Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50)
Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden som utgör grund för skillnaderna Stimulera till debatt om hur jämställdhet i arbetslivet kan främjas Lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet och minska lönegapet mellan kvinnor och män.
Delegationens ledamöter Anna Hedborg, ordförande Anders Knape Anki Elken Charlotta Undén Christer Ågren Elisabeth Thand Ringqvist Fredrik Hillelson Karl-Petter Thorwaldsson Lena Abrahamsson Lena Granqvist Peter Munck af Rosenschöld Sineva Ribeiro
Forskningsantologier Lönsamt arbete familjeansvarets fördelning och konsekvenser (SOU 2014:28) Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet (SOU 2014:30) Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet (SOU 2014:34) Jämställdhet i socialförsäkringen? (SOU 2014:74) Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv (SOU 2014:80) Yrke, karriär och lön kvinnors och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden (SOU 2014:81)
Hur jämställt är arbetslivet?
Andel kvinnor på olika positioner 2000-2013
Tiden på arbetet
Kvinnor Män Sysselsättningsgrad: 78 % 82 % Deltid: 30 % 11 %
Orsaker till deltid 2014
Föräldrars deltidsarbete 2013 Andel kvinnor resp. män som arbetar deltid utifrån antal barn och yngsta barnets ålder
Mäns andel av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning
Mammors uttag av föräldraledighetsdagar respektive föräldrapenningdagar fram till barnets tvåårsdag Pappors uttag av föräldraledighetsdagar respektive föräldrapenningdagar fram till barnets tvåårsdag Observera att värdeaxlarna har olika skalor i de två diagrammen.
Sjukskrivningar
Arbetsorsakade besvär Stress och psykiska påfrestningar är de vanligaste arbetsorsakade besvären bland kvinnor. Ökar! Män drabbas fortfarande oftare av fysiska besvär. Likadana arbetsuppgifter ger samma besvär hos kvinnor och män
Besvär till följd av stress/psykiska påfrestningar
Ersättningen för arbete
Lön och yrke 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 19 000 24 000 29 000 34 000 39 000 44 000 49 000 54 000 59 000 64 000 Manligt dominerade yrken Kvinnligt dominerade yrken Könsbalanserade yrken
Löneskillnad 2015: 12,5 % (rålönegap) 4,6 % (standardvägt)
Långsiktiga konsekvenser
3 600 000 358 000 000 000
Vad beror löneskillnaderna på? Horisontell och vertikal segregering? Otillräcklig information i lönestatistiken? Olika principer för lönebildning? Utbud och efterfrågan? Skillnader i värdering och bedömning?
Olika sektorer? Anställda 20-64 år efter sektor 2014 Antal i 1 000-tal, procentuell fördelning och könsfördelning (%) Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal Procent Antal Procent Kvinnor Män Kommuner 606 30 183 9 77 23 Landsting 194 10 55 3 78 22 Stat 132 7 132 6 50 50 Privat 1 069 53 1 639 82 39 61 Totalt 2 000 100 2 009 100 50 50
Olika positioner? Andel män Sektor Alla anställda Chefer Stat 50 56 Landsting 21 28 Kommunal 22 34 Privat 61 72
Lika lön för lika eller likvärdigt arbete eller likvärdig lön i likvärdiga yrken?
Ingående faktorer Fysiska förhållanden Psykiska förhållanden Utbildning Ansvar för planering, utveckling, resultat Problemlösning Sociala färdigheter
Skillnad i medellön mellan det största kvinno- och mansdominerade yrket i varje grupp
Lön efter ålder
Lön efter ålder
Lön efter ålder
~ 65 000 000 000
Skillnader i bedömning och faktiska arbetsvillkor?
Förklaringar på organisationsnivå Alla gillar killar! (Homosocialitet och heterosocialitet) Man gillar det man begriper! (Kompetens- och meritvärdering) Fria tyglar och stränga ramar (Arbetsvillkor)
Vad göra?
Busenkelt! 1. Fokusera på organisationen och villkoren 2. Kartlägg 3. Analysera 4. Prioritera 5. Förändra 6. Klart!
Men Att jobba med jämställdhet på arbetsplatser är att arbeta med förändring och omfördela makt. Organisationsförändringar skapar därför oro och möter motstånd.
Motstånd Aktivt uttalanden och/eller handlingar som motarbetar, ifrågasätter, underminerar. Passivt aktiv okunskap, inget händer. Utövas av både kvinnor och män.
Vanliga (negativa) föreställningar om jämställdhet Jämställdhet rör inte mig/oss. Jämställdhet är en generationsfråga. Jämställdhet innebär diskriminering av män. Jämställdhet handlar om att hjälpa kvinnor. Underkänner frågan/problemet. Kan leda till både passivt och aktivt motstånd. Bemöts med kunskap!
Hur hantera dessa föreställningar? För att kunna förända en ordning är det bra att först synliggöra den. a) Siffror och statistik både generell och organisationsspecifik. (Befintliga data, enkäter.) b) Kvalitativa aspekter värderingar, bemötande, förväntningar, informella nätverk etc. (Befintliga data, observationer, intervjuer.)
Varning! Så fort man inte tänker gör man som vanligt. Jämställdhet är fortfarande inte särskilt vanligt. Stor risk för organisatoriska återställare. Lägstanivån sätter ofta nivån. (Alla ska med men inte nödvändigtvis på allt och hela tiden. Våga gå före!)
Tack! malin. wreder@lo.se