Årsredovisning Dnr

Årsredovisning 2014 2015-02-23 Dnr 2015-46

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultatredovisning 3 Polaråret 2014 3 Organisation och verksamhetsstyrning 4 Resultatredovisningens indelning 5 Intäkter och kostnader 5 Återrapporteringskraven 8 Planering av svensk polarforskning 12 Internationellt samarbete 14 Miljö 15 Kommunikation 16 Forskningsinfrastruktur 18 Forskningsexpeditioner 19 BILAGA 1, Forskningsprojekt vid Abisko naturvetenskapliga station 28 BILAGA 2, Genomförda expeditioner 2010 2013 32 SWEDARP 32 SWEDARCTIC 34 Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Anslagsredovisning 40 Tilläggsupplysningar och noter 41 Tilläggsupplysningar 41 Noter 44 Sammanställning över väsentliga uppgifter 49 Undertecknande 50 Sida 2 av 50

Resultatredovisning Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja förutsättningar för och samordna svensk polarforskning och utveckling i polarområdena. Vår vision är att bidra till att polarforskning av hög kvalitet genomförs, sprids och används i samhället. Det sker genom att erbjuda förutsättningar för forskning i polarområdena, bistå med expertstöd inom det polara området och öka medvetenheten om polarområdena och polarforskning. Årsredovisningen är myndighetens återrapportering till regeringen och i den ska verksamhetens resultat redovisas och kommenteras i förhållande till myndighetens instruktion och regleringsbrev. Enligt regleringsbrevet för år 2014 ska återrapporteringen inom de olika verksamheterna där så är möjligt ske i form av tidsserier över de fem senaste budgetåren. Polaråret 2014 Ett av Polarforskningssekretariatets viktigaste uppdrag är att planera och genomföra forskningsexpeditioner. Det största engagemanget för sekretariatet under år 2014 har varit SWERUS-C3 som genomfördes med isbrytaren Oden under 100 dagar i Arktis. Med ett 80-tal forskare från 14 nationer är det den största marina satsningen i Arktis som Sverige gjort på många år. Polarforskningssekretariatet ansvarar för infrastruktur för polarforskning. Abisko naturvetenskapliga station är ett tydligt exempel som fortsätter att skapa stort intresse i forskarsamhället. Över 60 procent av de besökande forskarna kommer från internationella lärosäten något som stärker Sverige som internationell forskningsaktör. Under året har arbetet fortsatt med att öka nätverket inom och samverkan med forskarsamhället. Planeringen har fortsatt för etableringen av en rådgivande vetenskaplig gruppering för sekretariatet. Polarforskningssekretariatets stöd för polarforskning som inte kräver eget fältarbete har utvecklats, bland annat genom värdskapet för det Mistrafinansierade forskningsprogrammet Mistra Arctic Futures in a Global Context. Engagemanget i programmet har varit positivt för utvecklingen av sekretariatets kontakter med nätverk inom den samhällsvetenskapliga och humanistiska polarforskningen. I det internationella arbetet har sekretariatet fortsatt med hög ambitionsnivå och deltagit aktivt i flera internationella polarorganisationer. Av de länder som sekretariatet har ett utvecklat samarbete med har USA under året intagit en särställning. Konkreta utökade samarbeten har etablerats både kring isbrytaren Oden och vid Abisko naturvetenskapliga station. Sekretariatets arbete med att utöka sitt nätverk och sin samverkan med forskning som är innovationsinriktad och industrinära har fortsatt under året. Bland annat har sekretariatet tecknat samarbetsavtal rörande OffshoreVäst, ett konsortium av företag och forskningsaktörer. OffshoreVäst stöds finansiellt av bland annat Vinnova. Under en söndag i november arrangerade sekretariatet Öppet skepp på isbrytaren Oden i Stockholms hamn i samarbete med Sjöfartsverket. Nära 3000 intresserade kom. Arrangemanget var ett av flera viktiga initiativ sekretariatet genomfört under året för att kommunicera betydelsen av svensk polarforskning. Sida 3 av 50

Den interna organisationsutvecklingen har fortsatt i syfte att förbättra sekretariatets förmåga att främja svensk polarforskning. Under året har organisationen setts över och en ny organisatorisk indelning trädde i kraft den 1 januari 2015. Organisation och verksamhetsstyrning Ledning och organisation Polarforskningssekretariatet är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd som regeringen utsett för en bestämd period. Regeringen utsåg sex ledamöter till rådet. Nuvarande period för insynsrådet är från och med den 23 januari 2014 till och med den 31 december 2016. Insynsrådet har under året haft fyra möten där man bland annat behandlat strategiska frågor för myndigheten såsom framtida internationella samarbeten, utvecklingen av forskningsinfrastrukturen Oden samt den aktuella expeditionen SWERUS-C3. Myndigheten har från och med år 2011 till och med år 2014 varit organiserad i fem enheter; Enheten för forskningsplanering, Enheten för forskningsinfrastruktur, Abisko naturvetenskapliga station, Kommunikationsenheten och Enheten för verksamhets- och ledningsstöd. Föreståndaren och enhetscheferna bildade tillsammans med seniorrådgivarna myndighetens ledningsgrupp. Under året har en översyn av organisationen gjorts. Den enhetsstruktur som myndigheten haft har bidragit till tydlighet i ansvarsfördelning, men också till begränsningar i internt samarbete och kommunikation. Yttre faktorer, så som minskat intresse från forskarna att utnyttja infrastrukturplattformarna Wasa och Svea, bidrar också till att organisationen behöver förändras. Den nya organisationsstrukturen gäller från och med 1 januari 2015 och innebär att myndigheten delas in i fyra enheter: Enheten för marin forskning och innovationer, Enheten för terrester forskning, Kommunikationsenheten och Enheten för verksamhetsstyrning. Under året har arbetet fortsatt för att etablera en rådgivande vetenskaplig gruppering för sekretariatet. Myndighetsintern verksamhetsutveckling Under året har fakturahanteringssystemet Contempus ersatts av Visma Proceedo och myndigheten har ersatt den tidigare manuella tidredovisningen med elektronisk tidredovisning i lönesystemet Palasso. Följande interna policyers och riktlinjer har tagits fram eller setts över: lönepolicy, inköpspolicy och policy för miljö- och energikrav vid upphandling och inköp. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet har en skyddskommitté bildats på sekretariatet. Miljöarbetet har fortsatt med att avsluta uppföljningen av den miljöutredning av Abisko naturvetenskapliga station som startade år 2012. Den visar att kemikaliehanteringen blivit bättre och att energiförbrukningen minskat mellan åren 2012 och 2013. Även en miljöutredning av myndighetens verksamhet i Stockholm, Rosenvik, har genomförts. Den visar att de två mest betydande miljöaspekterna härrör från energiförbrukningen och tjänsteresorna. Kompetensförsörjning För att säkerställa att myndigheten har adekvat kompetens för sitt uppdrag uppdateras en bemanningsplan kontinuerligt utifrån en samlad bedömning av verksamheten och personalens kompetens. Personalens kompetens finns inom ledning, teknik, kommunikation och naturvetenskapliga ämnen samt ekonomi, Sida 4 av 50

personal och administration. I december 2014 (2013) uppgick sekretariatets personal till 28 (37) personer: 17 (20) kvinnor och 11 (17) män mellan 22 och 66 år. Under året har 4 personer slutat sina tillsvidareanställningar, varav en med anledning av pensionsavgång. Under året har 10 anställda varit helt eller delvis tjänstlediga för föräldraledighet eller för att prova på annat arbete. Motsvarande siffror för år 2013 är 4 som slutat sina tillsvidareanställningar och 11 som varit tjänstlediga. Polarforskningssekretariatet har under år 2014 rekryterat en registrator och en chef till Enheten för verksamhets- och ledningsstöd. I övrigt har personalbehovet under år 2014 möts genom att visstidsanställa ett 15-tal personer för kortare eller längre tid. Behoven av rekrytering under år 2015 beräknas uppgå till tre till fem personer, framförallt inom kärnverksamheten. Individuell fortbildning och kompetensutveckling har fortsatt även detta år. Exempelvis har två personer deltagit i en arbetsmiljöutbildning och en person i en utbildning om risk- och konflikthantering. Tre personer har utbildat sig i navigation, radar, säkerhet m.m. och erhållit fartygsbefälsexamen klass VIII. Till kompetensförsörjningen hör också det fortsatta arbetet med effektivisering och integration samt arbetet med myndighetens mål och strategier. Resultatredovisningens indelning Polarforskningssekretariatets verksamhet styrs av myndighetens instruktion och regleringsbrev. I årsredovisningen ska verksamhetens resultat redovisas och kommenteras i förhållande till instruktion och regleringsbrev. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på kostnader och volym. Sekretariatet har enligt instruktionen flera uppgifter som avser att främja och följa, något som i vissa fall kan vara problematiskt att kvantifiera. I de fall där det är svårt att redovisa volymer sker istället redovisning av prestationer i löpande text. Sedan år 2011 redovisas prestationerna delvis annorlunda än tidigare i och med att infrastrukturerna marina forskningsplattformar och terrestra forskningsplattformar redovisas som egna prestationer. Tidigare ingick dessa i forskningsexpeditionerna, som numera endast innehåller expeditionens direkta kostnader och fördelning av gemensamma kostnader. Abisko naturvetenskapliga station redovisas från och med år 2011. I enlighet med regleringsbrevet ska Polarforskningssekretariatet återrapportera de olika verksamheterna i form av tidsserier över de fem senaste budgetåren där så är möjligt. Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader varierar mellan åren beroende på expeditionsverksamhetens inriktning och omfattning. Forskningssatsningar med omfattande samordning och krävande logistik dominerar. Sekretariatet har under flera år haft möjlighet till stora anslagssparanden, vilket varit en förutsättning för finansiering av omfattande och kostnadskrävande expeditioner. Att denna möjlighet finns kvar även fortsättningsvis är av största vikt för att sekretariatet även i framtiden ska kunna genomföra stora forskningsexpeditioner. För år 2014 uppgick anslagssparandet från tidigare år till drygt 24 miljoner kronor, vilket har använts för att Sida 5 av 50

delfinansiera forskningsexpeditionen SWERUS-C3 till Arktis med isbrytaren Oden under sommaren 2014. Anslagssparandet vid utgången av år 2014 uppgår till ca 3,6 miljoner kronor. Det förklaras bland annat av att en planerad underhållsexpedition till Antarktis skjutits till år 2015 och att sekretariatet har ett kvarvarande rekryteringsbehov som följd av personalavgångar. I enlighet med regleringsbrevet har utgiftsprognoser för anslaget lämnats vid fem tillfällen i informationssystemet Hermes. Ramanslag med anslagssparande 2010 2014 (tkr) Ramanslag 2010 2011 2012 2013 2014 Ramanslag 31 163 36 861 37 378 37 722 38 553 Anslagssparande från föregående år 402 7 493 18 721 18 321 24 116 Disponibelt belopp 31 565 44 354 56 099 56 043 62 669 Förutom ramanslaget utgörs intäkterna av avgifter och bidrag. Intäkter exklusive ramanslag 2010 2014 (tkr) Intäkter 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter av boendet vid Abisko naturvetenskapliga station 0 970 1 032 1 093 1 348 Intäkter av uppdragsverksamhet/ 1) tjänsteexport 60 418 75 242 37 426 18 835 6 Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen 154 1 619 1 237 1 190 1 129 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 49 174 106 206 19 240 Bidrag från statliga myndigheter 2 496 2 497 1 663 1 466 2 114 Bidrag från EU:s institutioner 0 613 1 089 773 1 309 Bidrag från övriga 83 991 1 302 710 526 Finansiella intäkter 1 700 850 583 413 218 Totalt 64 900 82 956 44 438 24 686 25 890 1) Exklusive finansiella intäkter Avgiftsintäkterna härrör framför allt från forskarboende vid Abisko naturvetenskapliga station. Enligt sekretariatets instruktion och regleringsbrev för år 2014 får myndigheten ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för boendet för personal, studenter och gästforskare vid Abisko naturvetenskapliga station. Tidigare år har det ekonomiska målet varit full kostnadstäckning. I samband med det nya ekonomiska målet har avgiftskalkyler och kostnadsberäkningar setts över och samråd med Ekonomistyrningsverket genomförts. Tidigare år har sekretariatet haft betydande uppdragsverksamhet (tjänsteexport). Under år 2014 har ingen tjänsteexport bedrivits. Tjänsteexporten beskrivs närmare i avsnittet Uppdragsverksamhet/tjänsteexport. Polarforskningssekretariatet tar också ut avgifter med stöd av 4 avgiftsförordningen. Avgifter tas ut bland annat för uthyrning av lokaler såsom forskarlabb och aula. Utbildningar och konferenser samt försäljning av trycksaker genererar också intäkter. Övriga intäkter och andra ersättningar omfattar år 2014 bland annat medel (15 miljoner kronor) som härrör från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Dessa medel har Polarforskningssekretariatet erhållit via Stockholms universitet som delfinansiering av forskningsexpeditionen SWERUS-C3. Sida 6 av 50

Bidragen avser olika projekt där sekretariatet antingen har ett värdskap eller ingår som en part i ett samarbete. Kostnader för verksamhetens prestationer Nedan presenteras kostnaderna för verksamheten åren 2011 till 2014 respektive för år 2010. Från och med år 2011 redovisas kostnaderna för infrastrukturen separerade från kostnaden för forskningsexpeditionerna. Verksamhetens kostnader 2011 2014 (tkr) Prestation 2011 2012 2013 2014 Forskningsplanering 2 812 1 959 2 567 3 692 1) Forskningsinfrastruktur 14 404 22 900 22 721 19 082 Forskningsexpeditioner 80 914 46 521 23 737 54 906 Internationellt samarbete 4 230 2 176 3 578 2 945 Miljö 333 209 244 261 Kommunikation 3 079 2 808 2 465 2 372 Externt finansierade projekt och program 1 873 3 909 2 955 3 100 Totalt 107 645 80 482 58 267 86 358 1) Summan omfattar 150 tkr i utbetalade bidrag (se avsnittet transfereringar i resultaträkningen) Verksamhetens kostnader 2010 (tkr) Verksamhet 2010 Forskningsexpeditioner 79 554 Polarveckan 1 721 Internationellt samarbete 3 473 Miljö 166 Kommunikation 5 032 Totalt 89 936 Kostnaden för verksamhetens prestationer varierar kraftigt över tiden när det gäller forskningsexpeditioner. Utfallet för år 2014 förklaras av expeditionen SWERUS-C3 (se avsnittet Forskningsexpeditioner). Övriga kostnader är tämligen konstanta över tiden. Uppdragsverksamhet/tjänsteexport Uppdragsverksamheten består antingen av samarbeten med delad finansiering, eller av verksamhet där uppdragsgivaren helt svarar för finansieringen. Rätten att bedriva tjänsteexport och det ekonomiska målet för verksamheten, full kostnadstäckning, framgår av sekretariatets instruktion och regleringsbrev. Tidigare år har det ekonomiska målet för tjänsteexporten varit att den ska bedrivas med minst full kostnadstäckning. Fram till år 2014 har upparbetat överskott från tjänsteexport använts som delfinansiering för infrastruktur för forskning ombord på isbrytaren Oden. Mot bakgrund av det nya ekonomiska målet, att tjänsteexport ska bedrivas med full kostnadstäckning samt att ingen tjänsteexport bedrivits under året, har principen fått omprövas. Sekretaritet har under år 2014 inte använt tidigare års överskott för att finansiera kostnader för infrastrukturen. Däremot finns sedan tidigare år en överenskommelse med Sjöfartsverket om visst årligt underhållsarbete på isbrytaren Oden. Detta innebär att även år då ingen Sida 7 av 50

tjänsteexport bedrivs uppkommer kostnader som ska hänföras till tjänsteexportverksamheten. Under år 2014 har underhållsarbete bedrivits på isbrytaren Oden i enlighet med denna överenskommelse (se tabell nedan). Tjänsteexport intäkter och kostnader 2010 2014 (tkr) Expedition 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Oden Southern Ocean 2009/10 Oden Southern Ocean 2010/11 49 592 47 913 12 332 13 328 54 624 54 060 EAGER 2011 20 618 18 550 0 4 LOMROG III 29 763 26 896 0 44 OATRC 2012 7 914 6 975 10 10 OATRC 2013 18 839 16 593 6 201 Oden, gemensam 0 1 890 0 1 827 0 2 139 0 4 044 0 1 207 Totalt 61 924 63 131 75 242 74 437 37 677 36 014 18 849 20 691 6 1 408 Ackumulerat saldo 5 114 5 919 7 582 5 739 4 337 Återrapporteringskraven Återrapporteringskrav i regleringsbrev Polarforskningssekretariatet ska redovisa sin medverkan i internationella förhandlingar inom Arktisoch Antarktissamarbetet och verksamheten kring isbrytaren Oden och forskningsstationen i Abisko. Medverkan i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet Polarforskningssekretariatets engagemang i de internationella förhandlingarna beskrivs i avsnittet Internationellt samarbete Arktis och Antarktis. Verksamheten kring isbrytaren Oden Isbrytaren Oden är en unik kombination av forskningsfartyg och isbrytare. Polarforskningssekretariatet och ägaren Sjöfartsverket har sedan många år ett framgångsrikt samarbete kring isbrytaren. Sedan år 1991 har isbrytaren Oden använts för ett 20-tal forskningsexpeditioner till Arktis och Antarktis. Under år 2011 tog Sjöfartsverket beslut om att isbrytaren Oden ska användas i svenska farvatten under vinterhalvåret. Därmed avbröts den svensk-amerikanska forskning i Antarktis som pågått sedan 2006/07 med isbrytaren som bas. Genom åren har forskningsexpeditionerna med isbrytaren Oden finansierats genom olika lösningar i tillägg till sekretariatets ramanslag. Avsaknaden av fasta medel för drift och underhåll gör långsiktig planering svår, särskilt den med internationella partners då den planeringen ofta behöver 3 4 års framförhållning. Under året har möjligheten öppnats till en mer långsiktig planering genom ett samarbete med USA om expeditioner med isbrytaren Oden i Arktis. Isbrytaren Oden har löpande anpassats för forskning genom permanenta laboratorier, vinschar, avancerad multibeam-utrustning, som uppgraderades ytterligare under år 2014. Logimöjligheterna för forskarna har också förbättrats. Under året och inför SWERUS-C3 investerades i ytterligare en djuphavsvinsch. Dessutom ansvarar Polarforskningssekretariatet för insamling av basdata, infrastruktur för IT och kommunikation (se även avsnittet Forskningsinfrastruktur, Marina forskningsplattformar). Sida 8 av 50

Sekretariatet har ett samarbete med SMHI och Sjöfartsverket om meteorologiska och oceanografiska data som insamlas ombord. Ambitionen är att utveckla den fasta datainsamlingen ombord, närmast med mer utrusning för meteorologisk forskning. Abisko naturvetenskapliga station Polarforskningssekretariatet övertog i december 2010 ansvaret för verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station från Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). Den 1 mars 2014 övertog Statens Fastighetsverk (SFV) ägarskapet för fastigheten från KVA. Stationen utgör en unik forskningsplattform i arktiska Sverige där internationell och svensk forskning bedrivits i över 100 år. Verksamheten och etablerade samarbeten med universitet och forskare har vidareutvecklats, framförallt har Abisko naturvetenskapliga station närmat sig Climate Impacts Research Centre (CIRC) (se avsnittet Besökare och forskningsprojekt nedan) och Tarfala forskningsstation. Besökare och forskningsprojekt Under år 2014 har verksamheten, liksom tidigare, dominerats av fältarbete med gästforskare och egen personal, främst under sommarsäsongen. Abisko naturvetenskapliga station har varit involverad i flera konferenser, fältkurser och vetenskapliga möten, organiserade av såväl svenska som utländska universitet. Intresset ökar för att ha sådan verksamhet vid stationen även utanför fältsäsongen. En forskargrupp från Umeå universitet, CIRC, har varit verksam vid stationen under hela året. Samarbetet mellan CIRC och Abisko naturvetenskapliga station har tydligt stärkts under år 2014. Besökare vid Abisko naturvetenskapliga station 2011 2014 Gästande forskare, fältassistenter och studenter 2011 2012 2013 2014 Antal besök 273 336 358 271 Antal unika personer 211 251 308 221 Antal persondygn 3 712 4 127 5 055 3 125 Konferensbesökare 2011 2012 2013 2014 Antal grupper 16 20 15 20 Antal gäster 314 236 310 321 Antal persondygn 3 290 2 324 2 313 3 097 Antalet besökare är stabilt mellan åren, givet en viss slumpmässig mellanårsvariation. Av besökssiffrorna ovan framgår mellanårsvariationen, både på forsknings- och på konferenssidan. Detta är en följd av att Abisko naturvetenskapliga station inte är knuten till något enskilt lärosäte med fasta avnämare, utan vänder sig till enskilda forskare och forskargrupper. Över 60 procent av de besökande forskarna kommer från internationella lärosäten. Även antalet forskningsprojekt och ämnesfördelningen dem emellan uppvisar en viss variation (se tabellen nedan). De antalsmässigt största ämnesområdena Sida 9 av 50

växtekologi och biogeokemi utgör tillsammans ca 60 procent av antalet forskningsprojekt. Inte heller när det gäller antalet unika personer per forskningsprojekt finns några tydliga tendenser år 2011 hade 3,2 unika personer per forskningsprojekt, för övriga år var siffrorna 2012/2,9, 2013/3,3 och 2014/2,9. Motsvarande siffror för antalet persondygn per forskningsprojekt var 2011/56,2, 2012/48,0, 2013/54,9 och 2014/41,7. Fördelningen av ämnesområden är förhållandevis stabil från år till år. Forskningsprojekt (ämnesvis) vid Abisko naturvetenskapliga station 2011 2014 Ämnesområde 2011 2012 2013 2014 Antal % Antal % Antal % Antal % Växtekologi 20 30 32 37 31 34 20 27 Biogeokemi 18 27 23 27 22 24 24 32 Zooekologi 8 12 11 13 12 13 9 12 Naturgeografi 6 9 7 8 10 11 5 7 Limnologi 4 6 4 5 1 1 0 0 Ekologi 3 5 1 1 0 0 6 8 Fjärranalys 1 2 1 1 7 8 1 1 Övriga 6 12 6 7 9 9 10 13 Totalt 66 86 92 75 En närmare redogörelse för forskningsprojekten vid Abisko naturvetenskapliga station under år 2014 framgår av bilaga 1. Abisko naturvetenskapliga station har i mer än 100 år samlat in data bland annat kring klimat. Dessa mätserier utgör underlag för forskningsprojekt och skapar sammanhang till forskningsprojekt som bygger på andra data än från monitoring. Antalet förfrågningar om att få del av monitoringdata uppvisar även de en sannolikt slumpmässig mellanårsvariation. Förfrågningar om monitoringdata vid Abisko naturvetenskapliga station 2011 2014 År 2011 2012 2013 2014 Antal förfrågningar 70 110 50 80 Nätverk Vid utgången av år 2014 avslutades EU-projektet International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic (INTERACT), som påbörjades år 2011. INTERACT är ett europeiskt program som ger forskare tillgång till forskningsstationer, ursprungligen i norra Europa och Ryssland. I dag är 72 stationer över hela Arktis anslutna och antalet har ökat för vart år. Under 2011 2014 har 38 forskningsprojekt vistats vid Abisko naturvetenskapliga station. INTERACT har varit mycket framgångsrikt och projektledningen har ansökt om en fortsättning, INTERACT II. Forskningsprogrammet Integrated Carbon Observation System (ICOS) startade under år 2012. Det är 17 europeiska länder som står bakom infrastrukturen som tillhandahåller mätdata och information om växthusgaser. Den svenska delen av Sida 10 av 50

projektet leds av Lunds universitet med finansiering från Vetenskapsrådet. Abisko naturvetenskapliga station är värd för en av de sex svenska fältstationerna. Under år 2013 etablerades det svenska stationsnätverket Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES). Syftet med nätverket är att skapa en sammanhållen nationell resurs där forskare får tillgång till faciliteter för fältforskning över hela landet och till de ingående stationeras monitoring- och forskningsdata. De nio ingående stationerna täcker hela landet och bygger på samfinansiering från Vetenskapsrådet och stationernas huvudmän. SITES leds av Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Under år 2014 har samverkan mellan de ingående stationerna fördjupats. Som exempel hölls en workshop vid Abisko naturvetenskapliga station organiserad i samarbete med Tarfalastationen där både forskare och stationspersonal diskuterade vilken typ av ny infrastruktur som forskningen sannolikt skulle ha mest nytta av. Vidare, under år 2014 utvecklades webbverktyget AbiskoGIS till NordGIS, som både är en publik metadatabas och ett administrativt ansökningssystem. Observationer och monitoring Vid Abisko naturvetenskapliga station bedrivs monitoring/miljöövervakning i form av mätningar av ett 30-tal klimatologiska parametrar som temperatur, nederbörd, vind- och lufttrycksförhållanden, men också förändringar av den fysiska, biologiska och kemiska miljön runt stationen. Vissa mätningar har pågått sedan år 1913 och de långa mätserierna utgör en viktig kunskapsbas av stor betydelse för dagens forskning. Resultaten av stationens egna mätningar lagras och görs tillgängliga för gästforskare och andra intresserade. Under år 2014 gjordes en översyn både av mätningarna som sådana och av instrumenteringen. Syftet med översynen var att skapa en grund för både en modernisering och en utökning av mätningarna. Mätningar sker även på uppdrag av myndigheter som SMHI, Sveriges geologiska undersökningar och Sveriges lantbruksuniversitet. Data från uppdragsmonitoring finns tillgängliga vid respektive myndighet. Vissa mätserier presenteras även på den populärvetenskapliga webbplatsen Abiskoögat, som är ett samarbete mellan Abisko naturvetenskapliga station och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bibliotek och bibliografi I stationens bibliotek finns internationella vetenskapliga tidskrifter och publikationer som blivit resultatet av forskning vid Abisko naturvetenskapliga station. Dessa finns i en tryckt bibliografi som sträcker sig fram till år 1992, därefter finns årliga tillägg. I ett pågående forskningsprojekt, Abisko GIS, har drygt 2 000 projektbeskrivningar från mitten av 1980-talet fram till år 2012 digitaliserats och förts in i en sökbar databas. Under år 2014 gjordes en översyn av sekretariatets hela biblioteksverksamhet som ska ligga till grund för beslut under år 2015. Modernisering av stationen Arbetet med att modernisera stationen påbörjades under år 2013 och underlättades av regeringens beslut att bidra med 3,5 miljoner kronor. Två områden har prioriterats: Det interna lyftet omfattar upprustning av laboratorierna, IT-kommunikationen och arbetsmiljön för forskare och anställda, skapande av mötesplatser, förbättringar av informationssystemet för forskarna, liksom av Abisko naturvetenskapliga stations monitoring- och forskningsdatabas. På sikt behöver även Sida 11 av 50

fastigheten som sådan uppgraderas i miljövänlig riktning. Omfattande åtgärder har gjorts och huvuddelen av det som återstår planeras slutföras under år 2015. Genomgång och översyn av instrument, metoder och tillgänglighet av data har påbörjats. Översynen ska följas av en vetenskapligt grundad planering av monitoreringsverksamheten samt inköp av ny utrustning för denna under år 2015. Under år 2014 har forskningsplaneringsprocessen vid Abisko naturvetenskapliga station skett i större samstämmighet med myndighetens övriga forskningsplanering. Planering av svensk polarforskning Uppgifter i instruktion Myndigheten ska när det gäller polarområdena - bedriva långsiktig planering för forskning och utveckling, - fortlöpande följa nationell och internationell forskning och utveckling, - verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet bevaras och tillhandahålls. Myndigheten ska samverka med myndigheter och andra organ vars verksamhet har anknytning till forskning i polarområdena. Myndigheten ska vid planering av forskning i polarområdena samverka med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer. Myndigheten ska i frågor med teknisk och industriell inriktning samverka med organisationer och företag som har kompetens och verksamhet i extremt klimat. Planering av svensk polarforskning redovisas som Forskningsplanering, Innovationsinriktad samverkan, Polarforum, Bibliotek och polarbibliografi och Tillgång till forskningsdata. En förutsättning för planeringen av svensk polarforskning är samarbete och samverkan med nationella och internationella organ. Forskningsplanering Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet fortsätter sin samverkan kring planering och finansiering av svensk polarforskning. Samarbetet syftar till långsiktig planering av svensk forskning inom polarområdena. Under året har arbetet med att genomföra projekt som antagits för planering i den med Vetenskapsrådet gemensamma utlysningen år 2013 inletts. Därtill har ännu inte genomförda projekt från utlysningen år 2010 fortsatt planerats eller genomförts (se avsnittet Forskningsexpeditioner). Det operativa stödet ges till svenskledda forskargrupper för insamling av data och prover i fält, framför allt i svårtillgängliga polarområden. Beviljade ansökningar har genomgått Vetenskapsrådets gängse bedömningsprocess för vetenskaplig kvalitet samt bedömts efter operativa överväganden, inklusive prioritering av internationella samarbeten. Under våren 2014 gjordes en utlysning inom Polarforskningssekretariatets Stöd i mindre omfattning (SiMO). Från och med hösten kan stödformen sökas kontinuerligt under året. Totalt togs beslut om fyra projekt. Syftet med utlysningsformen är att kunna erbjuda ett enkelt och smidigt stöd till projekt som inte kräver lång planeringstid eller tar stora resurser i anspråk. Innovationsinriktad samverkan Sekretariatets arbete med att utöka sitt nätverk och sin samverkan med forskning som är innovationsinriktad och industrinära har fortsatt under året. Bland annat har sekretariatet tecknat samarbetsavtal rörande OffshoreVäst, ett konsortium av Sida 12 av 50

företag och forskningsaktörer. OffshoreVäst stöds finansiellt av bland annat Vinnova. Polarforum Polarforum är ett nätverk och en mötesplats för forskare, myndigheter och andra organisationer med intresse för frågor som rör polarforskningen och dess resultat. Totalt består nätverket av drygt 300 personer från ett 40-tal organisationer. Nätverket utgör en effektiv och riktad kommunikationskanal för Polarforskningssekretariatet. Under hösten anordnades ett endagsmöte i Stockholm som samlade ett 90-tal personer ur nätverket. Tre sidomöten och en separat workshop arrangerad tillsammans med nätverket för polarforskare tidigt i karriären (APECS) hölls i anslutning till Polarforums möte. Under år 2014 fortsatte stödet till de tre ämnesnätverk inom Polarforum som år 2013 erhållit ett 2-årigt stöd. Förutsättningar för stödet är att nätverket har nationell upptagning och att alla aktiviteter kommuniceras genom Polarforskningssekretariatet. De tre nätverken möttes i en gemensam session under Polarforum. Bibliotek och polarbibliografi Polarforskningssekretariatet har ett vetenskapligt bibliotek i lokalerna i Stockholm och vid Abisko naturvetenskapliga station. Under året har en översyn av bibliotekets framtida roll och inriktning gjorts. Svensk polarbibliografi finns sedan år 2012 på det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) och omfattar svensk vetenskaplig litteratur med anknytning till Arktis och Antarktis. Placeringen på DiVA medger modern referensfunktionalitet med bland annat möjlighet till lagring av fulltexter och god spridning på webben genom att referenserna är synliga för de större sökmotorerna. Se även avsnittet Återrapporteringskraven, Abisko naturvetenskapliga station, Bibliotek och bibliografi. Tillgång till forskningsdata Polarforskningssekretariatet ska verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet tillhandahålls och bevaras. Sekretariatet ställer krav på att forskningsledarna, som minimum, ska publicera metadata i öppna databaser. Sekretariatet har i ett samarbete med forskningsinfrastruktursatsningen Environment Climate Data Sweden (ECDS) skapat en nationell resurs för Antarktisdata på Global Change Master Directory. Sekretariatet har deltagit i diskussioner med forskningsråden i Vetenskapsrådets regeringsuppdrag om en nationell policy för öppen tillgång till forskningsdata. Sekretariatet deltar även i det internationella arbetet i Standing Committee on Antarctic Data Management (SCADM) och Sustaining Arctic Observing Networks (SAON) inklusive representantskap i dess nybildade arbetsgrupp om data och informationsförsörjning. Som tidigare nämnts har under året en portal (www.nordgis.org) för metadata om forskningsprojekt och monitoreringsresurser utvecklats vid Abisko naturvetenskapliga station i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnittet Abisko naturvetenskapliga station, Nätverk). Sida 13 av 50

Internationellt samarbete Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska följa, främja och bistå med nödvändig expertis vid internationella förhandlingar, internationellt samarbete och samarbete inom Europeiska unionen. Återrapporteringskrav i regleringsbrev Polarforskningssekretariatet ska redovisa sin medverkan i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet. Det internationella Arktis- och Antarktissamarbetet har lång tradition och är väl utvecklat och integrerat i hela verksamheten. Forskningsresultat och forskningsbehov är en viktig del inom dessa samarbeten. Arktis Under året har Polarforskningssekretariatet fortsatt varit aktiv i det arktiska mellanstatliga samarbetet på olika sätt. Bland annat har sekretariatet deltagit i en arbetsgrupp inom Arktiska rådet som arbetar med utveckling av forskningssamarbetet i Arktis. Antarktis Antarctic Treaty Consultative Meeting (ATCM) hålls årligen och år 2014 var mötet i Brasilia, Brasilien. Parallellt med ATCM möttes Committee for Environmental Protection (CEP). Under UD:s ledning deltog en anställd från sekretariatet i ATCM XXXVII och CEP XVII. Några av frågorna parterna diskuterade och var eniga om under ATCM var att stärkt säkerhet för alla fartyg i Antarktis är angeläget och viktigt. Under mötet antogs en resolution som understryker vikten ATCM lägger vid att International Maritime Organization (IMO) antar polarkoden. Polarkoden kan bidra till det internationella regelverket för säkrare sjöfart i polarområdena. En annan fråga som diskuterades var forskning i Antarktis med fokus på klimatförändringar och det bidrag forskningen utgör till den globala debatten. Committee for Environmental Protection (CEP) är ett rådgivande expertorgan i miljöfrågor till ATCM som utformar rekommendationer i samband med tillämpningen av Antarktisfördraget. Under mötet granskade parterna bland annat miljökonsekvensbeskrivningar för två nya forskningsstationer som Kina och Vitryssland planerar att uppföra i Antarktis. CEP föreslog även för ATCM, som också beslutade om detta, att upprätta två nya skyddade områden (s.k. ASMAområden). COMNAP är en sammanslutning av 29 nationers Antarktisprogram med syfte att stödja samarbete mellan de nationella organisationernas forskningsverksamhet i Antarktis. Mötet år 2014 hölls i Christchurch, Nya Zeeland. Sekretariatet deltog med tre representanter och ansvarade bland annat för aktiviteter inom COMNAP Safety Expert Group som fokuserar på säkerheten inom de nationella Antarktisprogrammen. Dronning Maud Land Air Network (DROMLAN) är en sammanslutning av elva nationer verksamma i Dronning Maud Land i Antarktis och som samverkar kring flygtransporter i området. Sekretariatet avslutade under år 2014 sitt delade ordför- Sida 14 av 50

andeskap med Tyskland. År 2014 hölls flera möten i samband med COMNAPmötena som sekretariatet deltog i. Övriga samarbeten Polarforskningssekretariatet samverkar med en rad internationella aktörer och länder. En stor del av den operativa samverkan sker bilateralt, under år 2014 främst med USA, Finland, Norge, Sydkorea, Ryssland och Tyskland. Den strategiska internationella dialogen sker till stor del i organisationer som European Polar Board (EPB), Council of Managers of National Antarctic Programs (COMNAP) och Forum of Arctic Research Operators (FARO) i vilka sekretariatet deltar. Under året har sekretariatets föreståndare valts in i European Polar Boards exekutivkommitté. Sekretariatet har också en dialog med de internationella vetenskapliga samarbetsorganen inom polarforskning, International Arctic Science Committee (IASC) och Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR), i vilka Vetenskapsrådet, med stöd av Polarforskningssekretariatet, representerar Sverige. Ett flertal internationella arktiska forskningsorganisationer förlägger sina möten till Arctic Science Summit Week (ASSW). Flera medarbetare deltog i 2014 års ASSW som hölls i Helsingfors. Under året har sekretariatet varit aktivt i China-Nordic Arctic Research Center (CNARC) där sekretariatet representerar Sverige. Sekretariatet har bland annat varit engagerat i bedömningar av ansökningar om stipendier från CNARC. Polarforskningssekretariatet har sedan år 2012 deltagit i EU-projektet European Arctic Information Centre (EUAIC), som leds från Finland. Under år 2014 levererades slutrapporter till EU. Sekretariatet har varit engagerat i arbetet med flera av delarna. Miljö Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska främja ökad förståelse och förbättrat skydd för miljön. Myndigheten fullgör också uppgifter enligt lagen (2006:924) om Antarktis och förordningen (2006:1111) om Antarktis. Polarforskningssekretariatets verksamhet i Antarktis regleras ur miljösynpunkt genom lagen (2006:924) om Antarktis och internationella överenskommelser som ingår i Antarktisfördraget. I Arktis omfattas inte verksamheten av liknande internationella överenskommelser. Sekretariatets policy är att tillämpa samma miljöarbete oavsett i vilket område verksamheten äger rum. Miljöarbetet innefattar en inledande miljöbedömning av myndighetens expeditioner. Om miljöpåverkan bedöms vara mer än övergående i den inledande miljöbedömningen, genomförs vanligen en miljökonsekvensbeskrivning som bedömer hur forskning och operativ verksamhet påverkar miljön. Under år 2014 har arbete bedrivits med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning av SWERUS-C3. Sekretariatets utåtriktade kommunikation kring polarforskning och polarområden är ett viktigt verktyg för att öka förståelsen för skydd för miljön. Som part i Antarktisfördraget sedan år 1984 och med konsultativ status sedan år 1988, har Sverige åtagit sig att medverka till informationsutbyte avseende svenska aktiviteter i Antarktis. Information om detta lämnas årligen till Antarktisfördraget. Sida 15 av 50

Tillstånd att vistas i Antarktis För att få besöka Antarktis krävs tillstånd för sin vistelse och aktivitet enligt lagen (2006:924) om Antarktis. Enligt lagen ska alla svenska medborgare, svenska juridiska personer, utländska medborgare som har Sverige som hemvist samt utländska medborgare som deltar i en svenskarrangerad expedition eller annan svensk verksamhet i Antarktis ha tillstånd. Till Antarktis räknas allt område söder om 60 sydlig bredd, såväl kontinent som omkring liggande öar. Ett tillstånd för vistelse, utfärdat av annan stat som är part i Antarktisfördraget, gäller dock även för svenska medborgare. Inför vistelse i Antarktis måste svenska turistorganisationer och enskilda svenska turister sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning som bedöms av Polarforskningssekretariatet innan tillstånd ges. Tillståndshanteringen har fokus på den planerade aktivitetens miljöpåverkan. Tillståndsprocessen är till för att säkerställa att åtgärder har vidtagits för att skydda miljön och på så sätt minimera den totala miljöpåverkan för besöket eller verksamheten. Tillstånd ges endast om vistelsen och verksamheten medför obetydlig eller övergående miljöpåverkan och om sökanden har en garanti som täcker kostnader i händelse av en miljöfarlig olycka. Utfärdade tillstånd att vistas i Antarktis 2010 2014 Utfärdade tillstånd 2010 2011 2012 2013 2014 Forskning Övriga Totalt Antal tillstånd 3 3 3 2 1 Antal personer 72 13 9 5 1 Antal tillstånd 0 5 0 1 2 Antal personer 0 120 0 110 5 Antal tillstånd 3 8 3 3 3 Antal personer 72 133 9 115 6 Kategorin forskning innefattar forskare och logistiker inom programmet SWEDARP (se avsnittet Forskningsexpeditioner). Kategorin övriga innefattar turister samt annan vistelse som inte är relaterad till forskning. År 2011 och 2013 gavs tillstånd till turistorganisationer som med större isgående turistfartyg arrangerade resor, vilket förklarar det höga antalet personer. Kommunikation Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska ansvara för kommunikation om expeditionsverksamhet och forskning. Polarforskningsexpeditioner, forskning och myndighetens verksamhet har under år 2014 presenterats i flera kommunikationskanaler, varav den främsta är webbplatsen polar.se. Andra kanaler som används är nyhetsbrev, sociala medier, pressmeddelanden och evenemang. Målgrupperna är främst utförare och användare av forskning, dvs. forskare och studenter samt departement, myndigheter, medier och allmänhet. I den senare inkluderas bland annat skolor, där lärare, barn och ungdomar, men även museer, intresseorganisationer och konstnärer prioriteras. Sida 16 av 50

Webbplats, polarforskningsportal och sociala medier På webbplatsen polar.se presenteras aktuell forskning och årets polarforskningsexpeditioner inom SWEDARP 2013/14 och SWEDARCTIC 2014 uppmärksammas med egna avsnitt. Webbplatsens lättlästa sidor erhöll certifiering, vilket innebär att text, innehåll, form och bild har kvalitetsgranskats utifrån kriterier om lättläst information. I november 2014 lanserades Polarforskningsportalen, en webbplats med information om svenska polarforskningsexpeditioner. Portalen kan ses som en vidareutveckling av den tidigare publicerade årsboken och innehåller populärt beskrivna delar av expeditionsarbetet samt vetenskapliga beskrivningar av forskningsprojekten. Twitterkontot @polarforskning har ca 1100 följare. Twitterflödet används främst för nyhetsuppdateringar och i Youtube-kanalen publiceras filmer. Sekretariatet gästade Science in the Citys Instagramkonto under en vecka i juni. Nio nummer av digitala nyhetsbrevet Polarnytt har distribuerats till ca 1 500 prenumeranter. Kontaktverksamhet och trycksaker Sekretariatet och isbrytaren Oden deltog i Euroscience Open Forums publika evenemang Science in the City i Köpenhamn i juni 2014. Där anordnades ett Åbent Skibs-arrangemang samt ett seminarium om Nordpolen. Evenemanget lockade vetenskapsjournalister, forskare, departement och internationella gäster. I början av år 2014 uppmärksammades att forskningsstationen Wasa i Antarktis byggdes för 25 år sedan. Flera pressmeddelanden och inlägg i sociala medier uppmärksammade också framgångsrik forskning, årets forskningsexpeditioner och evenemang under året. I november uppmärksammades myndighetens 30 år med arbete för att skapa möjligheter för svensk forskning i såväl Arktis och Antarktis som i den subarktiska svenska fjällkedjan, under devisen En iskall historia 30 år med svensk polarforskning. Höjdpunkten för firandet bestod i en vecka med aktiviteter och besök för flera målgrupper ombord på isbrytaren Oden vid Stadsgårdskajen i Stockholm. Vid det publika evenemanget Öppet skepp kom närmare 3000 besökare ombord. Övriga besökare under veckan kom från myndigheter, departement och forskningssverige. Även medias representanter och internationella gäster besökte isbrytaren Oden. Under våren 2014 höll Konsthögskolan för andra året en workshop, A Record of the New, vid Abisko naturvetenskapliga station. Studenterna studerade hur konstnärliga metoder och tillvägagångssätt förändras när de tas ur sitt vanliga sammanhang. Studenter inom interaktionsdesign från Designhögskolan vid Umeå universitet arbetade under terminen med projektet Science Outreach, om hur klimatforskning kan presenteras för besökare i Abisko. Our Shared Arctic är en serie kortfilmer som producerats av amerikanska ambassaden, WWF och produktionsbolaget FLX med syfte att visa hur klimatförändringarna påverkar Arktis. Filmerna spelades in vid Abisko naturvetenskapliga station och dess omgivningar. I ett reportage i bokmagasinet Vi läser uppmärksammades Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram och dess 25-åriga tradition att erbjuda konstnärer deltagande i expeditioner. Inom sekretariatets konstnärsprogram utsågs en bildkonstnär att delta i andra etappen av expeditionen SWERUS-C3 och en lärare att delta i expeditionens första etapp. För femte året arrangerades Skolans polardagar i Gränna där drygt Sida 17 av 50

350 elever och lärare från Jönköpings kommun fick ta del av forskning och arbete i Arktis och Antarktis. Sekretariatet medverkade också vid rekryteringsdagar för blivande studenter vid Stockholms universitet. Från slutet av december och fram till januari februari har baksidorna på Arlas mjölkpaket haft polarforskning som tema. Dessa har distribuerats till stora delar av södra och mellersta Sverige. En trycksak om det svenska nationella polarforskningsprogramet, från år 2014 och framåt, producerades under året. Trycksaker i anslutning till SWERUS-C3 har också tagits fram. Forskningsinfrastruktur Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena ansvara för infrastruktur för forskning. Marina forskningsplattformar I samband med expeditionen SWERUS-C3 genomfördes reparationer och anpassningar i forskningsinfrastrukturen ombord på isbrytaren Oden. Viktiga åtgärder var en uppgradering av vinscharna och en komplettering av multibeamsystemet med en Water Column Sonar (se även avsnittet Återrapporteringskraven, Verksamheten kring isbrytaren Oden). Terrestra forskningsplattformar Polarforskningssekretariatet förvaltar och ansvarar för de två svenska forskningsstationerna Wasa och Svea i Dronning Maud Land i Antarktis. Wasa byggdes på Vestfjella i Dronning Maud Land under 1988/89 års Antarktisexpedition och har plats för 12 16 personer. Svea byggdes 1987/88. Stationerna fungerar som bas för forskningen, men även som nod för mobila forskningsexpeditioner. Under säsongen 2013/14 genomfördes inget besök på Wasa. Nästa underhållsexpedition till Wasa och Svea planeras till säsongen 2015/16. Abisko naturvetenskapliga station som forskningsplattform Abisko naturvetenskapliga station är en unik forskningsstation belägen omkring 20 mil norr om polcirkeln. Vid anläggningen bedrivs en mängd forskningsverksamheter, alltifrån observationer och miljöövervakning till högteknologiska experiment i mark- och sjöterräng. Den omgivande naturen är topografiskt, geologiskt och klimatmässigt varierad. Anläggningen erbjuder logi för besökande forskare, studenter och konferensdeltagare och har laboratorier, kontor, verkstad, föreläsningssalar, växthus, försöksträdgårdar, lagerlokaler och en meteorologisk station. (Se även avsnittet Abisko naturvetenskapliga station, Modernisering av stationen). Forskningsplattformar kostnader 2011 2014 (tkr) Forskningsplattform 2011 2012 2013 2014 Marina forskningsplattformar, varav isbrytaren Oden Terrestra forskningsplattformar, varav Wasa och Svea 3 650 3 320 2 214 2 022 4 685 4 419 7 348 7 069 7 007 6 990 2 439 2 106 5 117 5 117 1 520 1 128 Abisko naturvetenskapliga station 8 540 9 649 10 879 11 185 Infrastruktur, gemensam 0 1) 1 218 2 396 1 260 Totalt 14 404 22 900 22 721 19 082 1) Ingick i gemensamma kostnader 2011 Sida 18 av 50

Mistra Arctic Futures in a Global Context Polarforskningssekretariatet har sedan år 2011 varit värd för Mistras forskningsprogram Mistra Arctic Futures in a Global Context. Det var ett tvärvetenskapligt och samhällsinriktat forskningsprogram med fem enskilda forskningsprojekt med syfte att bidra till en stärkt kunskapsbas i frågor som är särskilt relevanta för utvecklingen i Arktis. Sekretariatet har bidragit med en koordinerande funktion med bland annat utåtriktad verksamhet på programnivå och sammanställning av slutrapport från programmet. Programmet avslutades i mars 2014. Forskningsexpeditioner Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena organisera och genomföra forskningsexpeditioner. De vetenskapliga prioriteringarna är styrande för den forskning som utförs under expeditionerna. Expeditionsplaneringen ställer stora krav på samarbete mellan forskare, forskningsfinansiärer och internationella aktörer inom polarforskningen. Från planering av expeditionsverksamheten till genomförandet av en stor expedition är tidsrymden lång, ofta 2 4 år. Övergripande beslut behöver fattas tidigt, likaså försäkringar om tillräcklig finansiering av verksamheten. Utlysningen år 2013 tillsammans med Vetenskapsrådet anger huvudinriktningen för de nationella polarforskningsprogrammen Swedish Arctic Research Programme (SWEDARCTIC) och Swedish Antarctic Research Programme (SWEDARP). De flesta av de operativa forskningsaktiviteterna sker i internationell samverkan. Genom Stöd i mindre omfattning (SiMO) erbjuder Polarforskningssekretariatet stöd för att genomföra projekt, eller delar av projekt, som inte kräver så lång tid för förberedelse eller en stor budget. SiMO-projekten redovisas som Övriga under respektive forskningsprogram. Polarforskningssekretariatets totala kostnader år 2014 för forskningsexpeditioner består av kostnader inom ramen för forskningsprogrammen SWEDARP, SWEDARCTIC samt tjänsteexport. Forskningsexpeditioner kostnader 2014 (tkr) Forskningsexpedition 2014 SWEDARP, varav SWEDARP 2014/15 SWEDARP 2015/16 SWEDARCTIC, varav SWEDARCTIC 2015 1 395 190 439 53 310 42 Tjänsteexport 201 Totalt 54 906 Expeditioner som genomförts i Antarktis säsongen 2013/14 och i Arktis under sommaren 2014 presenteras i det följande. I något fall presenteras även expeditioner som inte genomförts, men som omfattas av programmen SWEDARP 2013/14 eller SWEDARCTIC 2014 och som har genererat kostnader för planering under år 2014. Sida 19 av 50

SWEDARP 2013/14 Dronning Maud Land Movable Atmospheric Radar for Antarctica (MARA) är ett projekt som genomförts under flera säsonger. Radarn byggdes först upp på den svenska forskningsstationen Wasa säsongen 2006/07 och flyttades sedan 2011/12 till den norska stationen Troll. Under 2013/14 flyttades den till den indiska forskningsstationen Maitri. Genom att flytta radarn mellan olika platser i Antarktis är det möjligt att göra jämförande studier. Med hjälp av atmosfärradarn studerar forskarna hur luft transporteras och blandas mellan olika höjder i den polara atmosfären. Två svenska forskare och en indisk forskare genomförde flytten och driftsatte radarn på Maitri. Polarforskningssekretariatet har bidragit med logistiskt stöd. Forskningsledare: Sheila Kirkwood, Institutet för rymdfysik (IRF) Amundsenhavet Tre svenska forskare i projektet En ny värmebudget för Västantarktis flytande glaciärer deltog under vintern 2014 i en sydkoreansk forskningsexpedition med isbrytaren Araon som bas. Syftet var att studera cirkulationen av den cirkumpolära djupvattenmassan i Amundsenhavet med hjälp av mätbojar. Polarforskningssekretariatet har bidragit med utrustning och kontakter med Sydkorea för genomförandet. Forskningsledare: Anna Wåhlin, Göteborgs universitet Antarktiska halvön Visst planeringsarbete har gjorts i projektet Senkretaceiska till tidig kenozoiska vertebratfaunor i James Ross Basin, Antarktiska halvön: fauna förändringar, paleobiogeografi och paleoklimat. Forskningsledare: Thomas Mörs, Naturhistoriska riksmuseet SWEDARP 2013/14, övriga Projektet Vinteris sista pusselbiten i organiska halogenföreningars biogeokemiska cykel i polarområden genomfördes i Södra ishavet under två vintermånader med det tyska forskningsfartyget Polarstern som bas. Syftet var att studera de processer som styr fördelningen av halokarboner i havsvatten, atmosfär, snö och is. Projektet var ett samarbete mellan svenska, engelska och franska forskare. Forskningsledare: Katarina Abrahamsson, Göteborgs universitet Ett projekt i Södra ishavet, Triangulering av guide-turist-miljöinteraktioner i polarmiljöer, och dess inverkan på turistens beteende, upplevelser och eventuella miljöpåverkan, som syftar till att studera turism i polarområdena fick också stöd. Forskningsledare: Hans Gelter, Luleå tekniska universitet SWEDARCTIC 2014 SWERUS-C3 Sommaren 2014 genomfördes forskningsexpeditionen SWERUS-C3 (Swedish Russian US Arctic Ocean Investigation of Climat-Cryosphere-Carbon Interactions), där de övergripande forskningsfrågorna rörde sambanden mellan Sida 20 av 50