FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER

Relevanta dokument
Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven,

Modulbostäder på Östermalm

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Evidensbaserad design (EBD)

Kungliga nationalstadsparken. Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län

Skolgårdslyftet. - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Hur de olika byggnadsdelarna betecknas i analysen. Beteckningar för de olika uterummen i analysen

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Strategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Pedagogisk Verksamhetsidé

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Unbalance in access Important/would like minus is good / usually go to

Bebyggelsens gröna karaktär

Åtta karaktärer svarande mot grundläggande behov (intervjustudier 95-04)

Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park?

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

Miljökonsekvensbeskrivning

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Behov av åtgärder i utemiljön en kort översikt

Bevara barnens skogar

Program för utomhuslek i

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Ulls hus Campus Ultuna

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

, uppdaterad KS/KF 2012:

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Inventering av fem karaktärer i Östra Göinge kommun

Ödehuset Lilla Uppåkra. Förslag ritat av Stephanie Granrot. Oktober 2014

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Planbesked för Jasminen 5

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Hållbar livsstil där natur, tradition och stad möts. Vackra byggnader i trä som kan stå i flera hundra år.

STOCKHOLMS INNERSTAD. Sveavägen 166, Vasastan 151 kvm. Färdigt att flytta in i anrika Wenner-Gren Center.

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Trafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?

FÖRSLAGET. Entrérum Torget

Kom närmare naturen, utan att lämna staden

PARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55

Grönkonsekvensbedömning för Dicksonplatsen (del av Tingvalla 3:1), Trollhättan

Natur, hälsa och välbefinnande

Question today imagine tomorrow create for the future

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Handlingsnummer SBN2016:60. Rapport. Naturvärdesinventering - Skogsängen

Förprövning gällande planbesked för avstyckning av fastighet vid Brevduvegatan (Älvsborg 270:13), inom stadsdelen Älvsborg

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Masterplan St. Lars - Foton omr 1-26

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen


Avstämning planuppdrag

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

Planering för ekosystemtjänster

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

Grönskans betydelse som friskvård

Utemiljöns betydelse för lärande, lek och hälsa

arbetstillfällen

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Transkript:

STORA FRESCATI, LILLA FRESCATI, KRÄFTRIKET OCH FRESCATI HAGE Akademiska Hus 2016-12-20 Malin Romo

FÖRORD På uppdrag av Akademiska Hus enhet för Fastighetsutveckling, Energi och Miljö (FEM), och Jerker Nyblom har denna förstudie om De 8 karaktärerna tagits fram. De 8 karaktärerna är ett resultat av forskning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sedan 1995 där åtta karaktärer som svarar mot människans grundläggande behov har identifierats. Inventering av de 8 karaktärerna i området Stora Frescati, Lilla Frescati, Kräftriket och Frescati Hage genomfördes i augusti 2016 med uppföljning i november och december senare samma år. Författare av rapporten är Malin Romo. Författaren vill tacka Erik Skärbäck, Professor Översiktlig planering SLU, för handledning vid inventering och metodik samt övriga medarbetare inom enheten för Fastighetsutveckling, Energi och Miljö på Akademiska Hus som på olika sätt har bidragit till denna rapport. Solna december 2016 Malin Romo Malin Romo 2 (41) 2016-12-20

INNEHÅLL FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER INLEDNING OCH SYFTE 4 BAKGRUND 5 8 KARAKTÄRER 6 KARTA OCH OMGIVNING 7 STORA FRESCATI OCH LILLA FRESCATI 10 KRÄFTRIKET OCH FRESCATI HAGE 25 IAKTAGELSER OCH SLUTSATSER 39 NÄSTA STEG 40 REFERENSER 41 Malin Romo 3 (41) 2016-12-20

INLEDNING OCH SYFTE FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER Förekomst av olika typer av naturmiljöer kan vara svårtillgängliga i en stad. Med förtätning av den urbana miljön blir det allt viktigare att utvärdera de gröna ytor som finns och planera dess innehåll för att skapa ändamålsenliga och varierade grönområden eftersom goda utemiljöer är viktigt för människors hälsa och välmående. 8 karaktärer är ett verktyg som kan användas för att förena forskning kring stressåterhämtning och arkitektur för att skapa stärkande och innovationsfrämjande miljöer. Utveckling av arbets- och kunskapsmiljöer blir alltmer centralt i marknadsföringen av svenska universitet för studenter, forskare och potentiella internationella företag. Denna rapport om de 8 karaktärerna är en fortsättning på det arbete som tidigare gjorts med inventering och kartläggning av dessa karaktärer, bland annat en pilotstudie gjord på Karoliska Institutets (KI) utemiljö. Studien gjord på KI visar att alla karaktärer förekommer i någon utsträckning på område då det finns mycket inslag av natur och parkmiljö men att det på många platser finns utvecklingspotential för tysta och rofyllda miljöer, karaktärer som enligt undersökningar efterfrågas av studenter. Vissa områden på KI har även möjlighet att utveckla centrum för social interaktion enligt pilotstudien. Syftet med den här förstudien är att kartlägga förekomsten av de 8 karaktärerna i Stora Frescati, Lilla Frescati, Kräftriket och Frescati Hage samt att redovisa iakttagelser och slutsatser efter inventeringen som genomfördes i augusti 2016. Frescati inkluderar i den här förstudien även Frescati Hage. Syftet är också att den här förstudien ska vara underlag för en mer ingående undersökning av de 8 karaktärerna av området. Ambitionen är att i framtiden kartlägga förekomsten av karaktärerna även i Albano och andra campusområden i Sverige. Malin Romo 4 (41) 2016-12-20

BAKGRUND FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER Stressrelaterade åkommor är den vanligaste orsaken till sjukskrivning idag i Sverige och den snabbaste ökningen av stressjukdom sker i åldersgruppen 18 29 år. I Sverige går 50 % vidare till studier på högskola eller universitet. Därför bör det vara av särskild vikt att miljöerna på universitet innehåller stressåterhämtande kvaliteter. Universitetens ökande ansvar och incitament för samverkan med näringslivet medför att campusmiljön inte bara är en intern angelägenhet för universiteten. Även de företag som söker kontakt med universiteten attraheras av avstressande trivsamma rymliga utemiljöer, där forskare, studenter och företagens utvecklare kan samarbeta under trivsamma former. Roger Ulrichs teori, kallad Biophila, är att återhämtning för människan sker bättre i natur än i byggd miljö med material som är sentida (1993). Natur har varit närvarande under årmiljoner, så dess information kräver inte mycket energi att hantera för den mänskliga hjärnan. I naturen minskas behovet av den mer energikrävande riktade uppmärksamheten som behöver sorteras och tas ställning till i vardagen. Ofta framhålls savannliknande miljö som positivt med hänvisning till dess betydelse i människans tidigare evolutionsfaser. Detta förs också fram som förklaring till att stora gräsytor med enstaka solitärträd är ett av flera parkideal idag. Många teorier menar att förmåga att fokusera, minska stress och öka mental kapacitet och återhämtning även sker när människor kan känna sig trygga i miljön. Att skapa miljöer för möten och utbyte mellan människor har främst handlat om inomhusmiljöer. Mindre vikts har lagds vid sortering, vila, återhämtning och egen reflexion, det vill säga funktioner som främjas i hög grad i utomhusmiljöer. Kaplan pekar på flera olika sätt för stressåterhämtning, bland annat vikten av att komma ifrån vardagsmiljön, uppleva fascination utan att ta det tar energi samt omgivningar som tillåter engagemang och socialt sammanhang. Buller är en stressfaktor och vid ökad stress minskar människans kapacitet att intressera sig för andra människor. Detta är en viktig faktor i kunskapsmiljöer, eftersom kreativitet och utveckling av innovationer förutsätter idé och tankeutbyte mellan individer. I kunskapsmiljöer är den mentala kapaciteten att delge idéer och skapa nya tankeflöden i ömsesidigt växelspel. Återhämtning i utomhusmiljö är till viss del beroende av tystnad för att människan ska kunna utvecklas och dela tankar och idéer. Malin Romo 5 (41) 2016-12-20

8 KARAKTÄRER FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER Det finns åtta karaktärer i utemiljön som talar till grundläggande behov som människor har. Karaktärerna rofylldhet, vildhet, artrikedom och rymd kan gärna upplevas individuellt medan allmänningen, lustgården, centrum och kulturhistoria i hög grad motsvarar sociala behov (t ex mötesplatser). Nedan presenteras sammanfattande beskrivningen om karaktärerna. Rofylldhet - områden där naturens egna ljud hörs. Denna karaktär uttrycker människans behov av att kunna finna en plats som ger lugn. Ljuden från vind, vatten, fåglar och insekter dominerar över trafik och jäktande människor. Dessa ska inte störas av oljud, skräp, ogräs eller störande människor. Vildhet- fascination för natur som fått utvecklas av sig själv. En fascination inför den vilda naturen som ser ut att vara opåverkad av människan. Här finns växter som ger intryck av att vara självsådda och platsen är utformad av naturliga processer. Artrikedom - där upplevs exempelvisvår årstidernas variation i växtlighet och djurliv. På våren längtar många människor efter att finna tecken på varmare årstider men året runt finns ofta intresserade av mångfalden av djur och växter som lockar människor att gå en bit längre för att hitta något nytt. Rymd - en annan värld utan skarpa kanter, störningar eller signaler som pockar på uppmärksamhet. Besökaren ska kunna slappna av, fundera igenom saker och ting under en promenad eller joggingtur. Det ska finnas möjlighet till reflektion och tystnad. Allmänningen - platser för gemensamma aktiviteter. En plats där alla har fullt tillträde till spontana aktiviteter som picknick, loppmarknad eller sport. Ofta en grön, öppen, centralt belägen plats som kan vara en anlagd bollplan eller likande så länge platsen är tillgänglig och inte låst. Lustgården - ombonade platser för avkollpling och njutning där barnen kan leka i trygghet. En relativt liten plats för att umgänge i liten grupp. Denna plats ska helst vara omgärdad med staket, häck eller dylikt för att ge trygghet och intimitet men samtidigt gärna med utblick mot omgivningen. Användningen kan variera: lekplats, fikaplats på jobbet, koloni, växthus etc. Centrum - Stor plats där människor samlas för att äta eller träffa andra människor under trevliga omständigheter. Denna plats bjuder in till både planerade och spontana möten och lockar människor som vill äta en god middag, lyssna på musik eller kunna se andra människor koppla av och roa sig. Kulturhistoria - platser för att uppleva spår av tidigare generationers värv. I motsats till ovanstående hävdar några att stadens själ och hjärta inte knyts till fest och nöjen, utan till det historiska arvet. Fascinationen inför monument, historiska platser, gamla byggnader och träd är stark. Malin Romo 6 (41) 2016-12-20

KARTA OCH OMGIVNING FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER Huvuddelen av Stockholms universitet finns i området Frescati. Utemiljön i Frescati har präglats av tidens olika modernistiska ideal och stora delar av campus är modern arkitektur i en grön omgivning. Stockholms universitet brukar därför ibland kallas för ett "campusuniversitet i parkmiljö. I planeringen av universitets olika byggnader på 1970-talet har ambitionen varit att behålla ett grönt stråk i öst-västlig sträckning, mellan Arrheniuslaboratorierna och Södra huset, som spridningsvägar för insekter och fåglar från Hagaparken till Djurgården. I Frescati finns tre trädsamlingar, så kallade arboreta, varav två av dessa är planterade på mark ägd av Akademiska Hus ett i Frescati Hage och ett på det stora, centrala fältet i Stora Frescati. Akademiska Hus fastighetsgränser för områdena Stora Frescati, Lilla Frescati, Frescati Hage och Kräftriket. Malin Romo 7 (41) 2016-12-20

Frescati Stora, Frescati Lilla, Frescati Hage och Kräftriket ligger i Kungliga nationalstadsparken vilket gör att campus har mycket inslag av natur. Definitionen av en nationalstadspark är att den ska ligga i en urbaniserad miljö och vara ett unikt historiskt landskap av betydelse både för det nationella kulturarvet samt vara av betydelse för en tätorts ekologi och för människors rekreation. Nationalstadsparken i Stockholm sträcker sig mellan Ulriksdal och Sörentorp i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder. Malin Romo 8 (41) 2016-12-20

Det kungliga inflytandet i nationalstadsparken är en anledning till att området förblivit relativt sparsamt exploaterat. Enligt miljöbalken 4 kap. 7 har en nationalstadspark ett långsiktigt skydd mot fortlöpande exploatering. Eftersom ingen eller mycket lite exploatering kommer att förekomma i Kungliga nationalstadsparken kan de grönområden som ligger i nära anslutning till Stora Frescati, Lilla Frescati, Kräftriket och Frescati Hage och som bidrar till de åtta karaktärerna räkans som tillgängliga för de besökare och verksamma på campus. Campusområdenas läge i Kungliga nationalstadsparken i Stockholm. Malin Romo 9 (41) 2016-12-20

STORA FRESCATI OCH LILLA FRESCATI I den här förstudien över Stora och Lilla Frescati har de åtta karaktärerna för hälsa och välbefinnande inventerats och kartlagds. Nedan presenteras först några bildexempel på karaktärerna följt av indelning av karaktärerna på campuskartan. ROFYLLDHET Bänk under gammal ek på en lugn plats på campus. Malin Romo 10 (41) 2016-12-20

VILDHET En dunge i Frescati Hage har karaktären vildhet. ARTRIKHET Flera platser på campus är artrika. Malin Romo 11 (41) 2016-12-20

RYMD Vid Stora Skuggan finns ett stort område som inger en känsla av rymd. ALLMÄNNING Stora, centrala gräsmattor i Stora Frescati. Malin Romo 12 (41) 2016-12-20

LUSTGÅRD En välplanerad trädgård vid Stora Frescatis parkering. Äppelträd, boullebana och plantering finns inhängnat av en häck vid Stora skuggan. Malin Romo 13 (41) 2016-12-20

CENTRUM Café med uteservering ger liv och rörelse. KULTURHISTORIA Björkarna som planterades för 100 år sedan utanför Gréen villa, Gröna Villan (t.h.), är ympade från den berömda ornäsbjörken som växte vid Ornässtugan nära Borlänge. Malin Romo 14 (41) 2016-12-20

STORA FRESCATI OCH LILLA FRESCATI Nedan presenteras indelning av karaktärerna på campuskartan. Streckad linje innebär område av karaktär med åtgärdsbehov. Tunn, heldragen linje innebär mindre åtgärdsbehov och tjock, heldragen linje betyder att området har goda kvaliteter för karaktären. ROFYLLDHET Malin Romo 15 (41) 2016-12-20

VILDHET Malin Romo 16 (41) 2016-12-20

ARTRIKHET Malin Romo 17 (41) 2016-12-20

RYMD Malin Romo 18 (41) 2016-12-20

ALLMÄNNING Malin Romo 19 (41) 2016-12-20

LUSTGÅRD Malin Romo 20 (41) 2016-12-20

CENTRUM Malin Romo 21 (41) 2016-12-20

KULTURHISTORIA Malin Romo 22 (41) 2016-12-20

SAMMANFATTANDE KARTA DE 8 KARAKTÄRERNA Denna karta sammanfattar karaktärerna för området över Stora och Lilla Frescati. Malin Romo 23 (41) 2016-12-20

SAMMANFATTANDE KARTA DE FÖR OMRÅDE MED MÅNGA KARAKTÄRER Denna karta sammanfattar områden på Stora och Lilla Frescati som har tre eller fler karaktärer. Malin Romo 24 (41) 2016-12-20

KRÄFTRIKET OCH FRESCATI HAGE I den här förstudien över Kräftriket och Frescati Hage har de åtta karaktärerna för hälsa och välbefinnande inventerats och kartlagds. Nedan presenteras några bildexempel på karaktärerna. ROFYLLDHET Bänkar finns på kullen ovanför restaurang Kräftan som är en gräsmatta med blommor. VILDHET Tall med mångskiftande grenar. Malin Romo 25 (41) 2016-12-20

ARTRIKHET Plantering utanför ett hus i Kräftriket. RYMD Stor gräsyta i Frescati Hage. Malin Romo 26 (41) 2016-12-20

ALLMÄNNING Bänkar och gräsmattor i Kräftriket. LUSTGÅRD En sluttande trädgård som är avskild från vägen med grönska. Malin Romo 27 (41) 2016-12-20

CENTRUM Bord på en solig plats i Frescati Hage är inget självklart centrum men är centralt belägen. KULTURHISTORIA Byggnad och ek i Kräftriket som påminner om platsens historia. Malin Romo 28 (41) 2016-12-20

KRÄFTRIKET OCH FRESCATI HAGE Nedan presenteras indelning av karaktärerna på campuskartan. Streckad linje innebär område av karaktär med åtgärdsbehov. Tunn, heldragen linje innebär mindre åtgärdsbehov och tjock, heldragen linje betyder att området har goda kvaliteter för karaktären. ROFYLLDHET Malin Romo 29 (41) 2016-12-20

VILDHET Malin Romo 30 (41) 2016-12-20

ARTRIKHET Malin Romo 31 (41) 2016-12-20

RYMD Malin Romo 32 (41) 2016-12-20

ALLMÄNNING Malin Romo 33 (41) 2016-12-20

LUSTGÅRD Malin Romo 34 (41) 2016-12-20

CENTRUM Malin Romo 35 (41) 2016-12-20

KULTURHISTORIA Malin Romo 36 (41) 2016-12-20

SAMMANFATTANDE KARTA DE 8 KARAKTÄRERNA Denna karta sammanfattar karaktärerna för området över Kräftriket och Frescati Hage. Malin Romo 37 (41) 2016-12-20

SAMMANFATTANDE KARTA DE FÖR OMRÅDE MED MÅNGA KARAKTÄRER Denna karta sammanfattar områden i Kräftriket och Frescati Hage som har tre eller fler karaktärer. Malin Romo 38 (41) 2016-12-20

IAKTAGELSER OCH SLUTSATSER Frescati Stora och Frescati Lilla, Frescati Hage och Kräftriket ligger i Nationalstadsparken vilket gör att campus har mycket inslag av natur och områdets utkanter karekteriseras ofta av vildhet och artrikhet. Läget intill Stora Skuggan gör att mer avskilda lustgårdar som inte störs av trafikbuller finns här. Karaktären lustgård finns även vid den stora parkeringen vid Södra Huset med planteringar och bänkar placerade vid en anlagd stig. Dock är denna lustgård påverkad av buller från fordon som kör till och från parkeringen. På Stora och Lilla Frescati skulle fler platser kunna vara mer rogivande och avstressande men tyvärr finns det ofta ljudföroreningar från trafiken. I det lite mer avlägsna Frescati Hage är artrikhet och vildhet dominerande karaktärer samtidigt som trafikljud är avskärmat med byggnader och skog. Detta gör att rofyllda platser finns på många ställen där vinden hörs susa i trädkronorna och fågelsång inte överröstas av andra ljud. Campusområde Frescati har stora gräsmattor mellan byggnaderna vilket gör att det finns goda möjligheter till gemensamma aktiviteter i de centrala delarna. Denna allmänning tycks vara uppskattad av studenterna som kopplar av och träffas här. Den klassiska campusgestaltningen med gräsmattor omgiven av universitetbyggnader har flera olika centrum med matställen för planerade eller spontana möten, det vill säga karaktärer med social interaktion. I Kräftriket och Frescati Hage saknas karaktären centrum och för Frescati Hage saknas även karaktären rymd. I Stora Frescati återfinns alla karaktärer minst en gång. De iakttagelser som gjorts i samband med inventeringen av områdena är att det finns många olika karaktärer och att många av dessa överlappar varandra vilket tyder på goda gestaltade utomhusmiljöer. Slutsatser som skulle kunna dras efter den här förstudien är att det finns flera lägen som är negativt påverkade av trafikbuller men som har potential att utvecklas till lugna platser. Förbättring av karaktärerna rofylldhet och lustgård på dessa platser skulle kunna bidra till fler avstressande miljöer på campus. Lugna, naturliga miljö är viktiga för återhämtning av stress och har visat sig kunna förbättra koncentrationsförmåga, hälsa och välmående. I förlängningen skulle insatser för att rogivande karaktärer i grönområden på campus kunna öka universitetets attraktivitet. Malin Romo 39 (41) 2016-12-20

NÄSTA STEG FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER Eftersom en studie gjorts på Karolinska Institutet är det intressant att vidare genomföra undersökningar av de 8 karaktärernas förekomst på alla Akademiska Hus campusområden, i Stockholm liksom resten av landet. Denna förstudie av Stora Frescati, Lilla Frescati, Kräftriket och Frescati Hage kan med fördel efterföljas av en mer fördjupad inventering med fler personer, gärna med olika yrkesbakgrund. Det kan också vara intressant att validera de karaktärer som identifierats i förstudien med hyresgästerna genom enkäter eller vandringar på samma sätt som det gjordes i studien av Karolinska Institutet. Det kan i framtiden även bli aktuellt att inventera och kartläggning karaktärerna i Albano för att säkerställa den ambitiösa hållbara utemiljö som planeras. Malin Romo 40 (41) 2016-12-20

REFERENSER FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER Bra utemiljö i verksamhetsområden: Restorativa stimulerande kvaliteter på internationellt ledande campus. (2014). Skärbäck, E., Nyblom, J., Stoltz, J. & Grahn, P. Sveriges Landskapsuniversitet (SLU). Grönskan för kunskapande. (2012). Skärbeck, E. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). KIs utemiljöer för kunskapande. (2012). Skärbäck, E. på uppdrag av Akademiska Hus. Restorativa karaktärer på KI Solnas Campus. (2014). Skärbeck, E. Enkätstudie. Restorative Work Place. (2014). Skärbäck, E. Länk: [http://restorativeworkplace.com/]. Malin Romo 41 (41) 2016-12-20