Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Relevanta dokument
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Effekter av packning på avkastning

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

JORDBEARBETNINGENS ÅRSRAPPORT 2009

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Jordbearbetningsstrategier

Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön!

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

JORDBEARBETNINGSAVDELNINGENS ÅRSRAPPORT 2000

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem

RAPPORTER FRAN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Sammanfattning. Inledning

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

APPORTER FRÅN ORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Mål och syfte. Variabler

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Räkna med vallen i växtföljden

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Strip till för täta radavstånd

JORDBEARBETNINGSA VDELNINGENS

De skånska odlingssystemförsöken

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Utnyttja restkvävet i marken

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Fasta körspår skördepotential och effekt på markstruktur Lena Holm 1, Ararso Etana 2, Johan Arvidsson 2, Louice Lejon, Marie Andersson

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Swedish University of Agricultural Sciences, S Uppsala Department of Soil and Environment

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Studier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök SAMMANFATTNING

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Transkript:

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste grödor: Höstvete (vintervhede) Vårkorn (vårbyg) Havre Oljeväxter (oliefrö raps) Sockerbetor (Skåne) Främst unga, sedimentära leror Moränjordar i söder (Skåne)

Södra Sverige för 11 000 år sedan

Bearbetningssystem grundtyper Vändande bearbetning Icke-vändande bearbetning Direktsådd Vändskiveplog (ca 20 cm) Plöjningsfri odling 5+ cm 75 % 23 % 1-2 %

Frågor Hur förändras marken? Vad händer på olika jordar? Hur går det till olika grödor? Bearbetningsdjup? Direktsådd? Varje år eller plöja ibland?

Finns ett flertal långliggande försök med plöjningsfri odling i Sverige Ex. R2-4007, Vipängen, Ultuna Jordart: styv lera. Startades 1974 Har följande led: Plöjning Tallrik (5-10 cm), plöjning vart fjärde år Kult. (15-20 cm), plöjning vart fjärde år Tallrik (5-10 cm), aldrig plöjning Kultivator (15-20 cm), aldrig plöjning

Vad utmärker mark som ej plöjs? Stor mängd skörderester på ytan Högre mullhalt i ytan Stabila aggregat Förtätat matjordsskikt Etablering? Kan minska rottillväxt Bättre vattentransport vid torka Kontinuerliga porer

Infiltration Ultuna 7-12 cm

Rotstudier Ultuna

Rotlängd Ultuna 2010 10-20 cm

Vad händer med avkastningen om vi slutar plöja?

Skörd i ett långliggande försök med plöjningsfri odling på Ultuna Jordart: styv lera. Startades 1974 Genomsnitt för 34 försöksår Skörd (relativtal) Plöjning 100 Tallrik (5-10 cm) 104

Relativskörd plöjningsfritt som funktion av lerhalt (plöjning=100).resultat från 833 försöksår 1983-2011

Relativ skörd (plöjning=100) för olika grödor i plöjningsfri odling 1983-2011 Antal försök Rel. skörd Alla 897 98 Höstvete 292 97 Vårvete 45 102 Korn 258 100 Havre 127 98 Höstoljeväxter 50 96 Våroljeväxter 70 99 Ärter 16 90 Sockerbetor 25 95 Potatis 14 96

Bearbetningsdjup i plöjningsfri odling

Trender i plöjningsfri odling Kombination av redskap Kraftigare, stelare pinnar Ökat bearbetningsdjup Mera arbete i varje överfart Högre körhastighet Högt dragkraftsbehov, stora traktorer!

Dieselförbrukning för grundbearbetning Diesel, l/ha A=Plöjning 21 B=Kultivator till 10 cm, 2 ggr 13 C=Kultivator till 15 cm, 2 ggr 21 D=Kultivator till 20 cm, 2 ggr 37 E=Tallriksredskap 2 ggr 11

Skörd i långliggande försök med plöjningsfri odling R2-4007, Vipängen, Ultuna Plöjning 100 Tallrik (5-10 cm), aldrig plöjning 104 Kultivator (15-20 cm), aldrig plöjning 103

Relativ skörd för olika bearbetningsdjup 2006-2011 (plöjning=100) Försöksår 55 93 Kultivator 15-20 cm 99 98 Kultivator 5-10 cm 99 99 Tallrik 5-10 cm disc-press 97

Direktsådd något för Norden?

Tillämpning av direktsådd i världen (miljoner ha)

Omfattning av Conservation Agriculture (direktsådd) i världen (tot 105 milj.ha) Canada 13 USA 27 Europa 1 Asien 3 Afrika 0,4 Brasilien 26 Argentina 20 Australien 12

14 Juni 2009

Största problem vid direktsådd i Sverige 1. Etablering (framförallt vårsäd) 2. Ogräs

Relativ skörd (plöjning=100) för olika grödor i plöjningsfri odling och direktsådd 1983-2011 Plöjningsfri odling Försök Rel. skörd Direktsådd Försök Rel. skörd Alla 897 98 225 91 Höstvete 292 97 124 94 Vårvete 45 102 10 81 Korn 258 100 44 89 Havre 127 98 20 94 Höstoljeväxter 50 96 9 90 Våroljeväxter 70 99 10 80 Ärter 16 90 4 61 Sockerbetor 25 95 3 81 Potatis 14 96 1 96

Betydelse av förfrukt

Relativ skörd (plöjning=100) för höstvete i plöjningsfri odling och direktsådd med olika förfrukter (foregående afgröde) Plöjningsfri odling Antal Rel. skörd Direktsådd Antal Rel. skörd Förfrukt: Höstvete 84 94 6 86 Vårvete 6 99 2 63 Korn 40 96 23 87 Havre 24 96 22 95 Oljeväxter 98 100 52 96 Ärter 23 100 12 95

Trender i långliggande försök Aldrig plöjning eller plöjning ibland?

Skördetrend i långliggande försök R2-4007 på Ultuna B=plöjning ibland, C=aldrig plöjning

Skördetrend i sammanlagt 11 försök med plöjningsfri odling

Relativ skörd i försök med kontinuerlig plöjningsfri odling, och med plöjning vissa år 7 platser, sammanlagt 116 försöksår Plöjt varje år 100 Plöjt vissa år 102 Aldrig plöjt 99

Slutsatser Plöjt - plöjningsfritt ungefär samma avkastning från 15 % ler. Störst problem dåliga växtföljder Bäst med spannmål, sämst i ärter, potatis och sockerbetor Ingen högre skörd för djupare bearbetning. Bearbetningsdjup främst beroende på halmmängd. Högre skörd med kultivator än enbart tallrik (disc-press) Direktsådd sämre etablering och skörd, speciellt vårgrödor Ingen skördehöjning med tiden Växla mellan plöjt och plöjningsfritt fungerar!

Fasta körspår CTF?

Svenska försök med CTF Två försök startade 2010, skörd 2011 och 2012 Ett på Ultuna. ett på Alnarp Grund plöjningsfri odling, med och utan CTF Djup plöjningsfri odling, med och utan CTF Direktsådd, med och utan CTF

Resultat från Ultuna och Lönnstorp. 4 skördar 2011-2012 Slumpmässig körning 100 CTF, opackat 94 CTF, spår 102

Relativ skörd i serie R2-4017, ett försök på styv lera på Lanna i Västergötland, 1993-2009 Konv., halm kvar, ingen stubb 100 Direktsådd, halm kvar 84 Direktsådd, halm bort, 84 Ytlig bearbetning, halm kvar 94 Ytlig bearbetning, halm bort 100

Mask med grävmetoden

Mask med formalinmetoden

Stor daggmask på Ultuna 12 10 Maskar/m 2 8 6 4 2 Plöjd varje år Plöjd vissa år Aldrig plöjd 0 0-10cm 10-20cm

Reducerad bearbetning miljöeffekter Bearbetningssystemet kommer bl.a. att påverka Avkastning Energiåtgång Kolinlagring Markens framtida kvalité Bekämpningmedelsanvändning Utlakning av kväve, fosfor och bekämpningsmedel Foto: Visa Nuutinen MTT

Kan reducerad bearbetning lösa klimatfrågan? Ökad kolinlagring av direktsådd i olika delar av Nordamerika Nordvästra 0,27 Nordöstra -0,07 Centrala 0,48 Sydvästra 0,30 Sydöstra 0,42 Ton C/ha år Källa Soil Tillage Res., Vol. 83, 2005

Inledande svenska försök Hypotes: Reducerad bearbetning minskar mineralisering av kol, och ökar därmed mängden organiskt material i marken Mätningar i 5 svenska försök med konventionell och reducerad bearbetning, främst olika plöjningsdjup, 15-20 år efter försökens start. Sammanlagda mängden organiskt material bestämdes för olika skikt till ca 30 cm djup

Resultat Mängd organiskt bundet kol (Mg/ha) Djup bearbetning 84.7 Reducerad bearbetning 82.7 Soil & Tillage Res., Etana m.fl. (1999)

Effekt av plöjningsfri odling på pesticidtransport Mätningar på minilysimetrar från två långliggande försök på Ultuna Hypotes: ökat läckage i reducerade system pga kontinuerliga makroporer

Koncentration av isoproturon i dräneringsvatten på Ultuna R2-4007 (styv lera) och Säby (lättlera) Källa: Larsbo m.fl. Soil Tillage Res., in press

Koncentration av fosfor i dräneringsvatten 0,2 Totalfosfor 0,16 0,12 0,08 0,04 0 Plöjning Direktsådd

Markens kvalité på lång sikt Risken för alvpackning?

Sammanfattning (svenska förhållanden) Minskad bearbetning Avkastning (0) Energiåtgång + Markens framtida kvalité + Bekämpningmedelsanvändning - Kolinlagring (0) Kväveutlakning + Fosforutlakning (+) Bekämpningsmedelsutlakning (-) Ekonomi? +=positiv effekt -=negativ effekt

Vart är vi på väg? Styrs framförallt av Politiska beslut Konsumenternas preferenser Ekonomiska förutsättningar Forskningen? Bearbetningsintensitet Direktsådd GM-grödor? Plöjningsfri odling Ekologiskt jordbruk

Fördelar och nackdelar med mark som ej plöjts Fördelar Minskad avdunstning, skorpbildning och igenslamning. God ledningsförmåga i packad jord under torra förhållanden Hög biologisk aktivitet (ex. daggmaskar) Ökad genomsläpplighet i gamla plogsulan Nackdelar Långsam upptorkning, lägre marktemperatur, växtpatogener i halm, såtekniska problem Ev. låg genomsläpplighet i packad jord Försämrad rotutveckling i matjorden Ökad ogräsförekomst

Relativskörd i försök med plöjningsfri odling 1986-2011 (plöjning=100) Gröda Försöksår Rel. skörd Vårvete 44 102 Korn 242 99 Höstvete 284 97 Vårraps 63 99 Havre 94 98 Höstraps 47 96 Sockerbetor 23 95 Potatis 11 95 Ärter 15 90

Skörderesultat höstvete med olika förfrukter (foregående afgröde), 1986-2008 Förfrukt Skördeår Plöjningsfritt (plöjt=100) Samtliga 225 97 Korn 24 97 Höstvete 84 95 Vårvete 3 93 Havre 20 96 Oljeväxter 60 101 Ärter 17 98 Andra grödor 17 97

Skörderesultat direktsådd, olika grödor, 1983-2009 Gröda Rel, skörd Skördeår (plöjning= 100) Korn 88 44 Höstvete 95 127 Vårvete 81 10 Havre 91 22 Oljeväxter 88 16 Ärter 64 5

Skörderesultat direktsådd höstvete efter olika förfrukter, 1983-2009 Förfrukt Rel, skörd Skördeår Standard- (plöjning= 100) avvikelse Alla 95 127 15 Höstvete 86 6 18 Korn 91 22 22 Havre 96 17 17 Oljeväxter 97 58 8 Ärter 101 16 16

Något om markfysikaliska skillnader plöjt-plöjningsfritt -direktsådd

Exempel från en serie: R2-4140, Ultuna, lättlera, startat 2006 Plöjning Grund plöjning Kultivator grunt (5-10 cm) Kultivator djupt (15-20 cm) Carrier (tallrik) 5 cm Direktsådd

Mätning Ultuna 2010

Skördetrend i långliggande försök R2-4008 på Lönnstorp B=plöjning ibland, C=aldrig plöjning (jordart:lättlera)