UPPDRAGSNUMMER 1311846 TRANEMO KOMMUN HULARED VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg repo001.docx 2012-03-2914 Sweco
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Utredningens omfattning och genomförande 1 1.3 Orientering 2 2 Hulared vattentäkt 3 2.1 Anläggningens utformning 3 2.2 Vattenbehandling 3 2.3 Försörjningsområde 3 2.4 Vattenförbrukning 3 2.5 Kapacitet 3 2.6 Framtida uttagsbehov 3 2.7 Reservvattentäkt 3 2.8 Vattentäktens värde 3 2.9 Vattendom 3 2.10 Ägandeförhållande 4 3 Områdesbeskrivning 5 3.1 Geologi 5 3.1 Grundvattenbildning 5 3.2 Hydrogeologi 6 3.3 Sårbarhet 7 3.4 Vattenkvalitet 7 4 Planbestämmelser och markanvändning 8 4.1 Övergripande planering 8 4.2 Översiktsplan 8 4.2.1 Naturreservat 8 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 8 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten 9 5.1 Genomförande 9 5.2 Riskkällor 9 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar 9 5.2.2 Sabotage, kris och krig 10 5.2.3 Vägar och transporter (1) 10 5.2.4 Jordbruk (2) 10 5.2.5 Skogsbruk (3) 11 5.2.6 Bebyggelse (4) 11 repo001.docx 2012-03-29
5.2.7 Övriga riskkällor 11 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 13 6.1 Riskbedömning för Hulared vattentäkt 13 6.2 Riskreducerande åtgärder 14 7 Utformning av vattenskyddsområde 15 7.1 Krav och allmän metodik 15 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner 15 7.2.1 Vattentäktszon 15 7.2.2 Primär skyddszon 16 7.2.3 Sekundär skyddszon 16 7.2.4 Tertiär skyddszon 16 7.3 Avgränsning skyddszoner för Hulareds vattenskyddsområde 16 7.3.1 Vattentäktszon 16 7.3.2 Primär skyddszon 17 7.3.3 Sekundär skyddszon 17 7.3.4 Tertiär skyddszon 17 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 17 7.4.1 Generella motiv 18 7.4.2 Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 18 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 20 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte 20 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion 20 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå 20 8.3.1 Generella krav 20 8.3.2 Restriktionsnivå 20 8.3.3 Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 21 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Hulared vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet repo001.docx 2012-03-29
1 Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Hulared. 1.1 Bakgrund och syfte Vattentäkten i Hulared saknar vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från 2010 2 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Hulared vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket. Handbok om vattenskyddsområden 2010:5. 1 (21) repo001.docx 2012-03-2914
Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta över Hulared med ungefärligt läge för Hulared vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Gula kartan, skala 1:20 000. Topografiska kartan, skala 1:50 000. B) Jordartsgeologisk karta ser Ae nr 75. C) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. D) Äldre tekniska utredningar kring vattentäkten i Hulared VBB VIAK 1991. E) Översiktsplan 2009, Tranemo kommun, 2010-09-27. F) Handbok om vattenskyddsområden 2010:5. Naturvårdsverket, 2011. 2 (21) repo001.docx 2012-03-29
2 Hulared vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Vattentäkten utgörs av en bergborrad brunn utförd 1961 belägen strax söder om samhället, ca 500 m norr om Grytteredssjön. Brunnsdjupet är ca 47 m och brunnen är placerad inuti vattenverkets byggnad. 2.2 Vattenbehandling I vattenverket finns radonfilter, kolfilter och UV-ljus. ph-värdet justeras genom luftning. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Hulared samhälle med vatten, ca 65 personer. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförproduktionen är i medeltal ca 7 m 3 /dygn. Totalt producerades 2716 m 3 vatten under 2015. 2.5 Kapacitet Enligt uppgift från kommunen har vattentäkten en kapacitet på minst 86 m 3 /dygn (1 l/s). 2.6 Framtida uttagsbehov Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker eller att någon vattenkrävande industri etableras. 2.7 Reservvattentäkt I dagsläget saknas reservvattenförsörjning för Hulareds verksamhetsområde. 2.8 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Hulared vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med hög skyddsvärde hör vattentäkter där reservvattentäkt saknas. 2.9 Vattendom Vattendom saknas för Hulared vattentäkt. 3 (21) repo001.docx 2012-03-2914
2.10 Ägandeförhållande Vattentäkten ligger på fastigheten Gryttered 3:25 som ägs av Tranemo kommun. 4 (21) repo001.docx 2012-03-29
3 Områdesbeskrivning Hulared samhälle är beläget ca 15 km nordost om Tranemo centralort. Samhället är beläget inom ett relativt flackt område ca 500 meter norr om Grytteredssjön. Sjöns nivå är ca 186 möh, medan markytan inom Hulared samhälle är belägen på en nivå drygt 190 möh. 3.1 Geologi Hulared samhälle ligger i en sprickdal med nordostlig sträckning. Det regionala dalstråket Tranemo Gällstad kännetecknas av isälvsavlagringar dominerat av sand och grus. På omgivande höjdpartier förekommer morän och berg. Väster och norr om Grytteredssjön utgörs isälvsavlagringarna av flacka områden med grov- och mellansand. Nordost om Hulared samhälle förekommer ryggar och kullar bestående av stenigt grus, se figur 2. Jordlagermäktigheten vid brunnen är ca 10 m enligt uppgift från brunnsborrningen. Jordartsinformation från brunnsborrningen saknas dock. Uppgifter om brunnar i SGU:s brunnsarkiv redovisar på jordmäktigheter 3-6 m inom Hulareds samhälle 3. Vattentäkten ligger vid kanten av en ryggbildning med nord-sydlig sträckning som löper sydost och nordost om samhället. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs denna bildning söder om vägen av morän med en bergskärna. Denna rygg ligger dock i förlängning av en mer regional åsbildning i Tranemo-Gällstad stråket som bl.a. återfinns nordost om Hulared och söder om Åsarp. Ryggbildningen vid Hulared samhälle kan inte uteslutas utgöra en fortsättning av åsen och som därmed kan ha en kärna av grovt isälvsmaterial. Brunnen ligger i en övergång mellan de sand- och siltavlagringar som täcker de flacka partierna norr om Grytteredssjön och ryggbildningen väster om vattentäkten som täcks eller utgörs av morän. 3.1 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp). Den samlade yt- och grundvattenavrinningen antas uppgå till ca 400 mm/år som motsvarar en avrinning på 12.7 l/s och km 2. 3 www.sgu/kartvisare 5 (21) repo001.docx 2012-03-2914
Figur 2: Jordartskarta över området runt Hulared. SGU 3.2 Hydrogeologi Brunnen tar sitt vatten ifrån spricksystem i omgivande berggrund. Det finns indikationer på en sprickzon med nordostlig sträckning som troligen förser brunnen med huvuddelen av uttagsmängden. Sprickzonen kan i sin tur förses med grundvatten från sand och grusområden förekommande i området. Sådana utgörs bl.a. av isälvsavlagringar norr om Grytteredssjön samt sand- och grusområden belägna norr ut i dalgången. Brunnen är belägen intill en större rygg-/åsbildning med nord-sydlig sträckning. Denna formation kan inte uteslutas ingå i en åsformation bestående av isälvsmaterial som sträcker sig mellan Tranemo - Gällstad. Tidigare provpumpning har indikerat mycket goda vattenförande egenskaper. Vid provpumpning pumpades brunnen med 1 l/s vilket resulterade i en avsänkning på 1 meter vilken varade under återstoden av pumpningen som pågick i en månad. Enligt uppgift 4 har ostörd grundvattenyta uppmätts ligga ca 5 meter under markytan. De goda uttagsmöjligheterna kan betyda att brunnen står i god kontakt med vattenförande sprickzoner eller att det råder god hydraulisk kommunikation mellan grundvattenmagasinet i berg och de ytligare jordlagren. repo001.docx 2012-03-29 6 (21) 4 VBB VIAK Grundvattentäkt i Hulared Geohydrologisk beskrivning och riskbedömning, 1991.
Grundvattentransport i jordlagren styrs till stor del av den hydrauliska konduktiviteten, vilken är jordartsberoende. Grundvattentransporten i berg styrs bland annat av den hydrauliska konduktiviteten, vilken i berget vanligtvis är låg, men som ställvis kan vara betydande i sprickor. Flödeshastigheter för grundvattnen i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i spricksystem nå hastigheter på flera meter per dygn. Skyddsområden för bergbrunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Detta kan medföra att skyddsområdets utbredning varierar i olika riktningar beroende på fördelning av aktuellt sprickmönster. Grundvattnets strömning till en enskild brunn beror dock främst av lokala sprickor och sprickzoner. Kunskap om sådana lokala förhållanden kräver omfattande hydrogeologiska fältundersökningar. 3.3 Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Sårbarheten för vattentäkten i Hulared bedöms som måttlig till stor då brunnen ligger i en sprickakvifer täckt av sand- och grusavlagringar med god vattenförande förmåga. Sandoch gruslagren fungerar som naturlig barriär mot ytliga föroreningar. En förorening i de övre marklagren innebär en stor risk även för grundvattenmagasinet i berg då sand och grus lagren antas ha en god genomsläpplighet och den hydrauliska kontakten mellan grundvattenmagasinet i jord och berg indikerats som god. 3.4 Vattenkvalitet En sammanställning av analysresultat från den bergborrade brunnen i Hulared under perioden 2004-2014 visar att råvattnet har en god kvalitet utom med avseende på låga halter av bekämpningsmedel. Råvattnets ph-värde ligger något över neutralt på 7,3-7,8. Halterna av aluminium, järn och mangan är låga, de ligger under analysgränserna. Halterna av analyserade näringsämnen är låga liksom turbiditet och färgtal. Mikrobiella föroreningar finns inte i råvattnet. Bekämpningsmedel har analyserats åtta gånger under den aktuella tidsperioden och vid samtliga tillfällen har halter av 2,6-diklorbenzamid (BAM) över analysgränsen konstaterats. Vid tre tillfällen har halterna överstigit gränsvärdet 0,1 µg/l. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklorbenil som är förbjuden sedan 1994. Halterna var högre i början av tisperioden. 7 (21) repo001.docx 2012-03-2914
4 Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan 2009. Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Det finns ingen fördjupad översiktsplan för Hulareds samhälle. 4.2.1 Naturreservat Det finns inget naturreservat i anslutning till Hulared vattentäkt. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Hulareds vattentäkt. 8 (21) repo001.docx 2012-03-29
5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Hulared vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur 3. 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 9 (21) repo001.docx 2012-03-2914
Hulareds vattentäkt ligger relativt högt i terrängen och det föreligger ingen risk för att området runt uttagsbrunnen ska svämmas över. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.2.3 Vägar och transporter (1) Vattentäkten ligger ca 60 m söder om Hularedsvägen och omges av bostäder. I vattentäktens närområde förekommer en mindre tillfartsväg till badplatsen vid Grytteredssjön och till någon enstaka fastighet. Enskild uppställning av bilar förekommer i anslutning till bostadsfastigheter, badplats samt på parkeringsplats i anslutning till industrifastigheten i centrum av Hulared. I och i anslutning till samhället finns ett flertal verksamheter som är beroende av transporter, varav vissa ämnen som transporteras är skadliga för grundvattnet. Exempelvis förekommer transport av petroleumprodukter till oljecisterner i bostadshus och varutransporter till industriverksamheten i samhället. Genomgående transporter av andra skadliga ämnen för grundvattnet kan inte uteslutas, men är sannolikt begränsade i antal. De riskkällor som allmänt kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor med farligt gods eller tungt fordon Vägdagvatten 5.2.4 Jordbruk (2) Jordbruksmark förekommer i anslutning till Hulareds samhälle. Markområdet väster och sydväst om Hulared vattentäkt nyttjas som betesmark. Enligt uppgift från kommunen förekommer ingen djurhållning eller bekämpningsmedelsspridning inom närområdet för vattentäkten. Några större aktiva jordbruksfastigheter finns inte i vattentäktens närområde. De riskkällor som kan identifieras i samband med jordbruk är främst hantering och användande av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. 10 (21) repo001.docx 2012-03-29
5.2.5 Skogsbruk (3) Omgivningarna är delvis bevuxna med skog. De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter. Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av fenoler. 5.2.6 Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Vattentäkten ligger i Hulareds samhälle och närmaste bostadshus ligger strax intill vattentäkten. Delar av det som bedömts som vattentäktens nybildningsområde utgörs av bostadsområde. Enligt uppgift är fastigheterna i vattentäktens närområde anslutna till det kommunala avloppsreningsverket. Antalet oljecisterner i form av enskild värmeanläggning i samhället är inte känt, men oljecisterner kan förekomma. I bostadsområde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. Det finns energibrunnar och jordvärmeanläggningar inom Hulareds samhälle. Riskerna med energianläggningar i jord och berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av borrhålet samt borrhålet i sig som utgör en risk genom att en snabb och relativt öppen transportväg skapas mellan markytan och grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersom denna är biologiskt nedbrytbar. 5.2.7 Övriga riskkällor Förorenad mark-drivmedelshantering (5) På fastigheten vid cykelaffären har det tidigare hanterats drivmedel. Fastigheten är inventerad som potentiellt förorenat område enligt länsstyrelsen webbgis. Området som ligger ca 60 m från vattentäkten och sanerat av SPIMFAB 5. 5 Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet 11 (21) repo001.docx 2012-03-2914
Förorenad mark-nedlagd avfallsdeponi (6) Norr om vattentäkten på avståndet ca 500 m finns en nedlagd avfalldeponi för icke farligt avfall. Denna har riskklass 3 enligt länsstyrelsen webbgis. En nedlagd avfallsdeponi kan utgöra en risk för grundvattenförorening genom läckage av lakvatten. Textilindustri (7) I samhället ca 250 m väster om vattentäkten finns en textilindustri. Risker förknippade med en sådan verksamhet är främst hantering av petroleumprodukter. Enligt uppgift från kommunen förekommer dock ingen hantering av ämnen som kan medföra risk för vattentäkten. Tunga transporter till och från verksamheten kan innebära ett riskmoment. Reningsverk (8) Hulared kommunala reningsverk ligger ca 400 m väster om vattentäkten. Detta bedöms dock inte utgöra någon risk för vattentäkten eftersom avrinningen från avloppsreningsverket sker söder ut. Riskkällorna redovisas i figur 3 Gröna områden i kartan utgörs skogsmark och gula områden är jordbruksmark. Figur 3 Riskkällor i anslutning till Hulared vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 12 (21) repo001.docx 2012-03-29
6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 6.1 Riskbedömning för Hulared vattentäkt För Hulared vattentäkt baseras riskbedömningen på resultatet av den riskanalys som presenteras i bilaga 1. I riskanalysen identifieras och värderas väsentliga risker för vattentäkten. Modellen för riskanalysen baseras på Livsmedelsverkets handbok Riskoch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning 6. Fyra olika sannolikhetsklasser och fyra olika konsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbok har använts för att kategorisera riskkällorna. Dessa resulterar teoretiskt i 16 kombinationer av sannolikhet och konsekvens, vilka kategoriseras i fyra nivåer av risk, se bilaga 1. För respektive riskkälla har en översiktlig sannolikhetsbedömning och konsekvensbedömning genomförts. Sannolikhetsbedömningen (vald sannolikhetsklass) baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. o o o Sannolikhet för riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen av en eventuell oönskad händelse för vattentäkten. o o o o o o Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms de största riskerna utgöras av risker förknippade med den närbelägna bebyggelsen som; Hantering av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel Förekomst av tankar och cisterner för lagring av petroleumprodukter 6 Risk och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket, 2007. 13 (21) repo001.docx 2012-03-2914
6.2 Riskreducerande åtgärder Hulared vattentäkt har ett högt skyddsvärde som allmän vattentäkt för Hulared samhälle. Sårbarheten i området i anslutning till vattentäkten betecknas som måttlig till stor. Risknivån inom vattentäktens tillrinningsområde bedöms som relativt låg. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o Boende inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. 14 (21) repo001.docx 2012-03-29
7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Hulared vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 7 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. 7.2.1 Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast 7 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5. 15 (21) repo001.docx 2012-03-2914
disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 7.2.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 7.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 7.2.4 Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning skyddszoner för Hulareds vattenskyddsområde Vattentäkten tar sitt vatten ifrån spricksystem i omgivande berggrund. Tidigare provpumpning har indikerat mycket goda vattenförande egenskaper. De goda uttagsmöjligheterna tyder på att brunnen står i god kontakt med vattenförande sprickzoner och att det råder god hydraulisk kommunikation mellan grundvattenmagasinet i berg och de ytligare jordlagren. Det finns indikationer på en sprickzon med nordostlig sträckning, men några noggrannare undersökningar av detta har inte genomförts. Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsområdet för Hulared vattentäkt är att det sker en radiell tillströmning av grundvatten till vattentäkten. 7.3.1 Vattentäktszon Uttagsbrunnen ligger i vattenverkets byggnad och är väl skyddad. Någon vattentäktszon har därför inte utformats. 16 (21) repo001.docx 2012-03-29
7.3.2 Primär skyddszon För att få en uppfattning om grundvattnets genomsnittliga uppehållstid i grundvattenmagasinet runt brunnen beräknas den konvektiva transporttiden enligt nedanstående samband; Q t r 2 b n e (ekvation 1) Där r =radiellt avstånd från uttagsbrunn b= det grundvattenförande lagrets mäktighet, antas till ca 40 m n e = effektiv porositet för berg, antas till 0,1 % Q = vattenuttagets storlek (m 3 /d)=20 m 3 /d t= 100 dygn Detta ger ett mått på det minsta område som erfordras för att uppehållstiden för 100 dygns grundvattenströmning ska uppnås. Om man förutsätter att brunnen får sitt vatten från ett cirkelformat område erhålls att radien för detta område är ca 130 m vid ett vattenuttag på 20 m 3 /dygn. 7.3.3 Sekundär skyddszon Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. Om det på motsvarande sätt som för primär skyddszon (ekvation 1) förutsätts att brunnen får sitt vatten från ett cirkelformat område erhålls att radien för detta område är ca 240 m vid aktuellt uttag för uppehållstiden 1 år. 7.3.4 Tertiär skyddszon De primära och sekundära skyddszonerna bedöms omfatta de viktigaste delarna av vattentäktens tillrinningsområde. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Hulareds vattentäkt. Gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 17 (21) repo001.docx 2012-03-2914
7.4.1 Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.4.2 Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås med utgångspunkt från ovanstående beräkningar, resultatet av riskanalysen samt fastighetsgränser. Nedan beskrivs platsspecifik motivering för gränsdragningen enligt numrering i figur 4. 18 (21) repo001.docx 2012-03-29
Figur 4 Punkter för platsspecifik motivering till utbredning av vattenskyddsområde. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. P1 P2 S1 S2 Gränsdragningen för primär skyddszon har generellt baserats på beräkningar av det område som erfordras för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås vid ett uttag på 20 m 3 /dygn. Avgränsningen baseras på att det i det närmaste sker en radiell tillströmning av grundvatten till vattentäkten, vilket ger ett cirkelformat område med radien ca 130 m. Detta område har anpassats till fastighetsgränser i samhället och till det höjdområde som finns öster om vattentäkten. Mot öster begränsas skyddszonen längs den markerade höjdryggen som utgör en lokal ytvattendelare. Gränsdragningen för sekundär skyddszon har generellt baserats på beräkningar av det område som erfordras för att uppehållstiden ett år ska uppnås vid ett uttag på 20 m 3 /dygn. Avgränsningen baseras på att det i det närmaste sker en radiell tillströmning av grundvatten till vattentäkten, vilket ger ett cirkelformat område med radien ca 240 m. Mot väster har området anpassats till fastighetsgränser. Mot öster begränsas den sekundära skyddszonen längs vattendraget. 19 (21) repo001.docx 2012-03-2914
8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Hulared vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 2. 8.3.1 Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. 8.3.2 Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 20 (21) repo001.docx 2012-03-29
verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. 8.3.3 Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram hantering av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel inom det närbelägna bostadsområdet samt spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark i området. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 21 (21) repo001.docx 2012-03-2914
Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Hulared vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass Bebyggelse - Hemkemikalier 4 3 3 Bebyggelse-Markförlagda tankar och cisterner 1 4 2 Jordbruk bekämpningsmedel 3 2 2 Olyckor på väg 1 4 2 Förorenad mark - petroleumprodukter 1 3 2 Skogsbruk i allmänhet 3 2 2 Vägdagvatten 4 1 1 Förorenad mark - avfallsdeponi 1 2 1 Bebyggelse-Energianläggningar 2 1 1 Kriterier för sannolikhetsklassning S1 - Okänd eller kan inte uteslutas. S2 - Har inträffat de senaste 5 åren eller kan ske inom 10-50 år. S3 - Inträffar årligen eller har inträffat eller varit nära att inträffa eller kan ske inom 1-10 år. S4 - Förekommer nu och då. Kriterier för konsekvensklassning Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten, K1 inga anmärkningar K2 Tillfälliga anmärkningar som berör många K3 Otjänligt vatten som berör många K4 Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. Akut risk - förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart.
FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR HULAREDS VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Hulareds vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201y-yy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Hulared vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Hulared vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) memo04.docx 2013-06-14 S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_160516.docx
Prövnings och tillsynsmyndighet är enligt miljöbalken den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, vilket vid tidpunkten för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter är Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun. 1 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c Primär Skyddszon Hantering av, mer än 250 liter av för yt- och grundvattnet skadliga ämnen som petroleumprodukter, impregneringsmedel, lösningsmedel etc. kräver tillstånd av tillsynsmyndighet. Drivmedel i fordon, arbetsmaskiner eller liknande eller transport omfattas inte av denna restriktion. Cisterner med tillhörande rörledningar belägen i pannrum eller motsvarande med tätt golv utan golvbrunn och som är under daglig uppsikt omfattas inte av denna restriktion. Tillståndspliktig förvaring enligt 1 a av för ytoch grundvattnet skadliga ämnen i cisterner eller lösa behållare som saknar sekundärt skydd som rymmer hela den lagrade volymen är förbjudet. Förvaring av marklagd cistern, som tagits ur bruk, är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon d Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i anpassad reningsanläggning. Samma som primär skyddszon e Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av ytoch grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan till tillsynsmyndighet. Verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken omfattas inte av denna restriktion. Samma som primär skyddszon Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2003:24 med tillhörande revideringar. Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 2 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_160516.docx
2 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Enskild hantering som sker inomhus omfattas inte av denna restriktion. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 3 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering samt utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan till tillsynsmyndigheten. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_160516.docx
4 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en avverkningssäsong är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än en avverkningssäsong, kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Uppläggning av snö från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än en avverkningssäsong kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 5 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. 4 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_160516.docx
6 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan till tillsynsmyndigheten. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd av tillsynsmyndighet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 7 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 8 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Anläggande av brunn för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Anläggande av brunn för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 5 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_160516.docx
9 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 10 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun och kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd sak lämnas in skriftligen till Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan Samverkansnämnden miljö och bygg för Ulricehamn och Tranemo kommun meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. 6 (10) memo04.docx FÖRSLAG: SKYDDSFÖRESKRIFTER HULARED EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\hulared\hulared_skyddsföreskrifter_160516.docx