Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1
EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt Norge, Island och Schweiz ingår. SILC används av EU som ett verktyg för att undersöka inkomst- och levnadsförhållanden. Statistiken finns tillgänglig på Eurostats hemsida under länken nedan: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/i ncome_social_inclusion_living_conditions/data/ma in_tables 2
EU-SILC Bakgrund SILC har funnits sedan 2004. Från och med 2008 är SILC integrerad med Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Rapporten Boendesituationen i Europa (maj 2011) är den första rapporten som bygger på data från SILC som publicerats i Sverige. Från och med 2011 finns en ambition från SCB:s sida att publicera internationella jämförelser utifrån SILC- undersökningen. 3
EU-SILC Bakgrund Individer 16 år eller äldre ingår i undersökningen. Ungefär 240 000 hushåll och 494 000 individer ingår i undersökningen 2009. I Sverige deltar ca 9000 hushåll och 13 000 individer. 4
Syfte med studien Ge nya perspektiv på boendesituationen i Sverige. Uppmärksamma de stora skillnader i boendesituation (boendestandard, trångboddhet, andel kvarboende unga vuxna) som föreligger mellan länderna, framförallt mellan östra och västra Europa. Redovisa skillnader i boendestandard mellan olika grupper inom länder. Redovisa utvecklingen av trångboddhet i Sverige för åren 1980-2010. 5
Boendestandard - stora skillnader mellan östra och västra Europa Definition grundläggande boendestandard: Tillgång till spolande toalett, badrum, inga sprickor i fönster/väggar/tak samt tillräckligt ljust i bostaden I ett par länder saknas tillgång till spolande toalett och/eller badrum i bostaden. Problem med läckande tak eller trasiga fönster förekommer också i en stor andel hem, framförallt i de östeuropeiska länderna. Ungefär 20 procent av hushållen inom EU upplever åtminstone en brist i bostaden, exempelvis läckande tak. I Sverige är det ungefär 12 procent av hushållen som upplever någon form av brist i bostaden. Det vanligaste problemet i svenska bostäder är läckande tak, sprickor i fönstret eller att det är för mörkt i bostaden. 6
En av fem bostäder i Europa brister i fråga om grundläggande boendestandard 7
Högre BNP i de västeuropeiska länderna Index 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Not: Index värdena avser kvoten för BNP/capita mellan respektive land och genomsnittet för EU27. Snittet för de 27 medlemsländerna motsvarar värdet100. Källa: Eurostat 8
Kvot Låg inkomstspridning i länder med god boendestandard 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Not: Kvoten avser relationen mellan den femtedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna jämfört med den femtedel som har de lägsta inkomsterna Källa : Eurostat 9
Boendestandard Störst förbättringar bland EU:s nya medlemsländer i östra Europa. Färre hushåll idag upplever brister i sin bostad jämfört med 2005. Inga stora skillnader mellan män och kvinnor generellt sett. Länder med hög BNP/capita och en relativt jämn inkomstfördelning uppvisar också en hög boendestandard. 10
Trångboddhet - skillnader såväl mellan som inom länder Trångbodd enligt Norm 3: Mer än en boende per rum (sovrum) exklusive kök och vardagsrum. Närmare hälften av individerna i östra Europa var trångbodda år 2009. Motsvarande andel i västra Europa är 10 procent andel trångbodda, i Sverige var 11 procent trångbodda. Män och kvinnor är trångbodda i ungefär samma utsträckning. Trångboddhet är vanligare bland de som tjänar under 60 procent av medianinkomsten. 11
Över hälften av befolkningen var trångbodd i Lettland, Rumänien och Ungern 2009 Procent 70 Andel trångbodda i befolkningen, 2009 60 50 40 30 20 10 0 Källa : Eurostat 12
Över hälften av befolkningen var trångbodd i Lettland, Rumänien och Ungern 2009 13
Fler trångbodda bland de med lägre inkomster (2009) Procent 80 70 60 50 40 Under 60 procent av medianinkomsten 30 Över 60 procent av medianinkomsten 20 10 0 Ungern Polen Rumänien Lettland Slovakien Litauen Tjeckien Bulgarien Estland Slovenien Italien Grekland EU (27 länder) Österrike Frankrike Portugal Sverige Danmark Luxemburg Tyskland Norge Island Finland Storbritannien Belgien Irland Malta Nederländerna Spanien Cypern Källa :Eurostat 14
Trångboddhet vanligare bland yngre Procent 40 35 30 25 20 15 16-24 25-34 75-84 10 5 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 År Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 15
Vanligare med trångboddhet bland personer med utländsk bakgrund Procent 35 30 25 20 Utländsk bakgrund,utrikesfödda 15 Svensk bakgrund, båda föäldrarna födda i Sverige 10 5 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 År Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 16
Kvarboende unga vuxna i föräldrahemmet I de nordiska länderna flyttar man tidigare till ett eget boende. Unga vuxna i åldern 18-34 år bor kvar hemma relativt länge i östra och södra Europa. Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män. 17
Ovanligt att unga vuxna bor kvar hemma i de nordiska länderna i åldern 25-34 år Procent 60 50 40 30 20 10 0 Slovenien Slovakien Bulgarien Grekland Malta Portugal Italien Polen Rumänien Spanien Ungern Lettland Litauen Tjeckien Cypern EU27 Irland Österrike Luxemburg Estland Storbritannien Belgien Tyskland Island Frankrike Nederländerna Finland Sverige Norge Danmark Källa : Eurostat 18
Andel unga vuxna i åldern 18-34 år som är gifta eller har sambo år 2008 Procent 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor Män 0 Finland Sverige Rumänien Norge Frankrike Island Danmark Bulgarien Luxemburg Belgien Ungern Storbritannien Tjeckien Polen Estland Samtliga EU-länder (27 länder) Österrike Cypern Lettland Spanien Litauen Nederländerna Portugal Tyskland Grekland Italien Slovakien Malta Slovenien Irland Källa : Eurostat 19
I de nordiska länderna inleder man sina eftergymnasiala studier relativt sent Medianåldern för studenter på eftergymnasial nivå är relativt hög i de nordiska länderna. Arbetslöshet är ingen viktig förklaring till varför unga vuxna bor hemma i merparten av länderna. Sverige utmärker sig dock som ett land där arbetslösheten bland kvarboende är relativt hög. 20
Ålder Högre medianålder bland studenter (eftergymnasial utbildning) i de nordiska länderna jämfört med övriga Europa 2008 30 25 20 15 10 5 0 Källa : Eurostat 21
Vanligt med arbetslöshet bland kvarboende unga i Sverige Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Arbetslöshet bland kvarboende Arbetslöshet i hela gruppen 18-34 år Bulgarien Italien Irland Spanien Grekland Ungern Portugal Frankrike Slovenien Samtliga EU- länder (27 länder) Polen Tjeckien Lettland Sverige Belgien Slovakien Tyskland Finland Malta Rumänien Storbritannien Luxemburg Österrike Litauen Danmark Estland Cypern Norge Nederländerna Island Källa: Eurostat 22
Även förvärvsarbetande unga vuxna i Europa bor kvar hemma Majoriteten av de som bor med sina föräldrar uppger att de förvärvsarbetar. Gruppen inaktiva (sjukskrivna, förtidspensionerade etc.) utgör en liten andel av de som är kvarboende i åldern 18-34 år. Andelen arbetslösa bland kvarboende är endast något högre jämfört med samtliga i åldern 18-34 år. I Sverige är däremot arbetslöshet en relativt viktig förklaring till att unga vuxna bor hos föräldrarna. 23
Sammanfattning Lägre boendestandard och en större andel trångbodda i östra Europa jämfört med länderna i väst. Stora skillnader i flera länder, däribland Sverige, ifråga om trångboddhet mellan de som tjänar under respektive över 60 procent av medianinkomsten. En mindre andel av hela befolkningen är trångbodda idag jämfört med för 30 år sedan. Framförallt har trångboddheten minskat i gruppen 75-84 år. 24
Sammanfattning Svårt att hitta enskilda orsaker till varför andelen kvarboende är större i vissa delar av Europa och mindre i andra länder. Kulturella orsaker som inverkar på viljan/möjligheten att flytta är svåra att fånga in. Följande kännetecknar de länder där andelen kvarboende unga vuxna är låg: Hög BNP/capita, jämn inkomstfördelning, unga vuxna flyttar ihop med partner tidigt, hög medianålder bland studenter, låg arbetslöshet. För mer information se rapporten Boendesituationen i Europa Tillgänglig via www.scb.se/ulf under rubriken publikationer 25
Tack för mig! Philip Andö philip.ando@scb.se 26