Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Relevanta dokument
Sälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Baltic Sea Seal & Cormorant TNC

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Födosammansättning hos gråsäl (Halichoerus grypus) samt test av flotte för insamling av sälfekalier

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Öring en art med många kostymer

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn jonas.ericson@havochvatten.se

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn


Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Styrmedel för att skydda fiskaren från sig själv. Thomas Sterner Göteborgs Universitet

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

JUNE 2013 ABSORPTION REPORT

The Municipality of Ystad

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Moult migration of Latvian Whooper Swans Cygnus cygnus

A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Effects of Great Cormorant Predation on Fish Populations and Fishery

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2002 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2002.

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2017

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Riskklassificering främmande arter

Den kinesiska skarven Phalacrocorax carbo sinensis Blumenbach 1798, en främmande fågel

Saltsjöfiskets fångster under februari 2011

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

Uttagning för D21E och H21E

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Den framtida redovisningstillsynen

Olika uppfattningar om torv och

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket

Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Muonioälven Översiktskarta

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998

Beskrivning av använda metoder

Försvunna torskgarn fortsätter att spökfiska

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Gotland nytt område i övervakningen

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kan livscykelanalys användas för att reducera fiskenäringens miljöavtryck?

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Sportfiske. Catch and Release.

Transkript:

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Torsk Östersjöns födoväv öppet hav dominerar Strömming Skarpsill Pungräka Djurplankton Växtplankton

Påverkar dessa topp-predatorer fiskbestånden?

antal fångade laxar, i 1000-tal Fångster i egentliga Östersjön 2012 alla länder 600 torsk (östra beståndet) 500 skarpsill 400 300 strömming 200 100 lax 0 50 000 ton 250 000 ton 120 000 ton 1 000 ton 1995 2000 2005 2010

Källa: HELCOM Häckande par i hela Östersjöområdet 2009: 165 000 Egentliga Östersjön: 120 000 par (ej Danmark, halva Finland) Antal fåglar 5*120 000=600 000 Konsumtion 500 gram/dygn 200 dygn i Östersjön 60 000 ton fisk per år

Biomassa säl, egentliga Östersjön Från: Tomczak m.fl. i Niiranen 2011 Årlig konsumtion per biomassa per biomassa: 22 ggr Egentliga Östersjön: 240 000 km 2 Årlig konsumtion: ~ 20 000 ton

Foto Mikael Röhr torsk skarpsill Aktuella fångster hela Östersjön 50 000 ton 250 000 ton strömming 120 000 ton lax abborre gädda gös ål 1 000 ton Svensk fångst 300 ton 600 ton 20 ton 100 ton Årlig konsumtion hela Östersjön skarv 60 000 ton säl 20 000 ton Svenska vatten 24 000 ton Fiskets fångster från Endast hela Östersjön direkt konkurrens alt. (=ekologisk Svenska vatten interaktion), ej skador på redskap och fisk Skarv i redskap och säl(?) koncentrerade till vissa områden

Changes in fish stocks in an Estonian estuary: overfishing by cormorants? Markus Vetemaa, Redik Eschbaum, Anu Albert, Lauri Saks, Aare Verliin, Kristiina Jürgens, Martin Kesler, Kalvi Hubel, Rögnvaldur Hannesson, Toomas Saat ICES Journal of Marine Science, 2010(67): 1972 1979. In Estonia, the cormorant Phalacrocorax carbo sinensis is a newcomer, and its numbers have increased rapidly since 1985. In the shallow protected (no fishery) Käina Bay in Väinameri (West Estonia), the colony was established in 1995. Gillnet sampling indicated that roach was the most abundant spawning fish species in 1995. Ten years later, when the study was repeated, the catch per unit effort was already more than 100 times lower than in 1995. The number of spawning perch decreased tenfold from 1995 to 2005. During the same period, commercial fishing effort in the entire Väinameri area decreased several times. The change in fish abundance in the Käina Bay and in the coastal fishmonitoring areas in the archipelago sea nearby, together with an analysis of food of cormorants, indicates that the decline in fish abundance might be related to the increased numbers of cormorants. The conclusion is drawn that the establishment of a cormorant colony could have seriously damaged or even prevented normal functioning of historically important spawning grounds and affected fish recruitment to adjacent areas. Therefore, expanding bird colonies might play a role similar to an expanding fishing fleet, by overexploiting the resource.

Foto Mikael Röhr torsk skarpsill Långsiktiga fångster/år hela Östersjön 150 000 ton 100 000 ton strömming 250 000 ton lax abborre gädda gös ål 1 300 ton? Svensk fångst 300 ton 600 ton 20 ton 100 ton? Årlig konsumtion hela Östersjön skarv 60 000 ton säl 20 000 ton Fiskets fångster från Svenska vatten 24 000 ton Tänkbart svenskt perspektiv: Främmande hela Östersjön art? Om ål utgör 1% av skarvens diet Svensk sökning skarv i WebOfKnowledge: Skarv och äter säl(?) 600 ton ål ÅFP Phalacrocorax minskar fångsten carbo 300 sinensis ton koncentrerade till vissa områden

Subspecific identity of prehistoric Baltic cormorants Phalacrocorax carbo Ericson PGP & Carrasquilla FH. Ardea 1997 (85): 1-7 Cormorants of the subspecies Phalacrocorax carbo sinensis breed in large numbers in the Baltic Sea. They migrate to the Mediterranean region to winter and are then replaced in the Baltic by wintering individuals of the Norwegian population of the nominate subspecies carbo. Cormorants bred in the Baltic during prehistoric times too, but as evident from a comparison of skeletal measurements in present-day and prehistoric Cormorants, these individuals belonged to the nominate subspecies carbo. The Swedish subfossil record of the Cormorants available for study, does not include any remains small enough to suggest the resence of sinensis. Precisely when the subspecies sinensis immigrated into the Baltic is unknown, but it must have occurred sometime between 1500 and 1800 AD.

torsk skarpsill Långsiktiga fångster/år hela Östersjön 150 000 ton 100 000 ton strömming 250 000 ton lax abborre gädda gös ål 1 300 ton? Svensk fångst 300 ton 600 ton 20 ton 100 ton? Foto Mikael Röhr Årlig konsumtion hela Östersjön skarv 60 000 ton säl 20 000 ton Svenska vatten 24 000 ton Främmande art? Spelar det roll?