enorma mängder virke även från Europa. Nu är det bara en liten rännil. Även i Japan är det extremt trögt på marknaden. - Allmänkonjunkturen visar tecken på en dämpning inte minst på finansmarknaderna. Fastighetsmarknaden har vänt i Danmark, Irland och England. Detta gör att många aktörer i virkesförbrukande projekt avvaktar med sina beslut. Tolv till tjugo månader innan det vänder upp igen. Nu gäller det att produktionen begränsas. Vi har sett smärre produktionsbegränsningar hos SETRA och SCA vilket är unikt. Detta är någon form av chicken race där alla kör så länge det går. De höga timmerpriserna sätter till slut stopp och det borde börja i Finland och Centraleuropa som har betydligt högre priser än framförallt södra Sverige. Oavsett så dröjer det minst ett år innan det vänder eftersom sågverkens lager måste avvecklas innan priserna kan höjas igen. Byggkonjunkturen god men mattas av Visst har det skett en avmattning av byggandet i Västeuropa och avmattningen spås fortsätta. Byggandet är dock fortfarande på en hög nivå i de flesta länder. Undantagen är framförallt Irland men även Danmark. Vi vill än en gång understryka att även i detta relativt dystra scenario är banken i grunden positiv till trävarusektorn. Kanske framförallt beroende på själva produkterna som ligger i tiden miljömässigt och tar marknadsandelar från andra material som ökat mer i pris än trävaror. TIMMER OCH MASSAVED Hög avverkningstakt och överskott på grantimmer Virkesmarknaden känns för tillfället svårtolkad. Vi har en stor avverkningsnivå i hela landet. I stort sett alla gransågverk börjar nu få för mycket virke och bygger lager. För talltimmer är situationen mer varierad men även här har många gott om råvara. För den massavedsförbrukande industrin är de flesta industrier välförsörjda i nuläget. Här upplever vi dock en viss oro för försörjningen framåt. Dels beroende på den förhållandevis låga gallringsnivån dels beroende på en allt starkare konkurrens från utlandet, se notis om UPM-Kymmene. Nya virkesköpare ger rotpostrally Många skogsägare tar tillfället i akt och avverkar när man upplever att prisnivån är bra. I denna situation har de flesta industrier anställt fler virkesköpare och deras aktivitet driver på utbudet. På många håll har man fått ett självspelande piano i nya virkesköpare. Även den som har fullt på sågplan har ett gäng nyanställda som skall visa framfötterna. Denna situation har gjort att vi under den här perioden sett förvånansvärt höga rotpostpriser lokalt. Toppriser på exempelvis 450 500 kr/m3sk har noterats lokalt på flera håll i Mellansverige. Vår bedömning är att denna marknad kommer att svalna när virkescheferna kommer fram på deras nyaställda virkesköpares mobiltelefoner. 2

Låga gallringsnivåer oroar fiberindustrin I hela landet får vi signaler om låga gallringsnivåer. Generellt har skogsägarna uppfattat den goda sågverkskonjunkturen och passat på att utnyttja det goda prisläget på timmer. I Sydsverige där man ser den största obalansen mellan gallring och slutavverkning är det fortfarande stormeffekten som spökar med mycket upprensning av kanter och barkborreskadad skog. SÖDRA SVERIGE Låga priser och stort utbud Utbudet av timmer i södra Sverige är fortfarande mycket stort vilket kanske är förvånande eftersom prisnivåerna är högst modesta utifrån ett omvärldsperspektiv. Marknaden svämmas över av grantimmer men lokalt kan det vara brist på talltimmer och där har det skett prisökningar. Egentligen är de flesta sågverk välförsörjda på virke men man köper för att vårda relationen till skogsägaren inför tuffare tider. Det är också gott om massaved och flera bruk har haft underhållsstopp men denna situation bedömer vi som tillfällig beroende på den anmärkningsvärt låga gallringsandelen. Låg gallringsandel och ökat köptryck från utlandet gör att massavedspriserna kommer att stiga på sikt. Vi tror dock inte på några prishöjningar varken på timmer eller massaved fram till i vår. Som skogsägare bör du prioritera klena, beståndsvårdande gallringar och eventuellt talldominerade slutavverkningar men säkerställ prisnivån. MELLANSVERIGE Prispress på grantimmer I Mellansverige svämmas nu sågverken över av grantimmer och här borde vi egentligen se en prissänkning. Att den sker på premier och på rotpostmarknaden torde vara givet. Om det sker med listprissänkningar är mer osäkert. Industrin är även här välförsörjd på massaved även om massavedspriserna i stora delar av området fortfarande ligger lägst i landet. Med en låg gallringsandel och ett kraftigt ökat köptryck från framförallt Finland är det högst troligt att massavedspriset stiger i området. Ändå är det tveksamt att vi får se prishöjningar innan våren. Som skogsägare bör du prioritera klena, beståndsvårdande gallringar och talldominerade slutavverkningar men säkerställ prisnivån. NORRA SVERIGE Priserna planar ut på toppnivå Som vi tidigare meddelat har nordligaste Sverige landets högsta virkespriser. Det råvarurally vi sett där håller nu på att plana ut. Även om sågverken borde sänka priserna så tror vi inte att det kommer att ske. Konkurrensen är för hård såväl i landet som från Finland. På massavedssidan är marknaden nervös men balanserad och vi tror därför att priserna för tillfället kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer. Som skogsägare bör du prioritera fritt utifrån dina och skogens förutsättningar. UPM-Kymmene - hungrig virkesköpare i Sverige UPM, den finska skogsjätten, har sedan en tid köpt granmassaved i Sverige genom bla. Skogssällskapet. Enligt Sixten Sunabacka Vice President, Forestry and Wood Sourcing, Northern Europe gör knappheten på virke i Finland att man nu går på offensiven och ökar virkesfångsten i Sverige. Det kommer att röra sig om betydande volymer. Man utesluter ingen del av Sverige men närheten till hamn underlättar naturligtvis. UPM letar nu efter nya samarbetspartner bland fristående virkesköpare och sågverk. Huvudsortimentet är färsk granmassaved men man köper också barrmassaved, fanerbjörk samt sågverksflis. När det gäller flisen är man öppen för byten mot timmer. Sixten framhåller UPMs effektiva fraktapparat i Östersjön som även deras samarbetspartner kan dra nytta av. Från banken ser vi med detta en ytterligare skärpning av konkurrensen om massaveden och då framförallt i områden med närhet till bra hamnkapacitet. För många fristående sågverk är nog detta ljuv musik då det gäller att få maximalt betalt för sågverksflisen. Tidigare var sågverksflisen en vara man bytte mot timmer. Den möjligheten har minskat allteftersom den fiberförbrukande industrin sågar allt mer i egen regi som SÖDRA, SCA och senaste exemplet Holmen som satsar på ett jättesågverk i Braviken. Att UPM skulle byta flis mot timmer med Finlands skyhöga timmerpriser låter ologiskt ändå lär det vara skönt för sågverken med ytterligare en köpare av sågverksflisen. 3

KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Trävarumarknaden: Det är turbulent nu. Kunderna måste känna en trygghet i att priserna har nått botten innan dom vågar köpa mer planerat, När då USA-marknaden är så här svag så kan inte branschen producera på nuvarande höga nivå. Den som har det dyraste timret kommer att sluta såga först. Timmer: Marknaden i Sydsverige är mycket odramatisk med ett hyfsat utbud där vi köper på prislistor som ligger fast utom på talltimmer där vi gjort en höjning. Min åsikt är fortfarande att priserna kommer att bli betydligt bättre i framtiden. Massaveden: Det händer nog inte så mycket i det korta perspektivet men sen får vi se betydligt högre priser. Bengt Algotsson, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Timmer: Den höst vi upplevt nu är unik med mycket gott om timmer under hela perioden och det är tveksamt om vi får uppleva en sådan höst igen. Nu är det överskott framförallt på grantimmer men fortsatt god efterfrågan på talltimmer. Vad gäller prisutvecklingen är situationen osäker och avhängig av trävarumarknaden. Massaved: Mycket stark efterfrågan på samtliga trädslag och underskott i industrin med undantag för vissa barrförbrukare. Vår klara ambition är att höja priset till nivån i vår omvärld annars finns risken att massaveden strömmar ut ur området eller ur landet. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Trävarumarknaden: Vi är i en traditionell lågkonjunkturfas där lagren går upp och priserna går ner. Prisnedgången är större på gran än på fura men bägge faller. Historiskt brukar det ta 1 ½ till 2 år innan det vänder upp igen. Timmer: När både rundvirkes- och färdigvarulagren stiger måste man minska produktionen och timmerflödet. Timmerpriset kommer att falla åtminstone på gran, sannolikt vid årsskiftet. Massaved: Fibermarknaden har en annan situation där Svenska och Finska verk betalar rekordpriser i Baltikum. Jag tror faktiskt att massavedspriserna kommer att stiga. Anders Dahlqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se I södra Sverige är det en stark efterfrågan på tall- och klentimmer samt på massaved medan man är välförsörjd på grantimmer. Sannolikt inga prisförändringar i sikte. I mellansverige har vi stort utbud och stark efterfrågan men man vill helst byta gran mot talltimmer. På massaved så är industrin välförsörjd. I norra Sverige så är det stor efterfråga på såväl gran- som talltimmer medan man har relativt stora lager av massaved med normal efterfrågan från industrin. FASTIGHETSMARKNADEN Marknaden står och väger på ny toppnivå I tidningen ATL ser vi flera sidor med skogs- & lantbruksfastigheter till salu, i slutet på november! Detta har aldrig hänt förut. Utbudet brukar alltid minska drastiskt i slutet på oktober, så inte detta år. LRF Konsult kommer att slå rekord i år med över 1 000 st sålda fastigheter. Samtidigt kan vi läsa i senaste statistiken från Lantmäteriet att skogsfastighetspriserna legat på absoluta rekordnivåer under hösten, se figur. Prisuppgången från i våras ligger på 10 %. Tio procent på ett halvår är snudd på rekord! På tre år har en skogsfastighet i snitt blivit ca 50 % dyrare. Den snabbaste prisuppgången har skett i Norrlands inland där priserna stigit med över 85 % på tre år. Kommer det då att fortsätta så här? Eftersom läget kändes extra osäkert har vi denna gång intervjuat 10 skogsfastighetsmäklare från olika delar av landet, se nedan. Slutsatsen efter dessa samtal stämde väl överens med vår bedömning. Marknaden börjar nu svalna av på en oerhört hög nivå. Vi ser tydligt att prisspridningen mellan objekten blir allt större. De allra finaste fastigheterna säljs till toppriser medan det blir allt svårare att infria säljarens förväntningar på de sämre objekten. Detta är en markant förändring där marknaden var helt urskiljningslös bara för några månader sedan. Åtta av tio mäklare anger att antalet bud nu är betydligt färre och att fastigheterna ligger ute längre. 4

För dig som funderar på att sälja så tror vi marknadsläget är mycket bra fortfarande, kanske framförallt i norra Sverige. För dig som skall köpa så är vår rekommendation att absolut inte hasta igenom en affär. Det kommer fler objekt om det inte är just grannfastigheten du skall köpa. Oberoende om du är köpare eller säljare så rekommenderar vi dig att ta kontakt en Skogs & Lantbruksansvarig på närmaste Provinsbank för att diskutera igenom de olika alternativen! www.danskebank.se Priser på skogsfastigheter 2a halvåret 2007 PerEric Johansson, Skillingskog, Götaland, canskog@algonet.se Det har varit väsentligt lägre antal intresseanmälningar under senhösten. Det beror sannolikt på det stora utbudet. Toppen nåddes sannolikt i augusti. Karl Danielsson, AREAL, södra och mellersta Sverige, www.areal.se - Jag är förvånad. Vi ser ingen nedgång på priserna men det är färre budgivare och färre på visningarna samtidigt som utbudet fortsätter att öka. Hur länge orkar marknaden med det stora utbudet i kombination en vikande skogskonjunktur och en osäker finansmarknad? Lars Wesslund, LRF Konsult, Hela landet, www.konsult.lrf.se. - På skogsfastighetssidan känner vi av att prisnivån har stabiliserats med färre budgivare i slutfasen. Vi ser en prispress på mindre attraktiva objekt och att snittpriset ändå består beror på höga priserna på de bästa objekten. kr/m3sk 450 400 350 300 250 200 150 Prisutveckling skogsfastigheter, kr/m3sk Område I Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 100 02 03 04 05 06 07 Källa:Lantmäteriet Tio skogsmäklarhus ger sin aktuella syn marknaden för skogsfastigheter.. Dag Magnusson, Skånegårdar, södra Sverige, www.skanegadar.se Jag upplever att vi är på väg in i en försiktigare prissättning som en effekt av en stark korrelation mellan skogsmarkspriser och allmänna konjunkturen. Vi ser också att det tar längre tid att sälja en fastighet i dag än tidigare. Anders Nylén Egendomsmäklarna, Västra Sverige www.egendomsmaklarna.se - Vi ser inte någon avmattning i priserna men däremot är det nu en kraftig prisspridning mellan fastigheterna med ett spann från 400 kr/m3sk till uppemot 600 kr/m3sk. Johannes Båth, Svensk Fastighetsförmedling, Mälardalen. www.lantbruk.svenskfast.se - En höst med väldigt drag och sanslösa priser på fina objekt. Det känns som vi närmar oss ett tak då prisnivån avskärmat sig från avkastningen. Jag skulle aldrig våga spekulera i fortsatt prisökningar. Jonas Martinsson, Residence, Mälardalen www.residence.se - Skogen har hittills stått emot den prispress som vi nu ser på villor men framförallt bostadrätter. Budgivarna blir dock färre och kanske var pristoppen nu under hösten. Claes Tjäder Skogssällskapet, Hela landet www.skogssallskapet.se - Efterfrågan på fastigheterna är fortsatt hög med höga priser och ett högt utbud. Jag tror inte pristoppen är nådd men prisstegringstakten blir långsammare framåt. 5

Torbjörn Sverker, Skogsbyrågruppen, Skandia Mäklarna, Norrland, www.skandiamaklarna.se - Mycket hög efterfrågan och ett litet utbud ger fortsatt höga priser. Känslan är att toppen är nådd. På skogsfastigheter tror jag det kommer att plana ut på denna höga nivå. Agneta Andersson, Skog å Mark, Norrland www.skogamark.se - Fastighetspriserna fortsätter uppåt med priser i kustlandet för finare objekt på 400 kr/m3sk. Prisuppgången har varit ännu större i inlandet med en nivå ca 300 kr/m3sk. VINNARE I TÄVLINGEN SVERIGES DUKTIGASTE SKOGSANALYTIKER Nu har vi korat vinnarna i bankens svåra tävling på Skogs- ELMIA i somras. I tävlingen skulle man prognosticera höstens nivå på: Räntan 5 årig statsskuldsväxel 1 oktober. Skogsfastighetspriset i Götaland i oktober. Skotarförsäljningen fram till 1 oktober. Rätt svar blev: 3,59 %, 426 kr/m3sk, 297 skotare Intresset var fantastiskt och drygt 550 personer deltog i den krävande tävlingen. Vi kan nu kora de tre som nästan prickat exakt på alla tre frågorna och nu vinner en lyxmiddag för två på finare restarurang. Gunilla Lyckberg, Lane Svenseröd, Uddevalla Gunnar A Johansson, Fagerslätts Östergård, Tenhult Lennart Bengtsson, Bonnagård, Getinge ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Fokus på beståndsvårdande gallringar i Sydsverige Gallringsbehovet är stort i Sydsverige efter fyra år utan gallring. Du som skogsägare måste hålla efter gallringarna annars kan det bli dyrt på sikt med snöbrott och stormskador. Vi håller också med om att priserna är låga men i tidiga, klena gallringar har virkespriserna minst betydelse. Prioritera talldominerade bestånd vid slutavverkning Skall du slutavverka nu bör du fokusera på talldominerade bestånd där det fortfarande finns lokala underskott. Anders Josefsson, Skogsansvarig Väst ger handfasta tips för en trygg och bra affär Virkessäljarskolan del 5 Edholmmodellen ett sätt att sälja gallring till högstbjudande Att sälja på leveransrotköp vid gallring är problematiskt. Som säljare finns alltid oron att köparen avverkar fel träd dvs. de största och finaste träden, för att dessa är mer värdefulla och billigare att avverka. Detta är något som jägmästare Gösta Edholm, tidigare skogsförvaltare på Korsnäs, tagit fasta på och vidareutvecklat en snillrik försäljningsmodell som är tillämplig för såväl gallring som skärm- och timmerställning. I stället för att köparen bjuder ett nettopris per m3fub för ett helt avverkningsobjekt så delas budet upp i en prisstege efter avverkningsuttagets medelstam. Priset blir alltså högre ju grövre träd köparen har avverkat och då försvinner incitamentet att avverka fel träd. Samtidigt känner sig köparen trygg vid budgivningen eftersom han får betalt för ett bra jobb. Gösta menar att det krävs viss erfarenhet för att anpassa prisstegen och eventuellt kan det krävas enklare provstämpling. I övrigt liknar försäljningen ett leveransrotköp. Ett anbudsunderlag sätts samman med skogsbruksplanens beståndsuppgifter och bifogad karta samt övriga villkor som exempelvis: betalningsvillkor, avtalstid, krav på tjälad mark, naturvårdshänsyn, etc. Budet avser nettopris på rot i kr/m³fub för avverkad medelstam. Medelstammens volym, är den, vid industrin och av VMF, inmätta bruttovolymen av samtliga sortiment dividerad med antalet gagnvirkesstammar som registrerats i skördardatorn. I bruttovolymen ingår tillredningsfel, vrak m.m. Eventuellt kvarlämnat virke i skogen läggs till den inmätta bruttovolymen. Gösta Edholm arbetar numera som skogskonsult och bistår säljare som är intresserade av att använda Edholmmodellen, gosta.edholm@telia.com 6

MASSAMARKNADEN Kristian Borbos är Senior Analyst för Paper & Forest Products på Fixed Income Credit Research. Danske Bank. Blickar vi in i 2008 ser marknadssituationen på massa fortsatt god ut. Inom barrmassa är det få nya bruk på väg samtidigt som flera pappersproducenter gör en översyn av produktionsenheterna. En del större aktörer har redan beslutat att stänga ner bruk, bl.a. stänger Stora Enso ner två barrmassabruk under 2008 och 2009 på totalt 550 000 ton per år. Prishöjningarna duggar tätt på massamarknaden Under november har priset på barrmassa höjts med USD 20 till USD 850 per ton. Knappt har trycksvärtan på prislistan torkat innan Rottneros tillsammans med en rad stora nordamerikanska producenter aviserar en ny höjning om USD 30 per ton. En motsvarande höjning för lövmassan är också annonserad för december. Eftersom man normalt försöker dra ned sina lager i slutet på året är december historiskt en svår månad för prishöjningar. I år är lagren dock låga och möjligheterna ser ovanligt goda ut. Detta motsvarar drygt 75% av Rottneros totala produktionskapacitet. Det som oroar mest framöver är att många köpare, dvs. pappersproducenterna, dras med fortsatt låga priser och en ansträngd finansiell situation, vilket kan påverka betalningsförmågan. Årets starka marknad för lövmassa har överraskat många. Varningssignaler om kraftigt ökat utbud från Latinamerika ljuder tätt, men i Europa ser vi fortfarande inga större volymer därifrån. Botnias stora eukalyptusbruk i Uruguay har försenats så att först under senvåren 2008 förväntas volymer komma därifrån. Likaså väntas ett större nytt bruk i Brasilien nå full produktion först under andra halvåret 2008. Hittills i år har priserna på barr- och lövmassa stigit med 16% respektive 14%. Utvecklingen speglar en mer balanserad massamarknad i spåren av nedlagda massabruk under 2005 och 2006. I huvudsak är dock prishöjningarna en kompensation för dollarraset. Omräknat till svenska kronor försvinner ungefär hälften av årets prisuppgång. Prishöjningarna är också en kompensation för en allt dyrare massaved. Priser och lagervolymer f ör barrmassa Antal dagar i lager 50 Lager globalt Pris NBSK (EUR) Pris NBSK (USD) EUR & USD 1 000 40 Genomsnitt 900 800 30 700 20 600 500 10 400 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 300 7

RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränte- och valutasituationen. http://danskeanalyse.danskebank.dk Toppen är nådd i denna räntecykeln Den finansiella oron har under de senaste tre månaderna präglat de finansiella marknaderna. Riskerna ökar för reala effekter med fallande tillväxt, stigande arbetslöshet etc. ju längre tid kreditoron fortsätter. Vi hyste tidigare förhoppningen om en minskad oro i samband med redovisningen av de amerikanska bankernas resultat för tredje kvartalet. Men olyckligtvis ansåg sig samma banker strax därefter nödgade att reservera för ökade kreditförluster på bolånemarknaden såväl för tredje och fjärde kvartalet. Med Enron-skandalen i färskt minne har därför aktiekurserna inom banksektorn fallit på såväl amerikanska som internationella börser. Detta avspeglas också i stigande räntedifferenser på interbankmarknaden, vilket spiller över på enskilda låntagare, som tvingas betala en högre ränta så länge oron fortsätter. Frågan är då hur länge? Många hävdar att då bankernas resultat för det fjärde kvartalet redovisas i slutet på januari får vi tillräckligt med information för att oron ska lägga sig. Det är möjligt, men misstron mot bankernas rapporter är nu stor. Därför kan det dröja ända till dess vi ser en ljusning på bostadsmarknaden roten till det onda. En tydligare bild av ränteutvecklingen kan därför dröja ännu några månader. Samtidigt indikerar en svagare konjunkturutveckling ett lägre ränteläge framöver. Vi tror kort sagt att vi nått toppen i den här räntecykeln. Delar du denna tro är det är fortsatt förmånligt att hålla en större andel av dina lån med så korta bindningstider som möjligt. Vill du gardera dig för högre räntor bör du komplettera med ett räntetak. Om du ändå vill binda räntan, kan det vara idé att överväga längre löptider, upp mot 10 år, där tidsrisk-premien nu är förhållandevis låg. Även om ränteutvecklingen kan antas gå kronan emot, talar goda ekonomiska fundamenta och en positiv flödesbild mot bakgrund av de statliga utförsäljningarna för att effekterna blir relativt marginella. Vår syn på 12 månaders sikt är att SEK försvagas marginellt mot EUR upp till ca 9,30 kronor och 12 11 10 mer tydligt mot USD som vi antar kommer att kosta ca 6,40 kronor på samma sikt. Ränta % 8 7 6 5 4 3 2 9 8 7 % Valuta 3-årig statsskuldväxel Euro/sek 5-årig statsobligation 1 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 USD/sek 6 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank Sverige Ansvarig utgivare Telefon: 0752-48 12 61 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se 8