TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 57 42 fax +46 ()8 57 421 www.tns-sifo.se Färre tror på bättre egen ekonomi Konsumentklimatet september 211 152231 Karna Larsson-Toll
Innehåll 1. Om undersökningen 2 2. Konsumentklimatet i september 21 3. Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? 6 3.1. Prioritering av konsumtionsvaror 7 3.2. Prioritering av finansiellt sparande 1 3.3. Prioritering av kapitalvaror 13 3.4. Prioritering av bostäder 16 4. Vad drar man ned på om man får mindre pengar att röra sig med? 18 5. Frågeformulär 19 6. Appendix A. Publiceringsregler 2 Projektnummer 15223
1. Om undersökningen Krismedvetandet tilltar i det svenska samhället. För fjärde månaden i rad har konsumentklimatet nu legat på en lägre nivå än tidigare och det syns tydligt att den optimism som konsumenterna i Sverige visade under förra hösten, vintern och våren inte längre håller i sig. Det finns en stor osäkerhet om vart världsekonomin tar vägen med alla länder som har besvär med sina stora skulder och hur de ska finansieras, och vad det kommer att innebära för konjunkturen i Sverige på kort och på längre sikt. Men fortfarande är det något fler som tror att de kommer att få mer än som tror att de kommer att få mindre pengar att röra sig med det kommande året. Trots att en minskande andel tror på bättre tider har prioriteringen av konsumtion gått om prioriteringen av finansiellt sparande. Andelen som vill lägga eventuella extrapengar på semesterresor ökar igen. Matkedjorna kan glädja sig åt att prioriteringen av bättre mat hemma har ökat. Däremot har prioriteringen av att gå ut och äta och dricka på restaurang sjunkit, trots regeringens diskussioner om subventioner till branschen. Prioriteringen av köp av värdepapper sjönk rejält i september efter all turbulens på börsen. Undersökningen genomfördes under perioden 5-25 september 211, då 1 21 intervjuer (ovägt) gjordes i Sverige med personer i åldern 15 år och äldre. Undersökningen gjordes online. Tidigare månader har omfattat ungefär lika många intervjuer vardera. Urvalet dras slumpmässigt ur TNS SIFOs onlinepanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick. 2. Konsumentklimatet i september 211 Krismedvetandet tilltar i det svenska samhället. För fjärde månaden i rad har konsumentklimatet nu legat på en lägre nivå än tidigare och det syns tydligt att den optimism som konsumenterna i Sverige visade under förra hösten, vintern och våren inte längre håller i sig. Det finns en stor osäkerhet om vart världsekonomin tar vägen med alla länder som har besvär med sina stora skulder och hur de ska finansieras, och vad det kommer att innebära för konjunkturen i Sverige på kort och på längre sikt. Projektnummer 15223
Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Index = Nettoskillnad mellan dem som svarar mer och dem som svarar mindre. Index 2 15 1 5-5 29 21 211 Källa: TNS SIFO Konsumentklimat, baserat på cirka 1 intervjuer per månad i Sverige, webintervjuer TNS SIFO 211 4 Andelen som tror att man kommer att få mer har minskat och andelen som tror att man kommer att få mindre har ökat. Fortfarande är det fler som tror att de kommer att få mer än som tror att de kommer att få mindre pengar. Men andelen som tror att man kommer att få mindre pengar att röra sig med nästa år uppgår nu till 17 procent av alla 15+ år, och avståndet till andelen som svarar Mer krymper. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 35 3 25 Mer 2 15 1 Mindre 5 29 21 211 TNS SIFO 211 3 Projektnummer 152231 3
Den fråga som ställdes löd: Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Det är också framför allt bland personer med låg hushållsinkomst idag, som man räknar med att få mindre pengar att röra sig med det kommande året, medan de som redan har det relativt bra oftare räknar med att få det bättre. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 33 56 67 56 26 Hushållsinkomst Hög Medel Låg 17 16 11 14 1 2 2 % Mer Som nu Mindre Vet ej Sept 211 TNS SIFO 211 9 Så har det också varit de senaste åren, att de som har hög hushållsinkomst räknar med att få det bättre, medan de som har låg hushållsinkomst räknar med att få det sämre. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Hushållsinkomst Andel som svarar Mer Hög Medel Låg 29 2111 TNS SIFO 211 1 Projektnummer 15223
Om människor har rätt i sina förväntningar blir vi alltså allt mer ojämlika. Liksom tidigare är pensionärerna de mest pessimistiska, när det gäller deras framtida ekonomiska utsikter. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 31 24 2 49 61 64 65 18 12 14 32 15-29 3-49 5-64 65+ 4 2 3 2 % Mer Som nu Mindre Vet ej Sept 211 TNS SIFO 211 7 Kvinnorna är också mindre optimistiska än männen. Men sedan i somras är det männen som tappat mest i optimism. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 5 % 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Andel som svarar Mer Män Kvinnor 29 2111 TNS SIFO 211 6 Projektnummer 15223
3. Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Om man får mer pengar att röra sig med uppger allmänheten i Sverige nu i första hand att de prioriterar semesterresor. I andra hand kommer att spara pengarna och i tredje att betala av skulder. Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? 19 olika fasta svarsalternativ angavs förutom Annat, vad? och Vet ej. Vi har klumpat ihop dessa alternativ till fyra olika kategorier samt tveksam, vet ej. Det allmänheten just nu vill satsa eventuella extrapengar på är i första hand någon form av konsumtion. I andra hand är det någon form av finansiellt sparande. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bostad Sverige, Sept 211 Totalt 1.21 intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej 5 15 25 35 45 % TNS SIFO 211 11 Det här varierar över tiden. I krisen efter att Leman Brothers gått omkull var det finansiella sparandet klart mer intressant att satsa eventuella extrapengar på än konsumtion. Under perioden hösten 29 till och med våren 211 var det finansiella sparandet och konsumtionen mer likvärdiga som alternativ. Sommaren 211, med den starka turbulensen på finansmarknaden och talet om Grekland och ny konjunkturnedgång blev man försiktigare och prioriteringen för det finansiella sparandet ökade. Men i september har prioriteringen av konsumtionsvaror åter gått om det finansiella sparandet. Projektnummer 15223
Prioriteringen av kapitalvaror har, trots den minskade tron på att man ska få mer pengar att röra sig med det kommande året, ökat något under det senaste kvartalet. Vad man prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Sverige Procent 5 45 4 35 3 25 Finansiellt sparande Konsumtion Kapitalvaror Bostad Vet ej 2 15 1 5 28 29 2111 Månadsmätning TNS SIFO 211 12 3.1. Prioritering av konsumtionsvaror Semesterresor Prioriteringen av semesterresor låg lågt under finanskrisen 28, men steg sommaren 29 och har sedan haft en långsiktigt uppåtgående trend med topp i februari 211. Därefter har trenden varit nedåtgående. I augusti hade vi en ovanligt låg prioritering för semesterresor, men nu kommer en rekyl, som möjligen är kortvarig. Projektnummer 15223
Nya kläder Prioriteringen av nya kläder har legat lågt sedan i mars, vilket också synts i klädkedjornas försäljningssiffror. I augusti steg siffran någon, men uppgången fortsatte inte i september. Bättre och godare mat hemma När tiderna blir mer osäkra och man oroar sig mer för framtiden tröstar man sig med lite bättre mat hemma istället. Prioriteringen för detta har ökat i både augusti och september. Projektnummer 152231 8
Restaurangbesök, krogen Däremot sjunker prioriteringen för att gå ut och äta, trots regeringens diskussioner om subventionering till branschen för att få fler jobb för unga. Läkarvård, tandläkare, medicin Under finanskrisen 28 var det fler än vanligt som inte hade råd att lösa ut sina mediciner eller att gå till doktorn eller tandläkaren, och som därför i första hand ville använda eventuella extrapengar till detta. Projektnummer 152231 9
Annat Annat kan t ex vara lite olika typer av hobbies eller fritidssysselsättningar. Prioriteringen av detta ligger för närvarande relativt lågt, även om det ökade något i september. 3.2. Prioritering av finansiellt sparande Spara pengarna Prioritering av att spara eventuella extrapengar låg relativt lågt under hösten 29 till sommaren 211. De senaste månaderna har den generellt legat på en något högre nivå, även om den sjönk mellan augusti och september. Projektnummer 15223
Värdepapper Prioriteringen av köp av aktier och andra värdepapper störtdök i september och ligger nu på det lägsta värdet sedan i januari 28. Det starka turbulensen på börsen har skrämt bort många, särskilt efter de erfarenheter man gjorde i finanskrisen 28. Betala skulder Cirka var tionde intervjuad skulle i första hand använda pengarna till att betala av skulder man har. Här finns stora skillnader mellan män och kvinnor: Bland män är andelen 12 procent medan bara 8 procent av kvinnorna uppger att de skulle lägga pengarna här. Möjligen speglar det arbetsfördelningen hemma; att det är fler män än kvinnor som sköter inbetalningarna och då också ser skuldernas storlek regelbundet. Projektnummer 152231
Försäkring Även om många har kapitalförsäkringar har detta knappast någon hög prioritet. Det ligger konstant under en procentenhet. Gåva till barn och barnbarn Gåva till barn och barnbarn ligger däremot normalt klart högre. Men i september sjönk den här siffran kraftigt. Just nu skulle man istället lägga pengarna på annat. Projektnummer 152232
2 8 5 2-5 1 3 1 8 1 2-1 1 2-1 2-1 2-2 - 2-11 3 2-2 - 2-2 - 2-11 8-9 2 5 9 3 2-5 9 1 2-1 1 3 1 2-1 8 1 9 1 11 3 2-11 8-9 3.3. Prioritering av kapitalvaror Möbler och heminredning Prioriteringen av möbler och heminredning har i stort sett varit sjunkande de senaste nio månaderna. Men i september ökade prioriteringen något, och kom därmed upp i samma nivå som i april i år. Det är framför allt kvinnorna som prioriterar det här området. Männens prioritering når bara en bit över hälften av kvinnornas prioritering i september. Här finns alltså risk för dragkamp i hemmet om vart pengarna ska gå. Bruna varor Platt-TV, stereo, DVD och liknande så kallade bruna varor prioriteras däremot mer av män än av kvinnor. Just nu är det i stort sett bara männen, som prioriterar det här området, Värdet gick upp i augusti efter ett halvår på relativt låg nivå, men har nu åter sjunkit. Projektnummer 152231 13
2 8 5 2-5 9 7 2-1 2-1 3 1 8 1 2-1 1 11 3 2-11 8-9 2 8 5 2-5 1 3 1 8 1 9 1 11 3 2-11 8-9 Mobiltelefon, bredband Mp3 etc Mycket pengar läggs på kapitalvaror för kommunikation som mobiltelefon, bredband, Mp3spelare etc. Men det tycks snarast vara spontana investeringar. Normalt är detta inget område som man går och längtar efter att få lägga pengar på. Däremot har vi kunnat se två ovanligt höga värden på senare tid: både i maj och i augusti i år uppmättes högre värden än vi tidigare sett sedan januari 28. I september gick emellertid värdet ned igen till en mer normal nivå. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt Prioriteringen av så kallade vitvaror ligger för närvarande ovanligt högt. Det är särskilt högt bland män. Projektnummer 152231 14
2 8 5 2-5 1 3 1 2-1 8 1 2-1 1 2-1 2-2 - 2-11 3 2-2 - 2-2 - 2-11 8-9 2 8 5 2-5 1 3 1 8 1 9 1 11 3 2-11 8-9 Fabriksny bil Prioriteringen av fabriksny bil låg mycket lågt under konjunkturnedgången 28. Uppgången kom hösten 29. Sedan dess har det gått lite upp och ned, men på en betydligt högre nivå än under krisen. Det senaste kvartalet har den legat på ungefär oförändrad nivå, vilket innebär klart under nivån för begagnad bil. Begagnad bil Prioriteringen för begagnad bil hade en topp sommaren 21 och sjönk sedan under hösten. Efter botten i januari 211 steg prioriteringen fram till juli i år. I augusti sjönk den kraftigt men tillfälligt. Prioriteringen för begagnad bil låg då under prioriteringen för fabriksny bil. - I september är man nästan, men inte helt, tillbaka till den högre nivån igen. Projektnummer 152231 15
2 5 5 9 2-1 1 2-1 3 1 8 1 9 1 2-1 2-1 2-2 - 2-1 3 2-2 - 2-2 - 2-11 8-9 2 8 5 2-5 1 3 1 8 1 9 1 11 3 2-11 8-9 Båt Prioriteringen för båt har sjunkit i både augusti och september. Det känns som ett ganska normalt säsongmönster. Om man ser på mönstret från tidigare år borde borde prioriteringen gå upp något igen i oktober. 3.4. Prioritering av bostäder Bättre (permanent-)bostad Prioriteringen för bättre bostad har sakta ökat långsiktigt sedan början på 28 till början på 21, då den hade en topp. I mars 21 föll man ned på en lägre nivå, som sedan hölls mer eller mindre fram till våren 211. Sedan dess har prioriteringen varit betydligt mer turbulent, med nedgång i juni-juli, uppgång i augusti och sedan nedgång igen i september. Projektnummer 152231 16
Fritidshus Däremot ökade prioriteringen av fritidshus i september 211. 28-1 28-2 28-3 28-4 28-5 28-6 28-7 28-8 28-9 28-1 28-11 28-12 29-1 29-2 29-3 29-4 29-5 29-6 29-7 29-8 29-9 29-1 29-11 29-12 21-1 21-2 21-3 21-4 21-5 21-6 21-7 21-8 21-9 21-1 21-11 21-12 211-1 211-2 211-3 211-4 211-5 211-6 211-7 211-8 211-9 Projektnummer 152237
4. Vad drar man ned på om man får mindre pengar att röra sig med? Om man istället skulle få mindre pengar att röra sig med och var tvungen att göra inskränkningar skulle de flesta i första hand dra in krog- eller restaurangbesök, klädinköp eller semester. Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativen var desamma här som i föregående fråga. Även här har vi klumpat ihop svarsalternativen till fyra olika kategorier samt vet ej. Om man fick mindre pengar att röra sig med skulle det just nu i första hand gå ut över konsumtionen. Det är det helt dominerande svaret. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle minska något (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) vad skulle du då i första hand dra in på? Bostad Sverige, Sept 211 Totalt 1.21 intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej 5 15 25 35 45 5 55 65 % TNS SIFO 211 13 Som alltid vid stickprovsundersökningar gäller att siffrorna är närmevärden, inte exakta. Projektnummer 152238
5. Frågeformulär TILL ALLA 1. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? TILL ALLA 2. Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativ till fråga 1 och 2: 1. Möbler, heminredning 2. TV, radio, stereo, DVD etc 3. Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt 5. Bättre bostad 6. Fritidshus 7. Fabriksny bil 8. Begagnad bil 9. Båt 1. Semesterresor 11. Tandläkare, läkarvård, medicin 12. Nya kläder 13. Bättre och godare mat hemma 14. Restaurangbesök, krogen 15. Spara pengarna 16. Köpa aktier eller andra värdepapper 17. Köpa försäkring 18. Betala skulder 19. Gåva till barn/ barnbarn 2. Annat vad? 21. Tveksam, vet ej TILL ALLA 3. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 1. Mer pengar 2. Ungefär som nu 3. Mindre pengar 4. Tveksam, vet ej Projektnummer 152239
6. Appendix A. Publiceringsregler Förtydligande av TNS SIFO ABs allmänna villkor vid publicering Rapport som innehåller resultat från undersökning utförd av Företaget TNS SIFO AB, på en klients uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller TNS SIFO AB om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data och annat material till samtliga undersökningar TNS SIFO ABs egendom. TNS SIFO AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I TNS SIFO ABs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS SIFO AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande skall ingå i all publicering: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 1 intervjuer. Kunden skall alltid ange TNS SIFO AB eller dess kända varumärken som källa. När en klient publicerar resultat från en undersökning av TNS SIFO AB, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet förande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand i presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS SIFO ABs direktion. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Detta förtydligande vid publicering följer TNS SIFO ABs allmänna villkor, 26/4/2. 553 Projektnummer 15223