Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.



Relevanta dokument
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Vegetationsrika sjöar

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Murån Koord: X: / Y:

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Åvaåns vattenkvalitet

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Dysåns avrinningsområde ( )

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Naturvärden på Enö 2015

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Hammarskogsån-Danshytteån

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Åtgärdsområde 010 Bolån

FISKEGUIDE Ljungby Kommun

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Åtgärdsområde 010 Bolån

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

ANTAGANDEHANDLING LAGA KRAFT

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Kunskapsunderlag för delområde

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Bevarandeplan för Stensjön

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Beskrivningar: lokaler och fynd

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Transkript:

Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44 km 2 stor med ett största djup på 22,0 m och ett medeldjup på 5,5 m. Tillrinningsområdet är 17,71 km 2 stort och domineras av barrskog. Utlopp sker via en liten bäck och några mindre sjöar till Äsen. Berggrunden i området är äldre granit norr om sjön och sur vulkanit söder om sjön. Längs Morens södra strand löper en tektonisk zon. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också i området. Vid sjöns nordöstra ände når Slagdalaåsens isälvsmaterial ner till stranden. Vattenvegetationen som oftast är mycket gles utgörs av bl.a. bladvass, sjöfräken, gäddnate och hårslinga. I en del vikar är vegetationen tätare. Längs stränderna väer ofta pors och blåtåtel. Sedan följer ibland björk, klibbal och asp i en smal bård. Därefter barrskog. Tidigare fanns norr om sjön ett lövskogsområde med yppig flora, t.e. svartbräken, gaffelbräken, jätterams, vårärt, vippärt, vingvial och underviol. Detta område har avverkats och det är oklart hur många av de nämnda vätarterna som finns kvar. Morens östra ände ligger inom område av Riksintresse för Kulturminnesvård, K 71 Kantebo. Moren är påverkad av försurning. Det strandnära skogsbruket är omfattande. Sjön har en hög biologisk funktion, främst som flodkräftesjö men även som häckplats för storlom. Raritetsvärden saknas så vitt känt är. Den biologiska mångformigheten är måttlig med ett normalt antal fiskarter och ett lågt antal sjöberoende fågelarter men de abiotiska faktorerna indikerar större mångformighet. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående eempel på någon sjötyp. Avrinningsområde: 74 Emån, biflöde nr 6 2 Lillån Koordinater (enligt SMHI): 634796-149257 Topografisk karta: 5F Åseda NO Ekonomisk karta: 5F 9h (5597), 5F 9i (5598) Höjd över havet: 166,1 m Sjöns volym: 7,975 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 3,760 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 2,12 år Totalt avrinningsområde: 17,71 km 2 Näravrinningsområde: 9,47 km 2

Påverkan Sänkning: Nej Reglering: Nej Antal fastigheter: 1 Antal fritidsbåtar: 5-10 st, Virserums Sportfiskeklubb arrenderar västra halvan av Moren. Hyggen vid stranden: Ca 25 % av strandlängden har avverkats de senaste 20 åren. Försurning: Moren har länge varit påverkad av försurning. Redan sommaren 1972 uppmättes en sommaralkalinitet på 0,052 mekv/l. Det lägsta uppmätta ph-värdet är från 1979 på 6,1 och den lägsta uppmätta alkaliniteten från 1986 på 0,04 mekv/l. Kalkning: Moren kalkas regelbundet sedan 1986 Kemisk/fysikaliska mätresultat: datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) 720613 6,5 0,052 30 0,690 0,015 7904-- 6,1 0,050 25 6,9 8602-- 6,3 0,040 50 910227 6,7 0,039 25 8,5 950222 7,2 0,440 40 11,3 0,82 1972-06-13 var siktdjupet 4,6 m. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Storlom häckar - den svenska populationen är av stor betydelse för arten i Europa. Fisk: - Andra organismer: Förekomst av flodkräfta - betydelse för arten i regionen. Övrigt: - Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+)

Raritet Biotisk: Naturligt bestånd av flodkräfta - ovanligt i regionen. Abiotisk: Saknas Bedömning: Måttliga raritetsvärden. Det ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 6 arter: abborre, mört, braen, bergsimpa (fångades vid provfiske 1995). Dessutom finns enligt muntliga uppgifter gädda och lake. 1950 fanns gädda, abborre, mört, lake och ål. Kärlväter: Bl.a. gäddnate, hårslinga, topplösa, ältranunkel, bladvass, sjöfräken, sjösäv, gul näckros, vit näckros Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Flodkräfta finns. En inplantering skedde någon gång före 1950. Storlom och storskrake häckar. Troligen också fiskmås och gräsand. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 1,44 km 2 Sjödjup: ma: 22,0 m medel: 5,5 m Flikighetstal: 2,8 Utlopp: Lugnflytande bredd: ca 1 meter risk för torrläggning: Vet ej Antal tillopp: 2 Antal öar: 4 st större, 3-4 st mindre. Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, bedömning från djupkarta Grundbottenmaterial: (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Sand Grus / Sten Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 50 % (av den totala sjöytan)

Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Kärr Blandskog Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Näringsfattig klarvattensjö med mycket gles vatten-vegetation omgiven av främst barrskog. Moränstränder dominerar. Förekomst av översvämningsmark: Vid utloppet och vid inloppet från Magergöl. Strand- och vattenvegetation: (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Stranden är oftast blockig, i östra änden sandig. Sjön kantas av pors. Bedömning: Något mångformig sjö. Detta ger 1+ poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Framstående eempel på sjötyp: Mesotrof, något humös skogssjö Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+)

Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärd i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0