Förbättrat handelsnetto sid 7 Lyft för detaljhandeln sid 7 SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T NUMMER 1 29 oktober Storföretagen i stark medvind Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Storföretagens placering i konjunkturcykeln Våren På väg nedåt i konjunkturen I konjunkturbotten På väg upp i konjunkturen På konjunkturtoppen Hösten Procent De svenska storföretagen arbetar nu i stark medvind och med en obruten optimism. Konjunkturen har fortsatt att förbättrats kraftigt sedan i våras. I nuläget befinner sig % av de undersökta företagen på väg upp mot eller på konjunkturtoppen. 8 7 6 5 4 3 2 1 I mitten Konjunkturtoppen ännu inte nådd för storföretagen sidan 8 1 Kommentarer & Analys
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Konjunkturläget 2 Industri 4 Utrikeshandel 6 Varuhandel 7 "I mitten" 8 Byggmarknad 1 Priser 1 Arbetsmarknad 11 Finansmarknad 13 Internationell utblick 14 Svenska ekonomiska indikatorer 16 Konjunkturläget Positivare bild av den globala ekonomin Vid månadsskiftet oktober november kvarstår den osäkerhet runt den globala ekonomin som tonats fram tidigare under hösten, men likväl är helhetsintrycket fortfarande klart positivt. Scenariot om en double-dip recession för världsekonomin känns mer avlägset än i början på hösten. Flera faktorer bidrar till den fortsatt ljusa bilden. BNP-utfallet avseende tredje kvartalet för de tre stora länderna Kina, USA och Storbritannien har motsvarat förväntningarna och flera viktiga korttidsindikatorer som presenterats under oktober har varit positiva. Mest iögonfallande är den mycket starka orderingången till industrin i EU. Men även den senaste uppgiften om världshandeln är klart positiv. Dessutom har IMF:s nya prognos för världsekonomin från oktober en påfallande ljus underton. Till den positiva bilden bidrar även utvecklingen på de för ekonomin framåtblickande aktiebörserna runt om i världen. Morgan Stanley s World Index steg i oktober med ytterligare ca 4 % efter uppgången i september med ca 7 %. Därmed är aktiekurserna på världens börser i stort sett tillbaka på den tidigare årshögsta nivån från mitten av april, tidpunkten innan raset kom. I den andra, negativa än så länge lättare vågskålen återfinns fortfarande främst det hårt ansträngda statsfinansiella läget i många industriländer, inte minst inom euroområdet. De omfattande sparpaket som kommit ut av denna situation och lagts fram av regeringarna i många europeiska länder hotar att strama åt den ekonomiska utvecklingen framöver. Det senaste i raden av dessa sparpaket kom från den brittiska regeringen i slutet av oktober. Detta innebär att motsvarande drygt 88 miljarder kronor skall skäras bort i de offentliga utgifterna under de närmaste fyra åren. USA driver på världshandeln De senaste siffrorna över världshandelns utveckling bidrar till bilden av ett positivt ekonomisk klimat. Enligt det holländska undersökningsinstitutet CPB återhämtade sig världshandeln i augusti efter nedgången i juli. Mellan juli och augusti steg världshandeln med varor med 1,5 %, säsongrensat. Hela raset från finanskrisen är därmed inhämtat så att volymen på världshandeln nu är lika hög som före krisen våren. Det är dock tydligt att uppgången nu sker i en betydligt lugnare takt än tidigare. Under den senaste tremånadersperioden, juni augusti, ökade världshandeln med varor med 1,9 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod, vilket motsvarar en ökning med 7,7 % i årstakt. Snabbast var uppgången i början på återhämtningsfasen, under fjärde kvartalet, med en ökning på över 25 % i årstakt. Det är uppenbart att det är en fortsatt snabbt växande efterfrågan i industriländerna och i synnerhet USA som i nuläget bär upp den positiva utvecklingen av världshandeln. Mellan de två senaste tremånadersperioderna ökade importen av varor till industriländerna med 3,3 %, mycket beroende på den kraftigt växande importen till USA, med 5,4 %. Men även till euroområdet ökade importen av varor relativt starkt, med 2,1 %. Däremot tycks importen till tillväxtekonomierna respektive utvecklingsländerna stagnerat sedan tidigt i våras. Till dessa länder begränsades uppgången i importen av varor under denna period till endast,5 %. IMF-prognos bidrar till optimism IMF:s grundinställning till utvecklingen i världsekonomin under prognosperioden fram till slutet av 211 är fortsatt klart positiv enligt den nya World Economic Outlook från oktober. IMF som i juli överraskades av styrkan i världsekonomin skriver nu upp BNP-tillväxten för världsekonomin för, med ytterligare,2 procentenheter till 4,8 %. Fonden räknar med att den ekonomiska tillväxten i världen mattas av en del under andra halvåret i år och första halvåret 211 för att därefter åter tillta något. Det yttrar sig i att BNP-tillväxten under fjärde kvartalet i år på 4,3 % förväntas stegras något till fjärde kvartalet 211, till 4,4 %, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det beror i sin tur på att tillväxten för industriländerna beräknas stiga från 2,4 till 2,5 % under denna period samtidigt som tillväxten för tillväxtekonomierna respektive utvecklingsländerna ligger fast på 7 %. Det är främst en positivare syn på USA:s ekonomi under loppet av nästa år som ligger bakom bedömningen av en något högre tillväxt i den globala ekonomin i slutet av 211. Däremot beräknas tillväxten bromsas upp nästa år för de länder som drabbas hårt av nedskärningar i statsfinanserna. För Storbritannien sänks prognosen från 2,8 % för fjärde kvartalet i år till 1,6 % för fjärde kvartalet 211 och för euroområdet sker en sänkning från 1,9 till 1,4 % under samma period. Lagren bakom dämpning i USA-ekonomin Den amerikanska ekonomin utvecklades helt enligt förväntningarna under tredje kvartalet. BNP ökade då med 2 %, säsongrensat, jämfört med kvartalet innan och uppräknat till årstakt. Det innebär en liten stegring av tillväxten från andra kvartalets uppgång med 1,7 %. Men samtidigt står det klart att BNP-tillväxten kommit in i en avmattningsfas efter den tidigare starka uppgången i början på återhämtningen. BNP växte under fjärde kvartalet och första kvartalet med höga 4,4 % i genomsnitt per kvartal. Den avtagande 17 16 15 14 13 Världshandeln med varor Säsongrensade månadsdata i volym. Index = 12 Källa: CPB
Styrkebesked av den svenska ekonomin Den svenska ekonomin fortsätter att lämna styrkebesked månad efter månad. I oktober har såväl de svenska storföretagen som hustillväxttakten har dock sina speciella förklaringar och beror inte på en i grunden svag efterfrågan eller aktivitet hos hushåll och företag. Den främsta förklaringen till den dämpade tillväxten står att finna i lagercykeln genom att företagen det senaste halvåret fyllt på sina lager i betydligt mindre omfattning än då ekonomin just vände uppåt på nytt. Under de två senaste kvartalen var sålunda lagerbidraget till tillväxten 1,6 procentenheter lägre i genomsnitt per kvartal jämfört med de två närmast föregående kvartalen. Dessutom har ett starkt sug efter importvaror, till följd av stegrad hushållskonsumtion och kraftigt stigande investeringar i näringslivet, verkat kraftigt dämpande på tillväxten de två senaste kvartalen. Stigande aktivitet hos USA:s hushåll och företag I stället tycks de amerikanska hushållen varit på ett bättre humör än på länge under tredje kvartalet då de ökade sina konsumtionsutgifter med goda 2,6 % i årstakt, en stegring för tredje kvartalet i följd och den högsta ökningen sedan fjärde kvartalet. Ännu tydligare är omslaget i företagens investeringar som utanför bostadssektorn de tre senaste kvartalen stigit med i genomsnitt 11,6 % per kvartal i årstakt. Det stora problemet i den amerikanska ekonomin återfinns liksom tidigare inom bostadssektorn, med ett ras i byggandet under tredje kvartalet. De närmaste framtidsutsikterna för den amerikanska ekonomin ter sig inte mörka men verkar heller inte alltför ljusa, med ledning av vad de ledande indikatorerna visar. Efter det att den långvariga uppgången bröts i juni är dessa indikatorer nu åter i stigande. Ökningen mellan augusti och september med,3 % innebar en uppgång för tredje månaden i följd och den högsta ökningen sedan i maj. Men takten som är låg tyder inte på någon högre fart i ekonomin under fjärde kvartalet. Industriproduktion Positiv utveckling i Kina och Europa I övriga världen har utvecklingen under tredje kvartalet, så långt det nu går att överblicka, varit gynnsam. För två andra stora ekonomier, Kina och Storbritannien, för vilka BNP-siffror föreligger för tredje kvartalet har tillväxten varit hög. Den kinesiska ekonomin fortsatte att växa kraftig under tredje kvartalet, med 9,6 % jämfört med motsvarande kvartal. Den inhemska efterfrågan ökar nu allt snabbare. I september steg detaljhandelns försäljning av konsumtionsvaror med 18,8 % medan importen under de tre första kvartalen i år ökat betydligt snabbare än exporten, med 4,2 % jämfört med motsvarande period. I det krisdrabbade Storbritannien visade ekonomin en oväntat hög BNPtillväxt under tredje kvartalet, med,8 % efter en uppgång med 1,2 % under andra kvartalet. Det är den högsta tillväxten under två på varandra följande kvartal på mer än tio år. För hela EU föreligger en första BNP-siffra för tredje kvartalet den 11 november. Men flera indikatorer har fortsatt att peka uppåt den senaste månaden. En stark efterfrågan på industriprodukter under sommaren lovar gott för den ekonomiska aktiviteten under tredje kvartalet. Efter en mycket kraftig uppgång i augusti ökade industrins orderingång under den senaste tremånadersperioden, juni augusti, med 5,2 % för EU och med 5,7 % för euroområdet, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Vidare fortsatte, enligt EU Kommissionen, konjunkturen inom EU att förstärkas i oktober. Men uppgången sker sedan i maj i ett betydligt lugnare tempo än tidigare. Förändring i % aug 1/ jun aug 1/ aug 1/ jan aug 1/ jul 1 mar maj 1 aug 9 jan aug 9 Hela industrin 1 8 1 8 Trävaruindustri, ej möbler 29 7 12 2 Massa och papper 8 7 Grafisk industri 6 17 8 Kemisk industri, ej läkemedel 3 3 4 1 Läkemedel 11 13 4 1 Stål- och metallverk 2 2 27 25 Metallvaruindustri 11 2 7 12 Elektronikindustri 1 7 14 6 Maskinindustri 4 2 14 3 Industri för motorfordon 23 16 48 31 Industriproduktionsindex Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärden index = 14 13 12 11 8 7 Hela industrin SNI B+C Maskinindustri hållen bidraget till detta. Hushållen är nu mycket aktiva och driver på detaljhandeln ordentligt. På detta område tycks nu den tidigare långvariga perioden av stagnation definitivt vara bruten. Efter den goda försäljningsutvecklingen under sommaren steg detaljhandelns försäljningsvolym med ytterligare,8 % i september från månaden innan. Det innebär en ökning av försäljningsvolymen under tredje kvartalet med starka 1,8 % jämfört med andra kvartalet. Det motsvarar en uppgång med 7,2 % omräknat till årstakt. Även hushållens efterfrågan på personbilar är fortsatt mycket stark. Mellan andra och tredje kvartalet steg registreringarna av nya personbilar med 8,5 %. Den positiva utvecklingen ser ut att ha fortsatt i oktober då indikatorn för handeln med motorfordon fortsatte att stiga kraftigt. Ett annat område som för närvarande är inne i en stark expansion är byggsektorn. Efter den kraftiga ökningen av byggandet under de tre senaste kvartalen med sammanlagt 5 %, säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet tycks uppgången enligt Konjunkturbarometern ha fortsatt med oförminskad styrka under tredje kvartalet. I september hade andelen byggföretag med brist på arbetskraft som främsta hinder för expansion stigit till 34 %. Svenska storföretagen på stark frammarsch De svenska storföretagens rapporter i SCB-undersökningen Snabbindikator på konjunkturen bekräftar att konjunkturen i näringslivet är mycket stark i nuläget. Undersökningen som är baserad på de 18 största företagen i 18 branscher och som täcker hela det svenska näringslivet visar på en ytterligare kraftig förbättring
av konjunkturen för storföretagen sedan i våras. I samtliga branscher utom detaljhandeln är nu läget bättre än i våras och för alla branscher är läget även bättre än normalt. I de flesta fall rör det sig om stora förbättringar. Nu anser 45 % av företagen att konjunkturen är bra, 53 % att den är tillfredsställande mot endast 3 % att läget är dåligt. För ett halvår sedan var motsvarande andelar 23, 63 respektive 14 %. Fortfarande är konjunkturläget överlag klart starkast inom tjänstesektorn. Den varuproducerande sektorn, där tillverkningsindustrin drabbades särskilt hårt av efterfrågebortfallet i samband med finanskrisen, har mer av förlorad mark att ta igen. Samtliga branscher inom den varuproducerande sektorn, med undantag för kemi och läkemedel, är placerade på den nedre delen av konjunkturkurvan efter tjänstebranscherna. Rörelsen på konjunkturkurvan är fortsatt entydigt uppåtriktad, 84 % av företagen uppger att de är på väg upp i konjunkturen och att 11 % nu nått toppen. För ett halvår sedan var motsvarande andelar 8 respektive 3 %. Optimismen inför våren 211 består en tredjedel av företagen räknar med ytterligare förbättring av konjunkturen till våren, nästan två av tre företag vågar bara tro på en oförändrad konjunktur och 5 % befarar en försämring. Industrins leveranser Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser 12 11 15 85 8 index = Totala leveranser Hemmamarknadslev. Exportleveranser Industri Återhämtningen inom industrin håller i sig, trots fortsatt stor osäkerhet i omvärlden. Även om den svenska industrin står på sig är nivåerna fortfarande låga jämfört med före krisen. Vissa indikatorer har dessutom börjat dämpas under tremånadersperioden juni augusti jämfört med föregående tremånadersperiod. Industriproduktionen och leveranserna ökar fortfarande i en hygglig, men avtagande, takt och orderingången stannade av under perioden. För både leveranserna och orderingången är dämpningen mest markant på exportsidan. En dämpning i återhämtningen verkar ha skett inom de flesta branscherna, med undantag för läkemedelsindustrin där det istället har ljusnat för såväl produktion, leveranser och order. Trots en gemensam tendens inom flertalet branscher är det en fortsatt stor spridning i förändringstakten. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att industrins konfidensindikator fortfarande visar på plus i oktober, men den minskade efter den snabba uppgången i september. Under oktober höll ökningstakten för produktionen och hemmaorderingången i sig från tidigare månader, men en viss avmattning i ökningen syntes i exportorderingången efter kraftig ökning i september. Antalet anställda fortsatte dock att öka i den rekordsnabba takt som uppmättes redan i september. Industrins produktionsvolym Senaste uppgift: augusti Källa: SCB:s industriproduktionsindex (Sofie Lord) Industriproduktionen minskade kraftigt Industriproduktionen minskade kraftigt i augusti i år, med 4 % säsongrensat och jämfört med juli. Nedgången i augusti följde på en nästan lika stor ökning med 3 % från juni till juli. Det skall påpekas att de utjämnade uppgifterna om industriproduktionen under sommarmånaderna är mer osäkra än vanligt beroende på att semestrarna förläggning varierar från år till år. Dessa uppgifter bör därför tolkas Leverans och order Förändring i % aug 1/ jun aug 1/ aug 1/ jul 1 mar maj 1 aug 9 Orderingång Hemmamarknad 6 1 7 Exportmarknad 6 1 18 Totalt 6 1 13 Leveranser Hemmamarknad 9 3 8 Exportmarknad 5 2 18 Totalt 7 2 13 Industrins orderingång Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande medelvärde. Fasta priser 125 12 11 15 85 8 75 index = Totalt Hemma Export med större försiktighet än vanligt. I ett lite längre tidsperspektiv, till exempel ett halvår, ser uppgången för industrin fortfarande betryggande ut. Under den senaste tremånadersperioden juni augusti fortsatte sålunda industriproduktionen att öka kraftigt, med 3,4 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det ger en ökning med 14,3 % omräknat till årstakt. Svagt för kemiindustrin Uppgången under den senaste tremånadersperioden vilade på en bred bas inom industrin. De allra flesta branscher bidrog till den positiva utvecklingen. Ett undantag var den kemiska industrin för vilken produktionen minskade mellan de två senaste tremånadersperioderna med 3,6 %. En annan bransch med en svagt negativ utveckling på,3 % var massaoch pappersindustrin. Övriga branscher inom basindustrin redovisade annars en stark utveckling. För insatsvaruindustrin, som helhet, ökade produktionen under den senaste tremånadersperioden kraftigt med 4,1 %. På detta område fortsatte produktionen inom gruvor och mineralvaruindustrin att öka i hög takt, nu med 2,5 %. Produktionsnivån var i augusti liksom tidigare både i juni och juli den högsta månadsnoteringen någonsin. Efter den markanta uppgången i juli för trävaruindustrin ter sig utvecklingen mycket stark även för denna bransch i ett halvårsperspektiv. Mellan de två senaste tremånadersperioden ökade här produktionen med hela 7,4 %. För delbranschen sågverk var uppgången allra starkast, med en ökning på 12,2 %. 4
Grafiska produktionen den högsta på många år För stål- och metallverk har den tidigare mycket snabba produktionsutvecklingen dämpats något sedan tidigt i våras, till en ökning med 2,1 % mellan de två senaste tremånadersperioderna. Motsatsen gäller i stället för den grafiska branschen som länge visade en trög utveckling, med en tydligare återhämtning först i februari i år. Men sedan dess har utvecklingen varit desto starkare, med en ökning av produktionen mellan de två senaste tremånadersperioderna på 5,9 %. Produktionsnivån under såväl juli som augusti var den högsta under en enskild månad sedan i början på år 22. Bred uppgång för verkstadsindustrin För verkstadsindustrin fortsätter produktionen att öka kraftigt. Under den senaste tremånadersperioden juni augusti ökade produktionen med 3,8 %, säsongrensat och jämfört med tremånadersperioden innan. Uppgången omfattade med ett undantag, industrin för elapparatur, samtliga delbranscher. Klart starkast var som vanligt ökningen för motorfordonsindustrin, med 16,1 %. Men även elektronikindustrin redovisade en stark ökning med 7,1 %. Industriproduktionen upp 7,8 % hittills i år Hittills i år, från januari till augusti, har industriproduktionen ökat kraftigt, med 7,8 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande period. De största ökningarna återfinns för motorfordonsindustrin samt stål- och metallverk med uppgångar på 31 respektive 25 %. Men även för den kemiska industrin och metallvarundustrin har produktionen ökat starkt, med 1,2 respektive 12,4 %. För maskinindustrin som ligger sent i konjunkturen har produktionen hittills i år ökat mer måttligt, med 3,2 %. Trävaruindustrin är en av få branscher för vilken produktionen minskat i år, med 2,3 %. Industrins leverans- och orderläge Senaste uppgift: augusti Källa: SCB:s leverans- och orderstatistik (Lars Öhman) Tecken på att orderingången planar ut Efter det att industrins orderingång pekat brant uppåt sedan våren kom det en kraftig rekyl i augusti i år. Denna månad minskade den samlade orderingången till industrin med 5,8 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Minskningen följde emellertid på en nästan lika stark ökning mellan juni och juli på 4,6 %. Det skall framhållas att uppgifterna om orderingången är särskilt osäkra under semestermånaderna juni, juli och augusti beroende på att semesterns förläggning varierar mellan åren och försvårar utjämningarna och jämförbarheten i serierna. Därför bör utvecklingen under de senaste månaderna tolkas med större försiktighet än vanligt. Sett ur ett halvårsperspektiv ser utvecklingen av industrins order inte lika illa ut, men en dämpning av orderingången framgår likväl. Orderingången fortsatte att öka kraftigt och stabilt fram till mars i år, men därefter har uppgången planat ut. Tendensen är densamma för såväl exportsom hemmamarknaden. Under den senaste tremånadersperioden, semestermånaderna juni augusti, minskade den samlade orderingången till industrin med,9 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Utvecklingen var densamma för både hemma- och exportmarknaden med nedgångar på,9 %. Hittills under, januari augusti, har den totala orderingången ökat med 14,2 %, vilket kan jämföras med uppgången industriproduktionen som är endast drygt hälften så stor, 7,8 %. Det är exportmarknaden som varit den starkaste drivkraften i år, med en ökning på 2,2 % samtidigt som hemmamarknaden vuxit med 7 %. Orderingången sviktar för basindustrin Det är framför allt inom basindustrin som orderingången sviktat de senaste månaderna. För hela insatsvaruindustrin minskade orderingången mellan de två senaste tremånadersperioderna med 1,6 %. Det är främst stål- och metallverken samt massa- och pappersindustrin som bidragit Varuexport, varuområden Värde mkr Andel Förändr % 1/9 jan aug jan aug % Skogsvaror 85 238 82 35 11,7 4 Trävaror 17 56 16 29 2,4 8 Papper 51 267 51 916 7,1 1 Mineralvaror 77 941 56 322 1,7 38 Järnmalm 1 829 5 674 1,5 91 Järn och stål 36 456 26 664 5, 37 Kemivaror 97 3 93 579 13,4 4 Läkemedel 45 226 46 77 6,2 2 Energivaror 59 53 43 67 8,2 36 Verkst.varor 318 63 287 827 43,8 11 Maskiner 17 5 12 32 14,8 5 Elektrovaror 98 972 78 13,6 9 Vägfordon 64 877 51 21 8,9 27 Övriga varor 88 562 87 15 12,2 2 Livsmedel 33 947 32 65 4,7 6 Totalt 726 73 65 538, 12 till den negativa utvecklingen med nedgångar i orderingången under perioden på ca1 respektive ca 6 %. I båda fallen beror detta på starka minskningar från exportmarknaden. Gruvor och mineralutvinningsindustrin visar å andra sidan en avvikande utveckling, med fortsatt stark ökning av orderingången mellan de två senaste tremånadersperioderna på ca 5 %. Inom området kemi och läkemedel är utvecklingen tudelad med en fortsatt tydlig uppgång för läkemedelsindustrin efter den sena återhämtningen för branschen. Den samlade orderingången steg här mellan de två senaste tremånadersperioderna med ca 8 %. För den kemiska industrin fortsatte i stället orderingången att sjunka under perioden med ca 5 %. En bransch som utvecklas allt bättre och som drar nytta av den allt starkare byggkonjunkturen är industrin för andra ickemetalliska mineraliska produkter, vilken redovisade en ökning av orderingången mellan de två senaste tremånadersperioderna med ca 7 %. Splittrad bild för verkstadsindustrin För verkstadsindustrin har utvecklingen under sommaren varit mer splittrad än tidigare. För hela verkstadsindustrin ökade den samlade orderingången under de tre sommarmånaderna juni augusti med endast,6 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Klart starkast var utvecklingen inom elindustrin där orderingången för industrin för elapparatur, som länge visat en trög utveckling, nu ökade med ca 14 % medan uppgången för elektronikindustrin var ca 7 %. För motorfordonsindustrin som länge visat den starkaste återhämtningen i efterfrågan skedde en tydlig dämpning Varuimport, varuområden Värde mkr Andel Förändr % 1/9 jan aug jan aug % Skogsvaror 21 184 18 648 3,1 14 Mineralvaror 63 11 45 11 9,2 4 Järn och stål 28 83 17 84 4,2 62 Kemivaror 87 112 82 99 12,7 6 Läkemedel 19 718 2 361 2,9 3 Energivaror 96 5 64 478 14, 49 Råolja 51 668 33 661 7,5 53 Oljeprodukter 29 192 21 322 4,3 37 Verkst.varor 284 451 238 819 41,4 19 Maskiner 69 75 63 42 1,1 9 Elektrovaror 112 228 92 538 16,3 21 Vägfordon 64 497 45 863 9,4 41 Instrument 15 943 15 36 2,3 4 Övriga varor 134 519 134 96 19,6 Livsmedel 61 725 61 6 9, Totalt 686 425 583 151, 18 5
Sveriges handelsnetto Ackumulerade månadsvärden från årets början. Miljarder kronor. Löpande priser 75 5 25 miljarder kronor J 13 12 F M A M J under sommarmånaderna då orderingången ökade med endast 1 %, jämfört med tremånadersperioden innan. Även metallvaruindustrin och maskinindustri, som tidigare också visat en starkt ökad efterfrågan, redovisade en svag utveckling med minskningar i orderingången på ca 2 respektive ca 4 %. J A S O N D Export och import av varor samt handelsnetto Säsongrensade månadsvärden i löpande priser. Trend. Miljarder kronor 11 8 7 6 5 4 3 2 1 mdr kr Export Industrin leveranser sjönk i augusti Industrin leveranser minskade kraftigt i augusti, med 6,5 % säsongrensat och jämfört med månaden innan efter en nästan lika stor uppgång mellan juni och juli på 6 %. Leveranser sjönk till såväl hemma- som exportmarknaden mellan juli och augusti med 9 respektive 4,9 %. Hittills i år t.o.m. augusti har industrins totala leveranser ökat med 1 % jämfört med motsvarande period. Det är exportmarknaden som står för den allra största delen av förbättringen med en ökning på 18 %. Leveranserna till hemmamarknaden har hittills i år stigit med mer måttliga 5,6 %. Under den senaste tremånadersperioden steg industrins totala leveranser med 2,2 %, säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Det motsvarar en uppgång med 9,1 % omräknat till årstakt. Leveranserna till exportmarknaden ökade med 1,8 % under denna period medan hemmamarknadsleveranserna steg med 2,6 %. Det är fortfarande gruvor och mineralvaruindustrin som står för den starkaste ökningen med 5,5 %. Inom den övriga basindustrin är uppgången mer måttlig. Stark ökning av verkstadsindustrins leveranser Desto snabbare ökade leveransrena för verkstadsindustrin mellan de två senaste tremånadersperioderna, med 4,2 %. Uppgången var relativt jämnt fördelad Försäljningsvolymen inom total detaljhandel Säsongrensade månadsdata index 5= Totalt index 5= Branschuppdelat 15 14 Säsongrensad serie 14 13 Sällanköpsvaruhandel Import Handelsnetto 12 Detaljhandel Försäljningsvolym inom detaljhandeln. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år sep jan sep Dagligvaruhandel,7,3 därav: Detaljhandel, mest livsmedel,2,4 Specialiserad detaljhandel med livsmedel, drycker o tobak 4,9 3,4 Sällanköpsvaruhandel 9,5 5,2 därav: Klädhandel 6,8 3,9 Skohandel 18,1 2,5 Möbelhandel 11,1 4,8 Elektronikhandel 33,6 23, Järn- och bygghandel 4,2 2,3 Färghandel 4,4 3,2 Bokhandel 3,.. Guldsmedshandel 1,7 6,6 Sport- o fritidshandel 14,3 3,4 Postorderhandel 12,4 8,1 Total detaljhandel 5,5 2,9 mellan export- och hemmamarknaden med ökningar på 3,8 respektive 5 %. Liksom tidigare är det motorfordonsindustrin som främst bidrar till uppgången, med en ökning av de totala leveranserna under perioden med 14,3 %. Leveranserna till hemmamarknaden ökade här något snabbare än exportleveranserna. Även elektronikindustrin redovisade kraftigt ökade leveranser mellan de två senaste tremånadersperioderna, med 7 %. Utrikeshandel Stigande handelsnetto Den svenska utrikeshandeln med varor fortsätter att utvecklas starkt. Men det finns tecken på att uppgången främst i varuimporten ändå skett i en något lugnare takt de två senaste månaderna, augusti 11 11 8 Ursprunglig serie Dagligvaruhandel 7 8 6
och september. I löpande priser ökade varuexporten och varuimporten under tredje kvartalet i år ungefär lika mycket. För varuimporten var då uppgången 3,3 % medan varuexporten steg ännu något snabbare med 3,5 %, jämfört med andra kvartalet och utjämnat med trendcykeln. Särskilt för varuimporten innebar detta en påtaglig dämpning från andra kvartalets ökningstakt på 5,7 %, jämfört med kvartalet innan. Det är länder utanför EU som varit den starkaste drivkraften för exporten i år, men även från EU-länder har efterfrågan på svenska exportvaror varit stark. Hittills i år t.o.m. september har värdet av varuexporten ökat med 12,2 %, jämfört med motsvarande period. Till EU-länder var uppgången 1,9 % medan ökningen till övriga länder uppgick till 14,3 %. De senaste tre månaderna har handelsnettot legat på runt 5,3 miljarder kronor i genomsnitt per månad jämfört med ca 4,9 miljarder per månad som lägst under perioden februari april. Mellan andra och tredje kvartalet har handelsnettot ökat med drygt en miljard i löpande priser. Men mätt i volym ser förbättringen ut att raderas ut eftersom exportprisrena stigit med 1 % under perioden medan importpriserna legat stilla. Handelsnetto Senaste uppgift: september Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik 35 3 25 2 Nyregistrerade personbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad (Runo Samuelsson) Ökad varuhandel i september Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 8,1 miljarder kronor under september, enligt preliminära beräkningar. För september var det ett överskott på 4,7 miljarder kronor. Varuexportens värde under september uppgick till 12,9 miljarder kronor och varuimportens till 94,8 miljarder. Varuexportens värde ökade med 16 % och varuimportens ökade med 13 % jämfört med september. Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 13,8 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 5,7 miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 5,4 miljarder kronor för september och 5,3 miljarder för augusti. För juli var motsvarande värde 5,3 miljarder kronor. Hittills under året har värdet av varuexporten ökat med 12 %. Varuimporten har ökat med 17 % jämfört med motsvarande period förra året. Värdet av varuexporten under denna period uppgick till 829,6 miljarder kronor och värdet av varuimporten till 781,2 miljarder. Handelsnettot för januari september gav därmed ett överskott på 48,4 miljarder kronor. För motsvarande månader noterades ett överskott på 72,2 miljarder. Varuhandel, samfärdsel och tjänster Total detaljhandel Senaste uppgift: september Källa: SCB:s o HUI:s detaljhandelsindex (Frida Vingren SCB, Jonas Arnberg HUI) Detaljhandeln i stark medvind Den svenska detaljhandeln arbetar nu i stark medvind. Efter den goda utvecklingen av försäljningsutvecklingen under sommaren fortsatt uppgången i september då försäljningsvolymen steg kraftigt, med,8 %, säsongrensat och jämfört med augusti. Därmed tycks den tidigare långvariga perioden av stagnation definitivt vara bruten. Det är framför allt konsumenternas intresse för sällanköpsvaror som bidrar till förbättringen för detaljhandeln. Från augusti till september ökade försäljningsvolymen för sällanköpsvaruhandeln med ytterligare,5 % och nådde då den högsta nivån under en månad någonsin. Även i ett halvårsperspektiv ser utvecklingen stark ut. Under den senaste tremånadersperioden juli september, ökade detaljhandelns försäljningsvolym kraftigt, med 1,8 %, säsongrensat och jämfört med föregående tremånadersperiod. Det motsvarar en uppgång med 7,2 % omräknat till årstakt. Det är främst handeln med sällanköpsvaror som bidrar till uppgången med en ökning under perioden på 3 %. Men även dagligvaruhandeln visade en 7 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Nyregistrerade lastbilar Säsongrensade månadsdata tusental per månad starkare utveckling än vanligt med en ökning på,9 %. Bred uppgång i september I september steg försäljningsvolymen för den totala detaljhandeln med starka 5,5 %, kalenderkorrigerat och jämfört med september. Det var den kraftigaste ökningen, mätt över tolv månader, på länge. Uppgången hade en bred bas men var ojämnt fördelad mellan dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Medan dagligvaruhandeln steg med svaga,7 % ökade sällanköpsvaruhandeln sin försäljningsvolym med starka 9,5 %. Ett stort bidrag kom från elektronikhandeln som hade en av sina bästa försäljningsmånader på mycket länge. Mätt i löpande priser steg omsättningen med 14 % och efter korrigeringar för stora prissänkningar ökade försäljningsvolymen med hela 33,6 %. Även beklädnadshandeln mötte en stark efterfrågan i september då skohandeln steg med 18,1 % och klädhandeln med 6,8 %. Ovanligt bra gick också möbelhandeln med en ökning av försäljningsvolymen på 11,1 %. Detsamma gäller för sport- och fritidshandeln som steg med 14,3 %. Även handeln på distans gick bättre än vanligt då postorderhandeln redovisade en ökning av försäljningsvolymen i september på 12,4 %. För guldsmedshandeln påverkas utvecklingen av en stark prisökning i september på hela 17,6 % mätt över tolv månader. Mätt i löpande priser steg försäljningen med ca 5 % och efter justering för prisuppgången beräknas försäljningen i volym ha minskat med 1,7 %. Detaljhandeln upp 2,9 % i år Under de tre första kvartalen i år ökade försäljningsvolymen för detaljhandeln Forts. sid 9
I mitten Konjunkturtoppen ännu inte nådd för storföretagen Konjunkturläget för de svenska storföretagen har förbättrats kraftigt sedan i våras. Den starka optimism företagen gav uttryck för i våras inför hösten i år har infriats. Två av tre undersökta företag räknade då med en ytterligare förstärkt konjunktur på ett halvårs sikt, medan endast några enstaka företag befarade en försämring. Konjunkturläget för storföretagen är nu det bästa sedan våren. Optimismen består inför våren 211 då konjunkturen enligt företagens prognoser väntas ha förstärkts ytterligare. Detta framgår av den halvårsvisa undersökningen Snabbindikatorn på konjunkturen en enkätundersökning till de 18 största företagen i 18 branscher i Sverige som genomfördes under perioden 4 18 oktober i år. Konjunkturbotten för storföretagen inföll, i anslutning till finanskrisen, under våren och därefter har läget förbättrats kraftigt tre halvår i följd. För samtliga undersökta branscher pekar företagens omdömen på ett konjunkturläge under hösten som är bättre än normalt. Samtliga branscher utom detaljhandeln uppger att läget nu är bättre än i våras. I de flesta fall rör det sig om stora förbättringar. I den generellt starka konjunkturbilden är spridningen liksom i våras relativt stor mellan branscherna. Fortfarande är konjunkturläget överlag klart starkast inom tjänstesektorn. Den varuproducerande sektorn, där tillverkningsindustrin drabbades särskilt hårt av efterfrågebortfallet från exportmarknaden, har mer av förlorad mark att ta igen och ligger liksom i våras klart lägre ner på konjunkturkurvan. nettotal 8 6 4 2-2 -4-6 -8 - Konjunkturläget 24 4 Företagstjänster 5 Verkstadsind. 6 7 8 Bygg 9 1 Tjänstesektorn drar ifrån i toppen Under oktober anser 45 % av företagen att konjunkturen är bra, 53 % att den är tillfredsställande mot endast 3 % som uppger att läget är dåligt. I mars i år var motsvarande andelar 23, 63 respektive 14 %. Tjänstsektorn ligger fortsatt högst upp på konjunkturkurvan. Avståndet till de varuproducerande branscherna har drygats ut det senaste halvåret. De fyra branscherna med den starkaste konjunkturen tillhör alla tjänstesektorn. Allra bäst är läget för finansiell verksamhet följt av, hotell och restauranger, utbildningsverksamhet och företagstjänster. För utbildningsverksamheten var läget starkt redan i våras, men för de tre andra branscherna har konjunkturen förstärkts markant, nettotalet har för dessa stigit med över 7 enheter. Branschen inom den varuproducerande sektorn med de bästa konjunkturomdömena är kemi och läkemedel. Den tungt vägande verkstadsindustrin släpar fortfarande efter och innehar placering 17 på konjunkturkurvan. Åtta av tio verkstadsföretag anser att läget är tillfredsställanden men ännu anser endast två av tio att läget är bra. Längst bak ligger stål- och metallverk, men även här anser bara 4 % av företagen att läget är dåligt. Medvinden håller i sig till våren Optimismen hos storföretagen består inför våren 211. Förväntningarna pekar på en ytterligare förstärkning av konjunkturen under det närmaste halvåret. Men övervikten av de företag som räknar med en bättre konjunktur till våren i förhållande procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Placering i konjunkturcykeln På väg nedåt i konjunkturen I konjunkturbotten På väg upp i konjunkturen På konjunkturtoppen sig fortfarande var tredje verkstad på botten. För den lika konjunkturberoende men hemmaoriente- Verkstad tjänst. metallv. rest. ind. Ftg.- Stål- o Hotell/ Skogs. Bygg Detaljh. Finans. verks. till de som befarar en försämring är inte på långt när lika stor som i våras. 33 % av de undersökta företagen räknar med en bättre konjunktur på ett halvårs sikt, 62 % med en oförändrad konjunktur medan 5 % befarar en försämring. I våras var inför hösten motsvarande andelar 63, 36 respektive 1 %. I samtliga branscher utom livsmedelsindustrin väger optimisterna tyngre än pessimisterna. Förväntningarna om en bättre konjunktur är högst ställda inom den varuproducerande sektorn, som ligger lägst ner på konjunkturkurvan och allra störst är optimismen inom den bransch som ligger allra längst ner, stål och metallverk. Här räknar 7 % av företagen med ett bättre läge om ett halvår. Övriga företag tror på en oförändrad konjunktur. Även inom byggnadsindustrin är övervikten av optimister inför våren mycket stor. Få storföretag på toppen Att förloppet i konjunkturutvecklingen är obrutet framgår även av var företagen själva placerar sig på konjunkturkurvan. Sedan i våras har placering på konjunkturkurvan förskjutits ytterligare framåt, men fortfarande har bara en liten andel av företagen nått toppen. Framflyttningen framgår av att 84 % anser att de befinner sig på väg upp mot 11 % som säger sig ha nått toppen. För ett halvår sedan var motsvarande andelar 8 respektive 3 %. Omdömena är likartade över hela näringslivet. I 17 av 18 branscher är mer än 7 % av företagen fortfarande på väg uppåt i konjunkturen. Längst har utvecklingen kommit för finansiell verksamhet där ena hälften av branschen befinner sig på toppen medan den andra halvan är på väg upp. Även för partihandeln är konjunkturen ganska mogen med 29 % av företagen som nått toppen och resten som är på väg upp. För den konjunkturkänsliga och utlandsberoende verkstadsindustrin har bara 2 % av företagen nått toppen medan resten är på väg dit. I våras befann 8
Konjunkturbedömning nuläge och prognos, nettotal 1 Bransch Konjunkturläge nivå Bättre/ sämre till hösten-1 våren-1 våren-11 Finansiell verksamhet 85 1 6 Hotell och restaurang 77 5 Utbildning 73 5 23 Företagstjänster m.m. 69 1 33 Kemi/läkemedel 68 12 6 Partihandel 65 5 44 Övriga tjänster 6 3 29 Vård m.m. 56 54 1 Detaljhandel 34 4 3 El, gas etc. 29 7 21 Byggverksamhet 26 8 54 Skogsindustri 25 22 Transport 24 1 16 Livsmedelsindustri 22 8 5 Grafisk industri 21 22 59 Annan tillverkning 2 35 4 Verkstadsindustri 19 33 Stål- och metallverk 17 7 7 1 Nettotal = andelen som säger bra respektive bättre minus andelen som säger dåligt respektive sämre. rade byggnadsindustrin är läget mer splittrat. Här befinner sig vart tionde företag fortfarande på konjunkturbotten medan tre av fyra företag är på väg mot toppen där redan 15 % av företagen befinner sig. Inom transportsektorn, som släpar efter bland tjänstebranscherna, uppger samtliga företag att de är på väg upp. En tendensundersökning Snabbindikatorn på konjunkturen utförs två gånger om året, vår och höst, och baseras på de 18 största företagen inom 18 branscher, som täcker i princip hela näringslivet. De ingående företagen har tillsammans över 6 anställda och utgör 28 % av totala antalet anställda inom dessa branscher. Frågorna ställs till företagsledningen. Tre frågor ingår i Snabbindikatorn. Första frågan berör företagets aktuella konjunkturläge med svarsalternativen Bra, Tillfredsställande och Dåligt. Andra frågan gäller förändringen av konjunkturläget på 6 månaders sikt med svarsalternativen Bättre, Oförändrat och Sämre. Slutligen ställs en fråga om var i konjunkturcykeln företaget befinner sig med svarsalternativen På väg upp i konjunkturen, På konjunkturtoppen, På väg ner i konjunkturen och På konjunkturbotten. För de två första frågorna beräknas ett nettotal som består av differensen mellan andelen företag som svarar bra respektive bättre och andelen som svarar dåligt respektive sämre. Inom varje bransch viktas sedan svaren för företagen med antalet anställda. Svarsfrekvensen för undersökningen var denna höst 92 %. Forts. från sid 7 med goda 2,9 %. För dagligvaruhandeln steg försäljningsvolymen bara obetydligt, med,3 %. Bortsett från uppgången för Systembolaget med 2,6 % var dagligvaruhandeln, dvs. handeln med mest livsmedel, bara oförändrad. Hittills i år har sällanköpsvaruhandeln ökat med 5,2 %. Här toppar elektronikhandeln med en uppgång med 23 %. Sedan är det ett hopp ned till postorderhandeln som stigit med 8,1 %. Därefter följer möbel- och klädhandeln med uppgångar på 4,8 respektive 3,9 %. Personbilar och lastbilar Senaste uppgift: september Källa: SIKA:s register för fordonsstatistik (Annika Johansson SCB, Anette Myhr Trafikanalys) Uppgången stannade av Efter den långvariga och obrutna sviten av ökningar för nyregistreringarna av personbilar månad för månad stannade uppgången av i september. Nyregistreringarna var då på en knappt oförändrad nivå från månaden innan. Dessförinnan hade nyregistreringarna ökat sex månader i följd. Men i ett halvårsperspektiv är ändå utvecklingen fortsatt mycket stark. Under tredje kvartalet ökade antalet nyregistrerade personbilar med 8,5 %, säsongrensat och jämfört med andra kvartalet. Omräknat till årstakt ger detta en uppgång med 38,4 %. Under september nyregistrerades 27 573 personbilar mot 2 793 i september, en ökning med 32,6 %. Hittills i år, under de tre första kvartalen uppgår nyregistreringarna till 222 322 personbilar mot 164 417 personbilar under motsvarande period, en stark ökning med 35,2 %. 14 13 12 11 99 Konsumentprisernas utveckling December föregående år = index D J F M A M J J A S O N D Konsumentprisernas förändring September Bidrag till Förändr från förändr Föreg. sep sedan sep månad Livsmedel och alko-, 1,9,3 holfria drycker Alkoholhaltiga,1,9, drycker och tobak Kläder och skor 11,9,4, Boende,8 2,3,6 Inventarier och,8 2,,1 hushållsvaror Hälso- och sjukvård,1 3,5,1 Transport,1 2,7,3 Post och tele-,5 2,3,1 kommunikationer Rekreation och kultur,1,7,1 Utbildning,1 1,7, Restauranger,8 2,9,2 och logi Div varor och tjänster,2 2,2,1 KPI TOTALT,8 1,4 1,4 procentenheter Anmärkning. Avrundningar kan medföra att kolumnsummorna inte överensstämmer med KPI totalt Positiva trenden för lastbilarna består Den uppåtgående trenden på lastbilsmarknaden från hösten består. I september fortsatte nyregistreringarna att öka kraftigt och var då de högsta under en månad sedan sommaren. Under tredje kvartalet ökade nyregistreringarna med 6,6 %, säsongrensat och jämfört med andra kvartalet. Produktionen inom tjänstesektorn Senaste uppgift: augusti Källa: SCB:s tjänsteproduktionsindex (Pernilla Bengtsson) Stabil utveckling för tjänstesektorn Den privata tjänstesektorn fortsätter att De svenska inflationsmåtten sep Förändring i procent sedan aug sep KPI,8 1,4 NPI,9 2,1 HIKP,8 1,8 KPIX,8 1,5 KPIF,8 1,5 NPI (Nettoprisindex) anger förändringen av konsumentpriserna exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. HIKP (Harmoniserat konsumentprisindex) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. I KPIX (tidigare benämnd UND1X) exkluderas räntekostnader för egna hem samt effekten av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner från KPI. I KPIF (KPI med fast ränta) beräknas egnahemsägarnas räntekostnader vid en konstant räntesats. 9
Tjänsteproduktionsindex Produktionen inom tjänstesektorn. Kalenderkorrigerad volymförändring i % jämfört med motsvarande period föregående år aug jan aug Motorhandel 13,2 15,1 Partihandel 12,3 9,3 Detaljhandel 4,6 2,2 Transport 3,6 1,9 Hotell och restaurang 9,1 3,7 Telekommunikation 4,4 1,7 Datakonsultverksamhet o.d. 9,4 1,4 Företagstjänster,5 2,1 Kultur, nöje och fritid 3,5 3, Total tjänstesektor 4,9 3,3 ge ett stabilt intryck. Visserligen minskade produktionen något i augusti, med,2 %, men det skedde efter den kraftiga ökningen i juli på 1,3 %, säsongrensat och jämfört med månaden innan. Tjänsteproduktionen har därmed visat en stadigt stigande trend sedan augusti i fjol. Under den senaste tremånadersperioden, sommarmånaderna juni augusti, ökade tjänsteproduktionen med,9 % säsongrensat och jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Flera branscher med stark utveckling Mätt över tolv månader fortsätter tjänstesektorn att visa höga ökningstal. I augusti steg sålunda produktionen med 4,9 %, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande månad. Uppgången inom tjänstesektorn har breddats successivt och flera branscher visar nu stark expansion. Allra mest ökade produktionen i augusti för motorhandeln och partihandeln med ökningar på 13,2 respektive 12,3 % jämfört med augusti. Men även datakonsulterna och hotell och restauranger har nu fått ordentlig fart i verksamheten med ökningar under den senaste tolvmånadersperioden på 9,4 respektive 9,1 %. Dessa fyra snabbväxande branscher står nu för sammanlagt 2,7 procentenheter av den totala produktionsuppgången. Återhämtningen har nu nått de flesta områden inom tjänstesektorn, möjligen med undantag för fastighetsverksamheten som minskade sin produktion i augusti med,4 %. Även företagstjänsterna som tidigare visat uppgång minskade produktionen med,5 %. Tjänsteproduktionen upp 3,3 % i år Ökningen av tjänsteproduktionen fortsätter att stegras i år ackumulerat för varje månad som går. Under årets åtta första månader ökade den kalenderkorrigerade tjänsteproduktionen med 3,3 % jämfört med motsvarande period. Mest har produktionen ökat för motorhandeln med 15,1 %. Sedan är det ett stort hopp ned till partihandeln som ökat sin produktion med 9,3 %. Men även branscher som utbildningsväsendet samt uthyrnings- och resetjänster har expanderat sin verksamhet kraftigt i år, med produktionsökningar på 7,3 respektive 7,1 %. Fastighetsverksamheten, som svarar för drygt 2 % av tjänstesektorns produktion, håller fortfarande tillbaka utvecklingen. Hittills i år har produktionen här ökat bara obetydligt med,1 %. Byggmarknad Byggföretagen allt mer optimistiska Enligt konjunkturbarometern steg konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sju enheter mellan andra och tredje kvartalet i år. Indikatorn ligger klart över det historiska genomsnittet. Byggföretagen har rapporterat god ordertillväxt under hela första halvåret i år och även under tredje kvartalet steg orderingången betydligt. Fortfarande är dock orderläget i byggsektorn svagare än normalt och ungefär hälften av företagen är liksom tidigare missnöjda med orderstockens storlek. Byggandet har ökat och för första gången på närmare två år redovisar företagen nu också en ökning av antalet anställda. Branschen har samtidigt rekryteringsproblem och ungefär vart tredje företag uppger att brist på arbetskraft utgör främsta hindret för verksamheten. Andelen företag som anger finansiella restriktioner som främsta hinder har fortsatt att minska och utgör nu endast 7 %. Anbudspriserna tycks ha ökat endast marginellt under perioden. Byggföretagen är mycket optimistiska 5 4 3 2 1-1 -2 Inflationstakten sedan januari Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % EU 25 enl HIKP Sverige enl HIKP Sverige enl KPI Exportprisindex, importprisindex och producentprisindex Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % 15 1 5-5 -1 Inflationstakten i olika länder procent USA Tyskland Nederländerna Finland Norge Sverige Frankrike EU 25 Danmark Storbritannien Importprisindex Producentprisindex,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 EU-länder och Norge enligt HIKP Exportprisindex aug 1/aug 9 sep 1/sep 9 inför fjärde kvartalet och räknar med en stark ordertillväxt. Även byggproduktion och sysselsättning väntas stiga betydligt och bilden är likartad för de olika verksamhetsområdena inom byggsektorn. Ungefär vart tredje byggföretag aviserar en höjning av anbudspriserna under perioden. Priser Konsumentprisindex, nettoprisindex och harmoniserat index för konsumentpriser Senaste uppgift: september Källa: SCB:s konsumentprisindex (Kamala Krishnan) Inflationstakten 1,4 % Inflationstakten var 1,4 % i september, vilket är en uppgång från augusti då den var,9 %. Från augusti till september 1
steg konsumentpriserna med i genomsnitt,8 %, huvudsakligen som en följd av för säsongen normala prishöjningar på kläder och skor. Prishöjningarna på kläder och skor (11,9 %) förklarar,6 procentenheter av den totala uppgången på,8 % den senaste månaden. I övrigt var det prishöjningar på el (2, %) och restauranger och logi (,8 %) samt höjda räntekostnader för egnahemsägarna (2,7 %) som bidrog till uppgången. Förra året steg konsumentpriserna med,3 % från augusti till september. Då motverkades prishöjningarna på kläder och skor delvis av prissänkningar på drivmedel. Utvecklingen det senaste året Inflationstakten, det vill säga förändringen under de senaste tolv månaderna, var 1,4 % i september. Till den totala uppgången sedan september bidrog höjda priser på livsmedel och alkoholfria drycker (1,9 %) och el och bränsle (6,2 %) med,3 procentenheter vardera. Höjda hyror (1,5 %) och höjda restaurangpriser (2,7 %) bidrog med,2 procentenheter vardera. Prishöjningar inom transportområdet (2,7 %) bidrog med,3 procentenheter. Därav bidrog höjda priser på drivmedel (5,9 %) med,2 procentenheter. Prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning ( 15,1 %) bidrog nedåt med,3 procentenheter. KPI för september var 34,6 (198=). Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i september 1,8 %, vilket är en uppgång jämfört med augusti då den var 1,4 %. Priserna i producent-, export- och importleden Senaste uppgift: september Källa: SCB:s producentprisindex Prisindex i producent- och importled Index Förändring i % sep 1, sep 1/ sep 1/ = aug 1 sep 9 Producentprisindex 116,4,4 2,6 Hemmamarknadsprisindex 119,4,6 3,2 Exportprisindex 113,7,3 2,1 Importprisindex 114,1,4 2,1 Prisindex för inhemsk tillgång, därav 116,8,5 2,7 - konsumtionsvaror 19,9,1,1 - investeringsvaror 13,9, 1,4 - insatsvaror 123,1,4 4,6 bidrog flera undergrupper tillsammans till uppgången. Priserna för inhemsk tillgång, det vill säga producentpriserna på hemmamarknaden tillsammans med importpriserna, steg med i genomsnitt,5 % från augusti till september. Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna totalt stigit med 2,6 %. På hemmamarknaden steg priserna med 3,2 % och på exportmarknaden med 2,1 %. Under samma period har priserna för inhemsk tillgång stigit med 2,7 % och importpriserna med 2,1 %. Byggpriser Senaste uppgift: september Källa: SCB:s byggprisindex (Jana Kaarto) Augusti september +,1 % Mellan augusti och september steg faktorprisindex med,1 %. Entreprenörens kostnader ökade med,1 %. Störst påverkan på entreprenörens kostnader hade byggmaterialkostnaderna och gruppen Transporter, drivmedel, elkraft som båda gick upp med,1 %. I den senare 4 7 Antal sysselsatta Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer gruppen ökade dieseloljan med,3 %. Kostnaden för löner, maskiner och övriga omkostnader var oförändrade. Byggherrekostnaderna ökade med,4 %. Störst påverkan på byggmaterialkostnaderna i september hade VVS-material där priserna steg med,9 %. September september +3, % Mellan september och september gick faktorprisindex upp med 3, %. Entreprenörens kostnader steg med 3, %. Det beror på att Transporter, drivmedel, elkraft steg med 6,1 %. I den gruppen ökade dieseloljan med 8,3 %. Byggmaterialet står för en ökning med 4,5 %. De byggmaterial som ökade mest var armeringsstål och trävaror, som gick upp med med 23,1 % respektive 13,4 %. Kostnaden för betongvaror ökade med 9,9 %. Det enda kostnadsslag som inte har bidragit till ökningen av entreprenörens kostnader under året är maskiner som sjunkit med,4 %. Byggherrekostnaderna steg med 3, % på årsbasis, vilket till stor del kan förklaras med ökade räntekostnader med 2, %. Arbetsmarknad Arbetsmarknadsläget under september visar på en fortsättning av de senaste månadernas positiva utveckling. Fler var i sysselsättning, antalet arbetade timmar ökade och arbetslösheten sjönk i vissa grupper. Det var framförallt bland män som utvecklingen var positiv medan det för kvinnor inte rörde sig om några större förändringar. Trendmässigt visade Antal arbetslösa Säsongrensade månadsvärden 1 -tals personer 5 (Maria Hjalmarsson) Högre producent- och importpriser Från augusti till september steg producentpriserna med i genomsnitt,4 %. Producentpriserna på hemmamarknaden steg med,6 % medan exportpriserna steg med,3 %. På importmarknaden steg priserna med,4 %. På hemmamarknaden bidrog höjda elpriser med,4 procentenheter till den totala uppgången och på exportmarknaden bidrog höjda priser på motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar med,2 procentenheter. På importmarknaden 4 6 4 5 4 4 4 3 Ålder 15 74 år. 4 3 2 Ålder 15 74 år. Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. 11