LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Avd för rätt och rättsfilosofi LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 UPPGIFT 1 a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras genom avtal och bara om det saknas avtal träder Handelsbolagslagens (BL) regler in (2 kap 1 BL). Enligt 2 kap 17 BL företräder var och en av bolagsmännen bolaget utåt, men denna paragraf har ju A, B och C avtalat bort. 2 kap 18 talar vidare om att om någon av bolagsmännen (Bertil i det här fallet) överskrider sin befogenhet är inte handlingen gällande mot bolaget om tredje man (den som sålde kontorsutrustningen) insåg eller borde ha insett att Bertil överskred sin befogenhet. Borde säljaren ha insett Bertils överskridande? Ja, om bolagsmännen låtit registrera detta i handelsregistret. En sådan registrering anses komma till allmänhetens kännedom vid publicering i Post- och Inrikes Tidningar (4 2 st 5 p, 18 och 19 HandelsregisterL (1974:157)). I annat fall- knappast (såvida inte säljaren har ett mycket intimt samarbete med A, B och C. b.) Här blir 3 kap BL tillämpligt eftersom det rör sig om ett kommanditbolag. 3 kap 7 talar om att en kommanditdelägare inte är behörig att företräda bolaget, vilket leder till att Bertil redan av lagens skrivning inte har rätt att företa den här sortens handlingar (bolagsavtalet kommer inte att påverka utgången i detta fall). Av 3 kap 7 2 st följer att om Bertil nu ändå har företrätt bolaget blir handlingen gällande mot bolaget om den som rättshandlingen företogs mot inte kände till eller borde känna till att Bertil var kommanditdelägare. Borde försäljaren av datorutrustningen känna till att Bertil var kommanditdelägare? Ja, sannolikt- se resonemanget ovan ang registrering i handelsregistret. UPPGIFT 2 a.) De ska i bolagsavtalet komma överens om att Leopold har gjort denna ansvarsbegränsning, 1 kap 2 och 3 kap 2 BL. Detta ska senare registreras i Handelsregistret, 19 HandelsregisterL (1974:157). Bolagets firma måste innehålla ordet kommanditbolag eller förkortningen K. b.) Ja. Han får därigenom inte rätt att företräda bolaget mot tredje man, 3 kap 7 BL och får inte - om inte bolagsmännen avtalar om annat - rätt att ta del i förvaltningen, 3 kap 4 BL. c.) Genom att utfärda en handelsfullmakt (prokura) för Leopold, 2 kap 19 BL och Prokuralagen (1974:158). d.) Prokuran ger inte Leopold rätt att sälja/inteckna den fasta egendomen, om inte prokuran uttryckligen medför sådan behörighet, så fru Josefa behöver bara utforma prokuran i enlighet med sina önskemål. 1
UPPGIFT 3 a.) Bolaget torde inte vara publikt, d v s det räcker enligt 8 kap 1 ABL att bolaget har en styrelse som består av en person. Det ska dock finnas minst en suppleant, 8 kap 3 ABL. b.) En auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska lämna ett skriftligt yttrande av vilket det bl a ska framgå att apportegendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet, 2 kap 19 ABL. Intyget ska ges in till Bolagsverket vid registreringsanmälan av bolaget, 2 kap 23 ABL. Värdet på apportegendomen får inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget, 2 kap 6 ABL. c.) Om det inte står inskrivet i bolagsordningens verksamhetsparagraf (vilket förefaller mycket osannolikt), så räcker det med ett styrelsebeslut för att ändra inköpsland, 8 kap 21-22 ABL. Helst ska hela styrelsen vara närvarande. Är de alla tre styrelseledamöter, så räcker det att två är närvarande och överens. Annars blir det ordföranden som har utslagsrösten, 8 kap 22. Består styrelsen bara av två personer, skall samma princip gälla. Om styrelsen bara består av en ledamot, kan denne besluta ensam. d.) Moderbolag och dotterföretag utgör en koncern då moderbolaget äger mer än hälften av rösterna i dotterbolaget, 1 kap 11 ABL. LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 2, AFFÄRSRÄTT B, HT 2006 UPPGIFT 4 a.) Frågan är om VD har gjort sig skyldig till ett behörighetsöverskridande, genom att ingå avtalet, och vad ett eventuellt behörighetsöverskridande får för rättsverkningar. VD:s behörighet och firmateckningsrätt definieras i 8 kap 29 och 36 ABL och innebär att VD har rätt att företa rättshandlingar som ligger inom ramen för den löpande förvaltningen. Den löpande förvaltningen innefattar rättshandlingar som till sin art och omfattning är ordinära. Ett företagsförvärv för tre miljoner kr kan varken till sin art eller omfattning anses vara ordinärt, givet den beskrivning av SFF AB:s verksamhet och ekonomi som ges i uppgiften. Således är det fråga om ett behörighetsöverskridande. Enligt 8 kap 42 1 st ABL är SFF inte bundet vid avtalet, om Rehnström insåg eller borde ha insett att VD gjorde sig skyldig till ett behörighetsöverskridande. Med tanke på att Rehnström själv är aktiv företagare i samma bransch och med tanke på affärens karaktär, borde Rehnström ha insett behörighetsöverskridandet, varför SFF inte är bundet vid affären. b.) Det faktum att affären rör ett avsevärt mindre belopp innebär att den till sin omfattning möjligen kan beskrivas som ordinär, men till sin art (företagsförvärv) är den fortfarande ickeordinär i en rörelse som sysslar med fastighetsmäkleri. Således bör det fortfarande anses vara fråga om ett behörighetsöverskridande från VD:s sida. Möjligen kan bedömningen av Rehnströms goda eller onda tro därom påverkas av beloppets storlek, men affärens ickeordinära karaktär borde ändå ha fått henne att inse att ett behörighetsöverskridande förelåg. SFF bör inte anses vara bundet vid avtalet, 8 kap 42 1 st ABL. 2
c.) Carl Björkgren, har i sin egenskap av styrelseordförande, alls ingen behörighet att teckna bolagets firma. Vad som sker om någon som saknar behörighet rättshandlar å ett bolags vägnar framgår inte av ABL, utan det anses självklart att sådana rättshandlingar inte binder bolaget. Alltså är SFF inte bundet av avtalet. d.) För att besvara denna fråga kan man följa två spår, varav det första måste vara med för att man skall få full poäng på uppgiften. Varje bolagsman har rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter (2 kap 3 1 st BL) och att teckna bolagets firma (2 kap 17 BL). Om en åtgärd är främmande för bolagets ändamål får den dock vidtas endast med samtliga bolagsmäns samtycke (2 kap 3 2 st BL). Att vidta en sådan åtgärd utan samtliga bolagsmäns samtycke innebär att göra sig skyldig till ett behörighetsöverskridande. Behörighetsöverskridanden är aldrig bindande för handelsbolaget, vilket inte framgår av BL utan anses vara en i praxis och doktrin etablerad regel. Man kan hävda att ett företagsförvärv av det slag varom här är fråga kan betraktas som främmande för bolagets ändamål, med tanke på att det ligger utanför bolagets vardagliga verksamhet. Om så är fallet innebär Bonattis åtgärd ett behörighetsöverskridande, som inte är bindande för SFF HB. Det andra spåret innebär att man diskuterar om Bonatti har gjort sig skyldig till ett befogenhetsöverskridande. Den befogenhetsinskränkning som kan vara i fråga är ett förhandsveto från någon eller några bolagsmän (se 2 kap 3 1 st BL). Av uppgiften framgår att förvärvsfrågan är tänkt att diskuteras senare, vilket kan uppfattas som att bolagsmännens flertal är överens om att inte göra något förvärv just nu, vilket kan uppfattas som ett förhandsveto. Om man bedömer det så, gör sig Bonatti skyldig till ett befogenhetsöverskridande när hon ingår avtalet. Befogenhetsöverskridanden regleras i 2 kap 18 BL. Om Rehnström är i ond tro om befogenhetsöverskridandet, blir bolaget inte bundet av avtalet. Det är svårt att se hur Rehnström skulle kunna ha insyn i bolagets interna diskussioner och därigenom veta hur olika bolagsmän ser på förvärvsfrågan. Hon är sannolikt i god tro om befogenhetsöverskridandet och därmed blir SFF HB bundet vid förvärvsavtalet. UPPGIFT 5 Upptagandet av lånet Såvitt framgår av uppgiften är Claes styrelseledamot, men han har inte utsetts till särskild firmatecknare. Därmed har han ingen behörighet att företräda bolaget och hans åtgärder binder inte bolaget. (Detta står inte uttryckligen i ABL, men det får anses självklart att den som inte har någon behörighet att företräda bolaget inte kan ingå avtal med för bolaget bindande verkan.) Avtalet med Begoni Anders är förvisso styrelseordförande, men om han inte har utsetts till särskild firmatecknar har inte heller han firmateckningsrätt. Därmed har han ingen behörighet att företräda bolaget och hans åtgärder binder inte bolaget (jfr deluppgift a). Man kan tillägga att även om han hade haft firmateckningsrätt, så hade han inte kunnat ingå ett avtal av här aktuellt slag. Det är bolagsstämman som fattar beslut om nyemission och villkoren för nyemission (se 13 kap 3
ABL) och styrelsen har inte behörighet att binda bolagsstämman genom ett sådant här avtal. Alltså är avtalet oförbindande för bolaget. Uppsägningen av lokalen och försäljningen av inventarierna VD har, enligt 8 kap 36 och 29 ABL, rätt att företräda bolaget inom ramen för den löpande förvaltningen. Frågan blir därför om uppsägning av lokal och försäljning av inventarierna kan anses vara löpande förvaltning. Sedda som enskilda företeelser kan de nog anses vara det VD bör ha befogenhet att byta lokal för ett lokalkontor eller besluta om utbyte av inventarier på kontoret utan att fråga styrelsen men i det här fallet är åtgärderna en del i avvecklingen av ett lokalkontor och en sådan avveckling kan sannolikt inte ses som en del av den löpande förvaltningen. Det är en betydelsefull åtgärd av ovanligt slag. Därmed har Beata gått utöver sin VD-behörighet. Enligt 8 kap 42 1 st 2 men ABL är bolaget inte bundet av VD:s behörighetsöverskridande, om bolaget visar att motparten insåg eller bort inse överskridandet. I det här fallet blir det sannolikt svårt hyresvärden och inventarieköparen kan knappast ha insett att åtgärderna var ett led i en avveckling av hela lokalkontoret (om de inte hade särskild inblick i företagets verksamhet). Sannolikt blir bolaget därför bundet vid sagda åtgärder. UPPGIFT 6 Lånet bör först prövas mot låneförbudsreglerna i 21 kap ABL. Enligt huvudregeln i 21 kap 1 ABL får ett bolag inte låna ut pengar till bl a någon som äger aktier i bolaget eller till juridisk person som en aktieägare kontrollerar. Eftersom Räddningsarmén är aktieägare i både Hot Fashion AB och Fiskarna AB och därtill måste anses ha ett bestämmande inflytande över Fiskarna AB (föreningen äger ju alla aktier i Fiskarna), strider lånet mot låneförbudet. Det ligger kanske nära till hands att tänka sig att det s k koncernundantaget (21 kap 2 1 st 2 p ABL) vore tillämpligt och kunde göra lånet tillåtet, men en koncern i ABL:s mening är en företagsgrupp med ett svenskt aktiebolag som moderbolag (1 kap 11 ABL) och i det här fallet är det en ideell förening i toppen av företagsgruppen. Det innebär att koncernundantaget inte är tillämpligt. Det man möjligen kunde tillämpa är det s k rörelseundantaget (21 kap 2 1 st 3 p ABL). Gäldenären (Fiskarna AB) driver rörelse och lånet är uppenbarligen avsett för rörelsen, men frågan är om lånet ges av affärsmässiga skäl från Räddningsarméns sida. Lånet löper utan ränta, så det är inte fråga om att Räddningsarmén gör en kapitalplacering som förväntas ge avkastning i form av ränta. Möjligen skulle Räddningsarmén kunna ha ett affärsmässigt intresse av att hålla Fiskarna AB under armarna, för att inte äventyra t ex leverantörskontakter leverantörer skulle kunna förlora pengar om Fiskarna gick i konkurs eller för att behålla ett gott rykte, men det är tveksamt om sådana skäl är tillräckligt starka, även om de skulle kunna anses vara det. Det är således oklart om rörelseundantaget kan tillämpas. Något annat undantag från låneförbudet kan knappast vara tillämpligt i det här fallet. En hel del talar därför för att lånet strider mot låneförbudet. Härtill kommer att eftersom det är högst osäkert om lånet någonsin kommer att kunna betalas tillbaka, skulle det kunna betraktas som en vederlagsfri utbetalning till tredje man. Om man 4
gör det, bör lånet anses vara en värdeöverföring och dess laglighet prövas enligt reglerna i 17 kap ABL. Lånet ryms inom det fria egna kapitalet (5 miljoner kr) och är därmed lagligt enligt 17 kap 3 ABL. Det bundna egna kapitalet ska vara täckt efter värdeöverföringen och också det villkoret uppfylls, men det strider förmodligen mot försiktighetsprincipen i 17 kap 3 2 st ABL att dela ut hela det fria egna kapitalet. Alltså är lånet sannolikt otillåtet. Vinstutdelningen Enligt 17 kap 3 1 st ABL måste det efter vinstutdelning finnas täckning för bolagets bundna egna kapital och enligt 2 st får vinstutdelning inte strida mot försiktighetsprincipen (jfr ovan). Efter en utdelning av fyra miljoner kr finns det fortfarande täckning för bundet eget kapital, men det är tveksamt om en utdelning av 80 procent av fritt eget kapital innebär ett tillräckligt tillgodoseende av bolagets konsolideringsbehov. Utdelningen kan således strida mot försiktighetsprincipen. Skulle den juridiska bedömningen av respektive åtgärds korrekthet påverkas av om respektive åtgärd skulle vidtas ensam utan att en enda av de övriga åtgärderna vidtas? På vilket sätt skulle korrektheten påverkas? Ja, korrektheten kan påverkas. Om lånet anses vara värdeöverföring som skall jämställas med vinstutdelning, måste det enligt 17 kap 3 ABL efter båda transaktionerna finnas täckning för det bundna egna kapitalet. Båda ryms uppenbarligen inte samtidigt. Däremot ryms lånet och den öppna vinstutdelningen var för sig (även om de kan strida mot försiktighetsprincipen). 5