Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar
Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med ett privathus som förvärvades vid Lilla torget, dit landshövdingen flyttade. Efterhand växte statens administrativa behov och angränsande tomter köptes in. Den första tillbyggnaden stod klar 1737 och följdes under 1800- och 1900-talen av ytterligare byggnader. På 1980-talet blev även dessa lokaler otillräckliga och länsstyrelsen flyttade. Landshövdingen har kvar sin privata bostad och representationsvåning i residenset. Där bjöds på galalunch för nordiska statsöverhuvuden under 1997 års Kalmarunionsmöte. Kvarteret Landshövdingen 16 är statligt byggnadsminne och en del av vårt gemensamma kulturarv som förvaltas av Statens fastighetsverk. Omslag: I entréhallen från 1949 finns en generöst tilltagen spiraltrappa, varifrån man når kvarterets tre kontorsflyglar. Till vänster: Residensets 1600-talsportal mot Ölandsgatan.
Från privathus till länsresidens i tre byggnader Landsbokhållare Hans Erichson lät på 1660-talet uppföra stenhuset i hörnet av Ölandsgatan och Västra Sjögatan. Staten köpte huset 1670 som lokal för Stora Sjötullen. För att markera detta kröntes huvudfasadens portal 1674 med riksvapnet. År 1686 blev byggnaden residens för landshövdingen. I bottenvåningen fanns kök och kansli. På övre plan inrymdes bostad och lokaler för representation. I början av 1700-talet blev residenset trångt. Fortifikationsmajor Ulrik Höijer fick då i uppdrag att rita en tillbyggnad. Byggnaden var färdig 1737 och är idag mittpartiet av det nuvarande residenset. År 1854 tillkom ytterligare en byggnad längs Västra Sjögatan, ritad av arkitekt Theodor Ankarsvärd. Residenset exteriör är ett exempel på den franska herrgårdsstil som introducerades i Sverige av arkitekt Carl Hårleman. Residensets entréhall i 1737-års tillbyggnad.
En rad tillbyggnader under 1900-talet Den regionala statsförvaltningen växte och behövde nya rationella lokaler. Landsstatshuset byggdes vid Ölandsgatan och stod klart 1903, ritat av arkitekt Carl Möller. I det nya huset låg landskontor och ränteri i bottenvåningen och på övervåningen landskansli, sessionssal och landshövdingens tjänsterum i direkt kontakt med residensets representationsvåning. Huset, i nybarock, byggdes fristående men förbands med den äldsta delen av residenset genom en praktfull portbyggnad, som idag är borttagen. En mindre byggnad med nya lokaler för landskontoret uppfördes 1922 1923 mot Landsstatshuset vid Ölandsgatan. Tillbyggnaden ritades av arkitekt Axel Lindgren. Foto: Emil Blomberg. Kalmar kommunarkiv. Landsstatshuset vid Ölandsgatan fotograferat 1909.
Väggmålning i en av kontorskorridorerna. Mats Nilsson 1983, beskuren. BUS 2009.
Dörrar i ädelträ med glasrutor tillverkade på Orrefors glasbruk, formgivna av Nils Landberg 1949.
Entrén mot Södra Långgatan med väggmålningar av Armand Rossander 1951 1952.
Kvarteret får två nya kontorshus År 1949 uppfördes en byggnad med huvudentré mot Ölandsgatan. I nästa etapp, 1950 1952, tillkom ett kontorsbygge mot Södra Långgatan. Länsarkitekt Åke Strindberg ritade de nya byggnaderna som anpassades till den gamla stadsmiljön. Byggnadernas grundstruktur bestod av långa korridorer med kontorsrum på båda sidor. Inredningen var tidstypisk och är i stor utsträckning bevarad. Framträdande i interiören är de två trapphusen och matsalen högst upp i huset. Trapphuset mot Södra Långgatan utsmyckades med väggmålningar och golvmosaik av konstnären Armand Rossander. Länsstyrelsen flyttade 1980 från kvarteret och Vägverket övertog lokalerna. År 1983 fick konstnären Mats Nilsson uppdraget att utföra väggmålningar i åtta korridorer och i matsalen. 7 5 4 6 2 7 3 7 1 1. Residenset, Ölandsgatan/Västra Sjögatan. 1660 2. Residenset, Västra Sjögatan. 1737 3. Residenset, Västra Sjögatan. 1854 4. Landsstatshuset, Ölandsgatan. 1903 5. Landsstatshuset, Ölandsgatan. 1923 6. Kontor. 1949 7. Kontor, Södra Långgatan/Västra Sjögatan. 1952
Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk vill göra svenska folket stolt över statens egen domar, våra nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av Sveriges mark. Vi äger allt detta tillsammans och SFV:s uppgift är att förvalta det på bästa sätt. Vi ska också se till att bevara byggnadernas själ och karaktär, men samtidigt anpassa dem efter dagens behov och användning till nytta och glädje för både hyresgäst och allmänhet. Lika viktigt som att förmedla historien bakom dagens byggnader är att skapa ny byggnadshistoria för morgondagen. På uppdrag av Sveriges regering driver vi därför även nya byggprojekt som på olika sätt representerar vårt land. SFV förvaltar också statens skog och mark. Det gör vi på ett långsiktigt hållbart sätt, så att biologisk mångfald bevaras och renbetesland kan brukas även i framtiden. Text och layout: Lena Arén Kulturkonsult. Foto, där ej annat anges: Rolf Lind. Karta: Hans Drake. Lättläst text: Centrum för lättläst. Tryck:??, 2009 Statens fastighetsverk 08-6967000 www.sfv.se