Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Relevanta dokument
I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Lokal pedagogisk plan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Lokal pedagogisk plan

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Ljus snabbare finns inte

Lokal pedagogisk plan

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

LPP Energi och elektricitet År 7

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Ljus, syn & strålning

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ljus och strålning. Klass: 9H

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Krafter märkbara men osynliga

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Livets myller Ordning i myllret

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Statens skolverks författningssamling

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Ljud njutning eller plåga

Förmågor och Kunskapskrav

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Atomer och det periodiska systemet

Fysiken i naturen och samhället

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Ekologi Så fungerar naturen

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förslag den 25 september Fysik

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

"Biologi - blodet, andningen och maten"

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

OPTIK läran om ljuset

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Kursplanen i ämnet fysik

Transkript:

Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck, effekt. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. LGR11 Kunskapskrav för betyget i ämnet fysik i slutet av årskurs 9: E C A med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. informationen på ett i med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar och med viss anpassning till syfte och målgrupp. planeringar och även bidra till att formulera enkla planeringar som det går att eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar och med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. planeringar och även formulera enkla planeringar som det efter någon bearbetning går att eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar och med god anpassning till syfte och målgrupp. planeringar och även formulera enkla planeringar som det går att eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där

fysikaliska samband. modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och betydelse för människors levnadsvillkor. Detta ska du kunna när vi avslutat området som handlar om Ljud och ljus: Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.

Begrepp att behandla under veckan: Optik/ Ljus fysik Sid.130-165 Reflektion Ljusets hastighet Skugga Reflektionsvinkel Infallsvinkel Konkav Konvex Brännpunkt/fokus Reflex Brytningsvinkel Normal Totalreflektion Optisk fiber Lins Ljuskälla Vågor Partiklar Strålning Infrarött Ultraviolett Nanometer Polaroid Laser Brännvidd Lupp Objektiv Okular Polariserat ljus Ozonskiktet Ögat biologi Sid.289-292 Regnbågshinna Pupill Hornhinna Glaskropp Näthinna Tappar Stavar Synnerven Gula fläcken Blinda fläcken Periferiseende Närsynt Översynt Starr Färgblindhet Ackomodation Ljud fysik Sid.74-95 Ljudvågor Ljudets hastighet Våglängd Frekvens Hertz Decibel Resonans Ekolod Ultraljud Infraljud Ljudnivå Örat biologi Sid.293-295 Ytterörat Mellanörat Innerörat Hörselgång Trumhinna Hammare Städet Stigbygeln Ovala fönstret Runda fönstret Hörselceller Örontrumpeten Lock i örat Tinnitus Båggångar Hörselsnäcka

Länk till ljudböcker: https://digitalt.liber.se/ljudmaskin/#/spektrum_biologi https://digitalt.liber.se/ljudmaskin/#/spektrum_fysik Undervisning: Vi kommer att ha genomgångar, laborationer, diskussioner och se filmer. Följande moment kommer att bedömas: Aktivitet i diskussioner och resonemang Struktur, iakttagelseförmåga och att man drar relevanta slutsatser under laborationer Skriftliga rapporter på laborationer Eventuella läxor och läxförhör Skriftligt prov fredag 12/2 vecka 6.