Uppföljning av länsstyrelsernas rapportering av tillsyn av dammsäkerhet 2014

SVENSKA KRAFTNÄT Dnr: Svk 2015/1225 Uppföljning av länsstyrelsernas rapportering av tillsyn av dammsäkerhet 2014 TILLSTYRKT SAMRÅD Magnus Lommerdal DATUM 2015-09-14 Gunilla Nyberg/

Förord Affärsverket svenska kraftnät ska enligt 3 kap. 3 miljötillsynsförordningen (2011:13) ge tillsynsvägledning i frågor om dammsäkerhet enligt 11 kap. miljöbalken. I den rollen ingår att samordna, följa upp och utvärdera den operativa tillsynen. Svenska kraftnät har i denna rapport sammanställt länsstyrelsernas inrapporterade uppgifter om den tillsyn av dammsäkerhet som länsstyrelserna utfört under 2014. Sammanställningen omfattar uppgifter om länsstyrelsernas nedlagda tid för händelsestyrd respektive planerad dammsäkerhetstillsyn, samt hur många ärenden som handlagts inom de två tillsynsområdena. Vidare anges i vad mån som de redovisade ärendena lett fram till förelägganden om att söka tillstånd för dammsäkerhetshöjande åtgärder, bedriva underhåll eller ta fram kontrollprogram etc. Denna rapport har upprättats av Gunilla Nyberg och beslutats av avdelningschef Bo Krantz. Samråd har skett med Magnus Lommerdal, tf. chef SB.

Innehåll 1 Bakgrund 5 i.1 Informationsinsamling 6 2 Uppföljning av utförd tillsyn 2014 7 2.1 Vattenverksamhetstillsyn i landet som helhet 7 2.2 Tillsyn dammsäkerhet 8 2.2.1 Dammsäkerhetstillsyn i hela landet 9 2.2.2 Dammsäkerhetstillsyn i olika län 9 2.3 Tillsynsavgifter 11 2.4 Behov av tillsynsvägledning 11 3 Diskussion om tillsynen 12 3.1 Utförd tillsyn, händelsestyrd och planerad 12 3.2 Tillsyn inom länen 13 3.3 Tillsynsavgifter 14 4 Diskussion om tillsynsvägledning 14

i Bakgrund Affärsverket svenska kraftnät ska enligt regeringens instruktion främja dammsäkerheten i landet och svara för tillsynsvägledning i frågor om dammsäkerhet. Enligt miljötillsynsförordningens kap. 3 3 ska Svenska kraftnät ge tillsynvägledning i frågor om dammsäkerhet enligt miljöbalkens kap il. I verkets roll som tillsynsvägledande myndighet ingår även att samordna, följa upp och utvärdera den tillsyn som utförs av tillsynsmyndigheten länsstyrelsen. Tillsyn av dammsäkerhet utgör en delmängd av den totala vattenverksamhetstillsyn som utförs. För tillsynsvägledning avseende markawattning svarar Naturvårdsverket (NV) medan Havs- och vattenmyndigheten (HaV) svarar för all övrig tillsynsvägledning avseende vattenverksamheter. De tre myndigheterna samordnar arbetet med uppföljning av tillsynen och har utformat ett gemensamt frågeformulär. Sedan 2012 begär HaV, i samarbete med NV och Svenska kraftnät, årligen in uppgifter om den tillsyn av vattenverksamheter som utförts av länsstyrelserna. I uppföljningen avseende år 2014 ingår frågor rörande: > Hur mycket tid länsstyrelsen har lagt ner på tillsyn av planerad/egeninitierad respektive händelsestyrd tillsyn, > hur många ärenden om planerad/egeninitierad respektive händelsestyrd tillsyn som har registrerats, > vad tillsynen har lett till i t.ex. form av beslut om förelägganden om underhåll av dammar och redovisande av egenkontroll eller kontrollprogram, och > antalet ärenden där länsstyrelsen beslutat ta ut tillsynsavgift. År 2013 ställdes även frågan om aktuella behovsutredningar och tillsynplaner finns framtagna inom länsstyrelserna samt inom vilka områden där länsstyrelserna känner behov av att få tillsynsvägledning. Dessa frågor ingår inte i den aktuella uppföljningen. I denna rapport redogörs däremot för de behov av tillsynsvägledning som angivits i de planer för dammsäkerhetsklassificering som länsstyrelserna tog fram under 2014. För en övergripande beskrivning av bakgrunden till uppföljningen, och hur inrapporteringen av data har gått till hänvisas till Svenska kraftnäts rapport "Uppföljning av länsstyrelsernas tillsyn av dammsäkerhet 2012-2013, Dnr 2014/801 och HaVs rapport 2015:4 avseende 2013. 5/16

l.i Informationsinsamling Länsstyrelserna har tagit fram en gemensam verksamhets- och ärendestruktur (VÄS) för att underlätta den egna redovisningen, och för att uppnå större enhetlighet och jämförbarhet sinsemellan. I VÄS:en används en indelning i siffernivåer för att beskriva länsstyrelsens verksamhet. Tillsyn av vattenverksamhet i allmänhet har t.ex. VÄSkoden 535 på 3-siffernivån. För att ytterligare precisera verksamheterna kan koden brytas ner på fyr- och femsiffriga undernivåer: planerad vattenverksamhetstillsyn tidredovisas på koden 5352 medan den händelsestyrda tillsynen förs på koden 5353. Rapportering inom länsstyrelsernas tidsrapporteringsverktyg, Agresso, av nedlagd tid för tillsyn inom dammsäkerhetsområdet saknade t.o.m. 2012 egen VÄS-kod. Detta innebar att tid för dammsäkerhetstillsyn inte kunde särredovisas, utan ingick i den allmänna vattenverksamhetstillsynen. Från och med 1 januari 2013 har tillsyn av dammsäkerhet egna VÄS-koder. Planerad eller egeninitierad dammsäkerhetstillsyn rapporteras på 5-siffernivå på VÄS-kod 535 22, medan händelsestyrd tillsyn rapporteras på VÄS-kod 535 32. Uppföljningen av utförd tillsyn år 2014 baseras på de tidsuppgifter för respektive tillsynsområde som rapporterats in i Agresso. I länsstyrelsernas ärendehanteringssystem, Platina, används dock fortfarande VÄSkoderna enbart på 3-siffernivå. För att ändå kunna särskilja antalet ärenden inom olika typer av verksamhet ska, enligt länsstyrelsernas egna överenskommelser, standardiserade ärendemeningar användas vid registrering av ärende i Platina. Exempel på ärendemeningar kan vara: För händelsestyrd tillsyn: "Begäran om tillsyn av dammsäkerheten vid..." För planerad/egeninitierad tillsyn: "Tillsyn av dammsäkerheten vid..." Svenska kraftnät har vid bl.a. handläggarträffar påmint länsstyrelsehandläggarna om vikten att använda "rätt" verksamhetskod och standardiserade ärendemeningar vid ärenderegistrering och tidsrapportering inför kommande uppföljningar och rapporteringar av utförd tillsyn. 6/16

2 Uppföljning av utförd tillsyn 2014 2.1 Vattenverksamhetstillsyn i landet som helhet Samtliga län har inrapporterat uppgifter om tillsyn av vattenverksamheter för år 2014. Tillsynen över vattenverksamheter delas i länsstyrelsernas inrapportering upp i verksamhetsområdena tillsyn dammsäkerhet, tillsyn markawattning samt tillsyn övrig vattenverksamhet. I tillsyn övrig vattenverksamhet ingår även handläggning av anmälningsärenden enligt miljöbalkens kap 11 9, men enbart i fall där länsstyrelserna utövar tillsyn av den anmälda vattenverksamheten. Tillsyn vattenverksamhet totalt antal årsarbetskrafter 1,2 P 9P Dammsäkerhet a Mark a/vattning B Övrig vattenverksamhet 16,0 Figur 1. Vattenverksamhetstillsyn -Totalt antal årsarbetskrafter. Diagrammet visar det totala antalet årsarbetskrafter för 2014 och fördelningen mellan tillsyn av dammsäkerhet, markawattning samt övrig vattenverksamhet. Totalt inrapporterades inom samtliga länsstyrelser 18,7 årsarbetskrafter för tillsyn av vattenverksamheter. En årsarbetskraft motsvarar 220 dagar. Hur tillsynen fördelades på tillsyn av dammsäkerhet, markawattning respektive övrig vattenverksamhet kan utläsas av figur 1. Tillsynen av övrig vattenverksamhet är det klart dominerande tillsynsområdet med 16,0 årsarbetskrafter, medan tillsyn av såväl dammsäkerhet som markawattning sker i mindre omfattning, 1,2 respektive 1,5 årsarbetskrafter. Tidssammanfattningen och fördelningen överensstämmer i stort sett med 2013 år inrapporterade uppgifter. 7/16

2.2 Tillsyn dammsäkerhet Dammsäkerhet kan definieras som "dammens egenskaper och de åtgärder som vid drift och underhåll av dammen vidtas för att förhindra ett dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett sådant haveri". Länsstyrelsens tillsyn av dammsäkerhet har hitintills främst inneburit att se till att ägaren har en väl fungerande egenlcontroll avseende dammsäkerhet samt att följa upp årsrapportering och redovisade svagheter. En ny reglering av dammsäkerhet infördes i miljöbalkens kap 11 24-26 från och med 1 juli 2014. Det nya regelverket, med dess förordning och föreskrifter, ställer nya och mer preciserade krav på dammägare liksom på länsstyrelserna att bedriva tillsyn i enlighet med de nya bestämmelserna. Kravet att dammar med betydande konsekvenser vid ett dammhaveri ska vara placerade i dammsäkerhetsklass, samt påföljande krav på ägarna av klassade dammar att arbeta efter ett säkerhetsledningssystem, ta fram helhetsbedömningar och årligen lämna in årsrapport för dammsäkerheten till tillsynsmyndigheten införs successivt. Tillsynen enligt det nya regelverket ska bölja hedrivas året efter att en damm placerats i en dammsäkerhetsklass. Detta innebär att rapporteringen av 2014 års tillsyn sker i enlighet med det tidigare regelverket. Det finns inte alltid en tydlig skiljelinje mellan vad som är tillsyn av dammsäkerhet respektive den övriga tillsynen av dammar som bedöms tillhöra övrig vattenverksamhetstillsyn. Som utgångspunkt i uppföljningen har det föreslagits att om ett ärende till mer än 50 % av frågeställningen/tiden handlar om dammsäkerhet ska det redovisas som ett dammsäkerhetsärende. Händelsestyrd dammsäkerhetstillsyn är ärenden som initieras av ldagomål utifrån eller av verksamhetsutövaren själv. Vidare är planerad/egeninitierad dammsäkerhetstillsyn ärenden som initieras av länsstyrelsen själv, det behöver inte ha inkommit något Magomål eller uppgifter om problem. I vissa tillsynsärenden avseende dammsäkerhet har länsstyrelserna fattat beslut om föreläggande. Det kan t.ex. vara beslut som innebär att en vattenanläggning ska underhållas enligt miljöbalken 11 kap. 17. Andra exempel på förelägganden kan vara att verksamhetsutövaren ska redovisa sin egenkontroll alternativt lämna in förslag på kontrollprogram, jämför miljöbalken kap 26 19. Verksamhetsutövaren kan även föreläggas att ansöka om tillstånd för t.ex. dammsäkerhetshöjande åtgärder om dessa bedöms utgöra tillståndspliktig vattenverksamhet. En delmängd av tillsynsärendena leder således till beslut om föreläggande. 8/16

2.2.1 Dammsäkerhetstillsyn i hela landet Den redovisade tiden för dammsäkerhetstillsyn uppgick år 2014 till 1,2 årsarbetskrafter, se tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av tillsyn av dammsäkerhet 2014 i l andet Timmar Årsarbets- Ärenden krafter Planerad /egeninitierad tillsyn 1204 0,68 72 Händelsestyrd tillsyn 955 0,54 67 Totalt 2159 1,22 139 Antal ärenden som lett till förelägganden 6 Antal ärenden där tillsynsavgifter debiterats 12 Ur tabellen kan utläsas att länsstyrelserna för 2014 rapporterade ungefär lika mycket tid för egeninitierad tillsyn som för händelsestyrd tillsyn, 0,7 respektive 0,5 årsarbetskrafter. Av årets samtliga tillsynsärenden, 72 planerade och 67 händelsestyrda, har endast sex ärenden lett fram till att föreläggande skrivits. Tillsynsavgifter har debiterats dammägarna i tolv ärenden. 2.2.2 Dammsäkerhetstillsyn i olika län Samtliga län har inrapporterat uppgifter om tillsyn av vattenverksamheter för år 2014. Ett län (förutom Gotland som inte har några dammar) har dock i sin rapportering inte några uppgifter om utförd dammsäkerhetstillsyn under 2014. År 2014 inrapporterades flest årsarbetskrafter för tillsyn av dammsäkerhet av länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län, 0,29 respektive 0,23 årsarbetskrafter. Västernorrlands läns tid för tillsyn användes enbart till händelsestyrt tillsynsarbete, medan Västerbottens läns tid för tillsyn bestod av 0,20 planerade och 0,03 händelsestyrda årsarbeskrafter, se figur 2. 9/16

Antal årsarbetskrafter per län, händelsestyrd och planerad tillsyn 2014 m Händelsestyrd Planerad 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 rhj 'i E UL, n SSL C C e er c ^ C er iff 9.2? 2? 25 l»i : 9> JS 44 <t$ W in Vi C ID d Q XI g C" å - I c ö +* O g o -G c : o å /o 4-1 Q O Q -.Cr "Ö C c o -3 ^ ti ti B o ' i? Q tb n K 5 c é: -2 - S c 10 f? i?, $ O <L> e _ m VQ & 5 J? W > ij J C i? o, O er 2? Figur 2, Antal årsarbetskrafter per län, händelsestyrd och planerad tillsyn år 2014. I d iagrammet kan också fördelningen mellan händelsestyrd respektive planerad tillsyn utläsas. Länsstyrelserna i Jämtlands och Dalarnas län rapporterade in flest antal ärenden, 34 respektive 23 ärenden av de totalt 398 ärendena. De inrapporterade ärendena i Jämtlands län utgjordes av tio händelsestyrda och 24 planerade ärenden, medan Dalarnas läns inrapporterade tillsyn enbart bestod av händelsestyrda ärenden, se figur 3. Inom hela landet skrevs totalt sju förelägganden, varav ett föreläggande från Gävleborgs, Skånes, Stockholms, Södermanlands och Värmlands län, samt två förelägganden från Jönköpings län inrapporterades. 10/16

Antal ärenden per lin, hä n d etsesiyrd och planerad tillsyn 2014 El Baratelsestyrd Planerad 4G 30 20 10 ub v er e: c C: r -m un? MTJ G- c? sr c g tr c c Ja B 2g 45 45 i 4? is -2? 2 i if if S fe e 3S S s i 4? i f _ i J Ä S l i I S I I «c I -g ^ I g? # 1 ^ g # i l JB D O fö s 4 5 12 É U «O EL # Figur 3, Antal tillsynsärenden dammsäkerhet och fördelning mellan händelsestyrd respektive planerad tillsyn under år 2014 för respektive län 2.3 Tillsynsavgifter I förordning (1998:940) om avgifter och prövning anges att avgift för länsstyrelsens tillsyn över vattenverksamheter enligt kap. 11 miljöhalken ska hetalas efter särskilt beslut av länsstyrelsen och utgå med 800 kronor för varje hel timme handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid myndigheten har använt för beredning, föredragning och beslut i ärendet. Under år 2014 debiterades avgifter för tillsyn avseende dammsäkerhet vid 12 tillfällen, ett i Hallands län och övriga i Västerbottens län. 2.4 Behov av tillsynsvägledning Länsstyrelserna har vid tidigare års inrapporteringar ombetts ange Irring vilka frågor och ämnen som man främst hade behov av att få vägledning. Flera länsstyrelser nämnde vägledning avseende den nya dammsäkerhetslagstiftningen som den högst prioriterade frågan. Man nämnde framför allt behovet av att i samband med att den nya lagstiftningen om dammsäkerhet trätt i kraft få vägledande material och hjälp vid klassificeringen av dammar. 11/16

Motsvarande frågor om behov av tillsynsvägledning begärdes inte in i 2014 års inrapportering. I avsnitt 4, Diskussion om tillsynsvägledning, finns däremot en sammanställning om länsstyrelsernas tillsynsvägledningsbehov. Uppgifterna har hämtats från länsstyrelsernas Planer för arbetet med dammsäkerhetsklassificering som inlämnades till Svenska kraftnät under hösten 2014. Svenska kraftnät kommenterar i avsnittet länsstyrelsernas frågeställningar. 3 Diskussion om tillsynen Den nya regleringen av dammsäkerhet trädde i kraft vid halvårsskiftet 2014. Vid granskning och analys av de sammanställda uppgifterna om länsstyrelsernas utförda tillsyn för 2015 kan inte Svenska kraftnät se att tillsynen ökat i omfattning, jämfört med tidigare års inrapporteringar. 3.1 Utförd tillsyn, händelsestyrd och planerad Samtliga län har skickat in uppgifter om övrig vattenverksamhetstillsyn. Blekinge län, som har minst en damm i konsekvensklass klass 1 enligt RIDAS, har dock inte lämnat några uppgifter om utförd dammsäkerhetstillsyn. I uppföljningen av 2014 års tillsyn har Svenska kraftnät observerat att ett län (Värmland) felaktigt rapporterat in uppdatering av dammregister som utförd dammsäkerhetstillsyn. Visserligen är förekomsten av dammregister en förutsättning för att kunna bedriva tillsyn av dammarna i fråga, men detta rör inte specifikt dammsäkerhet utan även all övrig vattenverksamhetstillsyn för dammarna. Felrapporteringen har inte handlat om några få timmar eller ärenden av den planerade/egeninitierade tillsynen utan utgör så mycket som ca hälften av hela landets tid för planerad dammsäkerhetstillsyn under 2014 samt tre fjärdedelar av alla planerade dammsäkerhetsärenden. Vid sammanställningen av statistiken för dammsäkerhet har Svenska kraftnät därför inte tagit med dessa uppgifter. 2014 års inrapporterade (och korrigerade) uppgifter visar att tiden för den utförda tillsynen och antalet dammsäkerhetsärenden i stort sett ligger på samma nivå som för år 2013. Länsstyrelserna har även rapporterat att ungefär lika många årsarbetskrafter använts för händelsestyrd som för planerad tillsyn. Inga större förändringar har skett jämfört med år 2013. Länsstyrelsernas inrapporterade uppgifter kan upplevas som svårtydda och ibland motsägelsefulla. Vissa län rapporterar t.ex. att ett relativt stort antal timmar lagts ner på händelsestyrd respektive planerad tillsyn, utan att några ärenden registrerats för 12/16

motsvarande tillsyn. Det kan finnas olika förklaringar till detta varav en skulle kunna vara att tid som förs på t.ex. planering och kunskapsinhämtning av dammsäkerhet inte förts på något specifikt ärende. Då nya rapporteringsrutiner införs tar det dessutom tid innan de sätter sig och upplevs som allmänt kända. Det är först från och med 2013 som dammsäkerhetstillsyn haft egna VÄS-koder. Tiden för dammsäkerhetstillsyn fördes innan dess på allmän vattenverksamhetstillsyn. Att ärendena registreras i Platina med en tresiffrig VÄS-kod är en svaghet, en kompletterande ärendekod behövs för att belysa vilken typ av ärende som registrerats. I framtiden behöver en konsekvent ärenderubricering användas vid inregistreringen i Platina, eftersom användandet av de speciella ärendefraserna är nödvändiga för att någon enkel form av uppföljning ska möjliggöras. De tillsynsvägledande myndigheternas roll är att verka för likhet i tillsynen över landet, men det är länsstyrelserna själva som är ansvariga för systemet med standardiserade ärendemeningar och att det används. Det är uppenbart att metoden att ta ut data från två helt separata rapporteringssystem, Agresso och Platina, är ett tungrott system som inte alltid fungerar på önskat sätt i detta sammanhang. Att handläggarna har olika kunskap om och syn på vad som utgör dammsäkerhet är en annan bidragande faktor. Åtgärder på t.ex. avbördningsanordningar kan av en handläggare uppfattas som dammsäkerhetshöjande åtgärder medan en annan handläggare uppfattar samma åtgärder som allmän vattenverksamhet. Att en över- eller underdämning i vissa fall kan utgöra en dammsäkerhetsaspekt är kanske inte heller uppenbart för vissa handläggare, utan ärendet kan komma att registreras under en annan ärenderubrik. Gränsdragningarna mellan vad som ska uppfattas som dammsäkerhetstillsyn eller övrig vattenverksamhetstillsyn är svåra, och det är ofta omöjligt att ange vad som är exakt rätt eller fel. Bedömning får ske från fall till fall. 3.2 Tillsyn inom länen Antalet dammar som är viktiga ur dammsäkerhetssynpunkt varierar kraftigt i landet, och det vore rimligt att län med många dammar i höga konsekvensklasser enligt RI DAS även skulle ansätta mer tid för dammsäkerhetstillsyn. (För närmare information om fördelningen av antalet konsekvensklassade dammar i olika län hänvisas till Svenska kraftnäts rapport med sammanställning av årsrapportering). De redovisade skillnaderna avseende tid och antalet ärenden mellan länen följer dock inte alltid antalet dammar i höga konsekvensklasser enligt RIDAS. I vilken utsträckning olikheter i den totala mängden av tillgängliga resurser, och de nödvändiga prioriteringar som följer av detta, respektive om man har olika syn på vad 13/16

som utgör dammsäkerhet eller allmän vattenverksamhet är svårt att uttala sig om. Att man har olika syn mellan länen på vilken sorts tillsyn som bör prioriteras är säkert förekommande. Mer ekonomiska resurser kommer emellertid att tillföras länsstyrelserna i och med att ägarna till dammar som placerats i en dammsäkerhetsklass även kommer att hetala årliga tillsynsavgifter. Då länsstyrelserna kommer att få disponera tillsynsavgifterna (se avsnittet om tillsynsavgifter här nedan) bör detta leda till dammsäkerhetstillsynen av dammar med betydande konsekvenser vid ett dammhaveri får ökade resurser och att den utförda tillsynen därmed ökar. För närvarande används enbart ca 1,2 årsarbetskrafter för dammsäkerhetstillsyn, vilket hör ställas mot de bedömningar som angavs i utredningen "Dammsäkerhet - tydliga regler och effektiv tillsyn" SOU 2012:46). I utredningen framfördes att det uppskattningsvis krävs ca sju årsarbetskrafter för att bedriva dammsäkerhetstillsyn vid Sveriges största dammar. 3.3 Tillsynsavgifter Debitering av avgifter för dammsäkerhetstillsyn har enbart gjorts vid tolv tillfällen under 2014, varav elva i ett och samma län (Västerbotten). En bidragande orsak till att detta inte görs mer än undantagsvis kan vara att den administrativa bördan för länsstyrelsen bedöms som större än den ekonomiska vinsten, då länsstyrelserna inte direkt får ta del av dessa medel. Att inte ta ut tillsynsavgifter för vattenverksamheter innebär dock att staten på så sätt går miste om dessa intäkter. I och med den nya dammsäkerhetsregleringen kommer ägare av dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C att hetala en årlig avgift för dammsäkerhetstillsyn. Systemet införs successivt under perioden 2015-2018 i takt med att dammarna klassificeras i en dammsäkerhetsklass, och avgiften kommer att debiteras från och med året efter det att beslut om dammsäkerhetsklass fattats. Avgifterna för dammsäkerhetstillsyn enlighet förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB kommer enligt förordning om länsstyrelseinstruktion (2007:825 66 punkt 3) att få disponeras av den länsstyrelse som utför tillsynen. 4 Diskussion om tillsynsvägledning Länsstyrelserna har i samband med inlämnadet av Planer för arbetet med dammsäkerhetsklassificering till Svenska kraftnät framfört önskemål om vilka frågor och ämnen 14/16

som man helst önskade få vägledning kring. Svenska kraftnät kommenterar här dessa önskemål. 1 Hjälp önskas från Svenska kraftnät för att ta fram ett informationsbrev om det nya regelverket för dammsäkerhet till dammägarna Svenska kraftnät tog under hösten 2014 fram ett informationsbrev till dammägarna som skickades ut till samtliga länsstyrelser för att kunna bifogas länsstyrelsernas egna informationsbrev. Svenska kraftnäts informationsbrev innehöll en översiktlig genomgång av det nya regelverket inklusive tidpunkter för när dammägarna berördes av det nya regelverket avseende att lämna in dammsäkerhetsklassificeringsutredningar och förslag till dammsäkerhetsklass. 2 Vägledning önskas om krav på innehåll och tillvägagångssätt vid konsekvensutredning Svenska kraftnät har under 2015 meddelat föreskrifter (Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordning (2014:214) om dammsäkerhet). Ett vägledande dokument "Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering" har även tagits fram, liksom ett mer länsstyrelsespecifikt vägledningsmaterial" Dammsäkerhetsklassificering, Tillsynsvägledning - Frågor och svar". Föreskrifter och vägledningar kan laddas ner från Svenska kraftnäts hemsida www.svk.se/dammsakerhet. 3 Hur ska kulturmiljöhistoriska intressen, miljöskada och ekonomisk skada bedömas i samband med beslut om dammsäkerhetsklass? Se vägledningar enl punkt 2 ovan. I vägledningen "Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering" ingår bl.a. kapitel om hur riksintressen för kulturmiljö, miljöskada och ekonomisk skada kan bedömas. Svenska kraftnät kommer även att under hösten 2015 att anordna en workshop för handläggare i län med dammar som konsekvensklassats i klass 1+ enligt RIDAS. Längre fram, troligen efter årsskiftet 2016 kommer workshops att ordnas för handläggare. Under dessa workshops kommer bl.a. ovanstående bedömningar att tas upp till diskussion. 4 Hjälp önskas från Svenska kraftnät beträffande hur beslut om dammsäkerhetsklass ska formuleras. Svenska kraftnät kommer under hösten 2015 att ta fram ett förslag på hur ett beslut om dammsäkerhetsklass kan formuleras. 15/16

Flera länsstyrelser har påpekat att tillsynsvägledning är särskilt viktig t för län med få dammar, och önskar att Svenska kraftnät ska kunna fungera som bollplank åt handläggarna Svenska kraftnät strävar efter att bedriva en aktiv tillsynsvägledning dels genom att ta fram relevanta vägledningsmaterial, dels genom att i tillämpliga fall fungera som diskussionspartner och bollplank till de länsstyrelser som så önskar och har behov av detta. Farhågorfi-amförs beträffande det faktum att ett okänt antal dammar omfattas av de nya reglerna... En inventering av dammar och som uppfyller de i dammsäkerhetsförordningens angivna mått för att konsekvensutredas, dvs sådana dammanläggningar där minst en damm har en dammhöj d om minst fem meter eller där ett dammhaveri skulle kunna innebära att det vid haveripunkten strömmar ut mer än 100 ooo nd vatten eller blandningar av vatten och annat material utförs för närvarande av SMHI på uppdrag av Svenska kraftnät. Vägledning till länsstyrelsen kommer att ges under hösten 2015. Tillsynsvägledning önskas avseenden hantering av sekretessfrågor. Beträffande tillsynsvägledning avseenden hantering av sekretessfrågor har frågan dels tagits upp i Svenska kraftnäts Handbok Dammsäkerhet, dels i vägledningen "Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering". Svenska kraftnät har ett tillsynsvägledningsansvar för dammsäkerhetsfrågor enligt miljöbalkens kapitel 11. Eftersom Svenska kraftnät inte har tillsynsvägledningsansvar för Tryckfrihetsförordningen eller Offentlighets- och sekretesslagen planeras i dagsläget ingen ytterligare handledning beträffande sekretessfrågorna att tas fram. 16/16