Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för sociala och psykologiska studier Skrivstöd inför hemtentamen i Socialt arbete/socionomprogrammet Vetenskapligt skrivande Detta dokument syftar till att ge dig som student stöd när du skriver hemtentamen. Föreliggande text tar inte upp alla aspekter av att skriva och referera, utan ska ses som en grundläggande bas kring vetenskapligt skrivande. En första grundprincip vid allt skrivande är tydlighet och enkelhet. Vetenskap och vetenskapligt skrivande präglas dessutom av argumentation och saklighet. Därför vill vi att du argumenterar på ett klart och tydligt sätt. Det är viktigt att den text som du kommer att skriva har en sammanhängande logik och att andra personer med grundläggande vetenskapliga kunskaper skall kunna förstå vad du menar. Följande gäller för hemtentamina: - Språket ska vara klart och tydligt - Referera tydligt, hänvisningar till litteratur måste anges löpande i texten, eller genom att använda fotnotssystem - Egna åsikter ska motiveras tydligt och inte blandas ihop med det övriga materialet - Hela texten ska följas av en röd tråd Språk, stil och disposition Det är viktigt att du tänker på att skriva enkelt och begripligt. Att skriva vetenskapligt handlar inte om att använda så många svåra ord som möjligt, det handlar inte heller om att försöka skriva så krångliga meningar som möjligt. Däremot kan vetenskapligt skrivande många gånger handla om att noggrant beskriva komplicerade saker. Därför är det viktigt att du skriver enkelt så att läsaren kan förstå vad texten handlar om. Att skriva enkelt innebär dock inte att texten ska vara personlig och baserad på en massa tyckanden och egna åsikter. En vetenskaplig text bygger på saklighet, fakta, logik, 1
argumentation, bedömning och analys. Dessa vetenskapliga ben är viktiga för att undvika att skriva värderande och normativt, men också för att ge texten en professionell ton. Att skriva vetenskapligt innebär också att utveckla ett kritiskt förhållningssätt i relation till andra texter och vetenskapliga resultat. Att förhålla sig kritiskt innebär alltså inte att utrycka sig kritiskt och att vara kritisk i allmänhet, utan förmåga att granska, värdera och jämföra olika källor och att därigenom också visa var man själv står i förhållande till de olika kunskapskällorna. Skillnaden mellan egna åsikter/tyckanden och bedömning/tolkning/analys är alltså att de senare baseras på ett underlag, kan styrkas och har en logik. Det är även viktigt att du skriver på korrekt svenska. Här kan Svenska akademiens ordbok och Svenska skrivregler av Svenska språknämnden vara till god hjälp. Ett vanligt misstag är särskrivningar. Det heter till exempel inte socialisations processen utan socialisationsprocessen. Ett annat vanligt misstag är att göra ny radbrytning vid nya meningar, eller att inte göra styckeindelningar alls. Detta kan göra att din text endera ser väldigt fragmenterad ut, eller blir kompakt och svårläst. Tänk därför på att försöka göra din text läsvänlig även för ögat, genom att göra styckeindelningar eller indrag i texten vid nytt stycke. Jobba också med rubriksättning för att skapa en tydlighet och struktur i texten. Argumentation Argumentation innebär att du ger anledningar till det som du skriver i din hemtentamen. I en vetenskaplig text kan ingen påstå något utan att det finns en grund för det påståendet. Du kan till exempel inte bara skriva att läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk är verkningslöst, utan måste då argumentera varför du anser att så är fallet. Här räcker det heller inte med att motivera din argumentation med egna åsikter, utan stöd för dina påståenden måste underbyggas med hjälp av forskningsresultat och/eller annan vetenskaplig litteratur. Referenser Det finns flera internationellt erkända sätt att referera på. Inom samhälls- och beteendevetenskaperna används främst två referenssystem. Som studenter på socionomprogrammet rekommenderas ni att använda det referenssystem som kallas Harvardsystemet 1, vilket innebär att man anger författarens efternamn och utgivningsår i den löpande texten, t.ex. (Sandström 2008). 1 Manual för referenshantering enligt Harvard system. Karlstads universitet, 2011. http://www.kau.se/sites/default/files/dokument/subpage/2009/10/referenser_harvard_kau_aug_11_pdf_16480.pdf 2
Fullständiga uppgifter om källan anges då först i litteraturförteckningen. Exempel på referat enligt Harvardsystemet: Börjesson (2008) diskuterar i boken Förstå socialt arbete relationen mellan produktionsordningarna och utformningen av olika socialpolitiska system. Författaren menar att det finns en risk för att man blandar ihop försöken att förstå hur dessa system förhåller sig till varandra med olika värdemässiga ställningstaganden som istället handlar om hur man vill att socialpolitiken ska utformas. Eller: Vissa forskare (t.ex. Goldberg 2010) menar att det är viktigt att skilja på det drogförebyggande arbete som sker på samhällsnivå och de skyddande faktorer som utgörs av en trygg uppfostran. Det andra referenssystemet kallas Oxfordsystemet. Då använder man notsiffror och anger de upplysningar som behövs i fotnoten. Noten kan endera placeras längst ner på sidan (fotnot) eller längst bak i texten/boken (slutnot). 2 Det är viktigt att referera korrekt och att hänvisa till andra författare när man skriver vetenskapliga texter. Det är också viktigt att du är konsekvent när du refererar, dvs. att du inte byter referenssystem mitt i din text. När du refererar skriver du med egna ord om vad någon annan har skrivit. Genom att referera visar du att du inte stjäl andras resultat, texter och idéer utan istället förhåller dig till och använder dig av andra källor för att underbygga din egen argumentation. Referenser gör det också möjligt för läsaren att kontrollera att ursprungstexten inte är förvanskad eller påhittad. Du behöver inte referera dina egna argument och åsikter, däremot är det viktigt att du tydligt visar när du argumenterar för din ståndpunkt och när litteraturen säger något. Genom att i skrift visa att du förhåller dig aktivt till litteraturen, snarare än att återupprepa den visar du också att du har förmåga att uttrycka självständighet och att reflektera över olika kunskapskällor. Citat Alla meningar som hämtas ordagrant i litteraturen är citat. Använd inte för många citat i din text, utan bara när det är centralt och relevant för din text. Alla citat ska markeras med citationstecken. Exempel: Inom socialpsykologin är attribution en process där vi människor försöker att förklara kopplingen mellan å ena sidan vårt eget jag och/eller andras beteende och å andra sidan socialt tryck, situationens krav eller olika personlighetsdrag (Angelöw & Jonsson 2009l, s.110). 2 Exempel på fotnot: Connell, R.W. (2003) Om genus. Göteborg: Daidalos. 3
Om du skriver ett citat som är längre än tre rader så ska du markera detta i texten genom att göra nytt stycke och indrag med 0,4 och använda en storlek mindre i teckensnitt. Blockcitat ska inte omgärdas av citattecken, eftersom utformningen i sig visar att det är ett citat. Exempel: Koncentrationen av arbetare i städernas stora fabriker skapade förutsättningar för en fastare organisation av arbetskraften och en växande arbetarrörelse. De nya folkrörelserna från 1800- talets slut var ett uttryck för de sociala omständigheterna som mötte människorna i de växande industristäderna. (Olofsson 2006, s. 257) Referenslista En referenslista ska finnas längst bak i din tentamen. Den skrivs mer tydligt än när du refererar i texten. En referenslista ska innehålla: - Samtliga författarens fullständiga efternamn samt förnamn eller initial(er) - Bokens tryckår inom parantes - Bokens fullständiga titel i kursiv stil - Förlagsort och förlag När det kommer till andra källor än böcker, exempelvis vetenskapliga artiklar eller kapitel i antologier, kan du finna utförliga beskrivningar i t.ex. Trost, Jan (2002) Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. Så här skriver du referensen till en artikel i en tidskrift: Krekula, Clary (2009) Age coding on age-based practices of distinction. International Journal of Ageing and Later Life, 4 (2), 7-31. När det står (red) När det står (red) på omslaget till en bok tillsammans med författarnamn så betyder det att denna/dessa personer är redaktör(er) för boken t.ex. Brunt och Hansson (red) 2008. Om en bok har fler än två författare kallas den för antologi. Om du refererar till en författare i en antologi så ska du ange efternamnet på den författare som skrivit kapitlet, inte de författare som står på framsidan boken. Exempel: Mikael Sandlund (2008) redogör för svårigheterna när det kommer till att finna en heltäckande definition av kategorin psykiskt funktionshindrade som är användbar i olika sammanhang. När du sedan skriver i referenslistan så skriver du så här: 4
Sandlund, M. (2008) Vad är psykiskt funktionshinder? I Brunt D. & Hansson L. (red.) Att leva med psykiska funktionshinder - livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur. s. 15-31. Internetadresser Skriv INTE ut hela internetadresser i den löpande texten när du använder dig av webbaserade källor. Lägg dem hellre i en fotnot 3 längst ner på sidan eller skriv huvudadressen inom parantes (www.socialstyrelsen.se). I referenslistan skriver du dock ut hela adressen samt vilket datum du hämtat informationen. Vad betyder (a.a) och (ibid.)? Båda tecken betyder föregående och kan användas för att referera till senast nämnda källa i texten. Säg att du till exempel har hänvisat till Coleman (2004) och i samma stycke går över till din egen argumentation. Därefter vill du koppla tillbaks din tolkning till författaren och vad han skriver i boken. Då kan du helt enkelt använda dig av (a.a) eller av (ibid.) för att göra en sådan referens. Gör du nytt stycke måste du dock referera till källan med namn och årtal igen. Fusk och plagiat Universitetet ser allvarligt på fusk och plagiat. I ett rektorsbeslut från 2007 kan läsas: Med fusk avses att student med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda lärare eller annan om den egna prestationen vid examination. Kopiering av text, så kallad plagiering, samt citat och referat där källhänvisning saknas definieras som fusk. (Rektorsbeslut C2007/368:19). Tentaseminarier/oppositioner Som student kommer du vid ett flertal tillfällen under utbildningen att seminariebehandla texter, t.ex. PM och uppsatser. Att seminariebehandla en text innebär att i dialog få texterna genomlysta från flera olika infallsvinklar. Du ges på så sätt möjlighet att med hjälp av dina studiekamrater förbättra din text. Seminarier är en viktig del i produktionen av vetenskapliga texter, och har förutom en stödjande funktion också en vetenskaplig kontrollfunktion för att garantera vetenskapligheten innan texten lämnas in för betygssättning. En särskild opponent utses av ansvarig lärare som granskar texten extra noggrant, men det är viktigt att alla i gruppen deltar och kommer med konstruktiva 3 Fotnoter är bra på ett sådant sätt att man slipper leta sig till referenslistan för att kolla en källa. Här kan man också skriva förklaringar och definitioner, och djupare förklaringar som kanske inte passar att ha i den löpande texten. 5
synpunkter under seminariet. Vad gäller examensarbeten ventileras dessa på ett slutseminarium innan kunskapen publiceras och når offentligheten. 6