nordkalk och omgivningen rapport 2012

nordkalk och omgivningen rapport 2012

2 rapport 2012: nordkalk och omgivningen en hållbar inte mer Än bara kalk, kalk, ansvar Utan För ansvar För morgondagens välfärd SamhÄllSUtveckling i denna rapport berättar vi om vilken inverkan vår verksamhet har på miljön, samt om de åtgärder som vidtagits och som planeras för att minska miljöbelastningen i alla våra verksamhetsländer. nordkalk har publicerat miljörapporter sedan år 1996. innehållsförteckning 3 4-5 6-7 8-9 10-11 12-13 14-15 16 17 19 nordkalks år 2012 i korthet kalksten är en ren naturprodukt ansvarsfullt naturresursanvändande Säkerhetstänkandet ingår i all verksamhet verksamheten strängt reglerad i bunge effektivitet förutsätter kontinuerliga förbättringar användningen av förnybar energi ökar miljöarbetets mål Årets miljöinsats sparar vatten och råmaterial nordkalk på kartan tabeller 5 5 6 6 8 8 13 15 15 16 omsättning personalen per land Försäljning per produktgrupp Försäljning per kundsegment olycksfallsfrekvensen Säkerhetsobservationer materialeffektivitet energikällor Återvinning av kalkugnarnas överskottsvärme Utsläpp i luft

RapPort 2012: NORDKALK och omgivningen 3 FOTO: TeRHI ANTTILA ansvarsfullt naturresurs- ANVÄNDande Vårt moderna samhälle har ett behov av materialförsörjning och mineralråvaror där kalksten har en viktig roll. Kalksten är en ren naturprodukt med ett mycket stort antal användningsändamål inom samhällstekniken, naturvården och industrin. Miljödimensioner med grund i geologin Framställningen i sig själv skall inte ge upphov till större omgivningspåverkan än nödvändigt. Det är dock oundvikligt att allt naturresursanvändande skapar spår på det ställe där utvinningen sker. Men betraktat ur ett helhetsperspektiv är nyttan större än den påverkan som uppstår vid utvinningen. Den areal som tas i anspråk där brytningen sker, ger på andra håll i samhället en miljönytta som är betydande och dessutom svår eller omöjlig att ersätta med andra medel. Detta betyder inte att krav inte skulle ställas på utvinningen och framställningen själv. Valet av plats för möjlig utvinning styrs i första hand av de geologiska förutsättningarna, dvs. fyndighetens läge, kvalitet och omfattning. Också andra markanvändningsintressen finns att ta hänsyn till. Hållbar produktion förutsätter att vi är förtrogna med vår verksamhets omgivningspåverkan och att vi strävar till att ständigt minska den. Långsiktig samhällsplanering kan ta vara på de intressanta möjligheterna för användandet av brytområden efter att verksamheten har avslutats. Samhällsnyttiga behov kan tillgodoses genom t.ex. vattenbassänger, diverse lagringsmöjligheter, grund för annan industriell verksamhet eller intressanta miljöer för kulturoch turistverksamhet. Om gamla brytområden inte kan utnyttjas till annat, är det naturligtvis gruvbolagets ansvar att se till att de efterbehandlas. Lönsam och ekonomiskt hållbar verksamhet Energi och materialeffektivitet är centrala delar av en hållbar verksamhet och detta är helt i linje med den kostnadseffektivitet som eftersträvas i en lönsam produktion. Lönsamhet är en grundförutsättning för att vi skall kunna leva upp till de förväntningar som samhället ställer på oss. Samhället kan å sin sida bidra till högt naturresursanvändande t.ex. genom att säkerställa att sidosten eller finmaterial från brytningen utnyttjas fullt ut. Så kan man undvika alternativet där gruvornas sidomaterial måste deponeras medan orörda resurser får utvinnas på annat håll. Människan står i centrum för den sociala dimensionen Människan står i centrum för all vår verksamhet. Utan goda och motiverade medarbetare kan vi inte producera den samhällsnytta som beskrivs ovan. Vårt ansvar som företag är att ta hand om våra anställda på bästa möjliga sätt. Noll arbetsolyckor är det enda målet vi kan ha. För att detta mål skall uppnås kan hela personalen samverka och gemensamt skapa en arbetsmiljö med den säkerhet som skall vara självskriven. På samma sätt som vi värnar om vår arbetsmiljö skall vi också sträva efter en ännu bättre livsmiljö på våra verksamhetsorter. Störningar från vår verksamhet måste reduceras på ett effektivt sätt. De krav som tillståndsgivande och övervakande myndigheter ställer på oss utgör bara en miniminivå för vår verksamhet. Håkan Pihl Vice President, Geology and Environment

4 RapPort 2012: NORDKALK och omgivningen Nordkalkkoncernen FOTO: Grzegorz Otfinowski Miedzianka, Polen Riktlinjer för verksamheten Arbetsmiljön skall vara god och trygg för alla. Vårt minimikrav är att följa gällande lagar och förordningar. Vi strävar till att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi verkar i enlighet med våra värden förtroende, kompetens och kvalitet. Vi levererar rätt produkt, kvalitet och tjänst vid överenskommen tidpunkt. Nordkalkkonsernens verksamhetsriktlinjer i sin helhet hittar du på www.nordkalk.com Beskrivning av affärsverksamheten Nordkalk levererar kalkstensbaserade produkter och kunskapsbaserade servicekoncept till sina kunder. MissioN Mer rent vatten, mat, energi och produkter med mindre resurser och utsläpp. VisioN 2020 Nordkalk är ledande i Nordeuropa Hög lönsamhet garanteras genom högkvalitativ verksamhet Tillväxt genom affärsverksamhet med god avkastning och nya marknadsområden.

RAPPORT 2012: NORDKALK OCH OMGIVNINGEN 5 ÅR 2012 I KORTHET Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av högklassiga kalkstensbaserade produkter för bl.a. pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt miljövård och lantbruk. Bolaget har ca 1100 anställda på över 30 orter i bl.a. Finland, Sverige, Norge, Polen, Estland och Ryssland. Nordkalk ingår i Rettig Group-koncernen. EFTERFRÅGAN PÅ KALKSTENSBASERADE PRODUKTER MINSKADE UNDER 2012 Året 2012 präglades av eurokrisen, vilket påverkade också Nordkalkkoncernen i form av minskad omsättning: omsättningen var 351,0 miljoner euro, medan den år 2011 uppgick till 369,2 miljoner euro. Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter inom stålindustrin minskade särskilt under årets andra halva, och i Polen avtog försäljningen till vägbyggnation avsevärt. Men leveranserna till många andra byggmaterialsegment ökade under året, och försäljningen till gruvindustrin fortsatte på en god nivå. Försäljningen till pappers- och cellulosaindustrin minskade något. AFFÄRSVERKSAMHETEN I FINLAND CENTRALISERADES TILL EN DIVISION I Finland gjordes en betydande organisationsförändring den 1 juni 2012, då två divisioner sammanslogs till en ny division Pulp- Paper & Finland. Divisionen kombinerar produktionsenheterna och försäljningen i Finland samt försäljningen till cellulosa- och pappersindustrin. Tack vare den interna omstruktureringen har Nordkalk kunnat förena, förenkla och utveckla sin verksamhet. ANTALET ANSTÄLLDA MINSKADE Effektiviseringen av verksamheten och omstruktureringen av organisationen ledde till att personalen minskade under 2012. I slutet av 2012 arbetade 1083 (2011: 1186) personer i Nordkalkkoncernen. I Alekseevka i Ryssland minskade personalen avsevärt på grund av produktionsnedläggning. I Sibbo, Finland, upphörde åtta arbetsförhållanden under 2012 eftersom Finlands enda glasfiberfabrik, som var en viktig kund till Sibbofabriken, lades ned i slutet av 2011. I Finland genomfördes även andra samarbetsförhandlingar bl.a. på grund av ståltillverkaren FNsteels konkurs. Förhandlingarna resulterade i några permitteringar och uppsägningar. Nästan alla tidsbestämda permitteringar kunde dock undvikas genom att erbjuda ersättande sysselsättning inom koncernen. INVESTERINGAR Nordkalks största investering genom tiderna, dvs. öppnandet av en ny kalktäkt i Bunge, Gotland, har försenats på grund av den utdragna juridiska processen. Arbetena förväntas komma i gång under 2013. Allt som allt kommer Nordkalk att investera över 60 miljoner euro och brytningen kan fortsätta i 25-40 år framåt. Den omfattande renoveringen av Nordkalks kalkfabrik i Rakke, Estland, blev färdig i februari 2012 då den andra renoverade ugnen startade som planerat. De senaste månaderna har visat att samtidigt som produktkvaliteten har blivit bättre har också energieffektiviteten förbättrats avsevärt och således har fabrikens miljöpåverkan kunnat minskas. I Brahestad i Finland har byggandet av en ny briketeringsfabrik blivit färdigt. Den möjliggör användningen av finmaterial som blir över av produktionsprocessen vid tillverkning av bränd kalk. Finmaterialet pressas till briketter som stålfabriken använder. Detta stöder Nordkalks mål med ett hundraprocentigt utnyttjande av råmaterialet. Nordkalk sålde sin minoritetsandel i det finländska företaget Viljavuuspalvelu Oy som producerar laboratorieanalyser inom lantbruk. NORDKALKKONCERNENS OMSÄTTNING (meur) PERSONALEN PER LAND 400 350 300 250 200 Sverige 15 % Andra länder 1 % Finland 46 % 150 100 Polen 26 % 50 0-06 -07-08 -09-10 -11-12 Estland 12 %

6 rapport 2012: nordkalk och omgivningen kalksten Är en ren naturprodukt tack vare sitt omfattande gruv- och leveransnät har nordkalk många olika stenkvaliteter att erbjuda sina kunder som har olika behov när det gäller produkternas fysiska och kemiska egenskaper. KalK behövs överallt Kalksten är en mångsidig och ofta oersättlig råvara i många applikationer. Kalken har en viktig roll vid framställningen av många olika produkter som utgör grunden för vår välfärd. Var och en av oss använder dagligen produkter där man i något skede av framställningen använt kalksten. Kalkstensbaserade produkter behövs även i miljöapplikationer för att trygga samhällets grundläggande behov ren luft, rent vatten och bördig jord. Kalksten är en ren naturprodukt. Den består nästan helt av kalciumkarbonat, och krossad eller mald kalksten kan användas som sådan. Den kan också förädlas till kalciumoxid (bränd kalk) eller kalciumhydroxid (släckt kalk), och då ökar dess reaktivitet och dess förmåga att binda föroreningar. Kalkstensbaserade produkter har en neutraliserande förmåga och de används som fyllmedel och för att avlägsna orenheter i olika processer. Typiska användningsändamål är kommunal och industriell vattenrening samt neutralisering av rökgaser från kraftverk. Vissa metallgruvor använder kalk för reglering av sina anrikningsprocesser, och inom stålindustrin behövs kalk framför allt för slaggbildning. Kalkstensbaserade produkter används som råmaterial för papperspigment som för sin del används som fyllmedel och bestrykningspigment i pappersindustrin. Kalkstensmjöl är ett typiskt fyllmedel i olika byggmaterial. MiljöVänliga cleantech-lösningar blir allt ViKtigare Med hjälp av kalkstensbaserade produkter kan man förebygga och åtgärda miljöproblem. Inom lantbruk används kalk för att minska jordens surhet, vilket förbättrar växternas levnadsförhållanden och ger ökad skörd. Miljökalkning kan rädda försurade vattendrag och därmed också floran och faunan i dem. Vid sidan av de traditionella miljöapplikationerna utvecklar Nordkalk hela tiden nya produkter med vilka kunderna kan minska processernas miljöpåverkan. Till produktfamiljen Nordkalk Fostop hör olika kalkstensbaserade lösningar med vilka man kan minska fosforutsläpp i vattendrag och återanvända fosfor. Detta är oerhört viktigt, då världens fosforreserver beräknas ta slut inom 50 år. Produktkonceptet Fostop består av kalkfilterdiken, kalkfilter, kalkstabilisering av slam samt strukturkalk som ger bättre jordstruktur och vattengenomsläpplighet, och minskar därmed näringsläckage till vattendrag. Strukturkalk säljs i Sverige under namnet Fostop Struktur, och försäljningen har ökat stadigt. I Sverige kan man få statligt bidrag för åtgärder som minskar fosformängderna i vattendragen, och det borde vara målet även i övriga länder runt Östersjön. I Nordkalk pågår flera forskningsprojekt kring fosfor. Det mest betydande av dem är ett omfattande strukturkalkningsprojekt på åkrarna runt Bornsjön i Sverige. Projektet startade på hösten 2012 och drivs i samarbete med Stockholms Vatten. På grund av EU:s svaveldirektiv måste fartyg som trafikerar på Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen senast i början av 2015 börja använda bränsle med en svavelhalt på högst 0,1 % i stället för nuvarande 1 %. Alternativt kan man installera s.k. svavelrenare på fartyg, vilket innebär att avgaserna renas med hjälp av skrubberteknik. Nordkalk undersöker som bäst i samarbete med Rettig Groups rederi Bore möjligheterna att använda kalkstensbaserade produkter för svavelrening. Nordkalk har under de senaste åren utvecklat nya produkter för bl.a. betong-, pappers- och polymerindustrin. Produkterna baserar sig på en patenterad teknologi som är ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ. På hösten 2012 lanserades nya produkter för betongindustrin. FÖRSÄLJNING PER PRODUKTGRUPP 2012, NORDKALKKONCERNEN (i % av omsättningen) FÖRSÄLJNING PER KUNDSEGMENT 2012, NORDKALKKONCERNEN (i % av omsättningen) Papperspigment 16 % Övriga 8 % Bränd och släckt kalk 38 % Lantbruk 7 % Övrig industri 12 % Miljövård 8 % Papper 21 % Cellulosa 8 % Kalkstensmjöl 18 % Kalksten 20 % Byggmaterial 24 % Metaller och gruvor 20 %

rapport 2012: nordkalk och omgivningen 7 vatten, livets källa Rent vatten utgör en av grundförutsättningarna för livet. Nordkalks produkter har en viktig roll i vattenhushållning och vattenvård. Vid framställning av dricksvatten, rening av avloppsvatten samt neutralisering av metallgruvornas och industrins processvatten behövs kalkstensbaserade produkter. Genom att kalka vattendrag kan man t.ex. rädda försurade sjöar. Men Nordkalk har till och med större mål: att förbättra tillståndet i Östersjön med hjälp av kalkstensbaserade produkter. Nordkalk anslöt sig år 2012 till Baltic Sea Action Groups (BSAG) projekt för att skydda Östersjön. Nordkalk har gjort ett femårigt åtagande och har som mål att minska fosforbelastningen på Östersjön. Nordkalk har förbundit sig till att utveckla Fostop -konceptet och skräddarsy applikationer som kan användas i Polen och Baltikum. Vatten är även en del av Nordkalks egen produktion. Vatten samlas till gruvbassänger genom sprickor i berggrunden och dessutom rinner det ner regn- och smältvatten. Tack vare kalkstenens konsistens är täktvattnet rent, och t.ex. i Pargas, Finland, pumpar man vatten i stadens råvattenreservoar. Också Tytyri i Lojo, Finland, och Miedzianka i Polen levererar vatten till kommunala vattenverk.

8 rapport 2012: nordkalk och omgivningen SÄkerhetStÄnkandet ingår i all verksamhet FOTO: elina HeINONeN Nordkalk har varit samarbetspartner i Rudussäkerhetspark sedan 2012. Säkerhetsparken ligger i Esbo, Finland. Nordkalks sommararbetare i Finland fick genomgå en dagslång arbetssäkerhetsträning i säkerhetsparken. Meningen med säkerhetsträningen var att ge dem möjlighet att i trygga förhållanden och genom praktiska exempel lära sig om säkerhetsriskerna i en industriell miljö. antalet säkerhetsobservationer ökade i nordkalk Koncernen En olycka klassifieras av att den anställda är i behov av åtminstone första hjälpen av en sjukskötare eller läkare, oberoende av om det leder till frånvaro från arbetet eller inte. OLYCKSFALLSFREKVENSEN (inneh. också de olyckor som inte lett till frånvaro) 60 50 2010 2011 2012 SÄKERHETSOBSERVATIONER (per anställd) 1,8 2010 2011 2012 1,5 Olycksfallsfrekvenssen omfattar endast Nordkalkkoncernens anställda Antalet arbetsolyckor per miljon arbetstimmar 40 30 20 10 0 Finland Polen Sverige Estland Ryssland Nordkalk 1,2 0,9 0,6 0,3 0 Finland Polen Sverige Estland Ryssland Nordkalk

RapPort 2012: NORDKALK och omgivningen 9 Arbetsmiljön ska stödja välbefinnande, men med tanke på säkerhet på arbetsplatsen är personalens attityd avgörande. I Nordkalk har man på sistone satsat på att förbättra attityderna till säkerhetsfrågor, och utvecklingen har varit positiv. Noll olyckor är enda tänkbara målet Nordkalks mål gällande arbetssäkerhet är noll olyckor, och i alla Nordkalks produktionsländer tillämpas OHSAS 18001-standard. År 2012 inträffade 38 arbetsplatsolyckor, när man också räknar med olyckor som berör anställda hos Nordkalks entreprenörer (49 år 2011). Inga allvarliga olyckor inträffade. För att förbättra säkerheten har personalen uppmuntrats att göra säkerhetsobservationer. Antalet inrapporterade säkerhetsobservationer ökade med ungefär 200 till över 1550, vilket är ett tecken på att personalen har rätt attityd när det gäller säkerhetstänkandet på arbetsplatsen. Ett exempel på positiv utveckling och rätta attityder är produktionsenheten i Vindala, Finland, där det i juni 2012 blev tio år utan olyckor. Även Nordkalks kampanj mot ögonskador har gett resultat under det första året: under 2012 minskade antalet ögonskador till fem, medan det 2011 ännu inträffade 16 ögonskador. Nordkalks internationella H&S Network arbetar med att utveckla trygga arbetsmetoder. Varje olycka är en inlärningsprocess som leder till en genomgång av säkerhetsrutinerna. Efter den tragiska olyckan i Luleå år 2011 har man t.ex satsat på att förbättra skyddsutrustningen. Under 2012 togs en skyddsdräkt i bruk som är utvecklad för att användas vid underhållsarbeten på kalkugnar och det testades ett andningsskydd med motoriserad fläkt. Kampanjen för nolltolerans gällande alkohol och narkotika fortsätter i alla länder. I Finland togs under 2012 i bruk en så kallad modell för tidigt stödjande. Meningen med tidigt stödjande är att man stödjer välbefinnandet och ingriper i eventuella problem med arbetshälsan och arbetsförmågan i ett så tidigt skede som möjligt. Det långsiktiga arbetet för välbefinnande i arbete och satsningar till åldersledning syns i Nordkalk i form av genomsnittligt hög pensioneringsålder och låg premieklass för arbetsorförmåga. Utbildning stöder kunnande Kalkstensindustrin kräver ofta sådana specialkunskaper som det inte finns någon utbildning för vid någon skola. Nordkalk har därför skapat egna utbildningsprogram för personalen; i Finland t.ex pågår en treårig utbildning för processkötare som startade 2010 med 12 nordkalkare som deltagare. I Estland lanserades i fjol en utbildning som ger behörighet att arbeta som ugnsskötare och dessutom genomfördes ett utbildningsprogram för mellanchefer och toppspecialister. I Sverige har man haft arbetsmiljöutbildningar för förmän. Ett koncernomfattande mentorprogram, tredje i Nordkalks historia, startade på hösten. Meningen med programmet är att uppmuntra 25 Nordkalkanställda från olika länder och med olika arbetsuppgifter att dela med sig av sitt kunnande. I Miedzianka i Polen och Rakke i Estland fanns i fjol praktikanter som främst arbetade i gruvan och med underhållsuppgifter. I Finland hade Nordkalk sommararbetare i Pargas, Villmanstrand och Tytyri. I Villmanstrand är Nordkalk dessutom med i skogsklusterverksamhet, där gymnasieelever ges möjlighet att genom bl. a. arbetspraktik bekanta sig med de medverkande företagen, och de får hjälp med att söka sig till branschen. Utdragna tillståndsprocesser drabbar även personalen Sedan Nordkalk 2006 lämnade in ansökan för den nya kalktäkten i Bunge på Gotland har turerna varit många. Positiva besked i en instans har följts av negativa besked i en annan. Efter 7 år och 2 varv genom rättssystemet, börjar även personalen ta stryk av att inte få klara besked. Osäkerheten om vad som ska ske med arbetsplatserna framöver tär på personalen. Det är tungt för personalen. Det syns på dem att de inte mår så bra, säger skyddsombud Jörgen Pettersson från Storugns, där Nordkalk har sin nuvarande anläggning. Debatten som följde efter att Nordkalk meddelades tillstånd, har ställt jobben mot miljön, vilket personalen upplever som jobbigt. Men arbetsgivaren har erbjudit hjälp av både företagshälsovård och psykolog för de som önskar, och även informationen till personalen har blivit bättre, avslutar Pettersson. Personalen behöver få känna trygghet. I det osäkra läget som varit, har behovet av kontinuerlig information till personalen ökat. Vi har regelbundet samlat personalen och givit all information som funnits. Trots förutsättningarna, har personalen visat ett stort engagemang och delaktighet, säger Josefin Bähr, HR-chef på Nordkalk AB. Jörgen Pettersson (3e från vänster) med sina arbetskamrater Anders Sjögren (till vänster), Roger Möllerström, Pär Åkesson, Anders Jonsson, Ingela Pettersson och Kajsa Hägbom.

10 rapport 2012: nordkalk och omgivningen verksamheten StrÄngt reglerad i bunge tillståndsprocessen 2006 Nordkalk ansöker om tillstånd för täktverksamhet i Bunge Ducker. Tillståndsansökan innehåller en miljökonsekvensbedömning. Den har senare kompletterats med flera miljöutredningar. 2007 Kommunen tillstyrker planerna genom att kommunfullmäktige på Gotland röstar för Bungetäkten. 2008 Mark- och miljödomstolen tar upp ansökan och avslår den. Nordkalk överklagar. Arbetet med ett omfattande kontrollprogram påbörjas. 2009 Mark- och miljööverdomstolen tar upp ansökan och meddelar tillåtlighet för täktverksamhet och ger Mark- och miljödomstolen i uppdrag att meddela villkor. Motparten överklagar till Högsta domstolen. 2010 Högsta domstolen meddelar att de inte prövar frågan och domen med tillåtlighet vinner laga kraft. 2011 Mark- och miljödomstolen meddelar att de inte lyckas fastställa villkor för verksamheten. Nordkalk överklagar. 2012 Mark- och miljööverdomstolen tar upp målet och behandlar Nordkalks tillståndsansökan på nytt i sin helhet. Den 5 juli 2012 får Nordkalk villkor med omedelbar verkställighet för den nya täkten. Domen överklagas. 17.9.2012 Högsta domstolen beviljar inhibition i väntan på att prövningen i sin helhet avslutats. Samtidigt meddelar Högsta domstolen partiellt prövningstillstånd för frågan vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet, har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan, dvs. vilken betydelse 2009 års dom har haft för den fortsatta handläggningen av ärendet. Nordkalk har den 31 januari 2013 lämnat sin sluttalan där det anser att 2009 års dom är lagakraftvunnen och domstolsförhandlingen 2012 var fullständigt omfattande.

rapport 2012: nordkalk och omgivningen 11 gruvindustrin är viktig för svensk ekonomi och kalkutvinningen är viktig för det gotländska samhället. Kalkstensleveranserna från gotland har en given plats i det nordiska gruv- och stålklustret och ungefär hälften av stenen går till stålindustrin i norra sverige och finland. i bungeområdet finns de rätta geologiska, kvalitets- och kvantitetsmässiga förutsättningarna för brytningen. Mer information om bunge hittar du på www.nordkalk.se/bunge Efter nästan 7 år av rättsprocesser fick Nordkalk i början av juli 2012 villkor och verkställighet för en ny kalkstenstäkt i Bunge på norra Gotland. Tillåtligheten vann laga kraft redan 2010. Domen från juli 2012 är nu överklagad till Högsta domstolen och beslut väntas under våren 2013. Under tiden råder inhibition, varför anläggningsarbetet tills vidare står stilla. Miljöarbetet i bunge Tillståndsprocessen för Bungetäkten har inneburit en hård miljögranskning. Ett kontrollprogram säkerställer att villkoren efterlevs. Miljöövervakning av våtmarkerna i angränsande Natura 2000 områden har ett särskilt kontrollprogram. Förslag till reningsutrustning för täktvattnet i Bunge har tagits fram, och ska testköras som en pilot i vår nuvarande täkt i Klinthagen under 2013. Miljöövervakningen sker i samråd med Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. förelägganden & anmälningar Under 2012 har två förelägganden kopplat till Bungeverksamheten inkommit. Det ena avseende körskador i våtmark under anläggningsarbetet med krav på kontrollprogram för miljöövervakning av våtmarkerna även i anläggningsskedet. Föreläggandet är avslutat och kontrollprogrammet taget i drift. Det andra föreläggandet avser avverkningsstopp med hänvisning till utredningskrav av huruvida kväveläckage från skogsavverkningen är förenligt med domen för Bungetäkten. Nordkalk har överklagat föreläggandet till Markoch Miljödomstolen. Två polisanmälningar har också lämnats in mot Nordkalk i samband med skogsavverkningarna. Den ena avsåg skada i terräng med avverkningsfordon och den andra att avverkningen skett utanför tillståndsgivna avstånd. Båda polisanmälningarna är avskrivna efter en preliminär granskning. Vatten God vattenkvalitet och tillräcklig tillrinning är viktig för det närliggande Bästeträsks funktion som framtida kommunal vattentäkt, för områdets enskilda brunnar och för djurvatten. Omfattande fältarbeten har genomförts under flera år för att undersöka vattenfrågorna i området. Fältarbetet har bestått av geologiska karteringar, geofysiska mätningar, borrningar, provpumpningar, observation av grundvattennivåer och grundvattenkemi inom och utanför det planerade området. Influensområdet för en eventuell påverkan på det ytliga grundvattnet, som är det vatten som är tillgängligt för den omgivande naturen, har uppskattats till 300 meter från täktkanten. Inga privata brunnar finns inom denna zon. Den mångåriga vattenövervakningen visar att ytvattnets avrinning varierar stort mellan olika årstider och från år till år. Dessa referensmätningar ligger till grund för att dimensioneringen av återföringen av täktvatten ska efterlikna de naturliga flödena och nivåerna. Genom att anlägga skyddsdiken med tillhörande sildammar, kommer vatten att ledas runt täkten för att behålla ytvattnets naturliga kemi och flöden. Allt vatten som samlas i täkten kommer att renas och genomgå en kvalitetskontroll innan det återförs till naturen via de naturliga vattenstråk som finns. Nordkalks tillstånd för brytning sträcker sig från markytan ner till nivån +1 meter över nuvarande havsnivå hos Östersjön. naturvärden Bungeområdet där täkten kommer att ligga, angränsar till två naturskyddsområden, s k Natura 2000. Den ekologiska övervakningen sträcker sig 300 meter utanför fullt utbruten täkt, vilket är det uppskattade influensavståndet för grundvattenpåverkan. Den årliga övervakningen kommer att följa upp om våtmarkernas växtsammansättning förändras över tid och mätas genom ett stort antal mätpunkter. En botanisk inventering av täktområdet genomfördes 2006, för att beskriva den artsammansättning och naturvärden som finns i området. De exemplar som växer på verksamhetsområdet kommer oundvikligen att försvinna. Samtliga arter förekommer dock även i omgivande mark. Det betyder att samtliga arter kommer att finnas kvar i omgivningen både under och efter brytningen. boendemiljö Täktens omgivning är glest befolkad. De närmaste permanenta bostadshusen ligger omkring femhundra meter sydost om täkten. Ett par bostäder ligger också längs med transportlinjen. Under verksamhetens första fas kommer brytningen att bedrivas mer än en kilometer från närmaste bostad. De störningsmoment som kan uppstå är framförallt buller, markvibrationer, luftstötar samt kalkdamm i luften. Längs servicevägen kommer också lätt trafik att gå dagligen samt tung trafik månatligen. Gränsvärden för buller och vibrationer vid närmaste bostäder regleras i de villkor som gäller för verksamheten. Innan verksamheten påbörjas kommer en besiktning och riskbedömning av närliggande byggnader att genomföras gällande vibrationer. hållbarhet - en ViKtig fråga också gällande bungetäkten Nordkalk arbetar ständigt med att utveckla miljö och hållbarhet inom verksamheten och tillsammans med våra entreprenörer. Som exempel kan nämnas att vi planerar för ett bättre materialutnyttjande i Bungetäkten. Nya kross- och sorteringsanläggningar ska byggas för att hantera stenen från täkten. En större finandel av den brutna kalkstenen kan nyttjas i de nya anläggningarna, vilket innebär stora förbättringar i material- och resursförbrukning. I samband med att kalkbrottet i Bunge tas i bruk, avser Nordkalk att starta en fond för regional utveckling på norra Gotland genom att avsätta en del av intäkten per brutet ton. Medlen ska främst användas för att trygga en fortsatt sysselsättning på norra Gotland, men det kan också finnas skäl att se över utbildning eller miljöfrämjande åtgärder.

12 rapport 2012: nordkalk och omgivningen effektivitet FörUtSÄtter kontinuerliga FörbÄttringar I Ihalainen fyndigheten i Villmanstrand, Finland finns det kalksten för över 100 år framåt. 100 procents materialeffektivitet Som mål Nordkalk har som mål ett så effektivt materialutnyttjande som möjligt, inklusive nyttoanvändning av de sidoprodukter som uppstår vid produktionen. Som sidoprodukter räknas sidosten som uppstår vid brytningen, sand som blir kvar av anrikningsprocessen, samt kalkdamm som samlas i filtren vid kalkugnarna och malningsanläggningarna. Det finns mycket sidosten speciellt i finländska gruvor. För att komma åt kalkstenen måste man också bryta sten där karbonathalten är för låg för kundernas processer. Sidosten används främst för byggande av infrastruktur. Till exempel i Villmanstrand är ca en tredjedel av all sten som bryts i gruvan sådan sten som klassas som sidoprodukt. Det nuvarande deponiområdet för sidosten måste förstoras. Deponiområden behövs då det för tillfället inte finns tillräckligt med avsättningsområden för sidoprodukter. Man arbetar dock aktivt för att komma på nya avsättningsområden för att minimera deponeringsbehovet. Nyttoanvändningen av sidosten bör främjas genom att säkerställa att befintligt stenmaterial utnyttjas framom brytning på helt nya ställen. Utvidgandet av deponiområdet vid gruvan i Villmanstrand förutsätter en miljökonsekvensbedömning. Miljökonsekvensbedömningen startade sommaren 2012 och den fungerar som underlag för ansökning av miljötillstånd och gruvtillstånd för projektet. I november 2012 ordnades ett informationsmöte för allmänheten och man fick in många goda förslag till hur man kan öka nyttoanvändningen av överskottsmaterialet. Miljökonsekvensbedömningen beräknas vara färdig hösten 2013.

rapport 2012: nordkalk och omgivningen 13 nordkalk har produktionsanläggningar på 27 orter i finland, sverige, norge, polen, estland och ryssland. Många av nordkalks anläggningar är belägna mitt inne i ett samhälle, vilket betyder att invånarnas boendemiljö påverkas av verksamheten. damm, buller och vibrationer uppstår runt anläggningarna och en stor del av nordkalks miljöarbete går ut på att minimera dessa. gruvan är en del av samhället Det finns oftast en stor acceptans av gruvverksamheten på de orter, där gruvan naturligt är en del av samhället. I de gamla brukssamhällena ansvarade bolaget för många av de funktioner som idag har övertagits av samhälle och kommun. Kalkstenen måste brytas där den finns och i många fall har samhället vuxit upp runt gruvan. Kalksten bryts oftast i dagbrott och därför är de också ett synligt inslag i landskapsbilden. Boendemiljön i ett gruvsamhälle är idag något helt annat än för tiotals år sedan. Nordkalk arbetar aktivt för att verksamheten skall märkas så litet som möjligt. Industri samt miljö- och naturvårdsintressen bör förenas, och ett exempel på detta är skyddande av sällsynta växter i närheten av gruvor. MiljöMålsättningar ger renare Miljö Verksamheten är grundligt reglerad av lagar, förordningar och olika gränsvärden som fastställts i myndighetstillstånd samt av företagets egna miljömålsättningar, som i Nordkalk är en del av en fortsatt förbättringsprocess. Miljöaspekterna beaktas vid alla nya investeringar och vid planeringen av arbetsmetoder och rutiner. Då man bryter och förädlar kalksten bildas det damm, som kontrolleras så effektivt som möjligt. Luften från malningsanläggningar och kalkugnar renas med filter. Under torra perioder vattenbegjuts vägar och stenhögar och man asfalterar fabriksområden och lagringsplaner. Det finns tvättanordningar för lastbilshjul och -underreden och transportbanden byggs in för att förhindra att dammet sprids i omgivningen. Runt de stora anläggningarna tas regelbundet prov på luftkvaliteten. Ljudisoleringen förbättras genom att man bygger bullervallar, planterar träd och använder olika dämpande material i stenkrossar och transportband. Vissa anläggningar körs inte nattetid, för att inte störa grannarna. Verksamhetens miljöpåverkan följs regelbundet upp, men uppföljningen varierar betydligt mellan enheterna beroende på deras verksamhet, storlek och läge. Uppföljningsmätningarna utförs av Nordkalk eller av en specialiserad tjänsteproducent, och resultaten rapporteras till myndigheterna. SÄllSynta blommor Fick ny växtplats Många sällsynta växter och arter trivs i kalkrika områden med hög biodiversitet. Vid Nordkalks dagbrott i Vindala, Finland, har man sökt nya växtplatser för sällsynta blommor. Under år 2013 blir det aktuellt att fl ytta jordmassor från platser där det växer både fältgentiana och skogsknipprot (på bilden). De är båda s.k. kalkgynnade växter, och trivs därför i den kalkrika jorden runt ett kalkstensbrott. I samråd med miljömyndigheterna fl yttade man i juni 2012 några bestånd av fältgentiana och på hösten stod skogsknipproten i tur. De nya växtplatserna skall motsvara förhållandena vid gruvan och det krävdes en hel del förberedelser, innan växterna kunde fl yttas. Man började med att fl ytta kalkstensgrus till den nya platsen. Med grävmaskin grävde man en grop på 1 x 1 x 0,8 meter i gruset. Växterna grävdes upp med så mycket jord som möjligt, lades sedan försiktigt ner i gropen och jorden plattades till. Av de fältgentianor som flyttades i juni har åtminstone ett av bestånden kommit bra igång på sin nya växtplats. Hur det gick för dem som fl yttades under hösten får man se sommaren 2013. MATERIALEFFEKTIVITET, NORDKALKKONCERNEN (Användning av stenbaserat material 2012) Nyttoanvänt sekundärmaterial 7 % Deponerad 15 % Förädlad och såld kalksten 78 % Materialeffektiviteten låg på nästan samma nivå som år 2011, då den anrikade och sålda stenens andel uppgick till 79 %, och 14 % av det stensbaserade materialet deponerades. Siffrorna är framräknade av den totala mängden bruten sten.

14 RapPort 2012: NORDKALK och omgivningen Användningen av förnybar energi ökar Vid kalkbränning har man traditionellt använt stenkol, olja och naturgas. Vid krossning och malning används elektricitet och för torkningsprocessen behövs brännolja eller gas. I Nordkalk pågår dock ett intensivt arbete för att hitta alternativa bränslen och man satsar på utveckling av ny och miljövänlig teknologi samt effektivare processer. Nordkalk använder redan nu många olika typer av energi i sina produktionsprocesser, och energieffektivitet är en viktig aspekt vid nyinvesteringar. Samarbete ger effektivitet I Finland är Nordkalk med i det finska näringslivets energieffektivitetsavtal, som främjar införandet av ny energieffektiv teknologi och användningen av förnybara energikällor. Sedan 2012 är Nordkalk också med i ett tvåårigt projekt som samordnas av Motiva Oy. Det Motiva-styrda projektet syftar till ett ökat ekonomiskt nyttjande av överskottsvärme genom att utreda olika möjligheter till nyttoanvändning av den överskottsvärme som uppstår i industrins processer. Projektet har också som mål att hitta nya sätt att nyttja överskottsvärmen inom industrin och energiproduktionen, och projektets resultat presenteras år 2014. Också i Nordkalks processer uppstår överskottsvärme som redan nu används på många orter genom att till exempel producera fjärrvärme för samhällets behov. Nordkalk gick med i Motivas samarbetsprojekt för att hitta sätt att öka nyttoanvändningen. I Sverige tecknade Nordkalk ett avtal med Köpings kommun som innebär att Nordkalk levererar överskottsvärme från kalkugnen i Köping till kommunens fjärrvärmenät. I början kan Nordkalk leverera ut ca 12 MW överskottsvärme i fjärrvärmenätet, men utrustningen dimensioneras för 15 MW för att möjliggöra större leveranser i framtiden. Projektet startade i juni 2012. Fabriken kopplas till fjärrvärmenätet och värmeleveranserna startar i december 2013. Nordkalks enhet i Köping har redan sedan 2005 satsat på att öka andelen alternativa bränslen. Man har investerat i ny teknologi och satt upp nya mål för bränsleförbrukningen vid fabriken. Andelen alternativa bränslen av ugnens totala energiförbrukning ökar stadigt och har redan uppgått till 18 %. Med hjälp av returbränslen kan man minska användningen av ändliga resurser, och biobränslen bidrar till att minska fossila koldioxidutsläpp från produktionsprocesserna. I Finland pågår ett utvecklingsprojekt för att ta i bruk biobränslen vid kalkbränningen. Projektet startade 2010 och fortsätter till slutet av 2013. År 2012 var första hela året som man på malningsanläggningen i Vampula använde biogas som levereras från den närliggande biogasproducenten Vambio Oy. Tack vare biogasen har användningen av brännolja minskat med 80 % i Vampula. I Sverige är Nordkalk med i ett forskningsprojekt som genomförs i samarbete med högskolor och industrin. Projektet fokuserar på förgasning av biobränslen. Med i projektet är bl.a. Cortus Energy AB, som planerar att bygga en förgasningsanläggning i Köping. Utsläppshandeln medför utmaningar för verksamheten EU gav år 2010 nya direktiv för utsläppshandeln för perioden 2013-2020. Kalkindustrin garanteras fria utsläppsrätter med ett fastslaget riktmärke som är 0,954 ton koldioxid per ton bränd kalk. Det är viktigt för kalkindustrin att intresseorganisationer och beslutsfattare är medvetna om hur utsläppsrätterna påverkar verksamheten. Moderniseringsprojekt minskade energiförbrukningen vid fabriken i Rakke I augusti 2012 firades Nordkalks moderniserade kalkfabrik i Rakke, Estland. Behovet att modernisera fabriken blev aktuellt i och med att efterfrågan på kalk ökade i de baltiska länderna. För att kunna svara på efterfrågan och öka produktionen var det nödvändigt att investera i ny teknologi, och således startade projektet 2010. Den stora investeringen omfattade en modernisering av två kalkugnar från 80-talet, en krosslinje och en ny produktionslinje för filler. Kalkugnarna byggdes om nästa hel och hållet; nästan all teknisk utrustning byttes ut och det enda som finns kvar av de gamla ugnarna är stommen och de omgivande fabriksbyggnaderna. Tack vare renoveringen har den årliga kalkproduktionskapaciteten i Rakke stigit från 40 000 ton till 100 000 ton, och fillerproduktionskapaciteten är numera 150 000 ton (förr 100 000 ton). Trots den ökade produktionskapaciteten har fabriken blivit mycket mer energieffektiv. Energiförbrukningen per ett ton bränd kalk har minskat med över 20 procent, vilket innebär att projektet resulterade i en effektiv anläggning med en mindre påverkan på miljön. Dessutom har dammningen minskat avsevärt tack vare nya dammfilter, vilket gör att det omgivande bostadsområdet i Rakke nu är mycket attraktivare än tidigare.

rapport 2012: nordkalk och omgivningen 15 industriutläppsdirektivet SyFtar till att minska UtSlÄpp EU:s industriutsläppsdirektiv IED (Industry Emission Directive) trädde i kraft 6.1.2011. Det sammanför sju miljörelaterade direktiv, bl.a. IPPC-direktivet. Den största förändring som direktivet medför gäller precisering av bestämmelser om bästa tillgängliga teknik (BAT, Best Available Technic). Syftet med direktivet är att förhindra och minska utsläpp samt effektivera användningen av energi och råmaterial. Industriutsläppsdirektivet berör främst den energiintensiva industrin. De utsläppsgränsvärden som fastställts i tillståndsvillkoren baseras på BAT-slutsatser som industrierna, bl.a. cement- och kalkindustrin, tagit fram. Det nya direktivet medför strängare utsläppsgränsvärden samt standardiserade rapporterings- och uppföljningssätt. För Nordkalk kommer gränsvärdena att innebära uppgradering av filter och filteranläggningar på vissa orter. registrering enligt reach Den europeiska kemikalielagstiftningen (REACH och CLP) förutsätter att företagen överlämnar till Europeiska kemikaliebyrån uppgifter om de ämnen som de producerar, importerar eller använder, dvs. uppgifter om deras farliga egenskaper, klassificering och märkning samt bedömning av risker vid hantering av dem. Nordkalk har lämnat de nödvändiga uppgifterna till Europeiska kemikaliebyrån och registrerat både bränd och släckt kalk samt utfälld kalciumkarbonat. Dessutom har Nordkalk förhandsregistrerat några nya ämnen som registreras före 2018. De uppdaterade säkerhetsdatabladen finns på vår hemsida. Industriutsläppsdirektivet planerades vara implementerat 6.1.2013 men alla EU-länder har dock inte hunnit med den strama tidtabellen. En del länder, bl.a. Estland, implementerade direktivet i den nationella lagstiftningen utan större ändringar. Finland valde att förnya miljöskyddslagen och införa utsläppskraven i den. I Finland träder direktivet i kraft i januari 2014. KALKUGNARNAS ÖVERSKÅTTSVÄRME SOM ÅTERVINNS SOM FJÄRRVÄRME (MWh) ENERGIKÄLLOR 2012 NORDKALKKONCERNEN 30000 25000 Tytyri Pargas Villmanstrand Koksgas 21 % Övriga 1 % Alternativa bränslen 15 % 20000 15000 Naturgas 9 % El 12 % 10000 Brännoljor 9 % 5000 Kol 33 % 0-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 Returolja, plast och biobränslen hör till alternativa bränslen. Andelen av alternativa bränslen minskade med en procent jämfört med 2011, vilket delvis beror på att många kalkugnar som drivs med returolja hade produktionsstopp under året. Vid kalkbränningen uppstår överskottsvärme som nyttjas i stadens fjärrvärmenät i bl.a. Villmanstrand, Lojo och Pargas. Kalkugnarnas produktion minskade under 2012 och således minskade också leveranserna av fjärrvärme.

16 RAPPORT 2012: NORDKALK OCH OMGIVNINGEN MILJÖARBETETS MÅL Inom miljöarbetet ställer man kontinuerligt nya mål för förbättring och följer upp hur målen uppfylls. Detta sker inom ramen för det ledningssystem som upprätthålls i samarbete med linjeorganisationerna. På produktionsanläggningarna vidtas praktiska åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan. FÖR RÅMATERIALETS DEL är målet att öka användningsgraden av den brutna stenen till 90 % under 2013, och till 95 % fram till 2016 samt att ta fram nya avsättningsområden för sidoprodukter. 15 procent av det stenbaserade materialet deponerades under 2012, men exempelvis i Sverige blev materialeffektiviteten i Ignaberga, Orsa och Uddagården 100 %, samt i Estland i Kurevere. I Miedzianka i Polen blev utnyttjandegraden av det brutna materialet 94,1 % och 96,2 % i Vindala, Finland. Nyttoanvändningen av sidoprodukter ökade t.ex. i Pargas, där försäljningen av sidosten ökade med över 50 %. FÖR ENERGINS DEL är målet att fram till 2016 minska energiförbrukningen med 5 % jämfört med år 2008. Användningen av fossila bränslen vid kalkproduktion minskas med 2-5 % under perioden 2009-2013. Den mest betydande förbättringen år 2012 var moderniseringen av Rakkefabriken och de energibesparingar som uppnåddes (se sidan 14). I Tytyri, Finland, gjordes vattenpumpningssystemet i gruvan mer energieffektivt genom att byta ut en del av den gamla utrustningen. I Villmanstrand, Finland, har man minskat gruvmaskinernas tomgångstid med 30 %. VIBRATION, BULLER OCH DAMM som orsakas av produktionen skall minskas. På flera verksamhetsorter har filter bytts och förbättrats. I Ignaberga, Sverige, blev samtliga utlastningar från silos till lastbilar ombyggda till senaste teknik och de uppfyller nu kraven på en dammfri lastning. ALLA NORDKALKS GRUVOR HAR EN EFTERBEHANDLINGSPLAN För nedlagda gruvor skapas nya användningsområden. Verksamheten integreras i samhället. I Ignaberga efterbehandlades en del av gruvan under 2012. I Estland samarbetar man med flera universitet gällande efterbehandling av gruvor. NORDKALKKONCERNEN, UTSLÄPP I LUFT CO 2 (t CO 2 / t bruten kalksten) Stoft (kg stoft / t bruten kalksten) SO 2 (kg SO 2 / t bruten kalksten) NOx (kg NOx / bruten kalksten) 0,12 0,05 0,06 0,10 0,10 0,04 0,05 0,08 0,08 0,03 0,04 0,06 0,06 0,03 0,04 0,02 0,02 0,04 0,02 0,01 0,01 0,02 0,00 2010 2011 2012 0,00 2010 2011 2012 0 2010 2011 2012 0 2010 2011 2012 I Nordkalks produktionsprocesser uppstår partikelutsläpp eller damm och rökgaserna innehåller kväveoxider (NO x ), koldioxid (CO 2 ) och varierande mängder svaveldioxid (SO 2 ). Diagrammen baserar sig på mätningar och kalkyleringar och de gäller hela Nordkalkkoncernen. År 2012 minskade partikelemissionerna tack vare förbättringar som gjorts i bl.a. Vindala och Siikais i Finland och Rakke i Estland. Där har emissionerna minskat till ungefär en tredjedel.

RapPort 2012: NORDKALK och omgivningen 17 årets Miljöinsats Sparar vatten och råmaterial Nordkalks interna hedersomnämnande, årets miljöinsats 2012, gick till dotterbolaget Suomen Karbonaatti Oy (SKOY) som har med ett målinriktat och långsiktigt arbete lyckats minska användningen av vatten avsevärt och optimera användningen av råmaterialet så att det blir mindre svinn. I produktionsprocessen behövs mycket vatten, och en stor del av vattnet leddes till den interna vattencirkulationen för att användas som tätningsvatten i pumparna. Det var alltså mycket mer vatten i fabriken än vad som behövs för själva framställningen av produkten. För ett par år sedan beslutade SKOYs produktionsteam att testa ett annat alternativ och stängde av tätningsvattencirkulationen i pumparna. Nu har den s.k. termosifontekniken installerats i nästan alla pumpar. I termosifontekniken cirkulerar tätningsvattnet i ett slutet system via en liten vattentank. Det finns över 100 pumpar, så förbrukningen av tätningsvatten har blivit avsevärt mindre. År 2005 användes 280 000 m 3 vatten, och numera behövs bara 130 000 m 3. Förr återanvände man, i mån av möjlighet, en del av tätningsvattnet i processen. Men en stor del av vattnet pumpades bort från fabriken och leddes till sedimenteringsbassängen och vidare till ett dike. Produktionsteamet hade också som mål att minska svinnet av råmaterial, dvs. kalcit. Detta har främst gjorts genom att separera klart och suspenderat vatten från varandra redan där det bildas. Vatten som innehåller suspenderat material återförs till processen och endast rent överskottsvatten pumpas till diket om det inte behövs i produktionsprocessen. Det överkottsvatten som pumpas ut ur fabriken för med sig kalcit. År 2012 var kalcitmängden i vattnet 0,02 %. Motsvarande siffra år 2010 var ännu 0,41 %. Det är alltså samtidigt en betydande förbättring även ur en ekonomisk synvinkel. SKOYs projektgrupp: Vesa Pekki (v.), Petri Hahl, Tommi Penttilä, Juha Hiiva, Pekka Särmölä och Ilari Hallaluoto. Tero Kosunen, som saknas på bilden, hade också en viktig roll i projektet.

18 rapport 2012: nordkalk och omgivningen Nordkalk följer de internationella standarder för kvalitets-, miljö- och arbetssäkerhetssystem. Finland Nordkalk Oy Ab Skräbbölevägen 18 FI-21600 Pargas Tel. +358 (0)20 753 7000 Fax +358 (0)20 753 7001 Sverige Nordkalk AB Kungsgatan 56, 2 tr SE-111 22 Stockholm Tel. +46 (0)10 476 2500 estland Nordkalk AS Vasalemma EE-76101 Harju maakond Tel. +372 673 5580 Fax +372 673 5590 polen Nordkalk Sp. z o.o. Pl. Na Groblach 21 PL-31-101 Kraków Tel. +48 12 428 65 80 Fax +48 12 429 50 05 tyskland Nordkalk GmbH Konrad-Adenauer-Strasse 6 DE-23558 Lübeck Tel. +49 (0)451 30 09 38 0 Fax +49 (0)451 30 09 38 44 ryssland Nordkalk Alekseevka Ltd Business Center Aurora City Pr. Shaumyana 4 Office 521 RU-195027 Saint-Petersburg Tel. +7 812 448 9454 Fax +7 812 449 9453 www.nordkalk.com

rapport 2012: nordkalk och omgivningen 19 Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av högklassiga kalkstensbaserade produkter för bl.a. pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt miljövård och lantbruk. Bolaget har ca 1100 anställda på över 30 orter i bl.a. Finland, Sverige, Norge, Polen, Estland och Ryssland. Nordkalk ingår i Rettig Group-koncernen. Malning Försäljning/kontor Kolari Gruva Kalkugn Luleå Egen hamn/depo Verdal Örnsköldsvik Brahestad Finland Karleby Vimpeli Norge Sverige Orsa Siikais Vampula Tytyri Pargas Louhi Villmanstrand Sibbo St. Petersburg Ryssland Uddagården Köping Stockholm Kurevere Vasalemma Estland Alekseevka Rakke Storugns Moskva Landskrona Ignaberga Siauliai Litauen Lübeck Szczecin Polen Sławno Tyskland Krakov Miedzianka Wolica Ukraina Ivano-Frankivsk

en hållbar inte mer Än bara kalk, kalk, ansvar Utan För ansvar För morgondagens välfärd SamhÄllSUtveckling nordkalk och omgivningen rapport 2012 - member of the Rettig Group -