Certifiering av byggprodukter

Relevanta dokument
Certifiering av byggprodukter

P-märkning av byggprodukter

Boverkets författningssamling

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

Ansökan om. Produktcertifiering av en Byggprodukt

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

P-märket är SPs kvalitetsmärke

Certifiering av byggprodukter

Utmärkt kvalitet för din skull

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

TYPGODKÄNNANDE. Vad är typgodkännande och hur kan det vara till hjälp? Johan Åkesson 14 Mars 2018 CERTIFIERING. RISE Research Institutes of Sweden

Certifieringsregler för. Pannoperatörer. RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification

Hur säkerställer vi att material är säkra i kontakt med dricksvatten? Vad händer i Europa och Sverige?

CE-MÄRKNING, P-MÄRKNING, TYPGODKÄNNANDE. Marcus Tillman Research Institutes of Sweden. Certifiering

Typgodkännandebevis SC

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Johan Åkesson, SP Certifiering Sitac ,

SPCR 095. Certifieringsregler för P-märkning av Transportbehållare enligt ADR-S, Bilaga S

certifiering av avstängningsventiler program för provning och kontroll

Typgodkännandebevis 4480/90

Typgodkännandebevis SC

10/19 Miljöministeriets förordning

VATTENFALL UTVECKLING AB CERTIFIERING

Typgodkännandebevis SC

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING

P-märkning av Säkerhetsväst

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS

Certifieringsregler för VIM-märkning av värmeisoleringsprodukter SPCR 151

TYPGODKÄNNANDEBEVIS

SPCR 179. RISE Research Institutes of Sweden AB Certification SPCR

SPCR Certifieringsregler för Arkivmateriel

Introduktion 7 Redigeringsprincip 7 Vägledningstext 7 Översikt över innehållet i denna byggvägledning 8 Hänvisning till standard 9

Regler för lekplatser och lekredskap

Rollfördelningen under byggprocessen

Maskinsäkerhetsspecialist

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

TEKNISKT MEDDELANDE TILL DOKUMENTEN. ABM, KBM, TBM och TBV. Utgåva 1, Fastställd:

CPR SPCR 121. SPs regler för Bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda enligt

Kontrollplan enligt PBL kap

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Certifikat Produkt Beteckning Beskrivning senast daterad Dörrar, branddörrar och SFB 2050/3050 och 2060/

Vägledning för kontrollorgan Oljeavskiljarssystem

Typgodkännandebevis 3900/89

Sluten tank. 3 m 3 utan larm. 5,3 m³. 10 m³. Stigare 560 till slutna tankar. Trådlöst VA-larm

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck

Typgodkännandebevis SC

TYPGODKÄNNANDEBEVIS 0072/03

Svetsade stålkonstruktioner till broar VV Publ 1999:25 1

SPCR 004 CERTIFIERAD. RISE Research Institutes of Sweden AB Certification SVENSKT ARKIV. SPCR Rev

Godkännanden

Testning enligt EN och vad det innebär. Ola Palm JTI

Berg & Grus Oskarshamn CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt!

11/19 Miljöministeriets förordning

Typgodkännandebevis 0219/06

Boverkets Konstruktionsregler, EKS 10 Seminarium i samarbete mellan CIR och Boverket 1 december 2015

Certifiering av byggprodukter Brandspjäll. Certifieringsregel 032

Roller och kontroller i Byggprocessen Arbetet med kontrollplaner i Stockholm Stad

Nyhetsblad Insta-Cert det nordiska certifieringsordningen. VA-produkter klara för den nordiska marknaden

Sakkunniga inom brandskydd

Arkivmateriel SPCR 004. Certifieringsregler för

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

och Boverkets byggregler, BBR

Typgodkännandebevis SC

FVF D:214 PEX-RÖR. Tekniska bestämmelser för PEX-rör med kopplingar i fjärrvärmesystem

3/19 Miljöministeriets förordning

Avstängningsventiler i fjärrvärme- och fjärrkylesystem

CE-MÄRKNING, P-MÄRKNING, TYPGODKÄNNANDE. Johan Åkesson Research Institutes of Sweden. Certifiering

Energimyndighetens krav på energimärkta fönster 2008

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING

SPCR 004. Certifieringsregler för Arkivmateriel

Regler för användning av certifikatsmärke utfärdat av SP Certifiering

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

NORDIC PP inomhus avloppssystem

Sapa 4150, 5050SG och

CE märkning av Räcken

Typgodkännandebevis 0108/02

Certifierande kurs i plastsvetsning. Academy

Marknadskontroll av flexibla tätskikt: plast- och gummibaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd 1

CE-UPP för brandskyddat trä som levereras via tillverkare och distributörer som inte är prestanda deklarerade.

Certifiering av byggprodukter

Självrevision EN 1090

Tips till den som ska certifiera verksamheten enlig EN 1090

LE MARQUAGE CE SERA OBLIGATOIRE SUR LES PRODUITS DE CONSTRUCTION couverts par une norme européenne harmonisée (appelée norme hen).

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

Litteraturlista

Vem kan man lita på?

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Remisskommentarer avseende förslag till: Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning

Trä som fasadpanel. Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Slamavskiljare med infiltrations- och markbädd

Marknadskontroll av förtillverkade betongprodukter

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER

Information om kommande stamrenovering

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Kravspecifikation för certifiering av Ventilationsrengörare

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

Transkript:

Certifiering av byggprodukter Certifieringsregel 072 (CR 072) Reliningmetoder för rör och rördelar till spill- och dagvatten i fastighet: Invändig beläggning av sprutad polymer Infodring med flexibla foder impregnerade med härdpolymer Certifiering av byggprodukter Certifieringsregel 072 Reliningmetoder för spillvattensystem i byggnader 2016-05-24

2 (13) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 0 Förord 3 1 Inledning 4 2 Omfattning 5 3 Krav 5 4 Tekniska krav 5 4.1 Funktionskrav 5 4.1.1 Täthet och Hållfasthet på produkt 6 4.2 Material- och produktkrav 7 4.2.1 Material 7 4.3 Tilläggskrav 8 5 Krav på beskrivning i instruktioner 8 5.1 Produktbeskrivning 8 5.2 Tillhörande handlingar 8 5.3 Märkning 9 6 Tillverkningskontroll 10 6.1 Tillverkarens egenkontroll 10 6.1.1 Mottagningskontroll 10 6.1.2 Kontroll under tillverkning 10 6.1.3 Kontroll av färdig produkt 11 6.2 Övervakande provning och kontroll 11 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Krav Tillämpliga krav enligt Plan- och bygglag (2010:900), 8 kap. 4 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Krav i certifieringsreglerna som omfattas av BBR Tekniska detaljer Processchema som visar relation mellan Systemägare, Entreprenörer och producerande enhet.

3 (13) 0 Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP. De utgörs dels av produktspecifika och dels allmänna regler (Certifieringsregel CR000). I certifieringsreglerna framgår det vilka egenskaper som bedöms (enligt BBR) av certifieringen och hur de i övrigt bedöms. Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Certifieringsregel för rör och rördelar till spill- och dagvatten i fastighet är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering. 2016-06-02 Lennart Månsson Enhetschef SP Certifiering SP Certifiering SP Certifiering Box 857 Box 553 501 15 BORÅS 371 23 KARLSKRONA Tfn +46 10 516 50 00 Tfn +46 10 516 63 00 Fax +46 33 16 56 10 Fax +46 455 206 88 www.sp.se spcertifiering@sp.se

4 (13) 1 Inledning Denna certifieringsregel omfattar teknisk information för självbärande reliningsystem med Invändig beläggning eller Flexibelt foder avsedd för användning vid invändig renovering av dag- och spillvattensystem i normal bostadsmiljö inom byggnad. Certifieringsregeln gäller ej för relining av rörsystem för tappvatten. Förklaringar och definitioner: Självbärande reliningsystem Invändig beläggning och flexibelt foder är självbärande system. Invändig beläggning Sprutad polymer Flexibelt foder Strumpa impregnerad/fylld/vrängd med härdpolymer Systemägare, se även bilaga 3 Ägare av en typ av reliningsystem är oftast innehavare av certifikatet Systemägare kan även vara Entreprenör/utförare av sitt egna system Entreprenör/utförare, se även bilaga 3 Har avtal med en Systemägare att använda Systemägarens relingssystem Producerande enhet, se även bilaga 3 Är en av entreprenörens kontor där hantering av färdiga uppdrag och inkommande material utförs samt den plats som montörer utgår i från Metod En reliningmetod t.ex flexibelt foder eller invändig beläggning T25 är en handbok som beskriver hur TV-inspektion i fastigheter av avloppsledningar skall dokumenteras och hur observationer skall beskrivas och graderas. Handboken är ett resultat av ett samarbete mellan entreprenörer i STVF (Sveriges TV-InspektionsFöretag), BRiF (Branschföreningen relining i fastigheter) samt Fastighetsägarna, SABO och VVS Företagen. Handboken publiceras endast i en digital version fri för alla att utnyttja. Om produktens avsedda användning avviker från denna certifieringsregel skall en fördjupad beredning göras. Produkten skall då bedömas mot tillämpliga delar ur denna certifieringsregel samt lagar, förordningar, föreskrifter regler, m.m. Certifieringsregeln uppdateras med tillämpliga regler för den nya avsedda användningen. Allmän information återfinns i certifieringsregel CR000.

5 (13) 2 Omfattning Reglerna omfattar relining av spillvattensystem och dagvattensystem invändigt i byggnad med Invändig beläggning eller Flexibelt foder avsedda för användning vid relining/infodring av rörsystem av gjutjärn, PE, PP, PVC, cement och glaserade tegelrör m.fl. Kunden d.v.s. den som söker om certifikat anger vilka typer av rör, material och dimensioner som ska ingå i certifikatet och utifrån det provas systemet. Typprovningar skall utföras av Systemägare och Entreprenörer/utförare men vissa materialprovningar utförs endast av Systemägare, se vidare under avsnitt 4. I certifikatet ska det framgå att omfattningen av provningen tagit hänsyn till de olika rörtyperna genom att redovisa vilka rörtyper relingssystemet är provat och godkänt för. Om produkten innefattar skarvning mellan Flexibelt foder och Invändig beläggning ska även detta ingå i certifikatet. Skarvning av olika metoder får endast ske i anslutning till en förgrening. Reglerna omfattar inte: - Tappvatten - Markledningar (utanför byggnad) - Processledningar - Relining av golvbrunn 3 Krav Certifieringen syftar till att visa vilka krav som uppfylls i svenska byggregler. 4 Tekniska krav Provningar enligt nedan ska genomföras vid typprovning enligt detta avsnitt 4 och övervakande kontroll enligt avsnitt 6.2. Om produktens avsedda användning avviker från denna certifieringsregel skall en fördjupad beredning göras enligt avsnitt 1 vilket kan medföra annat provningsprogram. Provningsprogram ska alltid godkännas av SP Certifiering före typprovning. 4.1 Funktionskrav Produkten ska uppfylla tillämpliga funktionskrav enligt: PBL (Plan- och bygglagen 2010:900), se bilaga 1 BBR (Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd), se bilaga 1

6 (13) 4.1.1 Täthet och Hållfasthet på produkt Detta kapitel beskriver hur Invändig beläggning och Flexibelt foder ska provas med avseende på egenskap och funktion av produkten. Provet genomförs enligt EN 1055 med de anpassningar som beskrivs i bilaga 2 och relinas under övervakning av SP. Reliningen ska ta hänsyn till om produkten skarvas samt om det finns olika underlag, se under avsnitt 4.3 Tilläggskrav. Schematisk bild på rörsystem för temperaturväxlingsprov enligt EN 1055 finns i bilaga 2. Samtliga provningar ska genomföras på samma materialbatch om inte annat överenskommits. Följande förkortningar används för identifiering av olika tester. B = Beständighet D = Dimension F = Funktion Tabell 1 Funktionskrav på relinat system med Invändig beläggning och Flexibelt foder F1 För provning Temperaturväxlingsprov, täthet Provnings- och utvärderingsmetoder EN 1055 (se bilaga 2) Krav Systemet ska vara tätt. Visuell inspektion med kamera och notering enligt T25. Reduktion av tvärsnittsarean får ej överstiga 10 %. Om systemet ej blir godkänt enligt T25 genomförs ingen ytterligare provning. F2 Ringstyvhet ISO 9969 >2kN/m 2 Provas enligt största dimension för specifik tjocklek. F3 F4 FTIR/TGA (Materialidentifiering) Spolbarhet av de relinade systemet för F1 Genomförs efter temperaturväxlingsprov Spolar med: p = 80-100 bar T = 80 C qv = 40 50 l/min F5 Avslutning mot golvbrunn Skarvmetoder mot golvbrunn och avslut ska redovisas. Se avsnitt 5.1 D1 Temperaturväxlingsprov, EN 1055 (se bilaga 2) tjocklek Kapas och mäts upp Typprovat värde (TPV) = Värden vilka redovisas med en FTIR/TGA-analyskurva för att låsa materialsammansättningen för framtiden. Det är vad som i dagligt tal kallas för fingerprint. Visuell kontroll efter spolning. Inga blottade rördelar eller sprickbildning får uppkomma Systemägaren ska redovisa arbetsmomentet till SP och kund Lägsta uppmätta tjocklek får inte understiga 90 % av minsta deklarerade väggtjocklek

7 (13) Ovan provningar ska utföras av både Systemägare och Entreprenörer. 4.2 Material- och produktkrav Provuttag för åldersbeständighet utförs vid temperaturväxlingsprovningen. Entreprenör/utförare genomför ej prov för åldersbeständighet vid inköp av P-märkt produkt från systemägare. Samtliga provningar ska genomföras på samma materialbatch om inte annat överenskommits. 4.2.1 Material Detta kapitel beskriver hur Invändig beläggning och Flexibelt foder ska provas med avseende på materialets beständighet. Materialets beständighet utvärderas före och efter en accelererad åldring av materialet motsvarande 50 år. Vid utvärdering väljs den provmetod som anses mest lämplig för materialet, t.ex. böj- eller dragprov, se tabell 2. Jämförelse görs mellan åldrat och icke-åldrat material. Tabell 2 Materialkrav på Invändig beläggning och Flexibelt foder Typ-provning på ingående material Provnings- och utvärderingsmetoder F6 Böjprov/dragprov* SS-EN ISO178-1/SS- EN ISO527 F7 F8 F9 B1 FTIR/TGA relining (Materialidentifiering härdad produkt) FTIR/TGA hylsor för lagning av hål innan relining (Materialidentifiering) FTIR/TGA foder (Materialidentifiering) Åldersbeständighet material (utvärdering före samt efter halva och hela tiden)* Åldring med värme i luft och i vatten Krav <50 % minskning av provad egenskap jämfört med oåldrat material. Typprovat värde (TPV) Typprovat värde (TPV) Typprovat värde (TPV) Simulera 50 års livslängd. Tid i värmeskåp bestäms baserat på material *Utförs endast för systemägare vid typ-provning eller revisionsprovning var 5:e år och prov uttages vid temperaturväxlingsprovningen. Övriga provningar ska utföras av både Systemägare och Entreprenörer.

8 (13) 4.3 Tilläggskrav Certifikat med P-märket erhålls normalt för ett specifikt system med Invändig beläggning eller Flexibelt foder. Tilläggskraven gäller kombination av ovan metoderna och/eller relining mot olika underlag (typer av rör). För att erhålla ett certifikat för en kombination av båda metoderna behöver systemen provas tillsammans i en temperaturväxlingsprovning. I anslutning till övre förgreningen i bilaga 2 ska skarvning mellan flexibelt foder och invändig beläggning utföras. För att erhålla ett certifikat för relining mot olika underlag (typer av rör) ska det provas tillsammans i en temperaturväxlingsprovning. Vid olika punkter benämnt PP och GJ i bilaga 2 kommer rör av Polypropen respektive Gjutjärn sättas in för att visa relining mot olika underlag/rör. PP-rör (Polypropen) bedöms vara mycket svårt att få vidhäftning mot jämfört med gjutjärnsrör som ofta är normalfallet. 5 Krav på beskrivning i instruktioner 5.1 Produktbeskrivning Namn på produktägare, alt. Entreprenör/utförare Namn på produkt Materialbeskrivning Användningsområde Dimensioner (tjocklek och diameter) Skarvmetoder mot golvbrunn och avslut. Se tilläggskrav avsnitt 4.3 Arbetsinstruktion ska finnas utarbetad och tillgänglig för granskning och den ska ingå i ansökan om certifikat. Den ska också ingå i kontrollanvisningen i avtalet för tillverkningskontroll. 5.2 Tillhörande handlingar Tillhörande handlingar skall innehålla sådan information att de ger förutsättning för att projektering, installation och handhavande av produkten kan ske på ett korrekt sätt. Detta inkluderar handlingsplan för hur överblivet material ska hanteras.

9 (13) 5.3 Märkning Följande information skall framgå av märkning vid respektive genomfört projekt. Certifieringsmärket utgörs av skylt/etikett på varje infodrad stam väl synlig för en kontrollant eller fastighetsägaren vid t.ex inspektionsluckor. Märkningen ska innehålla följande uppgifter. P-märke: 1. Namn eller registrerat varumärke för företaget som svarar för produkterna/systemet/en (Systemägare eller motsvarande) 2. Projektansvarig eller motsvarande 3. SP Certifierings kvalitetsmärke (p) 4. Certifieringsorgan (SP Certifiering) 5. Produkterna/systemet/en, typbeteckning 6. SP Certifierings certifikatsnummer, SCXXXX-XX 7. Tillverkningsnummer, datum eller annan märkning som kan återfinnas i systemägare eller entreprenörens kontrolljournal 8. Anlitat besiktningsorgans namn eller inregistrerade varumärke då tillverkarens egenkontroll skall övervakas av ackrediterat organ.

10 (13) 6 Tillverkningskontroll Nedanstående avsnitt är tillägg eller förtydliganden till de krav som anges för egenkontroll och övervakande kontroll i Certifieringsregel CR000. Kontrollen genomförs årligen hos: Systemägare, Entreprenörer och hos deras samtliga producerande enheter samt en arbetsplats där relining av spillvattesystem pågår. 6.1 Tillverkarens egenkontroll 6.1.1 Mottagningskontroll Mottagningskontroll skall utföras av Systemägare, Entreprenörer och deras samtliga producerande enheter samt alla arbetsplatser där relining av spillvattesystem pågår i omfattning som anses nödvändig för att verifiera att inkommande material och produkter överensstämmer med specifikationer och materialcertifikat. Punkter som kontrolleras är: Rutin för ankomstkontroll och journalföring av råvaror som används i reliningen. Ankomstkontrollen skall säkerställa att de deklarerade råvarorna används. Kontrollen skall innefatta batchnummer och utgångsdatum för använda material. Säkerhetsdatablad och annan relevant information/anvisningar från råvaru/materialtillverkare skall finnas på arbetsplatsen. 6.1.2 Kontroll under tillverkning Löpande kontroll ska under tillverkningsprocessen/reliningen genomföras enligt dokumentation för Systemägare, Entreprenörer och deras samtliga producerande enheter samt alla arbetsplatser där relining av spillvattesystem pågår enligt egenkontroll som granskats vid certifieringstillfället. Tillverkningen skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl.a. skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions- och kontrollpersonal. Personalen ska uppfylla krav på utbildning och kvalificering som ställts av utförande företag. Arbetsinstruktioner skall utarbetas. De ska innehålla: Beskrivning av arbetsgång och metoder Beskrivning av materialhantering (säkerhetsdatablad, färskhet på material) Hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc. Uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning Beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske Kriterier för godkänt utförande Beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande produkter Rutin för avfallshantering

11 (13) 6.1.3 Kontroll av utförd relining i befintligt spillvattensystem Kontroll av färdig relining skall utföras i den omfattning som anses nödvändig för att säkerställa att reliningen uppfyller specificerade krav enligt T25:2012 och sidor 28-33. Tillåtna avvikelser installation med flexibla foder: o Grad 2 o Kontroll av att foder som valts för specifik rördimension stämmer överens med angiven arbetsinstruktion. Tillåtna avvikelser installation med invändig beläggning av sprutad polymer: o Grad 2 o Kontroll av antal lager som sprutas för respektive dimension. Ska stämma överens med antal lager som specificerats i certifikatet. Provtagningsplan ska ange provtagning, aktuella provningsmetoder samt åtgärder i händelse av underkänt resultat. Kontroll av färdigt rörsystem skall genomföras med hjälp av kamera i båda riktningarna i enlighet med T25. 6.2 Övervakande provning och kontroll Funktionskrav och tilläggskrav skall kontrolleras genom provning av, vid kontrollbesöket, tillverkad produkt. Omfattningen fastställs av SP. I avtal mellan Systemägare, Entreprenörer och besiktningsorgan ska framgå Tillverkningskontroll med besöksfrekvens 1 gång per år och producerande enhet eller motsvarande Provuttag genomförs årligen i samband med tillverkningskontrollen. Omfattning av provuttag enligt punkten 6.2.3 Provningar nedan. Alternativ till detaljer i avtalet är att hänvisa till CR 072 där stora delar av det här avsnittet 6.2 finns med. Men helst ska allt renskrivas i avtalet utan hänvisningar för att minska felaktiga tolkningar.

12 (13) 6.2.1 Inledande besiktning Inledande besiktning görs hos Systemägare, Entreprenörer och deras samtliga producerande enheter. Vid den inledande besiktningen kontrolleras att företagets beskrivning av egenkontrollen, som granskats av SP Certifiering vid den inledande bedömningen, följs. Speciellt kontrolleras att rutiner finns och är implementerade samt att det finns en förståelse för reglerna. Kraven framgår nedan. Krav Tillverkarens egenkontroll 6.1.1 Mottagningskontroll 6.1.2 Kontroll under tillverkning 6.1.3 Kontroll av färdig produkt Nedan punkter kan också ingå i kontrollanvisningar 4.1 Organisation 4.3 Styrning av dokument 4.5 Utrustning 4.6 Behandling av avvikande produkter 4.7 Korrigerande åtgärder 4.8 Hantering av avfall 4.9 Spårbarhet 4.10 Klagomål Rapport från inledande besiktning ska redovisa att Systemägare, Entreprenörer och deras samtliga producerande enheter har förutsättningar att uppfylla respektive krav enligt ovan. 6.2.2 Övervakande besiktning hos Systemägare eller entreprenör/utförare Vid den årliga övervakande besiktningen kontrolleras stickprovsmässigt att företaget fortsatt följer beskrivningen under 6.2.1. Den övervakande kontrollen av produkt utförs enligt 6.2.3. Rapport från besiktning ska redovisa att företaget uppfyller respektive krav enligt ovan. I de fall då större avvikelse noteras vid kontroll, kan det vara aktuellt med ytterligare kontroll hos tillverkaren för uppföljning. I det fall ett företag jobbar på entreprenad där ett annat företags P-märkta produkter används ska den övervakande kontrollen genomföras hos entreprenören/utföraren. 6.2.3 Provningar I samband med besök på arbetsplats relinas lämpliga provbitar i formar som besiktningsingenjören tar med sig till SPs laboratorium. Varje certifierad produkt skall provberedas. Vid provning var 5:e år för temperaturväxling och ringstyvhet genomförs provningen hos SP. Provning utförs enligt relevanta egenskaper enligt nedan tabell 5, efter bedömning kan annan omfattning accepteras.

13 (13) Tabell 3 Provning för invändig beläggning och flexibelt foder som ingår vid övervakande kontroll Enligt Provning för Provnings- och Krav Frekvens tabeller övervakande kontroll utvärderingsmetoder 1 & 2 F10 Temperaturväxlingsprov, täthet. Enligt 4.1.1 tabell 1 punkten F1 Systemet ska vara tätt. Visuell inspektion kamera och notering enligt T25. Reduktion av tvärsnittsarean får ej överstiga 10 %. Om ej godkänt enligt T25 genomförs ingen ytterligare provning. Var 5:e år F11 Spolbarhet av systemet Enligt 4.1.1 tabell 1 punkt F4 Visuell kontroll efter spolning. Inga blottade rördelar eller sprickbildning får uppkomma Endast vid typprovning F12 Böjprov/dragprov Enligt 4.2.1 tabell 2 punkt F5 F13 Böjprov/dragprov (i samband med beständighetsprovning) Enligt 4.2.1 tabell 2 punkt F6 Typprovat värde (TPV) ± 15 % Årligen <50 % minskning jämfört med oåldrat material Var 5:e år** F14 FTIR/TGA relining (Materialidentifiering härdad produkt) Enligt 4.2.1 tabell 2 punkt F7 Typprovat värde (TPV) (Väsentlig avvikelse från typprovning får inte förekomma) Årligen F15 FTIR/TGA hylsor för lagning av hål innan relining Enligt 4.2.1 tabell 2 punkt F8 Typprovat värde (TPV) (Väsentlig avvikelse från typprovning får inte förekomma) Årligen F16 FTIR/TGA foder (Materialidentifiering) Enligt 4.2.1 tabell 2 punkt F9 Typprovat värde (TPV) (Väsentlig avvikelse från typprovning får inte förekomma) Årligen F17 Ringstyvhet Enligt 4.1.1 tabell 1 punkt F2 B2 D2 Åldersbeständighet material Temperaturväxlingsprov, tjocklek Åldring med värme i luft och i vatten Enligt 4.2.1 tabell 1 punkt B1 Enligt 4.1.1 tabell 1 punkt D1 >2kN/m2 Simulera 50 års livslängd. Tid i värmeskåp bestäms baserat på material Lägsta uppmätta tjocklek får inte understiga 90 % av minsta deklarerade (av relinaren) väggtjocklek Var 5:e år** Var 5:e år** Var 5:e år **Utförs endast för systemägare vid typ-provning eller revisionsprovning var 5:e år och prov uttages vid temperaturväxlingsprovningen. Övriga provningar ska utföras av både Systemägare och Entreprenörer.

1 (2) Bilaga 1 Krav Tillämpliga krav enligt Plan- och bygglag (2010:900), 8 kap. 4 Krav enligt PBL, 8 kap. 4 1 Bärförmåga, stadga och beständighet 2 Säkerhet i händelse av brand Skydd med hänsyn till hygien, hälsa 3 och miljö 4 Säkerhet vid användning 5 Skydd mot buller 6 Energihushållning och värmeisolering 7 Lämplighet för avsett ändamål Tillgänglighet och användbarhet för 8 personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9 Hushållning med vatten och avfall Tillämpligt för reliningsystemen X Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Krav enligt PBL 8 kap.4 3 BBR (Senaste lydelsen av BBR gäller.) Kontrollera därför på Boverkets hemsida om eventuella ändringar) 6:641 Installationer för spillvatten 6:642 Installationer för dagvatten inom byggnad 6:644 Utformning

2 (2) Bilaga 1 Krav i certifieringsreglerna som omfattas av BBR Krav enligt BBR Avsnitt i certifieringsregler där krav beaktas 1:1 5.1 Produktbeskrivning enligt Typ 7 1:1 5.2 Tillhörande handlingar Typ 7 1:1 5:4 Märkning Typ 7 1:1 6 Tillverkningskontroll Typ 7 6:641 4.1.1 Täthet och Hållfasthet på produkt 6.2.3 Provningar 4.1.1 Täthet och Hållfasthet på produkt 6:642 4.2.1 Material 4.3 Tilläggskrav 6.2.3 Provningar 6.644 4.1.1 Täthet och Hållfasthet på produkt 4.2.1 Material 4.3 Tilläggskrav 6.2.3 Provningar

1 (1) Bilaga 2 Tekniska detaljer Provning enligt EN 1055:1996 med reliningmaterial. För provningen gäller de temperaturer, flöden och antal cykler som anges i standardens Program A. Grenrör och reducering monteras på den nedre ledningen. Skarv mot flödesriktningen bör ej tillåtas (se T25 sid 28) p.g.a. den ökade risken för läckage mellan foder och befintligt rör. Plast kan krympa vid härdning. Uppdragsgivaren monterar i SPs rigg ett ledningssystem bestående av exempelvis plaströr och gjutjärnsrör beroende på den avsedda användningen. PP-rör (Polypropen) bedöms vara mycket svårt att få vidhäftning mot jämfört med gjutjärnsrör som ofta är normal fallet. Reliningstillfället övervakas av personal från SP som kontrollerar att reliningen utförs enligt systemägarens skrivna arbetsinstruktioner. Till en relining som exempelvis är avsedd både för plast- och gjutjärnsrör skall systemet byggas upp enligt nedanstående skiss. Tre hål med diametern 50 mm skall borras och repareras enligt skissen och om gummipackning används i plaströren skall denna avlägsnas innan relining. * Borrade hål 50 mm 1. Böj 50-90 2. Skarv 50 mm 3. Grenrör 110/110-90 4. Skarv 110/100 mm 5. Böj gjutjärn 100-90 6. Grenrör 110/110-90 7. Reduktion 160/110 mm Figur 1. System som ska provas hos oberoende part. Efter provning skall ledningen inspekteras med kamera för att undersöka reliningens kondition. Uppmätning av reliningens godstjocklek (min och max) skall ske I den övre horisontella ledningen 1 meter från grenröret Den vertikala ledningen 1 meter från grenröret För den nedre horisontella 100 mm GJ-ledningen 1 meter från böjen I den nedre horisontella 160 mm PP-ledningen 1 meter efter T-rör

1 (1) Bilaga 3 Processchema som visar relation mellan: Systemägare, Entreprenörer och Producerande enhet. Inkluderat är också hur dessa skrivs in i certifikatet. I det fall en entreprenör vill P-märka men systemägaren ej vill P-märka blir entreprenören certifikatsinnehavare samt ansvarig för genomförande av samtlig provning.