SOK-KONCERNEN DELÅRSRAPPORT KONKURRENSMILJÖN. S-gruppen

Transkript

1 SOK-KONCERNEN DELÅRSRAPPORT KONKURRENSMILJÖN Uppsvinget i den globala ekonomin har varit markant under första halvåret 2004, särskilt i Asien, USA, Ryssland och flera nya EUländer. Euroområdet däremot återhämtat sig långsammare. Flera länder har i stor politisk omfattning bidragit till den ekonomiska tillväxten. Finlands bruttonationalprodukt ökade i fjol med 2,0 procent. I år har ökningen varit något större. För det första kvartalet var BNP 2,7 procent större än för det första kvartalet i fjol. På årsbasis räknar man med en lika stor ökning och ligger därmed klart över genomsnittet i euroområdet. Den ekonomiska tillväxten har inte förbättrat sysselsättningsläget. I maj var arbetslöshetsgraden justerad för säsongvariationer 9,1 procent. Under årets första hälft har byggnationen ökat med drygt två procent och tillsammans med ökningen i detaljhandelsförsäljningen och kommunikationerna i avgörande grad bidragit till tillväxten. Industriproduktionen var till sin volym lika stor som i fjol. Indikatorerna för industrins tilltro till ekonomin stärktes avsevärt i juni. De närmaste månaderna räknar man med en markant större industriproduktion än under årets första hälft. Konsumenternas tilltro till ekonoim har stärkts ytterligare under årets första hälft. Indikatorerna låg i juli något under genomsnittet på lång sikt men betydligt högre än för ett år sedan. Hushållen planerar särskilt elektronikanskaffningar och utlandsresor. Det positiva konsumtionsklimatet förklaras med en ökad köpkraft hos hushållen. I fjol ökade köpkraften med 4 procent. En inflation på under en procent och en låg räntenivå håller hushållens framtidstro och köpkraft uppe. Det första halvåret ledde sänkningen av alkoholskatten till en negativ inflation. På årsbasis räknar man med en prisstegring på bara 0,5 procent. Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen ökade detaljhandeln exklusive bilhandeln med 5,0 procent under årets första fem månader. Konsumenternas tillit ekonomin och det goda ekonomiska läget avspeglas positivt på alla detaljhandelssektorer. Särskilt starkt har handeln med kapitalvaror med kortare och längre brukstid vuxit under de tre första månaderna. Till slutet av maj hade handeln med motorfordon ökat med 15,3 procent och antalet nyregistrerade personbilar med 7,8 procent jämfört med i fjol. Bränsleförsäljningen hade ökat med 9,0 procent till slutet av april. Dagligvaruhandelns branschorganisation uppger att dess medlemsföretag hade ökat sin försäljning med 0,9 procent under perioden januari-juni. Samtidigt räknar man med att dagligvarumarknaden i Finland ökat med cirka 2 procent i värde. Enligt samma källa har varuhusförsäljningen ökat med 3,0 procent. Under fyra månader har konfektionsförsäljningen ökat med 3,1 procent medan försäljningen av inrednings- och fritidsvaror ökat med 4,8 procent. En särskilt markant ökning redovisar försäljningen av produkter för renovering, utrustning och inredning av bostäder. Järnhandeln ökade sin försäljning med 11,4 procent, handeln med hushållsmaskiner ökade med 9,8 procent och möbelhandeln med 13,9 procent. Turerna kring EU:s fortsatta lantbruksstöd bromsade i viss mån lantbrukshandeln. Till sommaren kom handeln i gång och nådde de kumulativa försäljningsmålen. Den regniga sommaren kommer att påverka efterfrågan inom lantbrukshandeln under återstoden av året. Hotell- och restaurangbranschen uppvisar en svag utveckling. Till slutet av maj hade antalet hotellinkvarteringar ökat med knappt två procent. S-gruppen S-gruppen består av handelslagen och SOK inklusive dotterbolag. S-gruppens detaljhandelsförsäljning under perioden uppgick till miljoner euro. Jämfört med i fjol ökade detaljhandelsförsäljningen i värde med 11,0 procent. Ökningen förklaras primärt med att antalet medlemmar har ökat. Fusionen mellan HOK och Elanto förde också in nya medlemmar, som bidragit till den ökade försäljningen. Ett antal nya affärsområden redovisar likaså ökad försäljning. Övriga regionhandelslag visar också en gynnsam försäljningstrend. Försäljningen per kedja Mn ±i fjol % S-market ,7 Prisma ,1 Sale och Alepa ,8 Övriga stormarknader 9-4,6 Stormarknadsförsäljningen totalt ,9 Sokos-varuhusen och övriga specialaffärer ,6 Hotell och restaurang ,3 Lantbruks- och järnhandel (inkl. spannmålshandeln) ,8 Bilhandel ,1 Trafikbutiker och bränsleförsäljning ,2 Övriga 6 +72,6 Försäljningen i Finland totalt ,9 Detaljhandelsförsäljning i Baltikum ,8 S-gruppen totalt ,0 1

2 I slutet av juni hade S-gruppen försäljningsställen jämfört med vid motsvarande tidpunkt i fjol. I Baltikum hade S-gruppen ytterligare 16 försäljningsställen. Antalet regionhandelslag var sammanlagt 22 och antalet lokala handelslag 20. Antalet medlemmar har fortsatt att öka och var den sista juni (+26,1 %). Medlemsplaceringarna uppgick till totalt 619,6 miljoner euro, en ökning med 91,8 miljoner euro jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. I likhet med tidigare år har bonusförsäljningen till medlemmarna fortsatt att öka markant. Bonusförsäljningen uppgick under perioden till miljoner euro. Till medlemmarna återbetalades 77 miljoner euro för samma period, vilket är 17 procent mera än i fjol (+28,3 %). S-gruppen kommer på årsbasis att redovisa en betydligt större försäljningsvolym än i fjol. Mot bakgrunden av resultatutvecklingen i början av året beräknar S-gruppen med ett sammantaget årsresultat på nivå med fjolårsresultatet. Intresseföretag Det största rörelsedrivande intresseföretaget inom SOK-koncernen är Inex-koncernen, som har ansvar för sortiment, inköp och logistik i dagligvaruhandeln samt logistik i fackhandeln. Inexkoncernen försörjer bland annat kedjorna inom S-gruppen. Inex-koncernen ökade under perioden januari-juni sin omsättning med 4,3 procent till 907 miljoner euro. Utfallet är positivt och som budgeterat något svagare än i fjol. SOK-KONCERNEN Affärsverksamhet Centrallaget för Handelslagen i Finland är moderbolag i SOKkoncernen. Som centralaffär för S-gruppen svarar SOK för att verksamheten i handelslagen och de övriga funktionerna i S-gruppen är adekvat, ser till att de sammantagna resurserna allokeras effektivt samt bevakar S-gruppens och dess delars verksamhet och intressen. SOK svarar för den strategiska styrningen av S-gruppen. SOK genererar och utvecklar koncerntjänster för kedjestyrningen, medlemsservicen och marknadsföringen i S-gruppen. Andra betydande tjänster utgör bland annat inköp och leasing samt sortimentsstyrning och fakturering. Via sina riksomfattande och regionala dotterbolag kompletterar SOK tjänsteutbudet i S-gruppen i enlighet med gemensamma riktlinjer. SOK upprätthåller dessutom genom sina dotterbolag stormarknader och handel med bilar och lantbruksförnödenheter i Baltikum. Ett projekt för att effektivera de strategiska processerna i S-gruppen inleddes år Under den första hälften av år 2004 har projektet utvidgats att omfatta alla affärsområden. Ändringar i koncernstrukturen Ändringar under årets första hälft I början av året såldes rörelsen i Porin Sokos Oy till Satakunnan Osuuskauppa och rörelsen i Sokotel Oy:s Sokos Hotel Vaasan Vaakuna till Handelslaget KPO. Sedan den nya EU-förordningen om gruppundantag trätt i kraft förutsätter Automobiles Peugeot att importen av och detaljhandeln med Peugeot-bilar i alla EU-medlemsländer sköts av självständiga företag. Maan Auto bolagiserade sin egen detaljhandel med bilar och bildade bolaget Automaa Oy, som inledde verksamheten från början av året. I början av maj övergick detaljhandeln med bilar i Estland från AS Kommest Auto till det nybildade dotterbolaget OÜ Kommest Autokeskused. A/S Lauva Auto i Lettland har bildat dotterbolaget SIA Lauva Autocentrs, som övertar detaljhandeln med bilar från början av juli. I månadsskiftet mars-april lades e-handelsbolaget Netista.com ned. E-handeln kommer hädanefter att utvecklas inom ramen för respektive affärsområde. HOK-Elanto och SOK har gjort vissa inbördes arrangemang, som också inkluderar ett antal fastighets- och lokalaffärer. HOK-Elanto köpte i slutet av mars Prismalokalerna i Malm och Dickursby av SOK. I början av maj övertog HOK-Elanto rörelsen i Sokos-varuhuset i Helsingfors och Emotionrörelsen i Träskända. Ändringar efter redovisningsperiodens slut I anslutning till de tidigare nämnda arrangemangen kommer HOK-Elanto att av SOK:s dotterbolag Sokotel Oy överta rörelsen i Restaurang Memphis och Coffe House, som båda fungerar i anslutning till Sokos-varuhuset i Helsingfors. Sokotel behåller däremot rörelsen i Sokos Hotel Vaakuna och Restaurang Loiste, som fungerar i samma fastighet. Sokotel Oy köper för sin del rörelsen i Hotell Presidentti av HOK-Elanto. Restel Oy driver hotellet tills Ramada-avtalet går ut i slutet av år I slutet av augusti fusioneras Porin Sokos Oy och Netista Oy samt fyra fastighetsbolag i SOK. Dessa bolag är inte längre rörelsedrivande. Under hösten 2004 kommer rörelsen i det S:t Petersburgbaserade bilhandelsbolaget ZAO Kom-Motors att avyttras. Sokotel Oy avstår från rörelsen i Sokos Hotel Klaus Kurki från början av år 2005, när hyreskontraktet för fastigheten går ut. Omsättning Under perioden omsatte SOK-koncernen miljoner euro, vilket är 18,8 procent mera än under motsvarande period i fjol. Den utländska affärsverksamheten genererar i dag 4,3 procent av omsättningen. 2

3 SOK-koncernens omsättning fördelad på affärsområden Mn Mn ± föreg. år % Lantbruks- och järnhandel ,0 Bränslehandel 168 Hotell och restauranger ,2 Bilhandel ,9 Sokos och Emotionaffärerna ,0 Stormarknadet ,2 Fackhandelsinköp ,6 EDI-fakturering ,4 Fastigheter, uthyrning och andra servicefunktioner ,2 Elimineringar ,5 Totalt ,8 Lantbruks- och järnhandeln ökade sin omsättning med 6,0 procent. Särskilt väl utvecklades järn- och traktorhandeln. I början av februari inledde bränsleimportören North European Oil Trade Oy leveranserna till sina kunder. SOK äger 66 procent av aktierna i företaget och Greeni Oy 34 procent. Avnämarna utgörs av S-gruppens ABC-stationer och Greeni Oy:s St1- stationer. Hotell- restaurangrörelsen redovisar som helhet en omsättning av samma storleksordning som i fjol. I Finland har omsättningen minskat med 8,9 procent till följd av att en enhet lagts ned och en annan avyttrats. Den jämförbara omsättningen steg med cirka 2 procent. När omsättningen i det estniska dotterbolaget AS Sokotel beaktas, är totalomsättningen lika stor som i fjol. Bilhandeln ökade sin omsättning med 6,9 procent jämfört med i fjol. Sokos-varuhusen redovisar en nedgång med 13,0 procent till följd av försäljningen av Sokos-rörelsen i Björneborg och Helsingfors. De övertagande regionhandelslagen driver Sokosverksamheten vidare i egen regi. Den jämförbara omsättningen för Sokos-varuhusen ökade med 5,6 procent. Stormarknadshandeln i Tallinn ökade med 12,2 procent. Fackhandelsinköpen ökade med 13,6 procent medan EDI-faktureringen av industrins direktleveranser till kedjorna ökade med 8,4 procent jämfört med i fjol. Fastighetstjänsterna och uthyrningen minskade med 1,6 procent från i fjol. Övriga tjänster redovisar en ökning på 14,4 procent, i huvudsak på grund av en utvidgning av tjänsteutbudet. Resultat Före extraordinära poster och skatt redovisar SOK-koncernen ett överskott om 33,0 miljoner euro för perioden januari-juni. Resultatet för motsvarande period i fjol var 27,2 miljoner euro. Det sammantagna resultatet för de olika affärsområdena har förbättrats samtidigt som de övriga rörelseintäkterna har ökat och bidragit till resultatförbättringen. Rörelseresultatet fördelat på affärsområden Mn Mn Lantbruks- och järnhandel 8,7 5,9 Bränslehandel -1,2-0,1 Hotell och restauranger 4,5 4,7 Bilhandel 6,2 5,0 Sokos och Emotionaffärerna 1,1-3,2 Stormarknader -0,1-0,5 Fackhandelsinköp 1,3 0,5 EDI-fakturering 0,2 0,2 Fastigheter, uthyrning och andra servicefunktioner 9,6 6,5 Andel av intressebolags resultat 0,3 0,3 Elimineringar 0,4 5,8 Totalt 31,0 25,2 Uppsvinget i traktorhandeln bidrog primärt till att lantbruks- och järnhandeln redovisar ett bättre utfall än i fjol. Bränslehandeln, som drivs av North European Oil Trade Oy, inleddes i våras och redovisar budgeterat utfall. Hotell- och restaurangrörelsen visar ett något sämre resultat än i fjol. Merparten av försämringen kan tillskrivas försäljningar och nedläggningar av enheter, men också ett antal stora ombyggnader har dragit ned resultatet. Bilhandeln redovisar ett bättre resultat än i fjol. Sokos-varuhusen och stormarknaderna i Tallinn redovisar ett bättre resultat än i fjol. Detsamma gäller för fastigheterna, uthyrningen och de övriga servicefunktionerna. Investeringar och avyttringar SOK-koncernen investerade 22,2 miljoner euro i anläggningstillgångar under årets första sex månader. Investeringarna har främst gjorts i IT-projekt samt i hotell- och restaurangverksamheten. 3

4 Realiseringarna uppgick till 46,1 miljoner euro. De största realiseringarna utgjorde försäljningen av affärslokaler i Malm och Dickursby samt rörelsen i Helsingfors Sokos till HOK-Elanto. Finansiering Under de första sex månaderna har de korta marknadsräntorna i euroområdet varit låga. För de långa räntorna vände trenden uppåt under perioden. Jämfört med medelräntan det första halvåret år 2003 är de korta räntorna i dag fortfarande något lägre. Likviditeten i SOK-koncernen var fortsatt god under årets första hälft. I slutet av juni uppgick de likvida medlen och placeringarna på penningmarknaden till 481,3 miljoner euro. Ytterligare har koncernen tillgång till kontrakterade men outnyttjade kreditfaciliteter för 218,4 miljoner euro, varav 154,7 miljoner euro långfristiga. Finansnetto exklusive nedskrivningar på bestående aktiva (anläggningstillgångar) är 2,1 miljoner euro positivt. Tack vare en krympande räntebärande nettoskuld är finansnetto 0,6 miljoner euro bättre än i fjol. Den räntebärande nettoskulden var i slutet av juni 17,3 miljoner euro, dvs. 64,9 miljoner euro mindre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. I slutet av juni redovisade SOK-koncernen en soliditet om 32,6 procent mot 36,3 procent vid motsvarande tidpunkt i fjol. Soliditeten är något sämre på grund av att balansen har stärkts. Personal Omräknat till heltidsanställda var medelantalet koncernanställda under årets första hälft. Av dessa var 492 anställda av handelslaget. I slutet av juni var antalet koncernanställda Jämfört med slutet av fjolåret har antalet anställda ökat med 411 och jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol har antalet ökat med 329. Av de koncernanställda arbetade 988 utomlands. De sommarvikarier som anställdes under våren har i huvudsak bidragit till att antalet anställda ökat under redovisningsperioden. Sokos Hotel Viru övergick i september 2003 till SOKkoncernen, vilket ökade antalet anställda. Däremot minskade antalet anställda genom försäljningen av Sokos-rörelsen i Helsingfors och Björneborg till regionhandelslagen, som fortsätter att driva Sokos-verksamheten i egen regi. Förändringar i SOK:s ledning Osuuskauppa Arinas verkställande direktör Veli-Matti Puutio blev ny medlem i styrelsen Han ersätter verkställande direktör Jouko Vehmas, som valdes till första viceordförande i förvaltningsrådet. Direktören för utvecklingsfunktionerna i SOK, Taavi Heikkilä blev ny verkställande direktör för Osuuskauppa Hämeenmaa Från kommer utvecklings- och personalfunktionerna i SOK-koncernen att sammanslås. Direktör för den nya funktionen blir rektorn för Jollas Institutet Harri Miettinen. Han kommer också att ingå i koncernledningen. Direktör Aino Toikka övertar ansvaret för den strategiska utvecklingen och kompetensutvecklingen inom den högsta ledningen. Hon rapporterar direkt till chefdirektören. Direktör Reijo Kaltea leder från den nybildade ägarkunds- och specialvarufunktionen som inom sig samlar styrenheten för Sokos-kedjan samt enheten för ägarkundskoncept och marknadsföring. Reijo Kaltea fortsätter som medlem av koncernledningen. Utsikter för år 2004 Koncernomsättningen beräknas på årsbasis bli större än i fjol. Utgående från affärsområdenas prognoser för återstoden av året kommer de att redovisa ett operativt årsresultat som är något sämre än i fjol. Före extraordinära poster och skatt räknar koncernen med ett resultat på fjolårsnivå. Helsingfors CENTRALLAGET FÖR HANDELSLAGEN I FINLAND Styrelsen 4

5 KONCERNRESULTATRÄKNING, Mn Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Andel av intressebolags resultat (+/-) Rörelseöverskott Andel av intressebolags resultat (+/-) Finansiella intäkter och kostnader (+/-) Nedskrivning på placeringar i bestående aktiva Överskott före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Överskott före skatter Direkta skatter (+/-) Minoritetsintresse (+/-) Redovisningsperiodens överskott Förändring , ,8 286, ,5 12,0 8,5 3,5 11, , ,1 277, ,4 77,0 73,5 3,5 149,0 18,8 16,7 2,1 34,2 94,5 93,1 1,4 186,6 0,3 0,3 0,0 2,1 31,0 25,2 5,8 46,4-0,0 0,0-0,0-0,0 2,1 1,5 0,6 2,4 0,5-0,5 3,0 33,0 27,2 5,9 51,8 33,0 27,2 5,9 51,8-9,4-7,1-2,3-16,7 0,6 0,3 0,3 0,2 24,2 20,4 3,8 35,3 KONCERNBALANSRÄKNING, Mn AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Omsättningstillgångar Fordringar *) Finansiella värdepapper Kassa och bank Balansomslutning PASSIVA Andelskapital Övrigt eget kapital Minoritetsintresse Avsättningar Långfristigt främmande kapital **) Kortfristigt främmande kapital Balansomslutning *) inklusive latent skattefordran **) inklusive latent skatteskuld Förändring ,6 51,8 11,8 60,9 291,6 324,3-32,8 302,9 89,8 110,0-20,2 109,1 154,2 146,4 7,9 134,8 410,1 347,3 62,8 337,3 468,4 312,7 155,7 478,1 12,9 13,3-0,3 25, , ,7 184, , Förändring ,4 80,4 5,0 83,4 378,9 372,7 6,2 361,2 16,7 16,8-0,1 17,0 8,1 10,8-2,7 9,2 43,8 41,6 2,2 42,4 957,6 783,4 174,2 935, , ,7 184, ,7 5

6 ANSVARSFÖRBINDELSER, Mn Förändring Ställda panter och ansvarsförbindelser För egna lån Panter Inteckningar För intressebolags lån För handelskoncernernas lån För övrigas lån Övriga egna åtaganden Leasingansvar Återtagningsansvar i avbetalningskontrakt Övrigt återtagningsansvar Övriga ställda panter Övrigt borgensansvar Övriga givna inteckningar Hyresansvar: De affärslokaler som S-gruppen har till sitt förfogande har säkrats med i huvudsak långsiktiga hyreskontrakt, som medför ett hyresansvar för SOK-koncernen. 3,4 7,6-4,2 4,9 45,6 45,6 0,0 45,7 29,5 20,4 9,1 16,7 0,8 4,8-4,0 5,2 4,3 8,2-3,9 6,3 0,2 0,2 0,0 0,2 17,6 17,7-0,1 16,7 108,0 95,6 12,4 97,4 73,8 70,1 3,7 71,2 0,4 0,6-0,2 0,4 91,5 55,3 36,2 55,2 13,5 13,5 0,0 13,5 Ansvar som härrör från derivatkontrakt, Mn Räntederivat Terminskontrakt Köpta Sålda Ränteswapkontrakt Valutaderivat Terminskontrakt Köpta Aktiederivat Köpta Sålda Elderivat Terminskontrakt Oljederivat Futurer Sålda Under- Gängse Varav värdet av Öppna kontrakt, Under- Gängse liggande värde underliggande gängse värde liggande värde värde värdepapper värde i öppna kontrakt ,8 0,0 60,8 0,0 80,8-0,0 22,0 0,0 42,0 0,0 22,0-0,0 42,0-0,0 242,4-0,4 131,5-0,4 221,3-0,6 37,3 0,0 23,5 0,0 29,4-0,3 0,2 0,0 0,2 0,0 0,2-0,0 0,2-0,0 2,0 0,0 22,1 1,2 8,0 1,0 13,4 0,6 3,4-0,1 3,4-0,1 2,5-0,0 2,5-0,0 Vid en granskning av den totala riskpositionen bör man förutom derivaten också beakta positionen för de balansposter som skall skyddas. Löpande derivatinstrument vid periodens slut är avsedda att säkra koncernen mot valuta-, ränte- och prisrisker. Öppna ränteswapkontrakt löper på 1 till 9 år. Öppna valuta- och elterminskontrakt förfaller inom de närmaste 3 åren. Övriga öppna derivatkontrakt löper på under ett år. Gängse värdet av derivaten har räknats utgående från marknadsvärdet eller dagsvärdet av framtida kassaflöden. Delårsrapportens uppgifter är inte reviderade. CENTRALLAGET FÖR HANDELSLAGEN I FINLAND (SOK) Flemingsgatan 34, PB 171, Helsingfors, tel. (09) 1881, telefax (09) , 6