Råd och riktlinjer för mobiltelenätet i Göteborg

Stadsbyggnadskontoret/ Byggnadsnämnden Nya bygglovsansökningar Utställda under tiden 2 oktober - 29 oktober 2002 Till Byggnadsnämnden har inkommit följande ansökningar om bygglov som innebär avvikelse från gällande detaljplan eller byggande på mark utanför detaljplanelagt område. Handlingarna till nedanstående ansökningar finns utställda under tiden 2 oktober - 29 oktober 2002 på Stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20 (vid Gustaf Adolfs Torg). Öppet måndag-fredag kl 8-16. De som anser sig berörda kan framföra skriftliga synpunkter till Byggnadsnämnden, Box 2554, 403 17 Göteborg, senast den 29 oktober 2002. E-postadress: sbk@stadsbyggnad.goteborg.se. Lindås 1:133, på berget ca 100m meter söder om Lindåsskolan Uppförande av en 18 meter hög mast samt nybyggnad av en teknikbod för mobiltelefoni, på mark där detaljplan saknas. Råd och riktlinjer för mobiltelenätet i Göteborg Utbyggnaden av mobiltelenätet i Göteborg är känsligt i flera avseenden. Dels måste antenner på tak och fasader utformas så att de inte stör vår upplevelse av stadsrum och byggnaders kvaliteter, dels har vi många värdefulla naturmiljöer i och kring staden där nya master och torn kan utgöra ett allvarligt ingrepp. Stadsbyggnadskontoret har utarbetat en skrift med råd och riktlinjer för utbyggnad av mobiltelenätet i Göteborg. Råden och riktlinjerna har godkänts av byggnadsnämnden den 18 september 2001. Läs hela skriften på sidorna efter denna länkar Elöverkänsligas Riksförbund - www.feb.se http://www.feb.se/news/nyheter20022.html

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTBYGGNAD AV MOBILTELENÄTET I GÖTEBORG GÖTEBORGS STADSBYGGNADSKONTOR SEPTEMBER 2001

1 INNEHÅLL sidan Inledning 1 Utgångspunkter Natur- och kulturvärden, friluftsliv 2 Den elektromagnetiska strålningen 2 Placering och utformning råd och riktlinjer Master och torn 3 Antenner på tak och fasader 3 Teknikutrymmen 4 Kabeldragning 4 Handläggning av ärenden - råd och riktlinjer Samlad utbyggnadsplan och samutnyttjande 4 Bygglov- resp bygganmälansplikt 5 Krav på handlingar i bygglov- resp bygganmälan 5 Formell handläggning i bygglov resp bygganmälan 6 Fastighetsrättsliga aspekter 6 Bilaga 1: Riktlinjer för lov- resp anmälansplikt, sammanställning Bildbilaga: exempel på antenner, anpassade till olika slag av byggnader Bilaga 2: Utdrag ur Boverkets rapport 11 maj 2001. Omslagsfoto: Europolitan INLEDNING

2 Utbyggnaden av den tredje generationens mobiltelefonisystem har börjat i Sverige. Det kallas UMTS, Universal Mobile Telecommunications System. Fyra operatörer har fått licenser av Post&Telestyrelsen att bygga ut detta system så att i princip alla invånare i landet kan utnyttja de nya tjänsterna senast den 31 december år 2003. Parallellt pågår fortfarande utbyggnaden av det tidigare systemet, GSM, Global System Mobile Communication. Det är i huvudsak en teknik för att överföra tal och text. UMTS kan däremot mer jämföras med bredbandsutbyggnaden, vilket gör att mobiltelefonen kan fungera som en dator med långt fler användningsområden. I båda systemen byggs basstationer som består av sändare och mottagare som är kopplade till ett antal antenner. Teknikdelen kan inrymmas inne i byggnader eller i små fristående byggnader, 6-7 kvadratmeter stora. Antennerna kan placeras på tak och fasader, eller bäras av fristående torn eller stagade master. Det nya UMTS-systemet kräver betydligt fler sådana basstationer än det tidigare, eftersom det ställs större krav på samband mellan sändare och mottagare. Avståndet mellan basstationer kan variera från ett par hundra meter i stadsmiljö till 7-8 kilometer på landsbygden. Hur många basstationer som kan bli aktuella för Göteborgs del är osäkert. I de föreskrifter som gäller för operatörernas licenser anges att minst 30 % av befolkningstäckningen skall ske med respektive operatörs egen infrastruktur. Det innebär att operatörerna kommer att bygga de egna infrastrukturerna i framförallt de större städerna, där huvuddelen av antennerna kan placeras på byggnader. En samverkan mellan operatörerna kommer därför att ske i glesare bebyggda områden där utbyggnaden blir mera kostsam genom att bland annat antennerna måste bäras av torn eller master. Utbyggnaden i Göteborg är känslig i flera avseenden. Dels måste antenner på tak och fasader placeras och utformas så att de inte stör vår upplevelse av stadsrum och byggnaders kvaliteter, dels har vi många värdefulla naturmiljöer i och kring staden där nya master och torn kan utgöra ett allvarligt ingrepp. Till detta kommer den osäkerhet och ibland oro som människor kan känna inför hälsoriskerna med de elektromagnetiska fälten. Utbyggnaden medför också en påfrestning på kommunens bygglovhantering. Ett problem är att operatörerna har svårt att redovisa en gemensam utbyggnadsplan. Handläggaren av bygglov kan inte vänta med avgörandet i ärenden, även om helhetsbilden inom ett område saknas. Å andra sidan kan det vara orimligt att tillmötesgå flera operatörers önskemål om att bygga master eller torn inom ett område. Detta understryker behovet av dels samordning operatörerna emellan, dels kontinuerliga diskussioner mellan stadsbyggnadskontoret och operatörerna. Råden och riktlinjerna har godkänts av byggnadsnämnden i Göteborg den 18 september 2001. UTGÅNGSPUNKTER Natur- och kulturvärden, friluftsliv

3 Allmänt gäller att master, torn, antenner, teknikbyggnader och kabeldragningar skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden (Plan-och Bygglagen 3:14). De skall ha en form och färg som är estetiskt tilltalande och som ger en god helhetsverkan. All byggd miljö skall omhändertas varsamt. I bebyggelseområden som är särskilt känsliga får byggnader och miljöer inte förvanskas. Områden med särskilt värdefull bebyggelse behandlas i Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg ett program för bevarande. Detta program är ett kunskapsunderlag för bland annat detaljplanearbete och handläggning av bygglov. Programmet beskriver vad som är särskilt värdefullt eller karaktäristiskt i ett stort antal byggnader och miljöer. Delar av stadsbebyggelsen i Göteborg är vidare av riksintresse som enligt Miljöbalken skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Dessa områden beskrivs i Översiktsplan-99 del 2. I Göteborg finns vidare områden som är av riksintresse på grund av sina natur- och kulturvärden, eller deras betydelse för friluftslivet. Sådana områden skall enligt Miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa värden. I Översiktsplanen-99 del 2 finns beskrivningar av dessa riksintressanta områden. I de särskilt känsliga områdena krävs ingående studier av hur master och antenner kan placeras och utformas. I vissa fall bör nya master inte komma ifråga, eftersom de alltför påtagligt kan störa natur- och kulturvärden samt friluftslivets intressen. Tidiga kontakter med Stadsbyggnadskontoret är önskvärda för att klargöra om ett visst projekt är lämpligt att bearbeta vidare. Master och torn är exempel på anläggningar som kan anses ändra naturmiljön avsevärt på en plats. I sådana fall skall anmälan för samråd med Länsstyrelsen göras, enligt Miljöbalken 12 kap 6. Den elektromagnetiska strålningen Det finns delade meningar om de elektromagnetiska fältens påverkan på människor. Utifrån den kunskap som finns idag bedömer dock de statliga myndigheterna att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk för strålningsskador. Här stödjer sig myndigheterna på utlåtanden från Statens Strålskyddsinstitut. Det finns också rättsfall som visar att strålningsrisker inte bedöms utgöra ett skäl till avslag i bygglovärenden. Boverket har inte behandlat denna problematik i sin rapport kring mobiltelenätet som lämnades till regeringen den 11 maj 2001. Det finns dock människor som ändå oroar sig för riskerna och som anser att antenner i närheten av deras bostad eller arbetsplats är olämpliga. I det här avseendet kan byggnadsnämnden uppmärksamt följa utvecklingen inom forskningen, men med nuvarande kunskapsläge och rättspraxis kan ansökningar inte avslås enbart av det skälet. Däremot finns ett antal personer med dokumenterade besvär av elöverkänslighet och där kommunen bidragit till en elsanering av bostäder. Operatörerna informeras av Stadsbyggnadskontoret om dessa lägen. Vid bygglovansökningar om en ny mast eller

4 torn i ett sådant område skall denna aspekt beaktas genom att samråd sker med Fastighetskontoret. Miljöförvaltningen i Göteborg pekar ut två aspekter vad gäller strålning som särskilt viktiga i samband med bygglov och bygganmälan för basstationer:?? sökanden skall tillämpa försiktighet samt utreda alternativa placeringar för att minimera exponeringen av radiovågor för närboende så långt det är möjligt;?? strålningsnivåerna vid närmaste bostadsbebyggelse skall understiga de värden för allmänhetens exponering som antagits av EU. Eftersom strålningseffekten från antennerna har en bestämd riktning framåt bör detta uppmärksammas när antenner placeras i tät stadsmiljö, exempelvis på gårdar i slutna kvarter, så att exponeringen i bostäder och arbetsplatser hålls så låg som möjligt. PLACERING OCH UTFORMNING RÅD OCH RIKTLINJER Master och torn Så få master som möjligt bör placeras på naturmark. Särskilt känsliga är de områden som betraktas vara av riksintresse på grund av sina natur- eller kulturvärden, eller genom att de har stor betydelse för friluftslivet. Om en mast måste placeras på naturmark är det lämpligt att göra en analys av platsens förutsättningar. Vilken karaktär har landskapet? Det kan ha ålderdomliga drag, där man utläsa hur människan odlat och byggt och där en stor, högteknologisk anläggning som en mast påtagligt stör karaktären. Öxnäs i Säve, Bronsålderssundet i Lilleby och Årekärr i Askim är exempel på sådana miljöer. På andra platser, framförallt längs kusten, dominerar det orörda, dramatiska landskapet där en ny mast kan förta naturupplevelsen och minska områdets attraktivitet. Det kan å andra sidan finnas landskap med mer moderna inslag, såsom storskaliga jordbruksanläggningar, där en mast inte har lika stor påverkan på vår upplevelse. Även områden som redan används för tyngre verksamheter såsom industriområden kan vara lämpliga. Där finns också ofta högre byggnadsdelar som kan utnyttjas för antenner. Om naturmiljön på platsen kan bli väsentligt ändrad skall samråd ske med Länsstyrelsen enligt Miljöbalken 12 kap 6. Om det finns en känd eller trolig fornlämning krävs också samråd med Länsstyrelsen enligt Kulturminneslagen. Antenner på tak och fasader Antenner på tak bör så långt som möjligt placeras så att de inte exponeras fritt mot himlen. Det är bättre att placera dem mot en byggnadsdel, såsom ett ventilationsutrymme eller annan förhöjd del av taket. Antenner som lutas ut från taket för att rikta signalen snett neråt bör undvikas i de lägen där antennen är exponerad. Lutande linjer längs takfoten uppfattas mera störande än horisontella och vertikala. En antenn som placeras på en fasad anpassas till fasadkompositionen och ges en kulör som så långt möjligt stämmer med byggnadens karaktär.

5 Om flera antenner placeras på en byggnad bör de samordnas till en grupp eller grupper som åstadkommer en rytm och en komposition som harmonierar med gaturum och byggnad. Ett stort antal antenner på samma tak bör dock undvikas, eftersom de då visuellt kan uppfattas som en tätare anhopning med en stark påverkan på byggnadens karaktär. Teknikutrymmen Fristående teknikbyggnader anpassas i volym, material och färg till platsens förutsättningar. När fler än en operatör utnyttjar en mast eller ett torn undersöks möjligheten att göra en byggnad med skilda teknikutrymmen. Om nya teknikutrymmen skall uppföras på tak anpassas de till taklandskapet genom att ex vis sammanbyggas med befintliga uppbyggnader för ventilation eller på annat sätt anpassas till takformerna. Konsekvenserna för upplevelsen av byggnadens volym och taklinje studeras noga. Installationer för exempelvis kylning i och utanför teknikrummet får inte orsaka bullerstörningar för kringboende. Kabeldragning Kabeldragning på fasader bör undvikas så långt som möjligt. Om det blir nödvändigt bör de kunna anordnas i anslutning till stuprör eller andra delar i fasaden som döljer dem samt färgsättas på ett lämpligt sätt. Om kabeldragning på tak blir nödvändig placeras den om möjligt längs takbryggor eller liknande byggnadsdelar och ges samma kulör som dessa. Kabeldragning längs tak med takpannor av tegel eller betong blir ofta framträdande och bör undvikas. Om kabeldragning i hisschakt är ett alternativ skall först tillstånd sökas hos Stadsbyggnadskontoret. HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÅD OCH RIKTLINJER Samlad utbyggnadsplan och samutnyttjande Operatörerna har svårt att presentera samlade utbyggnadsplaner för stadens olika delar. Dels anser de sig förhindrade av konkurrensskäl, dels har de olika tidplaner för utbyggnaden. Konsekvensen blir att när de första byggloven är beslutade för master och torn inom ett område kommer övriga operatörer att kunna möta betydande svårigheter att få bygglov för ytterligare anläggningar. Detta aktualiserar behovet av att samutnyttja anläggningar, så att antalet torn och master i och kring Göteborg hålls nere. Dessa måste projekteras så att de kan förses med utrustning för flera operatörer. Även möjligheter att använda befintliga master bör undersökas. Kommunens inriktning uttrycks i Översiktsplanen 99 på följande sätt: Mobilmaster finns nu i allt större omfattning och det finns en risk för att det kan medföra en negativ inverkan på landskaps- och stadsbild. Det finns också en oro hos

6 många om de elektriska strålningsfälten. Vid lokalisering av master är det av största vikt att en samlokalisering mellan operatörerna utreds. Boverket har i sin rapport till regeringen den 11 maj 2001 redovisat ett budskap till operatörerna om samverkan och samutnyttjande. När det gäller samverkan rekommenderas att den operatör som först är klar med sin radioplanering i ett större område söker bygglov för samtliga sina master, efter det att Länsstyrelsen godkänt lägena. När byggnadsnämnden beslutat i bygglovärendena informeras övriga operatörer, med syfte att ge möjligheter till samutnyttjande. Masterna kan projekteras och eventuellt byggas till en något högre höjd än vad operatören själv behöver, för att fler antenner skall kunna monteras. Boverkets budskap sammanfattas i bilaga 2. I flertalet ärenden kommer byggnadsnämnden att ställa krav på redovisning av möjligheter till samutnyttjande. Det är därför nödvändigt med en bra samordning operatörerna emellan och med ett kontinuerligt samarbete mellan stadsbyggnadskontoret och operatörerna. Bygglov resp bygganmälansplikt I bilaga 1 sammanfattas riktlinjerna för lov resp anmälansplikt. Antenner och kabeldragningar på tak och fasader är inte bygglovpliktiga om de placeras, utformas och färgsätts på ett sådant sätt att de inte påverkar byggnaders yttre på ett avsevärt sätt (Plan- och Bygglagen 8:3). Bygganmälan krävs ej. För teknikrum inom en kommersiell byggnad, såsom en industri- eller kontorsbyggnad, krävs inte bygglov, men däremot en bygganmälan. Inom ett flerbostadshus krävs däremot både bygglov och bygganmälan för ett teknikutrymme, exempelvis på vinden, därför att det utgör ett annat ändamål än bostad och inte är till för fastighetens eget behov. För ett teknikutrymme som byggs på tak eller fristående på marken krävs såväl bygglov som bygganmälan. Detsamma gäller torn eller master. Krav på handlingar i bygglov resp bygganmälan Till bygglovansökan skall följa situationsplan, planer och fasadritningar i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet. När det gäller master och torn görs situationsplanen med hjälp av en enkel nybyggnadskarta. Till den följer förteckning över berörda fastighetsägare. Bilder, exempelvis i form av fotomontage, underlättar bedömningen i de flesta fall. Till bygganmälan, som skall inlämnas till Stadsbyggnadskontoret senast tre veckor innan byggstart, bifogas ett förslag till kontrollplan som redovisar hur byggherren avser att utföra kontrollen av att kraven i Lag resp Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk uppfylls.

7 Formell handläggning i bygglov resp bygganmälan Enligt överenskommelse med mobiloperatörerna är det önskvärt med kontinuerliga avstämningar mellan Stadsbyggnadskontoret och operatörerna och deras entreprenörer gällande principfall och tolkningen av bygglov- resp bygganmälansplikt. Bygglovbefrielsen för antenner och kabeldragning på tak och fasader bygger i hög grad på ett gemensamt synsätt mellan företag och byggnadsnämnd om var gränsen för bygglovplikten går. En ansökan om bygglov prövas mot översiktsplanens riktlinjer och de bestämmelser i detaljplan som gäller för fastigheten. Om ansökan kan anses innebära en mindre avvikelse från planbestämmelserna och den i övrigt är godtagbar skall berörda fastighetsägare underrättas för att kunna lämna synpunkter. En bygglovansökan om en mast eller ett torn kungörs dessutom vanligen för att allmänheten skall kunna lämna synpunkter. I sådana fall kan handläggningstiden förlängas avsevärt. För flerbostadshus gäller ofta en planbestämmelse om att huset är avsett för bostadsändamål. Ett teknikrum inom bostadshuset kräver bygglov, varvid prövningen av lämpligheten innefattar att de boende som är berörda ges möjlighet att lämna synpunkter. Stadsbyggnadskontoret upplyser vidare sökanden om vilka tillstånd som behövs från andra myndigheter och vilka kontakter som kan behöva tas. När en bygganmälan har inkommit med ett förslag till kontrollplan bedömer handläggaren om ärendet kräver ett samråd. En god kvalitet på förslaget till kontrollplan underlättar ärendets hantering väsentligt. Fastighetsrättsliga aspekter Villkoren för att etablera en basstation på en viss fastighet kommer i de allra flesta fall att regleras i avtal mellan företaget och fastighetsägaren. När det gäller master och torn kan det dock bli aktuellt i vissa fall att tillskapa en ledningsrätt för att ex vis garantera rätten att ledningar dras över annans mark. En tidig kontakt med Lantmäterimyndigheten i Göteborg är lämplig om detta skulle bli aktuellt. BILAGA 1

8 Antennutbyggnad för mobiltelefonnät: RIKTLINJER FÖR LOV RESP ANMÄLANSPLIKT Bygglov Bygganmälan Antenn och antennbärare Nej (se nedan) Nej på tak eller fasad Teknikrum inom byggnad: a. industri-/kontorsbyggnad Nej Ja b. flerbostadshus Ja Ja (annat ändamål enligt PBL 8:1, ej för fastighetens eget behov) Teknikrum som tillbyggnad Ja Ja eller nybyggnad Anordning för kabeldragning Nej (se nedan) Nej Torn eller mast Ja Ja Antenner och kabeldragningar på tak och fasader är inte bygglovpliktiga om de placeras, utformas och färgsätts på ett sådant sätt att de inte påverkar byggnaders yttre på ett avsevärt sätt Plan- och bygglagen 8 kap 3 ) och de i övrigt följer byggnadsnämndens riktlinjer.

BILAGA 2 1/2 Utdrag ur: REGERINGSUPPDRAG BETRÄFFANDE UTBYGGNAD AV MOBILTELENÄTET. BOVERKET 11 MAJ 2001. BOVERKETS BUDSKAP: SAMVERKA VID UTBYGGNAD AV MOBILTELEFONIEN (sid 14-15). Samordnad planering regionalt och lokalt Planerad avsiktsförklaring från UMIS-operatörerna Inom ramen för utredningen har diskussioner förts med mobilteleoperatörema om former för samverkan mellan operatörerna själva och med länsstyrelser och kommuner. Former för samordning i syfte att skapa förutsättningar för ett optimalt samnyttjande av telemaster har också diskuterats. Ambitionen har varit att operatörerna gemensamt, i form av en avsiktsförklaring skall ge uttryck för hur detta skall ske. Tyvärr har tiden inte räckt till för att inom ramen för utredningen slutligen formulera en sådan avsiktsförklaring, Boverket avser att fortsätta diskussionerna med operatörerna för att nå eftersträvandsvärd samordning. Om så blir fallet kan den samordning, som det ovan föreslagits att länsstyrelser och kommuner bör sträva efter, i huvudsak bli en fråga för operatörerna själva. Samordnings- och samverkansdiskussionerna har i huvudsak haft följande inslag. Operatörema förklarar sig beredda att vid länsvis arrangerade konferenser ge länsstyrelser och kommuner övergripande information om sina utbyggnadsplaner i regionen. Samtidigt diskuterar man former för samverkan med myndigheterna. Man kommer också överens om former för samordning i syfte att möjliggöra ett långtgående samnyttjande av telemaster (härvid förutsätts att radionätplaneringen är så flexibel att operatörerna i stor utsträckning kan anpassa sin planering till varandra efter hand). Sådana länskonferenser genomförs redan på vissa håll. Inriktningen när det gäller samnyttjande av stagade master är i huvudsak följande. Den operatör som har sin planering klar i en region eller en kommun anmäler sina planerade lägen till länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken. När länsstyrelsen har godkänt de föreslagna lägena är rekommendationen att länsstyrelsen informerar övriga operatörer om detta. Samme operatör söker, antingen samtidigt eller senare, bygglov sandat för samtliga master i kommunen. Alternativt kan ansökan ske för färdig planerade master i etapper, men då bör en översiktlig information lämnas om behovet av tillkommande master. När byggnadsnämnden tagit ställning till bygglov för dessa master rekommenderas att kommunen informerar övriga operatörer i syfte att möjliggöra samnyttjande. Rekommendationen är, som framgår ovan. att bygglov prövas för masterna etappvis och inte för enskilda master.

Samnyttjande av telemaster Den operatör som är först i en kommun att söka bygglov öppnar möjligheten för andra operatörer att använda samma mast. Detta innebär i normalfallet att ansökan sker för master som är 6-12 m högre än vad operatören själv behöver, för att möjliggöra montage av fler antenner. Masten konstrueras för att kunna bära den höjden, men behöver inte alltid byggas ut till full höjd från början. Beviljade bygglov blir därefter vägledande för övriga operatörers radioplanering och därmed för möjligheterna till samnyttjande av master. Ambitionen är att den operatör som behöver flest master för att genomföra sin affärsidé, också sätter en övre gräns för antalet master. I princip ska det inte behövas fler master än den operatör behöver, som har de mest avancerade behoven av radiotäckning. Givetvis ska en operatör kunna avvika från de godkända lägena, men avvikelsen bör i så fall vara väl motiverad. Med denna metod för samverkan kan antalet nya master begränsas avsevärt. Följande bör beaktas i samrådsärenden och bygglovprövning Ambitionen bör vara att flera operatörer kan samnyttja masterna. Detta är framför allt en fråga om mastens höjd. Masterna bör betraktas som en helhet eller ett systern för att möjliggöra helhetsbedömningar. Operatörerna själva ser sambandet master emellan som ett fisknät, som kan töjas i viss utsträckning. Om en mast måste flyttas alltför långt kan hela nätet rubbas. Resultatet kan då bli att flera nya lägen måste sökas (dominoeffekt) och i värsta fall ställa krav på att fler master måste byggas än vad som annars skulle vara fallet. Medverka så långt möjligt till att inga befintliga master rivs utan att först ha blivit prövade inom ramen för den förestående utbyggnaden, ta vara på hävdade platser. Behåll master i skärgården (operatörerna uppger att de redan är fullständigt samordnade i skärgården. Värt att notera är också det faktum att en snabb prövning av "den första operatörens" samlade ansökningar ökar förutsättningarna för samnyttjande.