Den 20 oktober 2015 hölls upptaktsmöte om den social barn och ungdomsvården i Västerbotten. Representanter från 11 av Västerbottens kommuner deltog. Från SKL medverkade Kjerstin Bergman Nationell samordnare och Åsa Furén, Sektionschef. Marie Ernestad Chef FoU Välfärd Region Västerbotten hälsade alla välkomna. Uppdraget för dagen var att diskutera SKL:s nationella handlingsplan utifrån Västerbottens specifika förbättringsbehov. För anteckningarna i detta dokument står forskningsledare Disa Edvall Malm, FoU Västerbotten. Fem förbättringsområden identifierades för det fortsatta arbetet i Västerbotten Tidigt stöd före anmälan och utvecklad samverkan inom och mellan kommun och landsting. Samverkan mellan kommunerna. Stärka familjehemsvården. Stabilitet som kompetensstrategi. Erfarenhetsbaserad kunskap i grundutbildningen. 1
Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö Annika Nordström Forskningsledare vid FoU Välfärd Region Västerbotten presenterade kort projektet Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö. I projektet har Dorotea, Storuman och Malå kommuner medverkat. Presentationen visade på de speciella förutsättningar som finns inom barn och ungdomsvården i länet och utgjorde på så sätt en grund för dagens fortsatta arbete. Fem centrala teman som presenteras i rapporten 1. Alla känner alla 2. Att arbeta i en liten kommun 3. Anmälan om oro 4. Skolans centrala roll 5. Samverkan Länk till rapporten: http://regionvasterbotten.se/wp-content/uploads/2013/08/glesbygdensfo%cc%88rutsa%cc%88ttningar-att-uppma%cc%88rksamma-barrn-i-riskmilj%c3%b6-rapport1.pdf Nationell handlingsplan för den sociala barnoch ungdomsvården Kjerstin Bergman Nationell samordnare Barn och unga satsningen, SKL och Åsa Furén, Sektionschef SKL presenterade handlingsplanen. Stärkt skydd för barn och unga Den nationella handlingsplanen har en bred förankring hos förtroendevalda, socialchefer, handläggare och chefer inom kommuners familjeomsorg, regionala utvecklingsledare, fackförbund och andra berörda. För att stärka den sociala barn och ungdomsvården finns 44 konkreta förslag som delats in i tre områden: Förtydliga den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag, organisation och utbildning, forskning och utveckling. 2
Den nationella handlingsplanen för den sociala barn och ungdomsvården är framtagen genom att frågan fokuserats av många på olika sätt. Här följer några exempel på förbättringsarbeten som pågår på nationell nivå: o Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att utveckla introduktions och uppdragsutbildningar för socionomer. o Regeringens budget prop. anslår 250 miljoner kronor för stärkt bemanning samt satsningar på kvalitet och kompetens i kommunerna. o Nationellt familjehemscenter. o Regeringens nationella samordnare inom social- barn och ungdomsvård, kartlägger 52 kommuner. o Granskningar av arbetsmiljöverket genomförs på området. SKL står för intressebevakning och stöd till verksamhetsutveckling exempelvis: Stöd till arbetet med ensamkommande barn. Stöd till regionala utvecklingsledare som arbetar med prioriterade frågor (- systematisk uppföljning, IT, barns brukarmedverkan, placerade barns hälsa och skolgång, familjehemsutveckling). Utvecklingsarbete inom ramen för barns psykiska hälsa. Prioriterade frågor är att få tillstånd systematiska läkarundersökningar för placerade barn. SKLs kommande kongressuppdrag är stabilitet inom den social barn- och ungdomsvården. SKL föreslår att regioner och kommuner utifrån sina behov arbetar fram utvecklingsplaner för lokala förbättringsområden. Våren 2016 återkopplas arbetet i kommunerna/regionerna via konferens och webb gemensamt med regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve. Länk till handlingsplanen: http://skl.se/download/18.4d5f7c9114f4ad1fa114b724/1440767696309/150825_handlingsplan+slu tversion.pdf 3
Vad händer på området i Västerbotten Maria Clausen Edman, utvecklingsledare för barn och unga FoU Välfärd berättade om pågående länsgemensamma satsningar. 1. Ett hem att växa i är Socialstyrelsens studiematerial för utbildning av familjehem. Socialstyrelsen har utbildat s.k. utbildare i alla regioner som i sin tur fått uppdrag att sköta familjehemsutbildningar i länen. I Västerbotten finns för få utbildare, några kommuner har aldrig haft någon och några utbildare har slutat. Socialstyrelsen kommer inte att starta fler utbildningar vilket gör att vi behöver bygga upp samarbete för att klara av utbildningen av familjehem i regionen. Region 8 har nyligen bildat ett nätverk som ska underlätta samarbetet omkring utbildning av - och stödet till, familjehemmen som finns i regionen. Nätverket heter Familjehemsgruppen region 8 och består av familjehemshandläggare från inlandskommunerna Sorsele, Malå, Norsjö, Åsele, Vilhelmina, Dorotea, Storuman och Lycksele. Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands utbildare för familjehem har bildat ett nätverk som har ett uppdrag att kvalitetssäkra familjehemutbildningarna och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. Nätverket har träffar en gång per år vilket organiseras via utvecklingsledarna i de tre länen. 2. Nya BBIC är i full gång att implementeras i Västerbotten, Umeå har påbörjat utbildningar i den nya versionen och Skellefteå står i färd att börja. BBIC-samordnaren och utvecklingsledaren för barn och unga har regelbundna träffar i ett BBIC-nätverk i Västerbotten bestående av BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare i alla länets kommuner. Där diskuteras gemensamma frågor gällande BBIC. IT-stödet till BBIC är ännu inte riggat då kommunernas IT-företag väntar på socialstyrelsens kravspecifikation som kommer någon gång under våren 2016. En informationsstruktur finns och en del IT-företag säger att de kan göra anpassningar till den nya versionen redan nu medan andra företag inväntar socialstyrelsens kravspecifikation. Det innebär att flera kommuner i Västerbotten avvaktar med att starta utbildningar i den nya versionen till dess att IT-stödet är på plats. 3. Samverkan mellan socialtjänst, skola hälso- och sjukvården vad gäller barn i den sociala barnavården är en prioriterad fråga i barn och unga-satsningen. I den nya BBIC-versionen finns klara riktlinjer om vem som gör vad vid utredningar av barns skolgång och hälsa. Den nya överenskommelsen om rutiner vid läkarundersökningar för barns som placeras i familjehem eller HVB-hem är inte implementerad och den behöver ses över med anledning av nya rutiner i BBIC. 4. Barns delaktighet i den sociala barn och ungdomsvården. Efter en gemensam inspirationsdag arrangerat av FoU-miljöerna i Norrbotten och Västerbotten har FoU Välfärd ett erbjudande till Västerbottens kommuner som handlar om forskningscirklar om barn och ungdomars delaktighet i socialtjänsten. Forskare och praktiker möts för att utveckla barns och ungas delaktighet. 5. Uppföljningsmodell för ensamkommande barn. Tillsammans med fem pilotkommuner arbetar FoU Välfärd med en uppföljningsmodell för uppföljning av kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Modellen är nu klar och ska testas. Under 2016 erbjuds implementeringsstöd till övriga kommuner i Västerbotten. 4
Vilka förslag är viktigast att prioritera i Västerbotten? Uppgiften för upptaktsmötet i Lycksele var att identifiera behoven och om möjligt identifiera fem förbättringsområden för barn och ungdomsvården i Västerbotten. Handlingsplanens 44 förslag diskuterades utifrån frågorna: Vilka fem förslag anser deltagarna på mötet vara extra viktiga att lyfta för Västerbottens del? Varför dessa förslag? Deltagarna delades in i fyra grupper som prioriterade fem förslag från handlingsplanen därefter fick varje deltagare individuellt rösta på fem av förslagen. 23 av förslagen lyftes fram av grupperna men många av handlingsplanens förslag rör samma teman därför slogs några av förslagen samman till prioriterade områden (på så sätt blev 13 av handlingsplanens förslag prioriterade i 5 huvudområden). Prioriterade områden i Västerbotten 1. Tidigt stöd före anmälan och utvecklad samverkan inom och mellan kommun och landsting. 2. Samverkan mellan kommunerna. 3. Stärka familjehemsvården. 4. Stabilitet som kompetensstrategi. 5. Erfarenhetsbaserad kunskap i grundutbildningen Nedan följer en sammanfattning från gruppernas redovisning av förslag som inte blev prioriterade. Därefter redovisas förslagen och diskussionerna kring förslagen som fick högsta prioritet. Förslag som diskuterades: På nationell nivå ligger förslag på en översyn av lagstiftningen kring registreringen av anmälningar som inte leder till utredning. Det handlar om att prioritera barnskyddet före integritetsskyddet. För Västerbotten är det också viktigt att juridiskt kunna dela information om anmälningar för de barn som flyttar mellan olika kommuner. De nationella inspektionerna måste samordnas mellan arbetsmiljöverket och IVO. Vidare behöver IVO få en mera rådgivande funktion. Regionerna bör få möjlighet att vara med och påverka frågan. Angående mottagandet av ensamkommande barn, måste staten gå in och lämna långsiktiga ekonomiska garantier. I dagsläget handlar det om en överlevnad och inte ett organiserat mottagande. 5
De ekonomiska fördelningsprinciperna mellan kommunerna behöver ses över nationellt. Det finns mycket forskning och utbildning på området men svårigheten handlar mera om att få tid och kraft att ta till sig ny kunskap. SKL måste verka för en fungerande systematisk uppföljning. Det har gjorts satsningar som fortfarande ligger på inrapportering men vad händer med dessa. Insamlingar som inte följts upp tröttar ut. Det efterfrågades också fortsatt stöd till de regionala stödstrukturerna, utvecklings och uppföljningsarbete för barn- och ungdomsvården. Samt att barns delaktighet är en central utvecklingsfråga. De prioriterade förslagen Som tidigare nämnts prioriterades 13 av SKL:s förslag. Här nedan presenteras samtliga 13 förslag följt av diskussionen i Lycksele kring respektive förslag. Förslagen 3 och 4. Tidigt stöd före anmälan SKL ska verka för att regeringen tar fram anvisningar och kunskapsstöd för att kommunerna ska kunna arbeta proaktivt före en anmälan och motsvarande stöd för kommunerna att kunna bedöma (selektiv nivå där socialtjänsten i samarbete med basverksamheter som förskola och skola ge stöd på ett tidigt stadium och på så sätt undvika anmälningssituation) ta fram motsvarande stöd för att bedöma anmälningar inom myndighetsutövningen. SKL ska verka för att regeringen gör en översyn av hur arbete med riktat stöd på selektiv nivå kan regleras. Syftet ska vara att öka socialtjänstens möjlighet att ge barn, unga och familjer tidigt och riktat stöd i samverkan med förskola, skola, barn-och elevhälsovården, hälso-och sjukvården med flera. Frågan om reglerad service (bör ingå i översynen av SoL). 6
Förslag 5. Insatser från skola, hälso- och sjukvård inkl BUP SKL ska verka för att regeringen utreder och ger förslag på hur barn och unga som far illa kan garanteras insatser från hälso-och sjukvården, inklusive barn-och ungdomspsykiatrin, och skolan. Mycket av diskussionerna i Lycksele handlade om nödvändigheten av utökad samverkan i tidiga skeenden mellan skola, socialtjänst hälso- och sjukvård innan anmälan men också kring de barn som är föremål för insats. Därför är det viktigt att regeringen möjliggör för kommunerna att arbeta proaktivt före en anmälan. För barn som det ändå leder till anmälan behöver socialtjänstens utredning av barnets situation i större utsträckning kompletteras av andra aktörer runt barnet. I Västerbotten finns goda exempel på samverkan i tidiga skeden som antingen kommit igång eller håller på att utvecklas. HLT - Hälsa, Lärande, Trygghet och Första linjen är några exempel med tydliga processtrukturer. Det är också många kommuner som erbjuder tidiga insatser på service nivå (insats före anmälan) trots att det juridiskt inte är helt inom ramarna. Därför är det viktigt att lagstiftningen ses över på området. Umeå, Vilhelmina, Vännäs och Lycksele är exempel på kommuner som arbetar med HLT (Hälsa, Lärande och Trygghet). Landstinget erbjuder alla kommuner en samverkansprocess där primärvården ska utgöra deras första linje. Det handlar om process stöd mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård. Verksamhetsutvecklare på Landstinget Lillemor Eriksson är ansvarig för arbetsmodellen. Idag kan socialsekreterarna ha svårt att få till den läkarvård barnen har rätt till. Bara att ta reda på vilken hälsocentral barnet tillhör kan vara knepigt, hälsocentralerna har heller inte kunskap om socialtjänstens tidsmarginaler. Det finns en relativt nyantagen överenskommelse om processen kring läkarundersökningar i Västerbotten (se tidigare anteckning) men den behöver revideras så att den följer den struktur som finns om samverkan i nya BBIC för att sedan kunna implementeras. Samverkan måste först landa på ledningsnivå och sedan krävs en organisatorisk skyldighet att lösa frågorna samt någon som driver ärendet framåt. Exempelvis kan det vara viktigt att få till checklistor för vad som ska göras. Förslag 7. Samverkan mellan kommuner SKL ska verka för att staten undanröjer juridiska hinder för samverkan mellan kommuner. Frågan bör ingå i översynen av SoL. För att hålla välfärd i små kommuner är det avgörande, att staten möjliggör samverkan mellan kommunerna inom många områden. Västerbotten är en region med många kommuner som har få invånare. Kjerstin från SKL pekade på att det tidigare nämndes en gräns på 8000 invånare för att kunna tillhandahålla grundläggande välfärd. Många av de mindre kommunerna i Västerbotten har stora svårigheter att själva utföra uppdragen. Idag finns upparbetade samverkansstrukturer mellan de små kommunerna kring många frågor. Juridiska möjligheter att samverka på fler områden efterlystes. Det efterfrågades också en bättre fördelningspolitik mellan små och stora kommuner. 7
Förslagen 18 och19. Stärka familjehemsvården SKL ska verka för att regeringen stärker familjehemsvården övergripande och långsiktigt. Det är viktigt att staten avsätter resurser för ett samlat, kontinuerligt och långsiktigt arbete för familjehemsvårdens utveckling. Familjehemsvården ska prioriteras, och vårdformen behöver utvärderas. Det är också angeläget att det nationella centret för familjehemsfrågor inrättas och att en nationell rekryteringskampanj som stöd till kommunerna kommer till stånd (SOU 2014:3) Det är viktigt att involvera kommunerna i planeringen. SKL ska verka för att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att; kvalitetssäkra modeller för att utreda familjehem alternativt utveckla nya modeller, samt förvalta och kontinuerligt uppdatera befintlig familjehemsutbildning. Frågor som diskuterades kring dessa förslag var: Hur vill Västerbottens kommuner bli involverade i detta? Vad görs och vad kan göras på regional nivå? Regionala nätverk? Familjehems-gruppen region 8 och Umeåregionens Familjehems-centrum är några exempel, behövs mer? Eftersom familjehemsvården rör så stora kostnader borde detta mera vara en koncernfråga för kommunerna än en fråga enbart för socialtjänsten. Både nationell och regional organisation för gemensam familjehemsvård efterlystes av deltagarna i Lycksele. Socialstyrelsen har tagit fram arbetsmaterial Ett hem att växa i som kan användas regionalt och lokalt, se tidigare anteckningar. I regionen pågår flera satsningar exempelvis det nybildade nätverket i Familjehemscenter för region 8 (se tidigare anteckningar), Familjehems center för Umeå regionen m.fl. Men många menade att det är dags för ett samlat grepp om familjehemsplaceringar i länet och kanske i samarbete med andra regioner. Region 8 planerar för gemensam marknadsföring och bland de viktigare frågorna är att arbeta med stödet och villkoren för familjehemmen. Målet för arbetet skulle kunna vara att försöka ta hem placeringar utanför länet. Att få stöd och hjälp i arbetet av FoU-välfärd efterfrågades. Det skulle kunna handla om en sammankallandefunktion och ett mera övergripande ansvarstagande för frågorna. Viktigt att samla erfarenheter och tankar för framtiden. Förslag 25. Stabilitet som kompetensstrategi lokala/regionala konferenser? SKL sprider och diskuterar tillsammans med kommunerna de centrala budskapen i studien Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Budskapen det gäller till exempel sambanden mellan stabilitet och omorganisationer och sambanden mellan stabilitet och bemanning, när det gäller antalet handläggare som arbetsledare. Studien replikeras år 2016. Förslag 26. Bemanningsföretag SKL stödjer kommunerna att lyfta frågan om bemanningsföretag och de inhyrda socialsekreterarnas roll. 8
En avgörande fråga för framtiden är att nå stabilitet i personalgruppen. Vad kan göras på regional och lokal nivå? Vad kan göras gemensamt i länet? Hur får man medarbetaren att stanna kvar? För att skapa stabilitet i personalgruppen menade många att en viktig prioriteringsfråga är att inte behöva använda bemanningsföretag. Fungerande IT stöd är också avgörande för en bra kompetensstrategi. Vidare är återkommande omorganisationer riskabla för stabiliteten, viktigt med analyser om konsekvenser för utsatta barn och unga först. Arbetsmiljö, hot och våld, risken att som socialsekreterare bli uthängd med namn och bild offentligt finns inte med i SKLs förslag men kan vara central i diskussionen om stabilitet inom yrket. Det kan låta som en kommunal angelägenhet men det behövs ett tryck eller krav utifrån att det måste ske något. Går jag tre utbildningar och är kvar tre månader slängs pengar i sjön. Det krävs utredning på ett högre plan varför det är så. Åsa från SKL påpekar vikten att reda ut vad som avses med stabilitet, är det de fyra faktorerna som Anna-Lena Lindkvist lyfter fram i sin rapport 1 eller handlar det om andra faktorer? Vidare håller Socialstyrelsen på att lansera ett web-baserat introduktionsprogram med olika delar som socialsekreterare kan ta del av. Man väljer själv delar och rapporter som man behöver sätta sig in i och det kommer också att finnas exempel på andra läns introduktionsprogram. Ett annat förslag är att det finns möjlighet att använda SKLs instrument för arbetstyngdsanalys. Regional strategi för introduktion och utbildning för nyutbildade socionomer kan vara en viktig fråga att jobba med. Kompetenstrappa och en gemensam introduktion är exempel att jobba vidare med. FoU Norrbotten erbjuder, nyanställda socionomer inom barn och ungdomsvården att genomgå ett strukturerat program LUMO under en introduktionstid. Resultatet av den satsningen är ännu inte fastställt. Förslag 33. Erfarenhetsbaserad kunskap SKL ska påverka staten och lärosätena så att en mer erfarenhetsbaserad kompetens får ta större utrymme i utbildningen, med till exempel fler lärare som är disputerade socionomer, och mer strukturerad medverkan från socialtjänsten i utbildningen. 1 http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2013/11/att_bygga_kompetens.pdf http://www.allmannabarnhuset.se/produkt/fran-krisande-organisation-till-krisorganisation/ 9
Förslag 34. Grundutbildningen i socionomprogrammet SKL ska arbeta för att staten ser till att grundutbildningen innehåller fler yrkesförberedande moment. Förslag 35. Tid för introduktion och påbyggnadsutbildningar SKL ska stödja arbetsgivare i arbetet med att möjliggöra för handläggare och arbetsledare att få tid och förutsättningar att genomföra introduktion och påbyggnadsutbildningar. Frågor som diskuterades var ifall det finns goda exempel på samarbete med lärosätena här i Västerbotten? Hur kan den erfarenhetsbaserade kunskapen få mer plats i utbildningen? Hur kan det gå till och vad kan de regionala utvecklingsledarna ha för roll? Påbyggnadsutbildningar och tid för introduktion efterlystes i diskussionerna. Frågan om hur nya socialsekreterare kan stanna kvar i yrket kan handla om förväntningar på yrket under grundutbildningen. Viktigt att använda erfarenheter från de som slutat och arbeta vidare med det. Ett tydligt krav på utbildningarna att ta med BBIC i grundutbildningen och att utbildningen ska vara mera praktiknära. Det finns massor med folk från verksamheterna som kan komma och föreläsa. Hur går vi vidare? De fem prioriterade områdena kan ses som en viljeinriktning för regionen. FoU välfärd har en referensgrupp bestående av fyra socialchefer som på uppdrag av länets övriga socialchefer ska följa den regionala utvecklingen av kunskapsstöd, forskning och utveckling och andra regionala samarbeten. Gruppen består av Staffan Näslund Skellefteå, Ulf Norberg Vännäs, Roland Bång Vilhelmina och Ann-Sofie Apelblad Nordmaling. De sammanträder ungefär varannan månad. Denna grupp föreslås fortsättningsvis utgöra en referensgrupp för arbetet med handlingsplanen och de prioriterade områdena i Västerbotten. Dagens diskussion kommer att återges för länets socialchefsgrupp den 19 november då länets skoloch socialchefer träffas i Lycksele. Båda dessa grupper samt representation för hälso- och sjukvården är viktiga för ett fortsatt arbete med dagens frågor. Avslutningsvis önskar Kjerstin och Åsa från SKL Västerbotten lycka till med det fortsatta arbetet med handlingsplanen. 10