Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden
Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Småhus 37 Tillkommer ca 600 000 fritidshus. ca 3,5 TWh el ca 1 TWh ved Flerbostadshus 27 Nettovärme 2012 TWh, normalårskorr Summa 94 TWh
Värmemarknaden är 100 miljarder kronor Värmemarknaden omsätter cirka 100 miljarder kronor per år. Elvärme/VP och fjärrvärme dominerar räknat i kronor, fjärrvärme räknat i TWh. Småhusen är den största delmarknaden, både räknat i kronor och i TWh. Lokaler Olja Fjärrvärme Biobränsle Övrigt Skatter Flerbostads hus Småhus El Kostnad exkl. skatt Omsättningen i bostäder och lokaler, med tre olika delningar
Värmemarknaden idag 1. Värmemarknaden är en lokal mötesplats för många marknader (värme, kyla, el, biobränsle, avfall, industrier, fastigheter, ) 2. Värmemarknaden har haft en fantastiskt positiv utveckling och det mesta talar för att utvecklingen fortsätter. 3. Marknaden karaktäriseras idag av stark konkurrens och kostnadseffektiv och hållbar utveckling. 4. Justeringar av styrmedel och politiska mål behövs alltid, men kraftiga förändringar kan hota den positiva utvecklingen. 5. Förändringar på omkringliggande marknader (t.ex. el och avfall) kan rubba konkurrenssituationen och den positiva och balanserade utvecklingen på värmemarkanden.
Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex, historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Vårt index Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindikatorer, historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns??? 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
Värmemarknaden - Fyra framtidsscenarier Långsam utveckling Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar
Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov (använd energi), Långsam utveckling TWh/år 110 100 90 80 70 60 50 40 30 36,8 28,8 37,2 36,8 36,3 27,0 26,2 25,3 35,2 23,6 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock 20 10 0 24,6 23,1 22,2 21,0 18,9 1995 2012 2020 2030 2050 Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov (använd energi), Energisnålare hus TWh/år 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 36,8 37,2 32,9 28,0 28,8 24,9 27,0 22,5 17,8 15,4 24,6 23,1 18,5 13,4 11,9 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
Framtidsscenarier - Inköpt energi (levererad energi) TWh/år 110 Långsam utveckling TWh/år 110 Energisnålare hus 100 100 90 80 70 60 50 40 19,0 22,8 8,5 8,4 8,4 11,4 10,1 8,6 18,7 19,9 21,3 8,4 5,6 24,7 Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme 90 80 70 60 50 40 19,0 6,0 22,8 5,3 8,5 11,4 18,7 7,5 8,9 17,6 6,4 5,8 6,4 3,9 15,9 16,7 Ol Bi El Vä Fj 30 20 10 37,1 46,6 47,9 48,7 50,4 30 20 10 37,1 46,6 41,0 33,9 32,5 0 1995 2012 2020 2030 2050 0 1995 2012 2020 2030 2050 110 TWh/år Mer individuellt 110 TWh/år Kombinerade lösningar 100 100 90 90 80 70 19,0 8,5 11,4 8,4 8,8 80 70 19,0 8,5 11,4 8,7 9,1 10,0
1970 Scenariot: Långsam utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 120% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60%
1970 1974 Scenariot: Energisnålare hus 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 120% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60%
Vad säger aktörerna om styrmedel - intervjuer med 30 centrala aktörer
Vad säger värmemarknadens aktörer om: Policy Det saknas en övergripande politisk vision för värmemarknaden. Samordning önskas mellan myndigheter och vid Sverige-anpassning av EU-bestämmelser. EU bidrar med större långsiktighet. På EU-nivån talas mycket om effektivisering, det förefaller ha ett värde i sig. Men det är väl endast värdefullt om det är lönsamt? Det finns en uppfattning om att egen el- och värmeproduktion är finare än gemensam. Det märks i byggregler och olika skatteavdrag. Politiken skapar idag en obalans på värmemarknaden p.g.a. av att egenproducerad el subventioneras Kommunerna vill framstå som klimatkommuner. Det gäller både om man har ett eget energibolag och om man saknar ett sådant. Hoppas på holistiska myndigheter, med helhetssyn och tväransvarstänkande
Vad säger värmemarknadens aktörer om: Styrmedel Nuvarande byggregler möjliggör att hus med värmepump kan byggas med sämre klimatskal. Byggreglerna skall endast avse byggnaden, inte i vilken form energin tillförs. Man borde inte få avräkna egen energiproduktion från den använda energin i samband med byggregler. Inget egenvärde med småskalig och lokal produktion. Elcertifikatsystemet borde reformeras. Stödet borde aldrig bli större än spotpriset på el. När det nya blir kommersiellt gångbart så ska det inte längre särbehandlas. Stöd bör vara begränsade till en övergångsperiod.
Aktörernas mål
Intressentmål om hållbar utveckling - Aktörerna på värmemarknaden energi-, miljö- och klimatmål? Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Energi-, miljö- och klimatmål JA JA JA JA JA JA JA
Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Energieffektiviseringsmål 50% (till 2025) Huvudfokus 30% (till 2030) 20% (till 2030) Förnybarmål (miljömål) 100% förnybar el 100% förnybar & återv. fv Hög miljöprofil Klimatmål Nollutsläpp Klimatneutral -100 kton CO2 Fossilfri produktion Mål om certifiering MB Silver MB Silver
Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Energieffektiviseringsmål 50% (till 2025) Huvudfokus 30% (till 2030) 20% (till 2030) Förnybarmål (miljömål) 100% förnybar el 100% förnybar & återv. fv Hög miljöprofil Klimatmål Nollutsläpp Klimatneutral -100 kton CO2 Fossilfri produktion Mål om certifiering MB Silver MB Silver = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)
Men vi bekymras av våra upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av värmemarknaden 1. De olika aktörsgrupperna på värmemarknaden tenderar att fokusera på helt olika intressentmål 2. Man sätter ambitions- och målnivån för dessa mål allt högre 3. och vi misstänker att man inte har grund för denna ambitionshöjning i sin intressentanalys/kunddialog.
och vår målanalys ger också fler upptäckter om tydliga skillnader Kommunen som ägare ger direktiv mål till sina bolag; mål som kan ge olyckliga konflikter mellan bolagen. Hyresgästernas mål avviker från fastighetsägarnas. De politiska målen har stort fokus på värmemarknaden. De politiska målen blir därigenom mycket ambitiösa för värmemarknadens aktörer; kanske alltför ambitiösa. Det kan ge suboptimeringar på marknaden.
Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Hyresgäster (brukare) Fastighetsbolag Färdigvärmebolag Fjärrvärmebolag Kommuner (i flera roller) Stat och myndigheter Branschorganisationer Mål: Låg bo-kostnad Volymsmål (ex fastigh.) Brukaren vill ha låg hyra Värmemarknaden tar på sig för stor del av de nationella målen Energieffektivitet Förnybar- & miljömål Klimatmål Köparen och säljaren av fjärrvärme har helt olika mål Mål om certifiering Kommunen som ägare ställer för höga krav på sina bolag = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)
Sammanfattning 1. Värmemarknaden är en lokal mötesplats för många marknader (värme, kyla, el, biobränsle, avfall, industrier, fastigheter, ) 2. Värmemarknaden har haft en fantastiskt positiv utveckling och det mesta talar för att utvecklingen fortsätter. 3. Marknaden karaktäriseras idag av stark konkurrens och kostnadseffektiv och hållbar utveckling. 4. Justeringar av styrmedel och politiska mål behövs alltid, men kraftiga förändringar kan hota den positiva utvecklingen. 5. Förändringar på omkringliggande marknader (t.ex. el och avfall) kan rubba konkurrenssituationen och den positiva och balanserade utvecklingen på värmemarkanden.
John Johnsson, john.johnsson@profu.se
Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex, sektorsjämförelse 140% Basindex 120% 100% 80% 60% 40% Värmemarknad Industri Transport 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Mål: Låg bo-kostnad Volymsmål (ex fastigh.) Branschorganisationer Energieffektivitet Förnybar- & miljömål Klimatmål Mål om certifiering Hyresgäster (brukare) Fastighetsbolag Brukaren vill ha låg hyra Köparen och säljaren av fjärrvärme har helt olika mål Färdigvärmebolag Fjärrvärmebolag Bostadsbyggande har för låg prioritet bland målen Kommuner (i flera roller) Kommunen som ägare ställer för höga krav på sina bolag Värmemarknaden tar på sig för stor del av de nationella målen Stat och myndigheter Branschorganisationerna kan förstärka olikhetera = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)