SOK-koncernens bokslutskommunike

Transkript

1 SOK-koncernens bokslutskommunike Styrelsens verksamhetsberättelse Handelns verksamhetsmiljö 2004 År 2004 uppgick världshandelns tillväxt till knappt fem procent. Tillväxten som tog fart vid slutet av år 2003 har planat ut sedan våren Utvecklingen har varit oenhetlig. Tillväxten har varit snabb i Förenta Staterna, Kina och Ryssland. Den svagare ekonomiska utvecklingen i euroområdet och Japan under sommaren och hösten utgör en motvikt till tillväxten i de tidigare nämnda områdena. Euron förstärktes i förhållande till den amerikanska dollarn, vilket försämrade utsikterna för exportindustrin inom euroområdet. Mot slutet av året blev det höga priset på råolja en tillväxtbegränsande faktor. Tillväxten av Finlands bruttonationalprodukt stärktes under år Totalproduktionen under januari-oktober ökade med 3,2 procent från föregående år. Tillväxten under hela året, drygt tre procent, var mycket god jämförd med hela EU, där tillväxten torde bli under 2,5 procent. Finland har dock inte upplevt en traditionell uppgång med exportindustrin som motor, där både exportvolymen och -priserna ökar och industrin därigenom snabbt kan inleda investeringar. Jämförd med världshandeln var utvecklingen inom Finlands export svag, både värde- och volymmässigt. Det är närmast elektronikindustrins produktion, investeringarna i bostäder och den privata konsumtionen som stod för tillväxten. De privata hushållens konsumtion har hållit uppe och ökat nationalekonomins produktion. Konsumenternas tillit till sin egen ekonomi har bibehållits på en hög nivå, betydligt högre än tilliten till hela nationalekonomins utveckling. Den mot årets slut något förbättrade sysselsättningen stärkte konsumenternas tillit betydligt. Industrin och servicebranschen ser mot framtiden med tillförsikt; tilliten är på en betydligt högre nivå än föregående år. Den genomsnittliga inflationen uppgick år 2004 till endast 0,2 procent. Sänkningen av alkoholskatten som genomfördes i mars var den faktor som starkast stävjade konsumentprisernas stegring. Även prissänkningen på samtalsavgifter minskade inflationen. Höjningen av bränslepriserna var den faktor som starkast ökade konsumentpriserna. Även priserna på kultur- och fritidstjänster, hyresnivån och bostadspriserna bidrog till inflationen. Den moderata prisstegringen har bidragit till att konsumenternas köpkraft har ökat. Man uppskattar att de privata hushållens realinkomster ökade med över fem procent i fjol. Den låga inflationen och den anspråkslösa ekonomiska tillväxten i euroområdet har hållit räntenivån låg. De privata hushållens minskade ränteutgifter har ökat köpkraften med närmare 0,3 procent. Den privata konsumtionens tillväxt förblev på en hög nivå under Varukonsumtionens struktur balanserades i och med att den stimulerande inverkan av den för två år sedan sänkta bilskatten började mattas av. Försäljningen av kapitalvaror uppskattas ha varit 4 procent högre än året dessförinnan. Försäljningen av varor med medellång och kort livslängd växte med 4,5 respektive 3,5 procent, medan tillväxten på tjänstesektorn stannade vid 2,5 procent. Detaljhandelns försäljning exklusive bilhandeln växte enligt Statistikcentralen med närmare 4,2 procent under januari-november. Bilhandelns tillväxt uppgick till 7,3 procent. Registreringen av 1 nya personbilar minskade dock med 3,2 procent. Försäljningsökningen i handeln med hushållsmaskiner och möbler var vid slutet av oktober cirka 9 procent. Järnhandelns tillväxt uppgick till 7,3 procent. Varuhushandeln uppvisade en ökning på 4,8 procent per slutet av november. Enligt Dagligvaruhandeln rf växte dess medlemsföretags detaljhandelsförsäljning med 0,3 procent år 2004, medan dagligvaruhandelns försäljning enligt Statistikcentralen per slutet av november hade ökat med 1,7 procent. Den ändrade alkoholbeskattningen och den skärpta konkurrensen bidrog till att dagligvaruhandelns prisnivå sjönk. Lantbrukshandeln i Finland ökade något och uppgick till ca 1,9 miljarder euro. Handeln med produktionsresurser på lantgårdar förblev på i stort sett oförändrad nivå. Den styckemässiga totalmarknaden för traktorer sjönk med 5 procent, däremot förblev försäljningsvolymen för arbetsmaskiner för lantbruket minst på föregående års nivå. Årets spannmålsskörd, 3,6 miljarder kilogram, var ca 5 procent mindre än föregående års. På grund av den regniga sommaren var spannmålsskörden behäftad med mängder av kvalitetsproblem. Antalet övernattningar vid härbärgeringsföretag i Finland uppgick t.o.m. slutet av november till 12,4 miljoner. Antalet övernattningar var 2 procent större än året innan. Hotellens beläggningsgrad ökade något och uppgick till 48,4 procent. Restaurangbranschens försäljning sjönk något från föregående år. Strukturförändringar i koncernen Förändringar under redovisningsperioden Porin Sokos Oy:s affärsverksamhet såldes till Satakunnan Osuuskauppa och affärsverksamheten vid av Sokotel Oy drivna Sokos Hotel Vaasan Vaakuna såldes till Handelslaget KPO; bägge affärerna genomfördes i början av år Webbutiken för konsumtionsvaror på netista.com avvecklades vid månadsskiftet marsapril; webbhandeln ingår i alla affärsområdens verksamhet. Sedan den nya gruppundantagsförordningen trätt i kraft, förutsatte Automobiles Peugeot att import av och detaljhandel med Peugeotbilar i Europeiska Unionens samtliga medlemsländer skall handhas av separata bolag. Under år 2004 övergick detaljhandelsverksamheten vid Maan Auto Oy:s bolag AS Kommest Auto i Estland A/S Lauva Auto i Lettland till för ändamålet grundade dotterbolag till dessa bolag. SOK och HOK-Elanto genomförde arrangemang rörande affärsverksamhet och i anslutning till dessa också affärer med fastigheter och affärslokaler. HOK-Elanto köpte i slutet av mars Prismas affärslokaler i Malm och Dickursby av SOK. Sokos-varuhusets i Helsingfors centrum och Emotion Träskändas affärsverksamhet såldes till HOK-Elanto i början av maj. SOK:s dotterbolag Uudenmaan ABC Oy har som målsättning att bygga upp ett heltäckande nät av ABC-trafikbutiker i huvudstadsregionen. Bolaget öppnade i juni en ABC-automatstation i Knektbro i Esbo och i november ABC-trafikbutiker i Träskända och i Domarby i Helsingfors. SOK grundade i november två fastighetsbolag som äger fastigheterna i Träskända och Domarby. Uudenmaan ABC Oy kommer att öppna nya ABC-trafikbutiker och därmed bygga ut sitt verksamhetsnät under år 2005.

2 SOK har beslutat att begränsa sin verksamhet i Baltikum till markethandel, hotellverksamhet och bilhandel. SOK:s dotterbolag AS Prisma Peremarket kommer under början av år 2005 att köpa Prisma Rocca al Mares affärsverksamhet i Tallinn av lokala ETK. Dessutom har bolaget ingått ett avtal om byggande av en femte Prisma i stadsdelen Lasnamäe i Tallinn. Enheten kommer att slå upp dörrarna inför julhandeln Lantbrukshandelns affärsverksamhet i Estland och Lettland avyttrades vid slutet av året genom försäljning av aktierna i bolagen AS Agribalt i Estland och SIA Agribalt i Lettland till estniska AS Mecro. SOK avyttrade ZAO Kom-Motors affärsverksamhet - bilhandel i St. Petersburg - efter det att AS Kommest Auto hade sålt aktierna i företaget till bolaget OÜ Baltic Business Associates. Vid slutet av augusti uppgick Porin Sokos Oy och Netista Oy samt fyra fastighetsbolag i SOK. Bolagens affärsverksamhet har upphört. SOK köpte i november hela aktiestocken i Olarin Autokiinteistö Oy av Oy Realinvest Ab. Automaa Oy idkar detaljhandel med bilar i fastigheten. I december sålde SOK fastighetsbolaget Chydenia Center Oy:s hela aktiestock till Kokkolan NSA-Rakennus Oy och Forsström Rakennus Oy. SOK:s dotterbolag Sokotel Oy avstod från Sokos Hotel Klaus Kurkis affärsverksamhet vid slutet av år 2004, då hyreskontraktet för fastigheten löpte ut. Förändringar efter redovisningsperioden Tampereen Sokos Oy:s affärsverksamhet såldes till Pirkanmaan Osuuskauppa i början av året. I anslutning till den ovanstående affären sålde SOK aktiestocken i fastighetsbolaget KOy Kauppahallin Piha till Pirkanmaan Osuuskauppa och fastighetsbolaget KOy Tampereen Valtakulma sålde fastigheten bolaget ägde till Sampo Bank Abp. I anslutning till affärsverksamhetsarrangemangen mellan SOK och HOK-Elanto sålde Sokotel Oy, ett dotterbolag till SOK, den 1 januari 2005 Ravintola Memphis och Coffee Houses affärsverksamhet i Sokosfastigheten i Helsingfors. Sokotel Oy driver alltfort Sokos Hotel Vaakunas och Ravintola Loistes affärsverksamhet i den ovan nämnda fastigheten. Den 1 januari 2005 köpte åter Sokotel Oy Hotel Presidenttis affärsverksamhet av HOK-Elanto. I januari sålde SOK aktierna i bolaget som äger fastigheten där Sokos verkar i Joensuu till Pohjois-Karjalan Osuuskauppa. SOK:s dotterbolag Sokotel Oy har i januari ingått ett preliminärt avtal om att inleda affärsverksamheten vid Marina Palace Hotel i Åbo. SOK har beslutat bygga en Agrimarketcentral och en ABCtrafikbutik i Hyvinge. Hankkija-Lantbruk Ab kommer att flytta sina affärslokaler från Vallgård i Helsingfors till Hyvinge. Det nya centret inleder sin verksamhet år Omsättning SOK-koncernen omsatte miljoner euro, en ökning med 21,5 procent från föregående år. Den allra största delen av omsättningsökningen kan tillskrivas bränsleanskaffningsbolaget North European Oil Trade Oy:s bränsleleveranser till sina kunder, nämligen handelslagen och Greeni Oy. SOK:s omsättning inkluderar inte intressentbolaget Inex Partners Oy:s EDI-fakturering via SOK. Lantbruks- och järnhandelns sammanlagda omsättning ökade med 7,4 procent. Hankkija-Lantbruk Ab:s omsättning uppgick år 2004 till 720,0 miljoner euro, en ökning med 5,0 procent från föregående år. Försäljningen utvecklades positivt i alla produktgrupper utom spannmål; handeln med spannmål minskade något på grund av det dåliga skördeåret. Särskilt positiv var utvecklingen inom handeln med brännolje-, frö-, arbetsmaskins- och järnhandelsprodukter. Hotell- och restaurangverksamhet idkas i SOK-koncernen av Sokotel Oy i Finland och av AS Sokotel i Estland under brandnamnen Sokos Hotels och Radisson SAS. Sokotel Oy:s omsättning sjönk med 7,0 procent från föregående år. Den sänkta omsättningen var en följd av dels nedläggningen av Radisson SAS Hesperia vid slutet av år 2003 och dels försäljningen av Sokos Hotel Vaakuna i Vasa till Handelslaget KPO i början av år Exklusive jämförelsestörande poster uppgick tillväxten till 2,9 procent. Bolagets verksamhetseffektivitet bibehölls nära nog på föregående års nivå trots de stora investeringarna som inverkade menligt på affärsverksamheten vid flera Sokos Hotell och Radisson SAS Hotell. De genomsnittliga rumspriserna på bolagets hotell sjönk något, men detta uppvägdes av den förbättrade beläggningsgraden: rumsintäkten vid bolagets hotell ökade från föregående år och var betydligt högre än genomsnitten för hela landet. År 2004 var AS Sokotels första hela verksamhetsår på Sokos Hotell Viru i Tallinn. Bolagets omsättning uppgick till 16,9 miljoner euro, vilket var klart över budget. Den positiva omsättningsutvecklingen var dels en följd av den lyckade sommarhandeln, dels av de goda väderleksförhållandena, som betydligt förlängde de snabba båtarnas seglationssäsong jämfört med föregående år. Koncernens bilhandelsverksamhet uppvisade en omsättningsökning på 4,4 procent från år 2003; den uppgick till 356,0 miljoner euro. Omsättningen steg i Maan Auto-koncernen i Finland med 10,2 procent till 294,3 miljoner euro och sjönk i Kommest Auto -koncernen i Baltikum med 15,9 procent till 61,7 miljoner euro. Peugeot-personbilarnas marknadsandel steg från 6,7 procent till 7,0 procent, den största Peugeot någonsin har nått i Finland. Peugeot-varutransportbilarnas marknadsandel sjönk från 4,9 procent till 4,5 procent. Peugeot-personbilarnas marknadsandel i Estland sjönk från 12,2 procent till 8,5 procent, och i Lettland från 8,8 procent till 7,2 procent. SOK-koncernen idkade Sokos-affärsverksamhet i av SOK och regionhandelslaget samägda bolag i Tammerfors, Helsingfors, Esbo, Träskända, Åbo och Reso. Helsingin Sokos Oy:s (nuvarande Tapiolan Sokos Oy) affärsverksamhet i varuhuset i Helsingfors och Emotion-affärsverksamheten i Träskända såldes till HOK-Elanto. Bolaget äger fortfarande Sokos-varuhuset i Hagalund. Under året togs också beslutet att avyttra Tampereen Sokos Oy:s affärsverksamhet till Pirkanmaan Osuuskauppa. Bolagens omsättning uppgick till 97,0 miljoner euro och sjönk med 27,6 procent jämför med året innan, på grund av avyttringarna av affärsverksamheten vid varuhusen i Björneborg och Helsingfors. Exklusive jämförelsestörande poster ökade omsättningen med 7,9 procent, vilket översteg budget och genomsnittet för branschen. 2

3 SOK-koncernens omsättning fördelad på affärsområden M M ± föreg år % Lantbruks- och järnhandel ,4 Trafikbutiker och bränslehandel 444 Hotell och restauranger ,7 Bilhandel ,4 Sokos ,6 Stormarknader ,9 Fackhandelsinköp ,6 EDI-fakturering ,7 Fastighets-, uthyrnings- och övrig tjänsteverksamhet ,7 Elimineringar ,7 Totalt ,5 Resultat SOK-koncernens resultat före jämförelsestörande poster uppgick till 54,4 miljoner euro. I fjol var motsvarande resultat 51,8 miljoner euro. Det ovannämnda resultatet inkluderar övriga inkomster av rörelsen, andelen av intressentbolagens resultat, nedskrivningarna av tillgångar och placeringar i bestående aktiva och återbetalningar av dessa samt förändringen i de obligatoriska reserveringarna. SOK-koncernens operativa resultat, som inte omfattar de ovanstående posterna, var bättre än året innan. Avkastningsgraden på investerat kapital uppgick i koncernen till 7,2 procent (6,9 % föregående år). Avkastningsgraden på investerat kapital i den egentliga affärsrörelsen exklusive SOK:s stöd- och tjänsteverksamhet uppgick till 19,6 procent. SOK-koncernens rörelseresultat fördelat på affärsområden M M Lantbruks- och järnhandel 12,8 9,1 Trafikbutiker och bränslehandel -0,9-0,2 Hotell och restauranger 10,6 9,9* Bilhandel 9,1 8,5 Sokos 4,2-0,5 Stormarknader 0,6 0,1 Fackhandelsinköp 2,5-0,1 EDI-fakturering 0,3 0,5 Fastighets-, uthyrnings- och övrig tjänsteverksamhet 12,4 18,0 Andel av intressebolags resultat 1,8 2,1 Elimineringar -0,3-1,0 Totalt 53,2 46,4 *) Exklusive engångsavskrivningar på koncerninternt affärsvärde år Nedskrivningarna på tillgångar i bestående aktiva uppgick till 6,2 miljoner euro. De bestod till övervägande delen av nedskrivningar av goodwill och andra utgifter med lång verkningstid. SOK-koncernens finansieringsnetto var i likhet med året innan positivt, men 4,2 miljoner euro mindre än föregående år på grund av nedskrivningarna av investeringar i bestående aktiva. Lantbruks- och järnhandelns rörelseresultat översteg både budget och motsvarande resultat året innan. Sokotel Oy, som idkar hotell- och restaurangrörelse i Finland, nådde ett resultat som är något under budget men över föregående års nivå. AS Sokotel, som idkar hotell- och restaurangrörelse i Estland, nådde ett resultat som klart översteg både budget och resultatet för det föregående, kortare verksamhetsåret. Koncernens bilhandelsverksamhet och Sokosbolagen totalt nådde bägge rörelseresultat som översteg budget och föregående års resultat. Rörelseresultatet för fastighetsfunktionerna och den övriga tjänsteverksamheten översteg budget men var sämre än året innan. SOK:s verksamhet SOK är SOK-koncernens modersamfund. SOK:s uppgift som centralhandel i S-gruppen är enligt stadgarna att främja och utveckla handelslagens och de övriga i S-gruppen ingående organisationernas verksamhet, att styra användningen av gruppens resurser och övervaka att de som helhet används effektivt, samt att bevaka S-gruppens och dess olika delars intressen och övervaka verksamheten. SOK svarar för den strategiska styrningen av S-gruppen. Dess affärsverksamhet utgörs av kedjestyrnings-, ägarkund- och marknadsföringstjänster samt andra grupp- och koncerntjänster som produceras för företag i S-gruppen samt av till dessa tjänster och S-gruppens övriga verksamhet ansluten utvecklingsverksamhet. Övriga för S-gruppens affärsverksamhet viktiga tjänster är anskaffnings- och uthyrningstjänster samt sortiments- och faktureringstjänster för varor som industrin levererar direkt till kedjeenheterna. SOK gör tjänsteutbudet till ägarkunder mångsidigare genom sina nationellt och regionalt verksamma dotterbolag och enligt beslut som fattats i S-gruppen. SOK idkar market- och bilhandel samt hotellverksamhet i Baltikum genom dotterbolag. SOK:s omsättning uppgick till miljoner euro, en ökning med 29,2 procent från föregående år. Omsättningsökningen är närmast en följd av den ökade EDI-faktureringen via SOK. Bakom ökningen av EDI-faktureringen ligger främst North European Oil Trade Oy, vars verksamhet och fakturering inleddes i februari 2004, försäljningsökningen som uppkom vid fusionen HOK-Elanto samt överföringen av Hankkija-Lantbruk Ab:s EDIfakturering till den EDI-fakturering som sker via SOK. SOK:s överskott före jämförelsestörande poster uppgick till 25 miljoner euro, året innan till 28 miljoner euro.. De hyror som ingår i övriga kostnader för rörelsen är i huvudsak hyreskostnader för utrymmen som hyrs av SOK-koncernen eller som har hyrts vidare till övriga företag i S-gruppen. Investeringar och avyttringar av anläggningstillgångar SOK-koncernens anskaffning av bestående aktiva - dvs. investeringar i anläggningstillgångar - uppgick år 2004 till 53 miljoner euro. De olika funktionernas informationssystemprojekt och investeringarna i hotell- och restaurangrörelsen var de viktigaste objekten. 3

4 SOK-koncernens avyttringar av bestående aktiva och affärsverksamhet uppgick under året till 52 miljoner euro. Försäljningen av affärslokalerna i Malm och Dickursby samt Sokos Helsingfors affärsverksamhet till HOK-Elanto var de största transaktionerna. Finansiering De korta räntorna förblev hela året på en låg nivå i euroområdet. De längre räntorna steg under det första halvåret, men sjönk åter efter juni till en nivå som låg under föregående års nivå. SOK-koncernen uppvisade enligt finansieringsanalysen ett kassaflöde som före finansiella poster var 95,8 miljoner mark positivt. SOK-koncernens likviditet var god under hela året. De likvida kassatillgångarna och placeringarna i penningmarknaden uppgick i slutet av året till 659,1 miljoner euro. Dessutom förfogade koncernen över 246,8 miljoner euro i outnyttjade bindande kreditlimiter, av vilka de långfristigas andel var 164,1 miljoner euro. SOK-koncernens soliditet var fortsättningsvis god och dess finansiella ställning var 103,8 miljoner euro positiv; förbättringen från året innan uppgick till 94,9 miljoner euro. SOK-koncernens finansiella intäkter och utgifter exklusive nedskrivningar av bestående aktiva visar ett överskott på 3,2 miljoner euro; förbättringen från året innan uppgick till 0,8 miljoner euro. Personalen SOK-koncernens genomsnittliga personalstyrka, omräknad till heltidsanställda, uppgick under året till personer. SOKkoncernens personalstyrka vid slutet av år 2004 uppgick till personer, av vilka SOK anställde 631 (13,2 %) och dotterbolagen (86,8 %) personer. Personalstyrkan minskade från föregående år med 159 personer (-3,2 %). Av personalen arbetade totalt 877 anställda utomlands vid årsskiftet. Personalstyrkan minskade på grund av försäljningen av Sokos Björneborgs affärsverksamhet till Satakunnan Osuuskauppa samt försäljningen av Sokos-varuhusets affärsverksamhet i Helsingfors till HOK-Elanto Även avyttringen av Agribalt AS affärsverksamhet i Estland och SIA Agribalts affärsverksamhet i Lettland bidrog till att personalstyrkan minskade från föregående år. Anskaffningen av Oy Motortrans Ab:s affärsverksamhet till SOK-koncernen och trafikbutikerna som Uudenmaan ABC Oy öppnade i november 2004 i Domarby och Träskända ökade antalet anställda. Information om SOK:s ledning och revisorer Chefdirektör Kari Neilimo verkade som styrelseordförande i SOK. Förutom chefdirektören har följande personer verkat som styrelseledamöter år 2004: verkställande direktören Esko Hakala, verkställande direktören Arto Hiltunen, direktören för fältgruppen Kalle Lähdesmäki, verkställande direktören Kuisma Niemelä, verkställande direktören Veli-Matti Puutio, administrativa direktören Jukka Salminen och verkställande direktören Eero Saukkonen. Som revisorer verkade år 2004 Tomi Englund, CGR, Juhani Heiskanen, CGR och Tapani Rotola-Pukkila, CGR. För ettårsperioden som inleddes har förvaltningsrådet utsett följande styrelse: chefdirektör Kari Neilimo (ordförande), verkställande direktören Esko Hakala, verkställande direktören Arto Hiltunen, verkställande direktören Kuisma Niemelä, verkställande direktören Veli-Matti Puutio, administrativa direktören Jukka Salminen och verkställande direktören Ulla-Maija Tolonen. Chefdirektören för SOK har vid sin sida haft en ledningsgrupp som har bistått honom i den strategiska ledningen av SOK-koncernen och S-gruppen. Under året har gruppen haft följande sammansättning: direktör Taavi Heikkilä (t.o.m ), verkställande direktören Ensio Hytönen, direktören för ägarkundskaps- och fackhandelsgruppen Reijo Kaltea, kommunikationsdirektören Suso Kolesnik, direktören för fältgruppen Kalle Lähdesmäki, direktören för utvecklings- och personalfunktionerna Harri Miettinen (fr.o.m ), direktören för hotell- och restauranggruppen Matti Pulkki, administrativa direktören Jukka Salminen, direktören för markethandeln Antti Sippola, direktören för trafikbutiks- och bränslehandeln Heikki Strandén och direktör Aino Toikka (t.o.m ). Utsikter för det nya året Finlands bruttonationalprodukt förväntas stiga nästan lika snabbt år 2005 som den gjorde i fjol. Tillväxtens struktur ändras dock så, att exportens tillväxt ökar medan den privata konsumtionens tillväxt avtar. Priset på råolja och eventuella kraftiga rörelser i valutakurserna är fortfarande de viktigaste osäkerhetsfaktorerna som hotar den ekonomiska utvecklingens stabilitet. Det stora underskottet i Förenta Staternas bytesbalans ökar risken för fluktuationer i valutakurserna som kan påverka världsekonomin. Utsikterna för detaljhandelns försäljningsutveckling är något sämre än i fjol. De privata hushållens realinkomster torde öka långsammare än under de tre senaste åren. Konsumentpriserna väntas öka med i genomsnitt 1,5 procent, vilket bidrar till att bromsa upp realinkomsternas tillväxt. Ökningen av den privata konsumtionen väntas stanna vid under 3 procent. Räntenivån förväntas förbli stabil och låg åtminstone till hösten. Den stabila ekonomin och konsumenternas fortsatt starka tilltro utgör en rätt god grund för detaljhandelns utveckling. SOK-koncernens operativa resultat förväntas bli något sämre än resultatet för år De olika affärsenheterna väntas nå en omsättningsökning som överstiger den genomsnittliga tillväxten i handelsbranschen. Störst är förväntningarna på tillväxt inom SOK-koncernens bilhandelsverksamhet, affärsverksamheten i Baltikum och hotellverksamheten. Lantbrukshandeln förväntas utvecklas i takt med den övriga marknaden. Omsättningen av varuhushandeln i SOK-koncernens regi kommer att minska betydligt på grund av interna försäljningar av affärsverksamheter inom S-gruppen. Trots den goda tillväxten väntas affärsenheterna inom SOK-koncernen nå ett resultat som något understiger föregående års resultat. Resultatutvecklingen påverkas bland annat av avyttringar av varuhusverksamheter samt av investeringar i Baltikum. Volymen av S-gruppens kedjestyrnings- och tjänstefunktioner som SOK ansvarar för stiger, och SOK satsar även i år kraftigt på utvecklingsprojekt som skall effektivisera S-gruppens processer. Investeringarna i system och nya verksamhetsmodeller kommer i år att försämra kedjestyrnings- och tjänstefunktionernas resultat. Helsingfors den 17 februari 2005 CENTRALLAGET FÖR HANDELSLAGEN I FINLAND Styrelsen 4

5 Koncernresultaträkning, M Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Andel av intressebolags resultat (+/-) Rörelseöverskott Andel av intressebolags resultat (+/-) Finansiella intäkter och kostnader (+/-) Nedskrivningar på placeringar i bestående aktiva Överskott före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Överskott före skatter Direkta skatter (+/-) Minoritetsintresse (+/-) Räkenskapsperiodens överskott Förändring 3 781, ,5 669,6 13,1 11,0 2, , ,4 653,7 155,1 149,0 6,1 40,5 34,2 6,2 185,1 186,6-1,5 1,8 2,1-0,3 53,2 46,4 6,8-0,0-0,0 0,0 3,2 2,4 0,8-2,0 3,0-5,0 54,4 51,8 2,6 54,4 51,8 2,6-14,1-16,7 2,5-0,1 0,2-0,3 40,2 35,3 4,8 Koncernbalansräkning, M AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Omsättningstillgångar Fordringar *) Finansiella värdepapper Kassa och bank Balansomslutning PASSIVA Andelskapital Övrigt eget kapital Minoritetsintresse Avsättningar Långfristigt främmande kapital **) Kortfristigt främmande kapital Balansomslutning *) inklusive latent skattefordran **) inklusive latent skatteskuld % % 58,4 3,6 60,9 4,2 272,7 17,0 302,9 20,9 92,0 5,7 109,1 7,5 136,7 8,5 134,8 9,3 389,8 24,2 337,3 23,3 573,1 35,6 478,1 33,0 86,1 5,3 25,7 1, ,8 100, ,7 100, % % 87,9 5,5 83,4 5,8 368,0 22,9 361,2 24,9 17,3 1,1 17,0 1,2 5,6 0,3 9,2 0,6 40,0 2,5 42,4 2, ,9 67,7 935,5 64, ,8 100, ,7 100,0 5

6 Ansvarsförbindelser, M Ställda panter och ansvarsförbindelser För egna lån Panter Inteckningar För intressebolags lån För handelskoncernernas lån För övrigas lån Övriga egna åtaganden Leasingansvar Återtagningsansvar i avbetalningskontrakt Övrigt återtagningsansvar Övriga ställda panter Övriga givna inteckningar Övrigt borgensansvar Förändring 2,7 4,9-2,2 19,5 45,7-26,1 26,8 16,7 10,1 0,8 5,2-4,4 7,4 6,3 1,1 0,2 0,2 0,0 16,2 16,7-0,6 104,3 97,4 6,9 71,2 71,2 0,0 2,6 0,4 2,1 13,5 13,5 0,0 101,3 55,2 46,2 Hyresansvar: De affärslokaler som S-gruppen har till sitt förfogande har säkrats med i huvudsak långsiktiga hyreskontrakt, som medför ett hyresansvar för SOK-koncernen. Ansvar som härrör från derivatkontrakt, M Under- Gängse Varav värdet av Öppna Under- Gängse liggande värde underliggande kontrakt, liggande värde värde värdepapper gängse värde i öppna kontrakt värde Räntederivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Sålda Ränteswapkontrakt Valutaderivat Terminskontrakt Optionskontrakt Köpta Elderivat Terminskontrakt Oljederivat Futurer Optionskontrakt Köpta Sålda Havrederivat Futurer 0,8 0,0 0,8 0,0 80,8-0,0 75,2 0,2 42,0 0,0 75,2-0,2 42,0-0,0 268,5-1,3 133,4-1,3 221,3-0,6 19,1-0,5 14,9-0,5 29,4-0,3 2,0 0,0 20,8-0,7 7,9-0,8 13,4 0,6 2,2 0,0 2,2 0,0 0,6-0,0 3,9 0,1 3,3 0,1 0,4 0,0 0,4 0,0 Vid en granskning av den totala riskpositionen bör man förutom derivaten också beakta positionen för de balansposter som skall skyddas. Löpande derivatinstrument vid periodens slut är avsedda att säkra koncernen mot valuta-, ränte- och prisrisker. Öppna ränteswapkontrakt löper på mellan en månad och tio år. Öppna elterminskontrakt förfaller inom de närmaste 3 åren. Övriga öppna derivatkontrakt löper på under ett år. Gängse värdet av derivaten har räknats utgående från marknadsvärdet eller dagsvärdet av framtida kassaflöden. Bokslutskommunikens uppgifter är inte reviderade. 6