Tankesmedja för friluftsliv 2015 anteckningar från seminarium FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN ATT FORMA STADENS PARKER OCH STRÅK Arrangörer White Arkitekter och Naturvårdsverket Bakgrund I regeringens skrivelse Mål för friluftspolitiken från 2012 slås fast att Den tätortsnära naturen och bebyggelsens grönområden är av största vikt för vardagsfriluftslivet. Av de tio mål som skrivelsen formulerar är mål 5 Attraktiv tätortsnära natur direkt riktat mot städernas/tätorternas utformning. Målet bör vara att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur-, kulturmiljövärden. Det förtydligas att friluftslivets krav på natur och grönområden även bidrar till att främja attraktiva livsoch boendemiljöer. I en precisering slås fast att attraktiva områden för friluftsliv skapas genom bevarande, utveckling och nyskapande. Nåbarhet och upplevelsevärden pekas ut som några viktiga preciseringar för målet. Även mål 1. Tillgänglig natur för alla och mål 8 Ett rikt friluftsliv i skolan stödjer tanken på städernas och grönområdenas utveckling för ett attraktivt friluftsliv i staden. Städernas grönområden och tätortsnära friluftsområden är också viktiga delar av Boverkets studie av samhällsplanering och bebyggelseutveckling som möjliggör och stimulerar fysisk aktivitet i vardagen Samtidigt har vi en stark utveckling av våra städer mot allt tätare bebyggelse. Skälen för det är såväl långsiktig hållbarhet som mer kortsiktiga, ekonomiska argument. Trycket på den obebyggda marken är hårt. Regeringens skrivelse pekar på att det är i den kommunala fysiska planeringen som frågan om städernas markanvändning avgörs. Det är här stadens struktur formas, dess kvarter, gaturum, torg och parker. Men frågan om stadsrummens attraktivitet för friluftslivet påverkas även i senare skeden när alla dessa platser gestaltas, anläggs och förvaltas. Det finns alltså all anledning att fundera över inte bara att grönområden och natur behövs för friluftslivet i och nära våra tätorter utan även var de lokaliseras och hur de ska formas.
Syfte Seminariet Friluftslivet mellan husen att forma stadens parker och stråk för ett attraktivt friluftsliv fokuserar på hur bebyggelsens grönområden kan utformas ur friluftslivets perspektiv. Seminariet prövar idén att formulera tio teser som på olika sätt är väsentliga för friluftslivet när stadsbebyggelsens mellanrum formas. Tanken är att seminariets tiopunktslista ska bidra till en konkret diskussion om vad som gör en bra stadsbyggnad bra för friluftslivet och att friluftsintresset formulerar skarpa krav som kan användas i de processer där stadens rum formas. Avgränsning Det är alltså platserna inne i staden som diskuteras, inte den tätortsnära naturen utanför staden. Med bebyggelsens grönområden avses i det här fallet mellanrummen mellan husen i vid bemärkelse, gårdar, gator, torg och parker. Att många av dem är gröna är naturligt men inte ett krav för att de ska ha betydelse för friluftslivet. På samma sätt tänks begreppet friluftsliv tillåtande: människors fysiska aktiviteter utan krav på resultat och deras upplevelse av natur, och då inte i första hand i bevarade naturområden utan lika mycket av annan grönska, vatten, sol etc. Genomförande Seminariet genomförs i två delar under totalt en timme. Först en inledande föreläsning där dels en bakgrund ges med en kort historik över parker/friytor i våra städer för att belysa dagens situation och framtida utmaningar, dels en presentation av de tio teserna med exempel från Sverige och andra länder. Sedan en workshop där alla deltagare (ca 75 personer) får möjlighet att i mindre grupper (ca 7 personer/grupp) diskutera och kommentera de framförda teserna. Avslutningsvis sammanställs alla deltagares röster i en rangordnad lista över de tio teserna. Tiopunktslistan kan sedan kommuniceras bredare som underlag för fortsatt diskussion och utveckling av relevanta krav på stadsrummens utformning. Redovisning: Sammanställning av tiopunktslistan på en A1/grupp och på gemensam board (ca 4m liggande) på vägg. Den senare kan hängas upp i utrymme på tankesmedjan och eventuellt presenteras kort för hela tankesmedjan. Tiopunktslistan med röstresultat kan även senare distribueras som PDF. Sid 2 (6)
Föreläsning Inledning Våra städer växer. Allt fler vill bo i städer och allt fler bor i städer. År 2050 förväntas 70% av världens människor på i städer. I staden är platsen begränsad, intressena starka och behoven många. De flesta verkar idag vara överens om att en hållbar stadsutveckling kräver en tät stadsstruktur. Då minskar transportbehov. Då finns underlag för skolor, infrastruktur och butiker. Vi får i en tätare tätort goda förutsättningar för ett attraktivt stadsliv. För folk gillar folk. Men vad händer då med stadens friytor? Vad händer med möjligheten att röra sig för sitt nöjes skull, för lusten att promenera, vad händer med möjligheten till aktivitet och naturupplevelser som utgår från hemmet. Kan friluftsliv verkligen få plats i en sådan stad? Kan man äta den täta stadskakan och ha den gröna friluftskakan kvar? Det finns ibland en rädsla att krav på grönska och nåbar natur glesar ut staden på ett icke önskvärt sätt. I själva verket bottnar ofta den rädslan i en ovilja att se nyanser, att kunna se att tät också kan vara grön och framkomlig. Vilka är egentligen friluftslivets viktigaste krav på utformningen av staden och dess mellanrum? Det handlar både om stadens struktur och stadsrummens utformning. Vi har nu exakt 55 minuter på oss att tillsammans formulera detta. Vi ska åstadkomma en konkret kristallklar tiopunktslista som blir det manifest utifrån vilket framtidens alla underbara tätorter byggs. Nåväl, det ska i alla fall bli en konkret tiopunktslista som kan bidra till en viktig diskussion. Det är syftet med det här seminariet. Ni kommer alla att bidra genom en liten gruppövning vi ska göra om 25 minuter. Då ska ni alla kommentera och diskutera i grupp och rösta på vilka som just du tycker är friluftslivets viktigaste teser för utformningen av stadens mellanrum. Och då är det viktigt att säga att vi inte idag ska ge oss in på en definition av vad friluftsliv egentligen är när vi pratar om staden utan jag använder här en bred ansats, ett inkluderande synsätt där kravlös fysisk aktivitet och upplevelser av natur står i fokus. Att det är utomhus är en självklarhet. Men först ska jag försöka ge en superkort bakgrund och sedan presentera de tio teserna. Det är alltså mina högst personliga teser som ni ska tycka till om. Det kan tyckas provocerande att göra på det sättet men tanken är inte att jag har rätt jag vet verkligen inte svaret..men det är ett försök att lite snabbt förflytta diskussionen ett litet steg mot det konkreta. Vi ska pröva att ge oss in på det där svåra kvalitativa inte siffror och avstånd och kvm utan mer resonera om HUR stadens mellanrum bör formas.. Sid 3 (6)
För om man inte vågar vara konkret så riskerar man att få storstryk i kampen om det krympande utrymmet. I en värld där sopbilar och snöröjningstraktorer ställer väldefinierade krav på stadsrummen, och de tas på största allvar, då finns ingen annan väg än att delta i debatten med så konkreta argument och specifika krav som möjligt. Det är dags att säga hur och inte bara säga att Stadsrummens utveckling i våra städer 1850-1900 - industrialisering och urbanisering tar fart, täta trånga stadskärnor. Rika flyttar ut. Hälsofrågan i fokus driver fram stadsparker. Esplanader och alléer. 1900-1920 - trädgårdsstäder och klassicism, landskapet förebild, naturromantik, kolonirörelsen 1930-1960 - modernism och funkis med ljus och luft skapar välplanerade bostadsområden med mycket friyta och ofta sparad natur inpå knutarna. Bostadsgården och bostadsområdet i fokus. God bostad. Kvartersparker Gröna kilar. Trafikseparering. 1960 1970 - förorter och villamattor. Nära till naturen. Grön våg. 1980 2000 - Urbaniseringsvåg och förtätning. Postmodernism. Stadslivet ideal för många. Samverkan mellan ekonomiska och hållbarhetsargument driver förtätning. Mellanrummen krymper. Avstånden ut till naturen ökar för allt fler. Nya stadsparker formas med naturen som förebild utveckling av hamnområden, vattenkontakt. Trafikutveckling, stadsgator, blandad trafik shared space 2000 2015 ökat fokus på staden och stadsutveckling. Nya levnadsmönster och högre exploatering förändrar bostadsgårdens betydelse o kvalitet. Offentliga stadsrummets betydelse som vistelseplats i staden. Möten mellan människor. Det sociala i fokus. Cyklismen. Stadsliv honnörsord. Sociotopkartor beskriver de gröna stadsrummens funktion. Ekosystemtjänster naturen flyttar in i staden. 2015 - Starkt behov att formulera kompletterande krav på stadsutvecklingen, smarta lösningar för mellanrummens lokalisering och utformning för att säkerställa en attraktiv stad där det rörliga friluftslivet kan vara en del av ett rikt stadsliv. Mycket av framtida offentliga rum skapas inom befintliga stadsstrukturer strukturer Tio teser för ett attraktivt friluftsliv mellan husen 1. Våga välja var. Utgå från den specifika stadens unika kvaliteter när inte allt kan bevaras. Prioritera stadens viktigaste områden för friluftsliv. Gör tydlig val och släpp annat. Skapa långsiktigt hållbara strukturer för friluftslivet. Skelettplaner är ett nytt begrepp som förskjuter fokus i Sid 4 (6)
stadsplaneringens utgångspunkt från det som ska byggas till de stadsrum stadens bebyggelse ska definiera. Det är i de strukturella sambanden som friluftslivets viktigaste frågor avgörs. 2. Variation mellan platser. Utgå från den enskilda platsens särdrag bygg vidare på platsens förutsättningar. Motverka likriktning. Ta tillvara udda kvaliteter olika karaktärer som kan komplettera varandra. Inte allt på ett ställe. Friluftslivets varierade uttryck möts bäst i en mångfald av platskaraktärer. En människas upplevelser och aktiviteter tillgodoses bäst i en stad rik på olikformade mellanrum, grässlätten, den kuperade ytan, björkdungen, skogen. Olika människor har olika preferenser, vad som är naturupplevelser skiftar utifrån erfarenhet. Närhet är alltid viktigt, särskilt för den som inte har möjlighet att lämna staden för semester etc. 3. Samband ger mervärden. Koppla ihop platser med attraktiva stråk för rörelse med gång och cykel, från bostaden till målpunkten och mellan målpunkter. Hela resan från hemmet till naturen kan formas på ett genomtänkt sätt så att alla med olika förmågor kan röra sig utan hinder. En sekvens av platser som hänger ihop erbjuder många fler möjligheter än summan av varje enskild plats för sig, 1+1+1 är mer än tre. 4. Rörelse kräver yta - stora parker, långa stråk. Friluftsliv behöver tillräckligt stora ytor, man kan inte promenera i en pocketpark. Ta tillvara ytor som på sikt kan bli stadens inre gröna lunga. Våga vara framsynt. Se den framtida stadens behov. Ingen river hus för park. Central parks skapare har skapat mervärden som är en förutsättning för hela Manhattans attraktionskraft idag..mer än hundra år senare. Stockholm bygger Årstaparken, i Berlin är den nedlagda flygplatsen Tempelhof nu en attraktiv plats för många berlinares friluftsaktiviteter, i Köpenhamn diskuteras markinköp för att säkerställa framtida behov av stora friytor. Stora kilar och Åstråk 5. Mångfunktionella ytor. Friluftslivets många uttryck och stadens begränsade ytor talar för parker och stråk som utformas för samutnyttjande. Samutnyttjande för människor med olika erfarenheter och förmågor. De mångfunktionella ytorna måste vara parkernas kärna. Fullt tillgängliga blir de på så vis sociala mötesplatser mellan människor med olika intressen, ålder, historia etc. Men också särskilda aktiviteter som lek, klättring, etc. kan samordnas med andra krav om de utformas som integrerade delar av en parkgestaltnings helhetskoncept. Väldigt få friluftsaktiviteter kräver så specifik utrustning att det innebär specifika krav på anläggningar. Klimat och årstidsväxlingar är också en aspekt av samutnyttjande där sommarhalvårets utformning inte får skymma bilden av friluftslivets behov året runt. Sid 5 (6)
6. Gröna gaturum, när vägen är målet. Utforma gröna stråk som samlar upp och leder gående o cyklande hinderfritt till målpunkter. Esplanaden som samlande stråk för gående och cyklister är en klassisk gatuform med stora möjligheter. Nya typologier för gaturummen utvecklas när rörelse ersätter trafik i programbeskrivningen för utformningen. Gatunätets struktur behöver åter belysas. Separation i ny betydelse där samlade gång och cykelstråk skapar trygghet och stadsliv i stråk där friluftslivets behov kan mötas på ett enkelt och samordnat sätt. 7. Vattenbryn och andra bryn. Brynen är stadsvävens utsidor. Kvartersstadens kanter. Brynet är alltid en trygg plats för människan. Här i gränsen mot det öppna landskapet vistas och rör vi oss gärna, med ryggen fri och med full koll på den öppna omgivningen. Brynet kan vara kajen mot havet eller stranden mot sjön, promenaden utmed ån eller gångvägen som slingrar sig mellan planteringen och den öppna gräsytan. Bryn kan vara naturskapade, bryn kan vara byggda. Brynet är alltid artrikt och upplevelserikt. 8. Tydligt formade rum. Med en genomtänkt rumslig gestaltning kan olika aktiviteter och upplevelser rymmas och upplevelsekvaliten kan höjas. Rama in utsikter, skärma av störande intryck, regissera rörelsen genom parken. Den engelska landskapsparkens ideal som utgick från människans rörelse i ett format landskap är tillämpliga idéer när parker formas för friluftsliv. Rum av olika skala ger intressanta upplevelser, inte minst för barn är storleken och avstånden viktiga. 9. Forma för sinnliga upplevelser. Funktionella krav och rumsliga strukturer är bara stadslivets och friluftslivets scen. Scenografin som varierar över tiden med växter, belysning och andra material ger platserna sin karaktär och människor sinnesupplevelser. Syn, hörsel och doftintryck är en del av friluftslivets rekvisita. I staden är de sinnliga upplevelserna delvis andra än de som vi brukar förknippa med friluftsliv: storslagenhet, enskildhet, social gemenskap och natur och kulturupplevelser. I staden är det oftare den lilla, mindre komplexa upplevelsen som ändå kan förmedla starka upplevelser, intresse och kunskap för både natur och kulturvärden. Naturen kan på så vis ta plats i staden i form av fågelsång, insekter, växters bladstrukturer och blomningens doft och färg, mm. Natur i staden även om det inte är bevarade naturområden. 10. Ta fighten om marken. Stadsplanering är alltid ett kompromissarbete. Utan en engagerad och uthållig, välformulerad opinion vinns inga segrar. Sid 6 (6)