SOK-KONCERNEN Delårsrapport 1.1 30.6.2002 Konkurrensmiljön År 2001 ökade totalproduktionen med bara 0,7 procent. I år lovar prognoserna en tillväxt om cirka 1,3 procent. Den privata konsumtionen har avtagit och ökat med bara 1,1 procent. I juni hade konsumentpriserna på årsbasis stigit med 1,1 procent. Under perioden januari-juni har konsumentpriserna stigit med 1,1 2,3 procent. Livsmedelspriserna har primärt drivit inflationen, särskilt priserna på frukt, mjölkprodukter och kött. Hyreshöjningar och dyrare hälsovård har också bidragit till inflationen. Däremot har sjunkande räntor och billigare bränsle bromsat inflationen. På årsbasis räknar man med en inflation på 1,5 2 procent. Indikatorerna för konsumenternas framtidstro ger en uppfattning om det ekonomiska läget i landet. Dessa indikatorer har pekat uppåt under hela första hälften av året. I juni och juli försvagades konsumenternas tro på framtiden något. Sedan bottennoteringen i slutet av fjolåret har indikatorerna trots allt stärkts avsevärt. I år räknar man med att de privata konsumtionsutgifterna ökar med cirka 2,5 procent. Enligt Statistikcentralens preliminära uträkningar ökade detaljhandelsförsäljningen i värde med 5,5 procent och i volym med 2,2 procent under perioden januari-maj i år. Dagligvaruhandeln ökade i värde med 6,8 procent och varuhusförsäljningen med 4,2 procent. Enligt Föreningen för Finlands Dagligvaruhandel rf branschförening ökade handeln med dagligvaror under perioden januari-juni med 5,4 procent. Under perioden januari-april ökade försäljningen av livsmedel, läkemedel och sjukvårdsprodukter samt kosmetika mest. I varuhushandeln ökade försäljningen av inrednings- och fritidsprodukter mera än konfektionsförsäljningen. Försäljningen av IT-produkter minskade kraftigast, med närmare 10 procent. Under perioden januari-juni registrerades 64 807 nya personbilar, vilket är 4,4 procent mera än under motsvarande period i fjol. I år räknar man med att totalt 115 000 nya personbilar kommer att registreras. På årsbasis räknar man med att antalet sålda bilar i detaljhandeln skall öka med cirka 2,5 procent. Lantbrukshandeln redovisar som helhet en försäljningsvolym som är lika stor som i fjol. Ökningen i foder- och traktorhandeln balanserades av sjunkande spannmålspriser och krympande volymer i handeln med arbetsmaskiner. En mindre ökning noteras i den lantbruksrelaterade järnhandeln. Inom hotell- och restaurangbranschen har utvecklingen under årets första hälft varit dämpad. Fjolårets tillväxt på 4 procent reducerades under det första kvartalet till noll. Efter att priserna höjts med cirka 2 procent under det första kvartalet har försäljningen krympt något i volym. Restaurangernas matförsäljning har ökat något i värde medan utskänkningen representerar samma storleksordning som tidigare. Hotellförsäljningen krympte i värde med cirka en procent under det första kvartalet. Om konsumenternas framtidstro står sig och vi får en ljusning i ekonomin, har hotell- och restaurangbranschen goda förutsättningar för en positiv utveckling mot slutet av året. S-gruppen 1.1 30.6.2002 S-gruppen består av handelslagen och SOK inklusive dotterbolag. S-gruppens detaljhandelsförsäljning under perioden 1.1 30.6.2002 uppgick till 3 344 miljoner euro. Jämfört med i fjol ökade detaljhandelsförsäljningen i värde med 5,8 procent. Stormarknadshandeln ökade med 9,0 procent. I slutet av juni hade S-gruppen 1 223 försäljningsställen jämfört med 1 197 vid motsvarande tidpunkt i fjol. S-gruppens detaljhandelsförsäljning och utveckling per kedja 1.1 30.6.2002 Mn ± i fjol % S-marknader 960 7,2 Prisma 807 9,8 Sale 111 10,8 Alepa 71 12,3 Sokos 111 1,9 Hotell och restaurang 254-2,5 Lantbruks- och järnhandel 488 0,9 Bilhandel 308 7,2 Trafikbutiker och bränsleförsäljning 204 5,7 Övriga 32-9,2 Totalt 3 344 5,8 1
Antalet regionhandelslag var 30.6.2002 sammanlagt 23 och antalet lokala handelslag 20. Medlemsplaceringarna uppgick 30.6.2002 till totalt 451,6 miljoner euro, en ökning med 55,7 miljoner euro jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet medlemskunder gick över enmiljonsgränsen. Den sista juni var antalet totalt 1 019 257, vilket betyder ett tillskott på 56 589 nya medlemskunder under årets första hälft. I likhet med tidigare år har bonusförsäljningen till medlemskunderna fortsatt att öka markant. Jämfört med det första halvåret i fjol är ökningen 14 procent. För de första sex månaderna utbetalades 54,3 miljoner euro i bonus, vilket är 17 procent mera än i fjol. S-gruppen räknar med en större årsförsäljning än i fjol. På basis av utfallet under årets första hälft beräknas S-gruppen redovisa ett årsresultat av samma storleksordning som år 2001. Intresseföretag 1.1 30.6.2002 Det största rörelsedrivande intresseföretaget inom SOKkoncernen är Inex-koncernen, som har ansvar för sortiment, inköp och logistik i dagligvaruhandeln samt logistik i fackhandeln. Inex-koncernen försörjer bland annat kedjorna inom S-gruppen. Inex-koncernen ökade under perioden januari-juni sin omsättning med 5,6 procent till 834 miljoner euro. Utfallet var bättre än i fjol och positivt. SOK-KONCERNEN 1.1 30.6.2002 SOK:s verksamhet SOK bildar moderbolaget i SOK-koncernen. Enligt stadgarna är SOK:s uppgift som centralhandel att främja och utveckla handelslagens och de övriga i S-gruppen ingående organisationernas verksamhet, att styra användningen av gruppens totala resurser och se till att de utnyttjas effektivt, samt att bevaka S-gruppens och dess olika delars intressen och övervaka verksamheten. SOK:s affärskoncept är att förse företagen i S-gruppen med tjänster bland annat för att styra kedjornas verksamhet, attrahera nya medlemskunder och effektivera marknadsföringen. Dessutom svarar SOK för ett antal koncerngemensamma tjänster. SOK står också för andra tjänster av betydelse för affärsverksamheten såsom inköp, leasing, lagerhållning och fakturering, särskilt faktureringen av industrins direktleveranser till kedjorna. Genom sina dotterbolag runt om i landet kan SOK bidra till att diversifiera utbudet till medlemskunderna. Som en följd av att den nya lagen om andelslag trädde i kraft från årets början har regionhandelslagen omarbetat sina stadgar. SOK har spelat en framskjuten roll i reformarbetet. Ändringar i koncernstrukturen Ändringar under årets första hälft: I början av året sålde tre SOK-fastighetsbolag sina affärsfastigheter inom Osuuskauppa Hämeenmaas upptagningsområde till detta regionhandelslag. SOK-dotterbolaget Sokotel Oy sålde i början av februari rörelsen i Joensuubaserade Sokos Hotel Vaakuna till Pohjois-Karjalan Osuuskauppa. Rörelsen i Kuusinen Oy såldes i mars till TFG Retail Oy. Det tidigare hälftenägda företaget Hansacoop Oü i Tallinn, med ansvar för kedjestyrning och administration, har i april blivit ett helägt dotterbolag i SOK sedan SOK köpt den andra hälften av aktierna. Aktierna i två fastighetsdotterbolag, som i huvudsak omfattat lokaler utnyttjade av Sokos i Jyväskylä, såldes i slutet av april till Osuuskauppa Keskimaa. I slutet av juni sålde SOK aktierna i två fastighetsbolag som i huvudsak äger tomtmark i Esbo till Helsingin Osuuskauppa med tanke på handelslagets framtida behov av affärslokaler. Bilimportören Oy Maan Auto Ab fusionerades i slutet av juni med detaljhandelsföretaget Automaa Oy. Samtidigt ändrade Automaa Oy namn till Maan Auto Oy. Ändringar efter redovisningsperiodens slut: SOK:s dotterbolag AS Hansafood har avtalat om att köpa rörelsen i Tallinnföretaget AS Hypermarket. Konkurrensmyndigheterna har godkänt affären. I höst öppnas en ny Prisma i Mustamäki i Tallinn samtidigt som Sokos-varuhuset läggs ned. Sex ickerörelsedrivande helägda dotterbolag kommer att upplösas fram till början av hösten. Ytterligare kommer ett dotterbolag att fusioneras med SOK och två andra dotterbolag att upplösas. Dessa arrangemang har inte någon resultatpåverkan. Omsättning Under perioden 1.1 30.6.2002 omsatte SOK-koncernen 1 472 miljoner euro, vilket är 2,7 procent mera än under motsvarande period i fjol. Den utländska affärsverksamheten genererar i dag 3,1 procent av omsättningen. 2
SOK-koncernens omsättning fördelad på affärsområden: Mn Mn ± 2001 1.1 30.6. 1.1 30.6. % 2002 2001 Lantbruks- och järnhandel 397 391 1,9 Hotell och restauranger 80 85-6,3 Bilhandel 139 125 11,5 Sokos och konfektion 61 63-2,9 Stormarknader 11 9 15,0 Fackhandel 189 195-2,8 EDI-fakturering 593 567 4,5 Fastigheter och andra servicefunktioner 93 92 1,3 Elimineringar -90-93 -3,4 Totalt 1 472 1 433 2,7 Lantbruks- och järnhandeln ökade sin omsättning med 1,9 procent. Särskilt positivt utvecklades handeln med tunga maskiner, foder och frön. Omsättningen inom hotell- och restaurangrörelsen minskade med 6,3 procent till följd av dels den svaga utvecklingen på riksnivå, dels den omfattande renoveringen av Sokos Hotel Helsingin Vaakuna i Helsingfors. Bilhandeln ökade sin omsättning med 11,5 procent jämfört med i fjol. Försäljningen till privatpersoner ökade särskilt utgående från antagandet att en väntad prisharmonisering inom EU eventuellt leder till höjda bilpriser i vårt land. Sokos-varuhusen ökade sin omsättning något jämfört med i fjol. Avyttringen av rörelsen i Kuusinen Oy har i sin tur reducerat totalomsättningen i konfektionshandeln. Fackhandelsinköpen minskade med 2,8 procent främst som en följd av att rörelsen i HOT Kodintekniikka Oy upphörde. Däremot har Prismaförsäljningen haft en positiv effekt på fackhandelsomsättningen. Faktureringen av industrins direktleveranser till kedjorna (EDI-faktureringen) ökade med 4,5 procent. Den positiva utvecklingen för S-gruppens stormarknadskedjor har bidragit till ökningen. Fastigheter och uthyrning redovisar en något mindre omsättning till följd av att ett antal fastigheter avyttrats till handelslagen. Den övriga tjänsteförsäljningen har ökat sin omsättning med 5,6 procent jämfört med i fjol. Med växande volymer i tjänsteförsäljningen har även avkastningen ökat. Resultat Före extraordinära poster redovisar SOK-koncernen ett överskott om 23,5 miljoner euro för perioden januari juni. Resultatet för motsvarande period i fjol var 18,3 miljoner euro. Större extraordinära intäkter, främst reavinster, förklarar resultatförbättringen. De extraordinära intäkterna var 6,5 miljoner euro större än i fjol. Det sammanräknade operativa resultatet för de olika delarna av rörelsen är något bättre än i fjol. SOK-koncernens resultat fördelat på affärsområden: Mn Mn 1.1 30.6. 1.1 30.6. 2002 2001 Lantbruks- och järnhandel 6,9 7,7 Hotell och restauranger 5,1 4,6 Bilhandel 2,2 1,2 Sokos och konfektion -2,8-1,8 Stormarknader -0,1-0,5 Fackhandel -0,8-0,2 EDI-fakturering 0,1 0,1 Fastigheter och andra servicefunktioner 6,9 6,0 Avyttrade funktioner 0,9 Andel av intressebolags resultat 0,7-1,6 Övriga intäkter av rörelsen och elimineringar 5,1 3,1 Totalt 23,2 19,3 Lantbruks- och järnhandeln redovisar ett något svagare resultat än i fjol främst till följd av den ogynnsamma prisutvecklingen i spannmålshandeln. Bilhandeln redovisar ett markant bättre utfall till följd av den positiva utvecklingen för handeln med begagnade bilar. Hotell- och restaurangbranschen visar ett något bättre resultat än i fjol trots vikande efterfrågan. Sokosrörelsens resultat försämrades något jämfört med i fjol. I Estland redovisar stormarknaderna och bilhandeln ett bättre utfall än väntat. Resultatet för fastighetsfunktionen och övriga servicefunktioner är bättre än i fjol. Intressebolagen redovisar sammantaget ett klart bättre resultat främst på grund av att intressebolaget HOT Kodintekniikka Oy:s förlust inkluderats i fjolårsresultatet. Sedermera har intressebolaget lagts ned och resultatandelen är därför positiv. Investeringar och avyttringar SOK-koncernens inköp av bestående aktiva, dvs. investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 16,3 miljoner euro under årets första sex månader. Investeringarna har gjorts främst i förvärv och moderniseringar av försäljnings- och servicelokaler samt IT-inköp i funktionerna. Koncernen avyttrade bestående aktiva (anläggningstillgångar) och affärsfunktioner för 26,4 miljoner euro. Den största affären var försäljningen av Sokosfastigheten i Jyväskylä till Osuuskauppa Keskimaa. Osuuskauppa Hämeenmaa 3
köpte ett antal affärsfastigheter som handelslaget idkar rörelse i. Dessutom såldes ett antal jordområden, byggnader, maskiner och inventarier som inte längre utnyttjades av S- gruppen samt aktier. Finansiering De korta euroräntorna har knappast fluktuerat sedan årsskiftet. De långa räntorna steg markant i början av året för att mot slutet av perioden vända och landa på en nivå som ligger bara något över noteringen vid årsskiftet. Jämfört med räntenivån i början av år 2001 är de korta räntorna klart lägre medan de långa räntorna ligger på nästan samma nivå. Finansnetto exklusive nedskrivningar på bestående aktiva (anläggningstillgångar) ökade med 0,2 miljoner euro från i fjol till 1,7 miljoner euro. De finansiella intäkterna inkluderar totalt 1,2 miljoner euro i aktieutdelningar mot 1,1 miljoner euro i fjol. En krympande nettoskuld och sjunkande räntor har bidragit till att relationen mellan finansiella intäkter och utgifter är bättre än i fjol. Den räntebärande nettoskulden var i slutet av juni 137,1 miljoner euro, dvs. 90,4 miljoner euro mindre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Nettoskulden har avkortats i huvudsak med vinstmedel. Likviditeten i SOK-koncernen var fortsatt god under årets första hälft. I slutet av juni uppgick de likvida medlen och placeringarna på penningmarknaden till 255,6 miljoner euro. Ytterligare har koncernen tillgång till kontrakterade men outnyttjade långfristiga kreditfaciliteter för 214,8 miljoner euro. Ränterisken i de nettolån som teknats till rörlig ränta har i koncernen säkrats med ränteterminer, ränteoptioner och ränteswapkontrakt. Kursriskerna i de valutabaserade krediterna i SOK inklusive finländska dotterbolag har säkrats med valutaswapkontrakt till fullt belopp. Valutariskerna i de baltiska dotterbolagen minimeras primärt med en operativ finansiering i lokal valuta, sekundärt med derivat. Prisinformationen i mark kommer att kvarstå så länge kunderna anser det påkallat. En uppföljning kommer att göras under år 2002 och ett eventuellt beslut om att stryka prisinformationen i mark tas senare. Förändringar i SOK:s ledning Chefdirektören och styrelseordföranden, bergsrådet Jere Lahti avgick med pension 31.7.2002. Från 1.8.2002 har ekonomie doktor Kari Neilimo tillträtt som ny chefdirektör och styrelseordförande i SOK. Förvaltningsrådet leds av verkställande direktör Otto Mikkonen från Joensuu. Som revisorer under räkenskapsåret 2002 fungerar nyvalde Tomi Englund, CGR samt omvalda Tapani Rotola-Pukkila, CGR, och Juhani Heiskanen, CGR. Utsikter för år 2002 På årsbasis räknar SOK-koncernen med en något större omsättning än i fjol. Resultatprognoserna för de olika affärsområdena utlovar ett operativt resultat på nivå med fjolårets. Koncernöverskottet före extraordinära poster beräknas också representera samma storleksordning som i fjol. Helsingfors, 21.8.2002 CENTRALLAGET FÖR HANDELSLAGEN I FINLAND Styrelsen Personal Under årets första sex månader hade SOK-koncernen sammanlagt 4 085 anställda. I slutet av juni var antalet koncernanställda 4 789, av vilka 463 utomlands. Jämfört med slutet av fjolåret har antalet anställda ökat med 252 och jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol har antalet minskat med 145. De sommarvikarier som anställdes under våren och sommaren har i huvudsak bidragit till att antalet anställda ökat under redovisningsperioden. Nedläggningen av HOT Kodintekniikka Oy och avyttringen av rörelsen i Kuusinen Oy har i sin tur minskat antalet anställda. Euro som kontantvaluta Övergången till kontantbetalningar i euro har gått utmärkt och vi kan därmed konstatera att europrojektet inom S-gruppen utfallit som planerat. 4
KONCERNENS RESULTATRÄKNING, Mn 1.1 30.6.2002 1.1 30.6.2001 Förändring 1.1 31.12.2001 Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Andel av intressebolagens resultat (+/-) Rörelseöverskott Andel av intressebolagens resultat (+/-) Finansiella intäkter och kostnader (+/-) Nedskrivning på bestående aktiva placeringar Överskott före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Överskott före skatter Direkta skatter (+/-) Minoritetsandel (+/-) Räkenskapsperiodens överskott 1 472,4 1 433,1 39,3 2 915,0 8,4 1,9 6,5 2,3 1 284,7 1 242,9 41,7 2 532,8 71,2 71,3-0,1 141,8 17,2 16,7 0,5 35,1 85,3 83,2 2,2 169,5 0,7-1,6 2,4-3,1 23,2 19,3 3,8 35,1-0,1 0,0 0,0-0,2 0,2-1,5 1,7-2,8 0,3 0,6-0,3 6,5 23,5 18,3 5,2 38,6 0,1 0,0 0,1 0,0-6,0 23,6 18,3 5,3 32,6-5,3-5,2-0,2-1,0-0,1 18,3 13,2 5,1 31,5 Skatterna i resultaträkningen utgör en periodiserad andel av den kalkylerade skatten på årsresultatet. KONCERNENS BALANSRÄKNING, Mn AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Omsättningstillgångar Fordringar *) Finansiella värdepapper Kassa och bank Balansomslutning PASSIVA Andelskapital Annat eget kapital Kapitallån Minoritetsandel Avsättningar Långfristigt främmande kapital **) Kortfristigt främmande kapital Balansomslutning *) Inklusive latent fodran **) Inklusive latent skatteskuld 30.6.2002 30.6.2001 Förändring 31.12.2001 45,8 52,3-6,5 49,3 346,4 369,8-23,4 361,7 108,6 110,7-2,1 119,2 129,8 140,1-10,2 128,7 378,8 370,6 8,2 354,1 237,4 192,3 45,0 300,1 18,2 16,8 1,5 23,9 1 265,0 1 252,6 12,5 1 336,8 30.6.2002 30.6.2001 Förändring 31.12.2001 71,3 63,1 8,2 67,9 358,5 328,1 30,4 346,4 20,2 20,2 0,0 20,2 16,2 16,4-0,2 16,4 11,3 16,2-4,9 21,1 54,9 93,4-38,5 63,6 732,7 715,2 17,6 801,2 1 265,0 1 252,6 12,5 1 336,8 5
ANSVARSFÖRBINDELSER, Mn 30.6.2002 30.6.2001 Förändring 31.12.2001 Givna panter och ansvarsförbindelser För egna lån Ställa panter Inteckningar För intressebolags lån Borgensansvar För andelshandelskoncernernas lån Borgensansvar För övrigas lån Borgensansvar Övriga egna åtaganden: Leasingansvar Återtagningsansvar i avbetalningskontrakt Övrigt återtagningsansvar Övriga ställda panter 15,4 27,3-11,9 22,3 52,8 59,2-6,4 59,2 2,9 2,9 0,0 2,9 13,0 13,0 0,0 13,0 0,2 0,2 0,0 0,2 13,9 13,4 0,5 8,6 88,9 49,7 39,2 62,7 68,0 71,4-3,4 64,5 0,7 2,2-1,5 2,2 Hyresansvar: De affärslokaler som S-gruppen har till sitt förfogande har säkrats med i huvudsak långsiktiga hyreskontrakt, som medför ett hyresansvar för SOK-koncernen. Ansvar som härrör från derivatkontrakt, Mn Under- Gängse värde varav värdet Öppna kontrakt, Under- Gängse värde liggande 30.6.2002 av underliggande gängse värde liggande 31.12.2001 värde värdepapper 30.6.2002 värde 30.6.2002 i öppna kontrakt 31.12.2001 30.6.2002 Räntederivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Solda Ränteswapkontrakt Valutaderivat Terminskontrakt Aktiederivat Optionskontrakt Köpta Solda Elderivat Terminskontrakt Elswapkontrakt 326,2-0,2 310,9-0,2 345,9-0,0 181,0 0,0 60,0 0,0 180,0 0,0 121,0 0,0 0,0 0,0 182,9 2,2 137,8 2,2 182,9 1,3 20,9-0,9 17,8-0,9 30,4 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,2-0,0 0,2-0,0 3,9-0,1 2,5-0,1 2,4 0,1 0,3-0,0 0,3-0,0 0,4 0,0 Vid en granskning av den totala riskpositionen bör man förutom derivaten också beakta positionen för de balansposter som skall skyddas. Löpande derivatinstrument vid periodens slut är avsedda att säkra koncernen mot valuta-, ränte- och prisrisker. Öppna ränteswapkontrakt förfaller senast inom sex år. Öppna elterminskontrakt förfaller senast inom två år och övriga öppna derivatkontrakt inom de närmaste 12 månaderna. Gängse värdet av derivaten har räknats utgående från marknadsvärdet eller dagsvärdet av framtida kassaflöden. Delårsrapportens uppgifter är inte reviderade. SUOMEN OSUUSKAUPPOJEN KESKUSKUNTA (SOK) Fleminginkatu 34, PL 171, 00511 Helsinki, puh. (09) 1881, telefax (09) 188 2332, www.s-kanava.net 6