Sidan 1 av 19 Vätternvårdsförbundets Bilaga 4 Verksamhetsberättelse för 1998 nedtecknat av Måns Lindell
Sidan 2 av 19 Inledning Miljötillståndet i Vättern De regelbundna provtagningarna i Vättern visar på en långsam förbättring vad beträffar näringsämnen, främst fosfor. Fosforhalterna befinner sig numera stadigt under 6 µg/l (totalfosfor) i ytvattnet och 1997 var medelhalten så låg som 4 µg/l. Som följd av de låga fosforhalterna är klorofyllhalterna låga och därmed blir siktdjupet stort. Under 1997 noterades som högst 15 m siktdjup som mest vilket är jämförbart med de siktdjup som mättes på 1940- talet och tidigare. Däremot har kvävehalterna efter ett par års stagnation åter ökat och under 1997 nåddes en toppnotering på över 800 µg/l totalkväve. Detta är långt från det mål som Vätternvårdsförbundet har satt i Vättern 90 till 500-600 µg/l. Främst är det nitrat som tycks öka. Orsaker till ökningen förtjänar djupare studier och bör utgöra förbundets fokus under de kommande åren. Vätterns stora sjöyta gör att vattenkvaliteten påverkas av nederbördens innehåll. Vätternvårdsförbundet förtätar det nationella nederbördsstationsnätet genom att driva en nederbördsstation i egen regi på Visingsö. Denna station är mycket viktig för nedfallsmätningar på Vättern och har hög fortsatt prioritet. Åtgärder för att minska atmosfärskällan är svåråtkomlig och kräver troligen internationella insatser. För att kunna påverka de långtransporterade föroreningarna krävs det att Vättern förankras i ett internationellare perspektiv. Till viss del har detta börjat i och med att del av Vättern upptagits som Natura 2000 objekt. Både växt- och djurplanktonsamhällena visar på näringsfattiga och stabila förhållande med rik diversitet. Flera indikatorarter på klart, rent vatten noteras. I gällande program undersöks plankton två till fyra gånger per år på två stationer. Bottenfaunans sammansättning och numerär konfirmerar opåverkade förhållanden. Bottenfaunan är till stor del beroende på planktontillväxten året innan. För att summera Vätterns miljötillstånd så är Vättern på bättringsvägen vad gäller näringsämnen. Plankton, bottendjur och fisk visar på stabila och opåverkade förhållanden. Vätternvårdsförbundet bör fortsättningsvis fortsätta övervakningen och initiera åtgärder för ytterligare förbättringar. Årets särskilda arbetsinriktning under 1998 kännetecknas av förberedande till övergång av övervakningsprogram till nationellt regi (fr o m 2000), åtgärder för minska belastning från samhällen och punktkällor såsom förstärkt skydd mot trafikolyckor runt Vättern, kunskapsspridning om Vättern, nyanställning inom sekretariatet mm. Miljöövervakningsprogrammet Det gångna årets verksamhet har följt den vattenvårdsplan som antogs på stämman 1996 (Vättern 96). Året 1998 utgjorde det sista i den treårsperiod som var projekterad för 1996-98 och under 1998 års andra hälft skulle egentligen en ny upphandling och revidering av övervakningsprogram äga rum. Det har inte skett på grund av antydningar från Naturvårdsverket om att de Stora Sjöarna åter skall ingå i det nationella miljöövervakningsnätet vilket kommer att genomdrivas från och med år 2000. Antydan om ett nationellt program från och med 2000 skulle medföra att en ny upphandling av en treårsperiod skulle bli komplicerad med en rad om-faktorer, reservutgångar etc om nu Naturvårdsverkets regi tillkom. Därför beslöt verksamhetsutskottet (VU) under året att
Sidan 3 av 19 förlänga innevarande kontrakt med nuvarande konsulter med ett år. Likaledes fortlöper det program som anges i Vättern 96. Fördelarna med förlängningen av innevarande kontrakt är många. Enligt tidigare kontrakt skall perioden 1996-98 redovisas under 1999 mer djuplodande än de årliga rapporterna. Att det utförs med samma utövare som tidigare är ett positivt faktum. Utöver kontraktets utformning kan Vätternvårdsförbundet anlita samma konsulter som fortdriver provtagningen ytterligare ett år. För närvarande stöder Naturvårdsverket miljöövervakningen för Vättern med ca 400.000 kr per år. Vid den gamla bron över Orrnäsaån söder om Ödeshög tas vattenprov av Vätternvårdsförbundet. En gång i månanden åker Lars Paulin från Länsstyrelsen i Jönköping ett varv runt Vättern och provtar ca 15 tillflöden. Vättern äntligen upptagen som Natura 2000 Efter många års arbete har Vättern blivit upptagen på listan över s k Natura 2000 områden. Den 22 december tog regeringen beslut om totalt 497 nya områden varav Vättern utgjorde ett. Men det var tyvärr inte hela sjön utan bara den del som utgörs av Jönköpings län som kom med. På grund av de senaste årens fruktlösa diskussioner var det bara Jönköpings Län som orkade driva processen vidare. I mitten av december blev Ola Broberg och Mari-Janne Möller (Länsstyrelsen i Jönköping) kallade till Miljödepartementet för att motivera vikten för ett upptagande. Detta gick alltså vägen denna gång och nu borde det varar öppet för de tre övriga länen runt Vättern att föreslå respektive områden. Nämnas bör också att för att undvika eventuella framtida problem i t ex Jönköpingviken har en avgränsning gjorts med 200 m från land. Vad syftar Natura 2000 till? Natura 2000 är ett nätverk av skyddsvärda och skyddade naturområden som håller på att byggas upp inom EU-länderna. Syftet är att bevara och restaurera värdefulla naturtyper men också enskilda växt-och djurarter skall skyddas genom olika direktiv. Genom listning i Natura 2000 finns det tillgång till ekonomiskt understöd via de sk LIFE-fonden från EU. Medlen kan användas till såväl åtgärder som undersökningar för att säkerställa bevarandet av den biologiska mångfalden. Natura 2000 är uppdelade i två delar, det sk Fågeldirektivet där den biologiska mångfalden av fåglar skall tillgodoses, och Habitatdirektivet vilket omfattar naturområden. I ett framtidsperspektiv kommer sekretariatet att undersöka möjligheterna till först och främst en nationell Stora Sjöar-organisation, men även i ett bredare Europaperspektiv med andra stora sjöar som samarbetspartners. Detta kommer att kräva internationellt arbetet och att nya kontakter etableras.
Sidan 4 av 19 Arbetsprogram under 1998 Arbetet under 1998 har präglats av, förutom kontroll av den ordinarie provtagningen, besvarande av antal större utredningar och remisser. Sekretariatet har med sin lokalisering till Länsstyrelsen i Jönköping nära inblick i det administrativa händelseförloppet där vi i framtiden kan vänta oss stora förändringar i samband med införande av avrinningsdistriktoch avrinningsmyndigheter, EU s ramdirektiv för vatten mm. Vidare har Vättern fått agera exempel för övergödning (fosforhalter) på hur ett införande av miljökvalitetsnormer kan utfalla. Naturvårdsverket ämnar utarbeta direktiv för hur man i lagar, normer och förordningar kan säkerställa miljökvaliteten. I Vätterns exempel kunde vi redovisa en åtgärdsplan med konkreta mål och dessutom långvarig uppföljning av desamma. Sekretariatet fortsätter bevakning och besvarar denna typ av önskemål. En rad projekt har både genomförts och slutförts. I april månad slutredovisades Vättern inte bara vatten på Hästholmen. Det välbesökta seminariet var ett led i både förbundets informationssatsning och underlag för arbete om påverkan från urbana miljöer. Rapporten och satsningen har utfallit mycket lyckat. Förbundet har även exponerats sig på ett antal seminarier och andra tillfällen genom de postrar om förbundets verksamhet som tagits fram. Kvävegruppen har genomfört test av kvävemodellen på ett tillflöde till Tåkern, Disevidån. Detta projekt är nu redovisat i manusform och fortsättning projekteras. Under 1998 kom också medel för att slutföra testet av marina miljöövervakningsstudier (Monoporeia, vitmärla) som kan tänkas fungera även i Vättern. Projektet genomförs dock under vinter 98/99 och redovisas först till sommaren 1999. Bland andra projekt kan nämnas att Vätternvårdsförbundet även samordnar ett projekt mellan Försvaret och Linköpings Universitet. Syftet är att studera läckage av bly från ammunition som hamnar eller redan befinner sig i Vättern. Under årets senare del initierade metallgruppen ett projekt där metalläckage från en gammal gruvavfallsdeponi i norra delen (Åmmeberg) studeras. Personalturbulensen som rådde på Länsstyrelsen i Jönköping vållade en del besvär i början på året. I mars anställdes Måns Lindell som sakkunnig i vattenfrågor på kansliet efter det att Ola Broberg dubblerat under vintern. Förhoppningsvis skall detta leda till att verksamheten skall flyta på igen. Mjölnaån mynnar i Vättern söder om Motala. Mjölnaån har sitt ursprung i Tåkern och är ett tämligen näringsrikt tillflöde till Vättern.
Sidan 5 av 19 Budgetuppföljning Av den ekonomiska redovisningen för 1998 framgår det att 1998 års kostnader blev återigen lägre än budgeterat. Situationen var liknande även under 1997. Detta beror till viss del på att kapital som under ett par års tid varit inmutat för olika saker har antingen ej blivit utförda eller har blivit billigare än budgeterat. De lägre kostnaderna tilltrots så tärde förbundet för andra året i rad på befintligt kapital bl. a. på grund av genomförande av projekt. Verksamhetsutskottet driver enligt planer hur kapitalet kan utnyttjas för olika frågeställningar. Samtidigt ger ett visst kapital en säkerhet för den kommande övergången till nationellt övervakningsprogram. En viss försiktighet med överdrivet avyttrande av medel kan vara att rekommendera ytterligare något år. Bland anledningar till skillnaden i budget och utfall beror främst på följande orsaker: a. Lönekostnaderna har blivit lägre än beräknat då Ola Brobergs verksamhet ej belastade Vätternvårdsförbundet under de tre första månaderna. Måns Lindell tillträdde den 9 mars 1998. b. Administrationskostnaderna är lägre än budgeterat. Ofta upplåts t ex lokaler för möten till ringa kostnad för förbundet och inköp av litteratur etc. minimal. c. Åtgärdsgrupperna har under 1998 fört en lägre aktivitet och därmed inte förbrukat tilldelade medel. PUM-gruppen har inte kommit igång alls under 1998 men förändringar i gruppers aktiviteter kommer förmodligen äga rum under 1999. d. Eftersläpning av fakturor vilket förräntas på ett till förbundet fördelaktigt sätt har givit oberäknat tillskott. e. Reservmedel etc. har inte utnyttjats utan övriga poster har klarat sina budgeterade ramar. f. Däremot kan det konstateras att vissa poster t ex informationsposten blivit avsevärt dyrare än beräknat. Anledning är det stora antalet rapporter som publicerats under året, vissa tillika i stora upplagor, samt anordnande av seminarier. Personal Under året har tämligen stora förändringar inom förbundet ägt rum. På grund av personalomsättningar på Länsstyrelsen i Jönköping rådde under årets inledande kvartal en hög arbetsbelastning på sekretariatet utan att kostnaderna belastade förbundet. Ola Broberg arbetade då dubbelskift med två heltidtjänster parallellt. Anställningen av person på sekretariatet drog dessutom ut extra på tiden då antagningsprocessen var något komplicerad. I mars anställdes Måns Lindell på halvtid som sakkunnig i vattenfrågor på sekretariatet. Måns kommer närmast ifrån Lunds Universitet där han forskat och undervisat i limnologi. Ola Broberg tog över posten som Förbundssekreterare och följer därmed sekretariatets arbete på nära håll. Posten som förbundssekretare sker inom Olas ordinarie tjänst på Länsstyrelsen som
Sidan 6 av 19 länsexpert miljöövervakning. Överlämnandet får i skrivandes stund anses som klart och det dagliga arbetet går nu på full fart. Vidare sköter Ingrid Månsson på Länsstyrelsen i Jönköping sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar etc. Ingrid är anställd på förbundet till 25%. Jan Anders Johansson ser till att förbundets kassa är i ordning och säkert förvar. För deras tjänster uppbär Jan- Anders och Ingrid dessutom smärre arvoden. Nedan följer förteckningar över Vätternvårdsförbundets personal: Sekretariatet Sekretariatet har fr. o. m. mars 98 t o m årets utgång haft följande sammansättning: Post Förbundssekretare Sakkunnig vattenfrågor Kansli Kassör Ordf Verksamhetsutskottet Namn Ola Broberg Måns Lindell Ingrid Månsson Jan-Anders Johansson Gösta Kenndal Styrelsen Styrelsen har under året hållit två ordinarie styrelsemöten. Februarimötet hölls den 25 februari i Örebro och Oktobermötet hölls den 8 oktober i Jönköping. Godkända protokoll från dessa möten finns tillgängliga på sekretariatet. Ordinarie förbundsstämma hölls den 12 maj i Hjo. Styrelsen har under 1998 haft följande sammansättning: Post Namn Representerar Suppleant Tid Ordförande Håkan Ridal Länsstyrelsen Västra - årligen Götaland V Ordför. Gösta Kenndal Skaraborgsvatten Kjell Aldsten årligen Kassör Jan-Anders Johansson Jönköpings Kommun - årligen Förbundsek. Ola Broberg Vätternvårdsförbundet - årligen Sakkunnig Måns Lindell Vätternvårdsförbundet - årligen Kanslisek. Ingrid Månsson Vätternvårdsförbundet - årligen Ledamöter Björn Ekered Habo Kommun Lars Ola Blad 1998-00 Bo Essvik Fiskeriverket Jönköping Per Nyberg 1997-99 Bo Landholm Lst F Län Ola Broberg 1997-99 Dan Björk Munksjö AB div. Aspa Sture Bjäreholt 1997-99 Fred Mellberg Zinkgruvan Mining AB Lars-Olof 1998-00 Wallermann Hans Lann Lst R län Agneta Christensen 1998-00 Håkan Marklund Naturvårdsverket Manuela Notter 1997-99 Ingvar Lst T Län Pelle Grahn 1997-99 Lundqvist Jan Hällgren Lst E län Kjell Schaerling 1998-00
Sidan 7 av 19 Lars Petersson Motala kommun Gunnar Myrhede 1997-99 Max Granström Askersunds kommun Anders Agnemar 1997-99 Stig Svenmar Jordbruksverket Rolf Larsson 1997-99 Ulf Flodin Landsting Östergötlands Jan Drakfors 1998-00 län Zeth Rylander Yrkesfisket Georg Andersson 1998-00 Valberedning och revisorer Valberedningen och revisorer har haft följande konstellationer: Post Namn Represenaterar Suppleant Tid Valberedning Lars Elwing Habo Kommun - årligen (sammankallande) Valberedning Jan Kaijser Jönköpings kommun - årligen Revisor Siw Persson Jönköpings kommun Rune Ströberg årligen Revisor Lars Ingemansson Jönköpings kommun - årligen Verksamhetsutskottet (VU) Verksamhetsutskotten (VU) beslutar om det fortlöpande arbete inom förbundet, överser skrivelser och remisser etc. VU har under året haft fyra möten fördelat jämnt över året (28/1, 2/4, 9/9 samt 3/12). För den som önskar så finns de justerade protokollen på sekretariatet. Verksamhetsutskottet har under 1998 haft följande sammansättning: Post Namn Suppleant Tid Ordförande Gösta Kenndal Kjell Aldsten löpande Ingvar Lundqvist Pelle Grahn löpande Agneta Christensen Hans Lann löpande Kjell Schaerling Håkan Olsson löpande Måns Lindell - löpande Ola Broberg - löpande Ingrid Månsson - löpande Fred Mellberg Lars-Olof Wallermann löpande Per Nyberg Bo Essvik löpande Sakkunniggruppen (SKG) Sakkunniggruppen (SKG) är en samordningsgrupp bl a för den miljöövervakning som sker av Vättern med regional miljöövervakningsmedel. I och med den omorganisation som skett av miljöövervakningen fattar Vätterlänen genom SKG beslut om regional miljöövervakning. SKG används också som beredande organ i vissa miljöövervakningsfrågor där beslut fattas av Vätternvårdsförbundet. Under 1998 andra hälft skulle egentligen nytt övervakningsprogram upphandlas. Emellertid antydde förslag från Naturvårdsverket att från och med år 2000 kommer De Stora Sjöarna åter att ingå i det nationella programmet. Därmed beslöts att
Sidan 8 av 19 förlänga innevarande övarvakning med ett år (1999) och nytt program förväntas antas under 1999 års slutskede (mer om detta på annan plats). Sakkunniggruppen har inte haft egna möten under 1998 utan rådslag har ägt rum på möten samtidigt med Verksamhetsutskottet. Sakkunniggruppen har under 1998 haft följande sammansättning: Namn Agneta Christensen/ Hans Lann Ingvar Lundqvist Kjell Schaerling/Håkan Olsson Måns Lindell/Ola Broberg Håkan Marklund Per Nyberg/Bo Essvik Respresenterar V Götalands län Örebro län Östergötlands län Jönköpings län Naturvårdsverket Fiskeriverket Åtgärdsgrupper Kväve-Gruppen Kvävegruppen har haft två möten under det gångna året. Gruppen har genomfört ett projekt under 1998 vid Disevidån som rinner ut till Tåkern och vidare till Vättern. Syftet var att minska kväveläckaget till vattendraget från jordbruksmark ut till Vättern. Projektet använde sig av såväl informationskampanj till utövare inom avvattningsområdet som genom provtagningar under olika tider på året. Bland resultaten kan nämnas att ofta förekommer konflikter mellan olika typer av stöd till verksamheter vilka kan resultera i varandras motsatser. För en typ av åtgärd t ex lämnande av buffertzoner utmed vattendrag vilket förhindrar kväveläckage kan man erhålla ett bidrag som är lägre än det man erhåller för att odla ända fram till vattendragskanten. Lantbrukarna hamnar därmed i konflikt hur de skall agera. Detta är givetvis ett stort problem där kanske inte Vätternvårdsförbundet kan agera. Förbundet kan dock peka på behovet av samordning genom skrivelser till t ex Jordbruksverket etc. Området runt Disevidån var vidare något för heterogent (blandat skogs- och jordbruksmark) för att passa in i den kvävemodell som presenterats i Vätternvårdsförbundets rapport 46. Projektet är redovisat i manusform och kommer att tryckas under det kommande året. Namn Org. Övrigt Håkan Olsson Lst Östergötland sammankallande Kjell Schaerling Lst Östergötland Ola Broberg Vätternvårdsförbundet Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Stig Svenmar Jordbruksverket Hans Lann Lst V Götaland Metall-gruppen Metallgruppen genomförde under årets senare hälft ett projekt om undersökning av llä k f å d idi l hö bli i lfb id Kä fjä d i
Sidan 9 av 19 Vätterns norra del. Budgetberäkningar av metaller tyder på Kärrafjärden tillför Vättern mer metaller än vad som rinner till fjärden, d v s sedimenten eller punktkällor läcker. Projektet är nu igång och ämnas fortsätta under hela 1999. Namn Org. Övrigt Lars-Olof Eckerström Lst Örebro sammankallande Fred Mellberg Zinkgruvan Annette Ekman Motala Ola Broberg Vätternvårdsförbundet Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Påverkan Urban Miljö (PUM-gruppen) PUM-gruppen har ej heller under 1998 kommit igång som fungerande enhet. Dock har en del första steg tagits i arbetets riktning, bl a med Vättern - inte bara vatten, och genomförandet av konsekvensklassificering av vägar och tätorter utmed Vätterns östsida. Motala kommun har varit föregångare och bl a inventerat och karterat dagvattennätet. Förhoppningsvis kommer ytterligare ansträngningar resultera i att både gruppens konstellation och att inriktning kan konkretiseras under 1999. I skrivandes stund håller gruppen på att ta form varför ingående personer ej kan nämnas definitivt ännu. Namn Org. Övrigt Lars Pettersson Motala kommun sammankallande, från 1999 Medlemmar Vätternvårdsförbundet har under 1998 haft 36 medlemsorganisationer/företag. Under året har Uppsala universitet lämnat förbundet då de avyttrade egendom utmed Vättern. Medlemstalet har i stort varit oförändrat under de senare åren. Den senaste värvningskampanjen 1997/98 resulterade inte i några nya medlemmar. Det kan bli aktuellt med ny kampanj under det kommande året. För närvarande har förbundet 203 andelar. Totalt fördelas 520.000 kr / år via andelstalen. Vid bortfall av medlemmar ökar andelskostnaden respektive minskar om medlemmar tillkommer. För närvarande motsvarar en andel 2.652 kr. Sålunda är det eftersträvansvärt att ha med så många medlemmar som möjligt. Preliminära kalkyler tyder dock på att de största organisationerna redan är med i förbundet varför uppemot 90% av potentiella andelar redan är anslutna. Om alla tillfrågade potentiella medlemmar skulle gå in i förbundet (totalt 232 andelar) skulle en andel motsvara 2.241 kr. Däremot bör förbundet framgent öka informationen om förbundets arbetet för att nå ut till fler intressenter, ofta av privat karaktär. Länsstyrelser och Landsting har fasta årsavgifter 20.000 kr per år, resulterande i totalt 160.000 kr. Årsavgiften delas upp i en undersökningsavgift och en administrativ avgift vilka är 85% respektive 15% av årsavgiften. Detta följer ett beslut på förbundsstämman 1994.
Vätternvårdsförbundet har under 1998 haft följande medlemmar. Vätternvårdsförbundets verksamhetsberättelse 1998 Sidan 10 av 19 Nr Organisation/företag Sedan Andelar Övrigt 1 Aspa Bruk AB 18 2 Baskarpssand AB 1 3 Bofors UWS 2 4 Carl Gustaf AB 2 5 Domänverket 2 6 FMV/FFK 2 7 Husqvarna AB 3 8 Isaksson AB 4 9 LRF 2 10 MIHAB 4 11 Milo Syd 5 12 Munksjö AB/Jönköping 15 13 Rifa Electrolythic AB 2 14 Skaraborgsvatten 7 15 Ulfhult Säteri 1 16 Vattenfall 3 17 Vägverket 5 18 Zinkgruvan Mining AB 11 19 Samordnad Recipientkontroll Norra Vättern 4 20 Samordnad Recipientkontroll Södra Vättern 4 21 Askersund Kommun 8 22 Habo Kommun 9 23 Hjo Kommun 9 24 Jönköping Kommun 36 25 Karlsborgs Kommun 9 26 Motala Kommun 17 27 Vadstena Kommun 9 28 Ödeshög Kommun 9 29 Landsting E län 20.000 kr 30 Landsting F län 20.000 kr 31 Landsting O län 20.000 kr 32 Landsting T län 20.000 kr 33 Länsstyrelsen E 20.000 kr 34 Länsstyrelsen F 20.000 kr 35 Länsstyrelsen O 20.000 kr 36 Länsstyrelsen T 20.000 kr Totalt 203 andelar
Sidan 11 av 19 Samverkan Samordningsgrupp Vättern I samordningsgrupp Vättern förs en fortlöpande dialog om avvägning mellan civila och militära intressen. Samordningsgrupp en har sedan 1979 utfört ett mycket framgångsrikt arbete med bl a begränsningar av riskområde samt utökning av skjutfria perioder. Vätternvårdsförbundet har kallats till möten sedan 1989. Under det gångna året deltog Vätternvårdsförbundet på ett av de två mötena inom Samordningsgrupp Vättern. Vidare har svar på remisser och förslag rörande militära verksamheten besvarats skriftligen fortlöpande under året. Plangrupp Vättern Plangrupp Vättern är en arbets- och diskussionsgrupp mellan Vätternlänens länsarkitekter. Vätternvårdsförbundet deltar i denna grupp för ömsesidig information. Plangrupp Vättern har under 1998 haft det stora nöjet att slutföra projektet Vättern inte bara vatten och det på ett mycket förtjänstfullt sätt. För närvarande har gruppen inga större pågående satsningar men vi kan skönja stora uppgifter framgent med bl a dubbelspårsdiskussionen för tåg i Jönköping. Projekteringen av dubbelspår utmed Vätterns södra ände angår samtliga Vätterlän/kommuner. Plangrupp Vättern sammanträder vid behov. Stora sjöar Många av de frågeställningar och som berör Vättern är också relevanta för landets övriga Stora Sjöar (Vänern och Mälaren). Samarbetet med Vänernkansliet har sedan dess bildande 1997 flutit mycket gott alltsedan dess. Kontakten är väl tillgodosedd då Agneta Christensen, vattensakkunnig på Vänernkansliet ingår i Vätternvårdsförbundets verksamhetsutskott. Någon direkt grupp Stora Sjöar är inte idag definierad men tänkbart i framtiden är att representanter för de olika sjöarna tillsammans med representanter för Naturvårdsverket kommer att behöva utgöra ett särskilt forum. Under 1998 har ett Stora Sjö-möte hållits i Hallsberg tidigt på våren. Till viss del har dock informationsutbyte tillgodosetts under möten i verksamhetsutskottet. Här har dock ej representanter för Mälaren deltagit. Organisation och kontaktform mellan Vättern och Mälaren är inte utredd. Förhoppningsvis kommer samverkan att öka under det kommande året. Strävan bör vara åtminstone en årlig träff mellan Storsjönorganisationerna och Naturvårdsverket för att diskutera kommande miljöövervakning. Behovet av dylikt möte under 1999 är förmodligen stort då Vätternövervakningen åter kommer finansieras till viss del med nationella medel.
Sidan 12 av 19 Rapporter Vätternvårdsförbundet har under de senaste åren hållit en god och effektiv publikationstakt. Under 1997 publicerade förbundet t ex 6 rapporter och under 1998 har ytterligare fyra rapporter kunnat färdigställas. Under 1998 har ett par ytterligare projekt påbörjats där material kommer att finnas inom snar framtid, dessutom projekt där manus redan föreligger. Sekretariatet har inventerat befintliga förråd och listat alla publikationer sedan Kommittén för Vätterns Vattenvård bildades 1957. Denna lista kommer från och med rapport 53 att alltid finnas längst bak i rapporterna. För de moderna projekten finns reservexemplar, dock ej några lager (möjlighet att trycka mindre upplagor efter hand finns dock). För de äldre rapporterna finns endast enstaka nummer. Serien i sin helhet finns dock på sekretariatet och kan kopieras/lånas därifrån. Beställningar göres till Ingrid Månsson (telefon 036-157083, alt. email: ingrid.mansson@f.lst.se). Så småningom kommer sammanfattningar av alla rapporter att finnas på den kommande hemsidan på Internet. Följande rapporter har publicerats under 1998: Rapport nr 50: Vättern inte bara vatten (Emma Wirén, Lst Östergötland) Vättern inte bara vatten blev under året en storsatsning från Vätternvårdsförbundet sida. Utöver själva rapporten hölls ett seminarium i april på Hästholmen där samtliga kommuner runt Vättern var inbjudna. Rapporten är ämnad som ett planeringsunderlag för den översiktliga fysiska samhällsplaneringen kring Vättern. Avsikten var att förmedla en förståelse för de övergripande natur- och kulturvärdena som medfört att Vättern med öar och stränder utpekats som riksintresse av riksdagen. Områdets särskilda förutsättningar för turism och friluftsliv beskrevs även i rapporten. De olika landskapsavsnittens identitet och fysiska särdrag lyfts fram. Skrivsättet är enkelt och betraktande varför rapporten kan användas i flera sammanhang. Hela projektet var ett länsövergripande, tvärsektoriellt samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i dåvarande Skaraborg, Örebro, Jönköping och Östergötland län samt Vätternvårdsförbundet. Sekretariatet kan konstatera att rapporten har blivit en bestseller som trycks i flera upplagor och efterfrågats från en rad håll. Rapport nr 51: Undersökning av naturlig mellanårsvariation hos meiofauna i Vättern (Bertil Widbom, Stockholms Universitet) Rapporten har behandlat frågeställningen kring huruvida man kan använda organismer, s k bioindikatorer, som medel/metod för att följa förändringar i vattenmiljön. I föreliggande rapport har författaren studerat en för marina system känd metod innefattande meiofauna i
Sidan 13 av 19 som lever i sediment. Dessa organismer har bl a låg förmåga att förflytta sig och tvångsexponeras därför för störningar. Störningen ger utslag i organismers artsammansättning, tätheter etc. Projektets målsättning har varit att beskriva variationen mellan olika år samt utreda huruvida meiofauna är en möjlig metod att applicera i miljöövervakningsprogrammen för sötvatten. Projektet har utförts på uppdrag av Vätternvårdsförbundet och har finansierats gemensamt av Naturvårdsverket (regionala övervakningsmedel) och Vätternvårdsförbundet. Rapport nr 52: Åtgärdsplan Vättern Öst (Bernhard Jaldemark, Lst Jönköping) Vätternvårdsförbundet och länsstyrelserna i Jönköpings och Östergötlands län fick under 1997 i uppdrag av Vägverket Region Sydöst att arbeta fram en hotbeskrivning för Vättern med tillhörande åtgärdsprogram. Detta projekt fick arbets- och projektnamnet Vättern Öst och samordnades av Vätternvårdsförbundet. Åtgärdsprogrammet är tänkt att innefatta prioriterade åtgärder fördelat på aktörer och ska ligga till grund för Vägverkets handlingsprogram för minskad förorening av mark och vatten. Förutom åtgärder motiverade av hot mot Vättern ingår även en beskrivning av förekomst och hot mot naturvärden och grundvatten i anslutning till de större vägarna E4 och riksväg 50 öster om Vättern. Den geografiska avgränsningen av projektet har varit dels skyddsobjektet Vättern, dels ovan nämnda vägsträckor från Huskvarna i söder till länsgräns mot Örebro län i norr. Rapporten lämnar ett underlag där graden av färdigställande varierar mellan olika delprojekt. Således återstår ytterligare arbetsmoment för både rubrikerna Grundvattentillgångar som Naturvärden samt kompletterande material från vissa tätorter. Rapport nr 53: Årsskrift 1998 (Måns Lindell, Lst Jönköping) I årsskrifterna presenteras erhållna resultat från övervakningen av Vättern. Efter vart tredje år sker en större utvärdering vilken nästa gång äger rum 1999. Rapporten sammanställs av de olika utövarna vilka svarar för att respektive kapitel dokumenteras. Sekretariatet svarar därefter för att färdigställande av de olika delarna till en gemensam rapport. Fartyget Taurus används vid provtagningar ute på Vättern. Fartyget har hamn i Karlsborg, ägs av FFK:FMV och är ca 20 m långt och modernt. Utöver fartyget finns också tillgång till två mindre bå ä bb å d
Sidan 14 av 19 Miljöövervakningen av Vättern har under året som gått, bedrivits i samma omfattning som det program som instiftades 1996. Då övergick ansvaret för kontrollprogrammet till regional nivå, d v s till Länsstyrelser och Vätternvårdsförbundet, från att ha varit nationellt ansvar. Övervakningen har bestått av ett ekologiskt basprogram som följer upp de basala parametrarna under året, t ex vattenkemi, plankton, nedfallsmätningar, fiskpopulationers dynamik etc. Därutöver bedrivs särskilda specialprojekt inriktade mot relevanta frågeställningar ( se övriga redovisningar). Slutförda eller pågående projekt där Vätternvårdsförbundet medverkat under 1998. En alltmer viktig roll för Vätternvårdsförbundet tycks vara att utgöra oberoende part för samordning av bl a villkorsbelagda undersökningar, rena forskningsprojekt, ordinarie övervakningsprogram mm. Flera företag och organisationer har ett uttalat miljöansvar vilket är mycket glädjande. Emellertid tycks kapacitet att ordna med kontakter, ansvarstecknande och övrig samordning i tid och rum mm inte vara lika lätt som det rena ekonomiska understödjande av projektet. Vätternvårdsförbundet fungerar då som en länk och kan sköta kontaktförmedling, kontraktering etc. Detta är framledes en stor arbetsuppgift för förbundet. Strävan är här att lika ofta lägga fram idéer till studier som att samordna uppgifter. Vättern Öst Under 1998 har ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland och Vägverket region sydväst redovisats. Vätternvårdsförbundet fungerade som samordnande instans. Projektet har syftat till att arbeta fram en hotbeskrivning av Vätterns östra sida (därav projektnamn Vättern Öst ) med tillhörande åtgärdsprogram. Programmet innefattar såväl förekomst och hot mot naturvärden och grundvatten i anslutningar till de större vägarna E4 och riksväg 50 om åtgärder mot motiverade hot. Projektet redovisades som en rapport i Vätternvårdsförbundets serie (nr 52) samt i ett seminarium på Elmia den 4 november. Projektet har slagit väl ut och Vägverket förbereder uppföljning av planen. Härvid kan nämnas att Vätternvårdsförbundet även initierat Vägverket Region Väst och Mälardalen om utöka studien till att även innefatta Vättern Väst. Förhoppningsvis kan detta komma till stånd under 1999 års senare hälft. Monoporeia I det förslag till program och undersökningstyper som Vätternvårdsförbundet framlade 1995 (Rapport 36) redovisades också metoden att använda sig av den glaciala relikten Monoporeia affinis (vitmärla). Monoporeia lever nästan uteslutande på sedimentytan och söker där sin huvudföda i det sedimenterade materialet. Eftersom mycket av föroreningarna till Vättern sedimenterar och lagras i sedimenten blir Monoporeia följaktligen exponerad för hög risk för störning. Vid 1995 års undersökning visades metodiken att studera embryonalutvecklingen hos äggen av Monoporeia som en fullt möjlig metod. Någon uppföljning av initialstudien har dock inte kunnat genomföras p g a medelsbrist.
Sidan 15 av 19 Vid varje ansökningstillfälle till Naturvårdsverket har sekretariatet upptagit projektet för upprepning och för ett eventuellt genomförande med regelbundna intervall. Under 1998 beslöts att projektet kan genomföras som ett samarbetsprojekt där ytterligare några sjöar ingår. Provtagning och insamlande av Monoporeia ägde rum slutet av januari 1999) och vi ser fram emot resultat mot sommaren 1999. Vid provtagning av vitmärlan släpas en håvsläde på sedimentytan. Insamling sker under vinterhalvåret då honan bär på ägg. Äggens utveckling av abnormaliteter studeras. För ytterligare beskrivning av projektet refereras till Vätternvårdsförbundets rapport nr 36 alternativt ta kontakt med sekretariatet. Blyläckage från utskjuten ammunition Försvarsmakten har under senare år genomdrivit en miljöstrategi och ökade undersökningar för minskad påverkan på miljön. Ett av deras projekt har varit att kartera lokaler med dumpad ammunition av äldre datum. Vätternvårdsförbundet har fortlöpande bevakat och tagit del av information och fakta kring karteringen. I samband med denna kartering har också frågan ställt om det egentligen läcker ut någon förorening från dels den dumpade ammunitionen dels den ammunition som regelbundet skjuts ut över Vättern. För ovan ställda frågor har Vätternvårdsförbundet erhållit medel från Försvarsmakten och kontrakterat Mattias Bäckström, doktorand MTM i Örebro (handledare: Prof Bert Allrad Tema, Linköping). Under sommaren 1998 togs sediment och vattenprov från Vättern vilket sedermera blev inkuberat under olika fysiska behandlingar på laboratorium. Stickprov tas regelbundet ut och metallhalter analyseras. Med tanke på de knappa tillgången på information om förhandsresultat är det osäkert om och när resultat kan uppnås. Projektet är dock tänkt att avrapporteras under 1999 till Vätternvårdsförbundet. Metalläckage från golfbanan Åmmeberg I Vätterns norra del lagrades slaggmaterial från gruvdriften vid sjökanten. Platsen visade sig sig vara en betydande källa för metalläckage till Kärrafjärden och sanerades för dryga tiotalet år sedan. Slaggmassorna täcktes och åtgärder för minskat läckage gjordes enligt dåtidens direktiv. Idag finns det en golfbana på området. Metallproblemet för Kärrafjärden kvartsår dock än idag. Norra delen av Vättern uppvisar alltför höga metallhalter, bl a kadmium och zink. Det är osäkert om det är de sedan årtionden laddade sedimenten som orsakar detta eller om punktkällor i området fortfarande läcker ut föroreningar
Sidan 16 av 19 För att undersöka huruvida metallerna i Golfbanan fortfarande kan utgöra en spridningskälla för området har VBB-VIAK kontrakterats att utföra en studie om grundvattenflödena och metallhalter i såväl grund- som ytvatten. Projektet påbörjades under slutet av 1998 och har redovisats i januari 1999. Ytterligare provtagningar representerande olika årstider är projekterade under 1999. Generellt kan sägas att den tidigare gruvavfallsdeponin fortfarande läcker en del men vissa ämnen tycks ligga fast vid jämförelse med värden för 10-15 år sedan. Miljögifter i abborrar Miljögifter i fisk är ett av de större hoten mot Vättern idag. Inte enbart på grund av att fisket är en näringsgren för 22 yrkesfiskare och ett okänt antal fritidsfiskare utan även på grund av att Vättern med sin långa omsättningstid (60 år) troligen får dras med höga halter under lång tid framöver även om tillförseln har minskat. Vätternvårdsförbundet kontaktades under hösten 1998 om samordning av en studie om miljögifter i Vättern och bl a Munksjön i Jönköping centrum. Provfiske gjordes under hösten på totalt tre lokaler, Munksjön, Visingsö samt Stora Röknen. Ett syfte med studien var att belägga om det finns geografiska skillnader i gifthalter på olika lokaler i Vättern. Tyvärr kom studien igång lite för sent på året varför fisk från fler lokaler inte kunde insamlas (fiskeförbud på grundbottnar p g a rödinglek!). För projektet kontrakterades Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm som i skrivandes stund analyserar fisken. Rapport förväntas till sommaren 1999. Förmodligen kommer Vätternvårdsförbundet spela en samordnande roll i en liknande studie vilket avses utföras i norra delen under 1999. Om detta kommer VU att fortlöpande behandla samordningen. Information En av förbundets stora uppgifter bör vara att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. För närvarande är Vätternvårdsförbundet tämligen känt av statsmakterna där vi fungerar som rådgivande och remissinstans i flera statliga utredningar. Det finns dock ett informationsbehov att möta från bland annat skolor, naturskyddsorganisationer etc. En hemsida på Internet är här av stor vikt att Vätternvårdsförbundet publicerar. Detta har varit aktuellt under hela 1998 att få till stånd men det har ej blivit av. En av anledningarna till detta är att sekretariatet har avvaktat hur länsstyrelsen i Jönköping skall lägga upp sina sidor och var de skall lokaliseras. Vidare är den för närvarande tilltänkta layoutpersonen upptagen med att utföra Länsstyrelsens sidor. Förhoppningsvis kan vi producera en egen hemsida framåt sommaren 1999. Om inte detta går att producera detta externt. Initialt behövs förstärkningar till sekretariatet men därefter ämnas uppdateringar utföras från sekretariatet. Arbetet är påbörjat med strukturering av sidornas utformning. En informationssatsning på poster togs fram under våren. På totalt fyra posters beskrivs förbundet och dess aktivitet, vissa projekt. Posterpresentationer är ett effektivt sätt att nå ut till b ö d l t d l ätt i t f jé li l k l k h t P t
Sidan 17 av 19 kan beställas från kansliet och skickas lätt rullade i tub på posten. Beställning göres till Ingrid Månsson. Det har visat sig vid ett upprepade tillfällen att informationen fungerat bra med denna typ av utställning och förbundet har blivit uppmärksammade i t ex media. Utöver posterpresentationer har också datoriserade bildspel tagits fram. Idag finns ett spel baserade på Vättern - inte bara vatten framtaget. Programmet kan laddas i en dator och olika bilder och faktarutor rullar själv fram. Givetvis går det även att hålla muntliga framförande i samband med bildspelet. En ny strävan inom sekretariatet är att ta fram presentationsmaterial till var rapport som kommer fram. Materialet kan dock ta sig olika form beroende publik. De under 1997 påbörjade informationsseminarierna till kommunerna runt Vättern har ej kunnat fortdrivas under 1998. Orsakerna till detta har främst varit den höga arbetsbelastning som låg på sekretariatet under årets första månader och omorganisationen inom förbundet, men även att resterande kommuner inte hörsammat kallelsen om dialog kring vattenvårdsplanen Vättern 96. Dialog ägde rum med Motala, Habo, Hjo och Askersund kommun samt Jönköpings Länsstyrelse. Utan en aktiv dialog kring frågorna i Vättern 96 kommer vi inte att kunna tackla problemen. Då politiska val medförde ändrad personaluppsättning i kommuner under hösten 1998 planerar nu Vätternvårdsförbundet att återuppta seminarierna på nytt i alla kommuner under 1999. Sekretariatet kan vidare informera om en smygande satsning påbörjats för presentera Vättern Internationellt. Förhoppningsvis kommer förbundet att kunna deltaga i ett par internatioenlla symposier under kommande året för att förankra Vättern i ett större. Nedan redovisas de tillfällen som Vätternvårdsförbundet officiellt presenterat eller agerat på något sätt. Presentationer Datum Sammanslutning/tillfälle Anmärkning 980422 Livsmedelsverkets Dag, Linköping Posters, 4 st 980423 Samtliga Vätterkommuner, Seminarium om projektet "Vättern - inte bara vatten", tillsammans med Vätterlänen Föredrag "Vättern - inte bara vatten", Posters 4 st 980506 Livsmedelsverkets Dag, Karlstad Posters, 4 st 980603-04 Riksmöte för Vattenorganisationer, Linköping, tillika Motala Ströms Vattenvårdsförbund stämma Posters 4 st 980916-18 Miljöövervakningsdagar i Gränna, Nationellt möte Posters 4 st 980924 Presentation av Vätternvårdsförbundet för HELCOM (Helsingforskonventionen), Jönköping Föredrag "Vad är Vätternvårdsförbundet" 981103 Seminarium "Vättern Öst", Vägverket, Jönköping Föredrag "Vättern Öst" 981111 Huskvarnakretsens Naturskyddsförening, föreläsningsserie Föredrag" Vättern - inte bara vatten"
Sidan 18 av 19 Uppföljning av verksamhet Nedan följer en sammanställning av Förbundets verksamhet som utgått från sekretariatet. De skriftliga utlåtanden har granskats av VU och finns för den intresserade att tillgå på sekretariatet. Remisser Datum Gällande Anmärkning 980909 Regeringen; Miljödepartementet: Miljösamverkan i Vattenvården, SOU 1997:155 direkt förfrågan 980930 Naturvårdsverket: Bedömning (test) av miljökvalitetsnormer (MKN) i fallet övergödning p g a fosfor i Vättern. 980914 MISTRA: Programförslag Gränsöverskridande föroreningar 981113 Kemikalieinspektionen: Antifoulingprodukter på fartyg direkt förfrågan Tillsammans med Lst F Län Förfrågan av Miljöskydd, F län Uppföljning av VU:s beslut Följande lista baserar sig på beslut tagna i VU under kalenderåret 1998 och är av karaktären skrivelser, yttranden, genomföranden etc. Beslut av "standardtyp" har ej tagits med. Listan ger ändå en viss antydning avd som genomförs av VU. Beslutsdatum Gällande Anmärkning 980128 Förslag till fiskevårdsprojekt, Skrivelse till Fiskeriverket 980402 Projektstart ammunitionsbly samt bevakning Pågående 980402 Redovisning kväveprojekt Disevidån Manus 980402 Bevakning dubbelspår i Jönköping Pågående 980402 Informationsmaterial Vättern, posters 980909 Projektstart Monoporeia pågående 980909 Projektstart Golfbana Åmmeberg pågående 980909+1203 Förlängning av kontrakt övervakning Vättern 981203 Undersökning av miljögifter i Abborrar pågående 981203 Skrivelse Vägverket Väst om konsekvensklassificering. 981203 Skrivelse till NV om återbetalning för meiofauna Svar erhållit - negativt 981203 Skrivelse Fiskeriverket: behov av fritidsfiskeundersökning 981203 Skrivelse Fiskeriverket: Fiskevårdsmedel för Vättern 981203 Genomförande Vättern Natura 2000 F län delen 981203 Fortsatt bevakning av förslag till vattenadministration
Sidan 19 av 19 Yttrande/skrivelser Sekretariatet har på förfrågan av andra aktörer yttrat sig ett antal ärenden. Dessa är ej av karaktären remisser utan enkom som påpekande eller faktaunderlag. Dessutom ingår skrivelser vilka VU har beslutat att de ska utgå från sekretariatet. Datum Gällande Anmärkning 980128 Fiskeriverket: Förslag till fiskevårdsprojekt för Vättern att. Jarl Svahn 980327 Länsstyrelsen F län: Evox Rifa AB (Gränna) om tillstånd enligt miljöskyddslagen 981008 Länsstyrelsen F län: Förslag till övervakningsprogram vid Evox Rifa AB 981119 Länsstyrelsen F Län: Ansökning för fiskodling i Vättern att Marie-Louise Lusch att: P-O Svensson att: Anton Halldén