Internationell privat- och processrätt, Föreläsning II Den enskildes INTERNATIONELLA RÄTT Den 9 april 2015 Prof. Maarit Jänterä-Jareborg
IP:ns struktur Frågor om internationell behörighet/domsrätt Frågor om tillämplig rättsordning Frågor om erkännande/verkställighet av utländska avgöranden Strukturera utlandsanknutna fall utifrån dessa frågor vad är aktuellt i den förevarande situationen?
Ovisshet och öppenhet IPP-målen utmanar; Väcker avvikande/annorlunda frågeställningar; Bekta rättskällorna noga! Acceptera att i verkligheten finns det i många fall inte något givet svar! Resonera mångsidigt, med ett öppet sinne, med beaktande av rättsfrågans art, utlandsanknytningen och vilka typer av intressen som står på spel
IPP:ns allmänna del Kvalifikation (inkl. typfrämmande rättsinstitut den bulgariska lösningen) Den s.k. prejudiciella frågan [Renvoi = den IP-rättsliga återförvisningen] Ordre public Frågor som uppstår/kan uppstå oavsett vad målet handlar om Sem. 17-problematiken
KVALIFIKATION VID LAGVAL Aktualiseras primärt inom ramen för det s.k. referensledet i en lagvalsregel. Vilken typ av rättsfråga handlar det om? Ställningstagandet (= kvalifikationen) är viktigt inför valet av rätt lagvalsregel/kollisionsregel. Svenska lagvalsregler: Lex fori (= svensk rätt) utgör utgångspunkten! EU-lagvalsregler: EU-autonom tolkning av de använda begerppen
KVALIFIKATION KAN även AKTUALISERAS BETRÄFFANDE DOMSRÄTTSFRÅGAN OCH VID ERKÄNNANDE/VERKSTÄLLIGHET AV UTLÄNDSKA AVGÖRANDEN Att finna den tillämpliga regeln förutsätter tolkning/kvalifikation ( bestämmandet av den lämpliga juridiska etiketten )
Ordre public: vid lagvalet Språng in i mörkret man vet inte vad som kommer att gälla enligt tillämplig lex causae; Mörkret fördjupas när lagvalsreglerna är UNIVERSELLA; Gränser måste därför finnas för att skydda grunderna i domstolslandets rättsordning från oacceptabla lösningar i (eljest) tillämplig utländsk rätt; Resultatorientering (från fall till fall) som måttstock!?
Hur identifierar man grunderna för rättsordningen? Genom RF? Genom EKMR? (dock margin of appreciation ) Genom EU-fördragen? Genom att beakta värderingar bakom tvingande svenska regler? Genom att beakta vad den svenska lagstiftaren tydligt tagit avstånd från i olika sammanhang, särskilt när en konsekvent linje finns? Dock: Ett föränderligt koncept, under kontinuerlig utveckling
BRYSSEL II-FÖRORDNINGEN ÄKTENSKAPSMÅL Enhetliga domsrättsregler art. 3-5 och ingen hierarki mellan domsrättsgrunderna. Risk för kapplöpning & forum shopping? Betydelsen av art. 6? En viss men begränsad nationell restkompetens art. 7. Litis pendens. Automatiskt erkännande inom EU-MS, men vissa vägransgrunder finns
Bryssel II: föräldraansvar Behörighet Art. 8-13: HR: barnets hemvist Så fort som ett barn (i utlandsanknutet fall) har hemvist i Sverige gäller Br II! En begränsad nationell restkompetens (art. 14) alls av relevans för Sverige? Automatiskt erkännande inom EU-MS; Avgörandena är antingen direkt verkställbara eller verkställbara efter s.k.exekvatur. INTYGENS betydelse i Bryssel II-systemet!
Bryssel II-förordningen Domsrättsreglerna täcker numera de allra flesta fallen! Det behöver beträffande domsrättsfrågan inte alls vara fråga om en situation mellan EU:s medlemsstater! EU-anknytningens relativitet!!! (Se t.ex. NJA 2011 s. 499) Utrymmet för Haag 96?
1980 ÅRS HAAGKONVENTION Har införlivats med svensk rätt genom IVL (1989:14) s.k. transformering Gäller bara mellan fördragsslutande stater Barnets HEMVIST vid den kritiska tidpunkten avgörande! (se RÅ 1996 ref. 52) HR: barnet ska överflyttas till hemviststaten (om ansökan om återlämnande görs inom ett år från bortförandet) Haagförfarandet är summariskt; förfarandet ska hållas isär från en vårdnadstvist Haagförfarandet är inte en vårdnadstvist!
Haag 1980: Särskilda vägransgrunder Överflyttningen innebär en allvarlig risk för barnets psykiska eller fysiska hälsa; Överflyttningen skulle försätta barnet i en icke godtagbar situation; Barnet är emot och moget ; Överflyttningen skulle stå i strid mot de grundläggande principerna om skyddet för MR och grundläggande friheter. RESTRIKTIV TILLÄMPNING vilket hyllats internationellt. EKMR art. 8 sätter käppar i hjulet? Se NJA 2013 s. 1143
Bryssel II: olovligt bortförande Mellan EU-MS Restriktioner ang. Haagkonventionens art. 13 b. Extremt restriktiv tillämpning gäller. Se Art. 11 Br II Tillflyktsstatens beslut om vägrat återlämnande får omprövas av (ursprungs)hemviststaten (Ursprungs)hemviststatens beslut om återlämnande måste respekteras när intyg finns: direkt verkställbarhet V A R F Ö R dessa lösningar?
HEMVIST Den centrala anknytningsfaktorn I autonom svensk internationell privaträtt; definieras i 7:2 IÄL, 19 LIMF Förekommer i Haagkonventionerna Enligt EU-förordningarna anses främja integrationen, återspeglar gällande omständigheter, men -- Har stor tvistpotential WATCH OUT!!!
KONTRAKTSRÄTTSLIGT LAGVAL IKL (1964) (1955) CISG (1987) (1980) ROMKONVENTIONEN (1998) (1980) ROM I-FÖRORDNINGEN (avtal ingångna efter den 17 december 2009) Gemensamt: Lagvalet sker genom a) Partsautonomi; eller b) Med beaktande av objektiva kriterier
Vad regleras av den tillämpliga rättsordningen? Rom I-förordningen HR: Hela avtalet underkastas den subjektivt (art. 3) eller objektivt (art. 4, m.fl.) utpekade rättsordningen (= avtalsstatutet) = de dispositiva och indispositiva bestämmelserna hämtas därifrån Obs. Samma mönster gäller allmänt för det IPrättsliga lagvalet, även utanför avtalsrätten
Rom I Art. 4 (det objektiva lagvalet ) 4.1 a-h Tillämplig lag fastställs med beaktande av avtalstypen 4.2 annan typ av avtal (än a-h) eller blandavtal: karakteristisk prestation styr 4.3 Den uppenbart närmaste anknytningens lag (i stället för 4.1 eller 4.2) 4.4 Reservlagvalsregel för avtal som faller utanför 4.1/4.2 den närmaste anknytningens lag
Utomobligatoriska förpliktelser Rom II-förordningen Enligt HR bedöms lagvalet objektivt: Art. 4 m.fl. lex loci damni (som defineras utifrån typen av skadeståndsgrundande händelse) men med undantag av hänsyn till annan närmare anknytning (se art. 4.2) Partsautonomi (det subjektiva lagvalet) är begränsad: Art. 14
ROM I & ROM II Strävar efter en balans mellan olika hänsynstaganden: Förutsebarhet Flexibilitet S.k. individuell rättvisa
SAKRÄTTSLIGT LAGVAL Viss osäkerhet råder i svensk IP HR: Sakens belägenhet (= lex rei sitae) S.k. förflyttningsfall sakens belägenhet vid vilken tidpunkt? Jfr NJA 1984 s. 693 och NJA 1978 s. 593 vilka typer av omständigheter som kan vara relevanta? Skillnader? Betydelsen av ursprungslandsprincipen i EU-rätten? När relevant?
Domsrätt i förmögenhetsrättsliga mål Vilka fall omfattas av EU/EESregleringar? Vilka fall faller utanför? nationella domsrättsregler gäller då som HR En beklaglig regelsplittring gäller! Var medveten om kärandenas tendens att försöka väcka talan på hemmaplan (Se Sem. 20-målen!)
Domsrätt enligt Bryssel I, LK, BK HR: Den MS/CS där svaranden har hemvist Notera: Svarandens hemvist inom EU/EES är normalt nyckeln till/förutsättningen för tillämpningen av dessa instruments behörighetsregler När hemvist inom MS/CS saknas, avgör andra regler behörigheten (se t.ex. art. 4/6 Br I)
Bryssel I; LK, BK: Särskilda behörighetsregler Notera samspelet mellan HR enligt Art. 2/4 och specialfora, t.ex. i Art. 5/7 Innebär valmöjligheter för käranden (men: den besvärliga Tessili-metoden om inte avtal om uppfyllelseort ) Risk för forum shopping? Restriktiv tillämpning av specialdomsrättsregler (enligt bl.a. EUdomstolen) Jfr systemet enligt Br II och Underhållsförordningen
Domsrätt när svaranden har hemvist utanför EU/EES? Nationella domsrättsregler gäller Vissa undantag (Br I, LK, BK) finns dock! Prorogation Tyst prorogation Exklusiva domsrättsregler I dessa fall krävs det inte att svaranden har hemvist inom en EU/EES-stat och inte heller käranden!!! Meningsfullt?
Analog tillämpning av Br I, LK, BK? I princip, en möjlighet; Men stor försiktighet är påkallad p.g.a. av att de aktuella instrumenten är s.k. dubbelregleringar ; RB 10 kap. ex analogi (kan normalt antas ligga närmare till hands).
EU/EES: fri rörlighet av förmögenhetsrättsliga domar 1) automatiskt erkännande regleras; 2) exekvatur regleras; 3) verkställighet underkastad de nationella reglerna; Utanför EU/EES-relationer: främmande domar gäller inte bevisverkan? Är detta meningsfullt?
EXEKVATUR (när stöd finns i lag) Prövningen av en främmande doms verkställbarhet (Svea hovrätt, för domar avkunnade före 10 jan. 2015); Utmynnar i förklaringen att Domen får verkställas/inte får verkställas Ett verkställbart avgörande verkställs sedan enligt de vanliga svenska verkställighetsreglerna Obs. En delvis ny ordning trädde i kraft den 10 januari 2015 (men ej retroaktivt!)
Verkställighet utan stöd i lag Modell: Ett utländskt avgörande läggs till grund för ett svenskt avgörande i samma sak (se NJA 1973 s. 628, exklusivt prorogationsavtal till förmån för utländsk domstol) det är sedan det svenska avgörandet som verkställs i Sverige I gällande rätt: stor obenägenhet hos svenska domstolar att gå med på detta, se t.ex. NJA 1986 s. 119 och övriga Sem. 20 uppgifter! Den vinnande parten tvingas till ny rättegång i Sverige! (Sem. 20-problematik: Lansmålet )
När rättvisan haltar En part som vunnit 100 miljoner USdollar är inte rik, om inte domen kan verkställas där tillgångarna finns -- På motsvarande sätt ger inte heller en dom om ensam vårdnad den gynnade föräldern den fysiska vården av barnet när domen saknar verkan i det land där barnet finns och rättslig grund saknas för en överflyttning.
Hur lösa IP-fall: Vad handlar målet om kvalifikation Var hittar man de tillämpliga reglerna? Valet av rätt rättskälla? Notera IP:ns paradigmskifte Kolla alltid om det finns EU-IPP-regler som är att tillämpa - EU-spöket! Var beredd att parallellt tillämpa bestämmelser från olika regelverk på olika aspekter av målet Arbeta systematiskt och metodiskt
www.hagueacademy.nl For the internationally minded Haagakademin för internationell rätt Sommarkurser i både internationell privaträtt (3 v) och folkrätt (3 v). Samlar årligen ca 600 unga jurister från hela världen.