Naturanalys och konsekvenser vid genomförande av radhusbebyggelse vid Ålgrytevägen i Sätra Friman Ekologikonsult AB

Naturanalys och konsekvenser vid genomförande av radhusbebyggelse vid Ålgrytevägen i Sätra Friman Ekologikonsult AB Landskapslaget AB

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Innehåll Sammanfattning s 2 Uppdrag s3 Planområdet vid Ålgrytevägen s4 Spridningssamband s8 Bebyggelseförslag s12 Konsekvenser vid eventuellt byggande s16 Kompensationsåtgärder s18 Slutsatser s20 Underlagsmaterial s21 Sammanfattning Stockholmshem AB planerar att bygga 14 radhus i en kil av ett grönområde vid Ålgrytevägen i Sätra i Stockholm. Landskapslaget AB och Friman Ekologikonsult AB har i samarbete med Conec konsulterande ekologer fått i uppdrag av Stockholmshem AB att utreda och bedöma ekologiska och rekreativa värden. Planområdet ligger mellan ett antal villatomter (Utsikten) och Ålgrytevägen. Ytan består av en delvis brant och småblockig sluttning ner mot Ålgrytevägen. Vegetationen består till stor del av ekar i varierande ålder, samt tall, björk, asp och lönn. Sätraskogen som ligger alldeles intill det aktuella området har stora rekreativa och biologiska värden, men planområdet i sig har mycket liten betydelse för rekreation eller biologi. Den eventuella bebyggelsen får dock konsekvenser för de boende i villaområdet Utsikten som ligger mycket nära. För att mildra konsekvenserna för de närboende kan en avgränsning skapas mot tomtgränsen. För att mildra miljökonsekvenserna föreslås att dagvattnet omhändertas lokalt och att merparten av vattnet från de nya hårdgjorda ytorna leds till Lyranbäcken. 2

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Uppdrag Mälaren Planområdet Sätraskogen Mälarhöjden Landskapslaget AB och Friman Ekologikonsult AB har i samarbete med Conec konsulterande ekologer fått i uppdrag av Stockholmshem AB att utreda och bedöma hur en eventuell bebyggelse intill Ålgrytevägen kan påverka ekologiska och rekreativa värden i området. Miljöförvaltningen har begärt att utredningen omfattar en beskrivning av om och hur planområdet idag används för rekreation, hur den tilltänkta bebyggelsen påverkar den övergripande spridningsförmågan för djur och växter, vad projektet kan göra för att förbättra den biologiska mångfalden samt om det är några specifika träd som är viktiga för att gynna naturvärden och övergripande spridningsfunktioner. I uppdraget har också ingått att ge förslag på lokalt omhändertagande av dagvatten. Bedömningen bygger på platsbesök, sökning i Artportalen och Artdatabanken samt tidigare känt material såsom rapporter från Stockholms stad. Bredäng Figur 1. Planområdet ligger i kanten av ett grönområde som gränsar till Sätraskogens Naturreservat 3

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Planområdet vid Ålgrytevägen Planområdet ligger i en smal kil mellan Ålgrytevägen och äldre villabebyggelse, se figur 1. Området utgör en del av ett grönområde som gränsar till Sätraskogens naturreservat. Planområdet omges österut av äldre villabebyggelse, åt nordväst av naturmark och Sätraskogens naturreservat och åt sydväst av mindre flerbostadshus med parkmark emellan. Naturen i planområdet Planområdet är en relativt öppen lövskog där ek dominerar. Området har ganska nyligen gallrats/rensats och en del nedtaget virke ligger kvar i skogen. Marken består av ett moräntäcke och sluttar ner mot Ålgytevägen. Berget går i dagen strax norr om området varför moränen troligen är relativt tunn i området. De flesta ekar i området är unga, men tre större ekar är inmätta. Strax utanför området finns dessutom en jätteek med klass 2 som finns med i ekinventeringen. Andra trädarter i området är ett drygt tiotal unga lönnar (varav en är större med en stamdiameter på 45 cm), ett tiotal unga björkar och ca tio unga aspar, tre tallar (samt en tallstam där topp och grenar kapats) en oxel samt ett ungt körsbärsträd. Dessutom finns några få granar som inte är inmätta. Några hasselbuketter finns också men i övrigt saknas buskskikt. I fältskiktet noterades vid besökstillfällena (5:e och 12:e april) framförallt gräs som kruståtel, tuvtåtel och andra som inte kan bestämmas förrän senare på våren. Förutom gräs noterades mycket vintergröna samt smultron, nejlikrot, gökärt, blåbär, vitsippa, ärenpris, skogsviol, lingon, ryssgubbe och vårfryle. Ingen av dessa arter är ovanlig och troligen finns inte några sällsynta växtarter i området. Figur 2. Naturen i planområdet är ekdominerad lövskog med några tallar och granar och inslag av hassel i buskskiktet. Till höger i bilden skymtar Ålgrytevägen och till vänster den angränsande äldre villabebyggelsen. Fågelarter som sågs eller hördes i eller intill området var bofink, grönfink, nötväcka, björktrast, koltrast, rödhake, ringduva, talgoxe och blåmes. 4

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Rekreation i omgivningen Planområdet är beläget alldeles intill Sätraskogens naturreservat som innehåller stora rekreativa och upplevelsemässiga värden. Naturreservatet som används för promenader, ridning och orientering, har ett utvecklat system av stigar och ett antal grillplatser. Längs vattnet sträcker sig Mälarhöjdens strandpromenad och högre upp på höjden har man utsikt över Mälaren. Hälsans stig går genom området, från Skärholmens centrum till Bredäng. Det finns även två badplatser inom naturreservatet, samt ett varv (Sätra varv) och en hamn för fritidsbåtar. Planområdet I Stockholms sociotopkarta bedöms planområdet tillsammans med övriga Sätraskogen som en friyta med sociala och kulturella värden. Detta innebär Friytor större än 0,5 hektar som upplevs som särskilt värdefulla för utevistelse och friluftsliv. Från Mälaren sträcker sig en landform som i sociotopkartan beskrivs som en friyta av betydelse för upplevelsen av Stockholms landskapsbild och naturkaraktär. Söder och norr om planområdet leder gångstråk mellan Bredäng och Mälarhöjden som enligt sociotopkartan har stor betydelse för möjligheten att använda och uppleva stadens friytor och grönstruktur. Området har enligt sociotopkartan även värden för naturlek. Planområdets värde för rekreation Det aktuella området ligger mellan två bostadsområden och är en kil från Sätraskogen, som är ett stort sammanhängande grönområde. Avståndet till naturreservatets entré vid det välkända caféet Lyran är 260 m. Även planområdet rymmer de sociala och kulturella värden som Sätraskogen har enligt Sociotopkartan. Planområdet har dock inga specifika rekreativa värden eftersom ytan är liten. Området korsas inte av något av de värdefulla gångstråken. Enligt våra observationer så leder en upptrampad stig i kanten av området, längs med vägen. Antagligen är det en genväg till busshållplatsen på Ålgrytevägen. Det är annars oklart om ytan har möjliga rekreativa värden för de boende intill. Figur 3. Utsnitt av Stockholms sociotopkarta. Gröna prickade linjer är betydelsefulla gångstråk. 5

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Värdefulla objekt i planområdet Inom planområdet finns ekar, asp, björk och enstaka tallar. Det finns mängder av mindre stenblock över hela ytan, vilket ger en mycket speciell karaktär. Flera av ekarna är gamla och har ett stort värde både kulturhistoriskt och biologiskt. Sju av dem har en stamdiameter över 40 cm och av dessa är tre speciellt skyddsvärda mycket stora och välmående ekar i områdets nordvästra del (nr. 119-121), nära Ålgrytevägen. Det finns även äldre tallar som är värda att skydda. Inte bara de äldsta träden är värda att bevara, för både upplevelsemässiga och ekologiska skäl bör man eftersträva en spridning över ålder. Utöver växtligheten så finns ett stort stenblock som är ca 15 meter i omkrets, ett mycket värdefullt element såväl för upplevelse och eventuella sociala värden som t.ex. lekredskap. Blockigheten är i sig typiskt för platsen och bör bevaras i så hög grad som möjligt. För att minimera ingreppen i den naturliga omgivningen är det viktigt att träd, busk- och fältskikt och block bevaras i så hög grad som möjligt. Figur 4. Trädinmätning som visar trädens krontäckning som en ytterring med olika färger på ytterlinjerna beroende på stamdiameter. De olika arterna visas som olika punktsymboler. Figur 5. Mängder av småblock i slänten upp mot villatomterna. 6 Figur 6. Det stora stenblocket är ca 15 meter i omkrets.

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Förekomst av arter rödlistade 2010 i omgivningen Det har inte gjorts någon systematisk inventering av rödlistade arter i områdena kring Mälarhöjden men en viss rapportering sker till Artportalen (april 2011). Artportalen används av naturkunniga och framförallt fågelintresserade personer för att rapportera sina observationer av både vanliga och ovanliga arter. De rödlistade fåglar som rapporterats i områdena Hägersten, Mälarhöjden och Bredäng någon eller några gånger sedan år 2000 är turkduva, mindre hackspett, nötkråka, berguv, göktyta, tallbit och vinterhämpling. Av dessa har de fyra förstnämnda behov av bl.a. lövskog i Mellansverige. Turkduvan häckar i städer och samhällen i södra och mellersta Sverige samt mycket lokalt i Norrlands kustland. Den föredrar parker, trädgårdar eller alléer med högvuxna träd, gärna ädelgranar eller liknande. Arten har minskat i Sverige, troligen beroende på ökad predation, sämre vinteröverlevnad p.g.a. minskad födotillgång samt skyddsjakt på duvor i samhällen. Nötkråkan häckar i mossrik granskog med närbelägna hasselbestånd. Nötkråkan missgynnas framförallt av avverkning, röjning och gallring av granskog. Mindre hackspetten rör sig över stora områden för födosök efter larver och småkryp i framförallt gamla och döda grenar av äldre lövträd. Vid en sökning på Artportalen kan man se att mindre hackspett observerats i nästan alla delar av Stockholm på senare tid. För att gynna mindre hackspett så bör gamla lövträd, döda stammar och stubbar sparas, särskilt om de ligger nära ett häckningsområde. Göktytans viktigaste födokälla är små marklevande myror som finns i öppna betesmarker. Största hotet mot göktytan är igenväxning och granplantering av tidigare betesmarker. I Artportalens rapportering av småkryp finns endast två rödlistade arter rapporterade och det är frågan om mycket gamla fynd av två skalbaggsarter. Det är dels sexfläckig fallbagge, Cryptocephalus sexpunctatus, som påträffades i Jakobsberg 1919 samt myntapollenbagge, Meligethes gagathinus, som påträffades i Mälarhöjden 1948. Sexfläckig fallbagge påträffas på vide, björk och hassel. Larven lever troligen i marken men dess krav på livsmiljö är inte känd. Myntapollenbagge lever på myntaväxter främst vattenmynta och är därför beroende av stränder och fuktängar med dessa växter. Figur 7. Observationer av mindre hackspett som rapporterats till artportalen 2000-2010. De små prickarna representerar en observation. Sammanfattningsvis kan man säga att den vegetation i planområdet som försvinner vid en eventuell exploatering har väldigt liten eller ingen betydelse för de rödlistade arter som påträffats på senare tid i områdena Hägersten- Mälarhöjden-Sätra-Bredäng. Detta beror på att de träd och hasselbestånd i planområdet som tas bort i samband med bebyggelse är ganska unga och saknar eller har ytterst liten betydelse för de rödlistade lövskogsarterna. Inga rödlistade groddjur, kräldjur eller däggdjur har rapporterats till Artportalen 2000-2011 inom områdena Hägersten-Mälarhöjden-Bredäng-Sätra. Bland växter så har ingen rödlistad art noterats i planområdet. I närheten av planområdet är naverlönn den enda rödlistade arten som rapporterats. Vild naverlönn finns bara i Skåne. Förvildad naverlönn påträffas lite varstans i södra Sverige och i Stockholmsområdet. 7

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Spridningsamband Ett av miljömålen i Stockholms stads miljöprogram är att värna den biologiska mångfalden. Detta görs genom att värdefulla naturtyper sparas och sköts så att den biologiska mångfalden får så goda förutsättningar som möjligt. För att kunna bedöma var det finns värdefulla naturtyper som behöver sparas har underlag som visar stadens ekologiska infrastruktur tagits fram. Förutsättningarna för tre olika artgrupper har därför bedömts genom att biotoper (vegetationstyper) och spridningsmöjligheter redovisats i ett nätverk, ett s.k. habitatnätverk. Stockholm stad har tagit fram habitatnätverk för groddjur, barrskogsmesar och eklevande insekter (Mörtberg et al 2006 och 2007), se figur 8,9 och 10. I figur 8 syns att nätverket för groddjur framförallt sträcker sig längs Mälarens stränder och en bit upp längs stranden. De enda groddjur som enligt Artportalen observerats sedan år 2000 i angränsande grönområde är padda och mindre vattensalamander som observerats vid Skärholmsbäcken som ligger mer än 3 km från planområdet. I Sätraskogens naturreservat finns två lokaler som kan förmodas vara leklokaler för padda och i grönområdet mellan Eolshäll och Liljeholmen finns en leklokal. Den närmaste förmodade leklokalen i Sätraskogen ligger ca 1,3 km från planområdet och 4-5 km från leklokalen i Eolshäll. I det här fallet är de närmaste groddjuren de paddor som kan tänkas leka vid naturstränderna i Sätra naturreservat. Det aktuella planområdet ligger alltså inte inom något lekområde. Under sommaren sprider sig sedan groddjuren från leklokalen till den närmaste omgivningen för att sedan under hösten hitta en övervintringsplats. Ett maximalt spridningsavstånd som brukar anges för paddor är ca 2 km. Avståndet till Mälaren är bara ca 200 m, medan avståndet till närmaste naturstrand är ca 500 m, men troligen är avståndet ännu längre till leklokaler och därför är det aktuella området markerat som kanten av habitatnätverket för groddjur, se figur 8. Det finns alltså en teoretisk möjlighet för groddjuren att t.ex. söka vinterkvarter i planområdet. Den stora nivåskillnaden, ca 40 m, mellan planområdet och vattnet minskar emellertid ytterligare sannolikheten att planområdet har någon betydelse för groddjur. Förutsättningarna för groddjurs övervintring är bättre utanför planområdet i den mer blockiga terrängen i dalgången. Figur 8. Planområdet ligger i kanten av ett spridningsområde för groddjur, i detta fall padda. 8

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen I figur 9 visas barrskogsmesarnas (tofsmes, talltita och svartmes) habitatnätverk. Planområdet ligger även här i utkanten av habitatnätverket och inom planområdet finns endast några stycken tallar och granar. Förutsättningen för barrskogsmesar att föröka sig inom området är därför obefintliga. Närmaste barrskogsområde (hällmarkstallskog) är Lögareberget som ligger drygt 100 m öster om planområdet. Hällmarkstallskog finns även väster om Lyran (på ca 300 m avstånd) och på berget mellan Odd Fellows väg och Ålgrytevägen (på ca 275 m avstånd). Planområdet kan alltså fungera så att barrskogsmesar passerar genom området. Lyran Lögareberget Figur 9. Planområdet ligger i ytterkanten av ett spridningsområde för barrskogsfåglar. 9

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Habitatnätverket för eklevande arter har tagits fram eftersom eken är en nyckelart för många andra arter och ca 1500 arter är knutna till eken. Av dessa är ca 800-900 insekter och 400-500 mossor, lavar och svampar. Det är framförallt gamla ekar med många hål som är särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden. Eken kan behöva utvecklas under 150-300 år innan den når detta stadium, så det gäller för de insekter som är knutna till ett sådant åldersstadium att hitta ett nytt värdträd när de gamla träden dör. Inom det aktuella planområdet finns idag inga jättekar som kan vara en viktig resurs för eklevande insekter, några sådana träd finns dock strax utanför. I själva området finns det flera yngre ekar. Av de 129 inmätta träden är ca 90 ekar, varav de allra flesta med en stamdiameter under 50 cm. Endast fem av träden har en större stamdiameter (fyra ekar och en tall) och två av ekarna är 65 cm respektive 70 cm. Ekar med en stamdiameter över 50 cm har i ekinventeringen (Stockholms stad 2006) betraktats som efterträdare, d.v.s. den kategori som inom rimlig tid kan få biologiska kvaliteter för eklevande insekter. I de närmaste omgivningarna finns ett flertal områden med ekar, t.ex. de relativt grova ekar som står vid villabebyggelsen kring Odd Fellows väg. Ytterligare en liten ekyta med unga ekar finns söder om Lögareberget, denna yta utgör ytterkanten av ekhabitatnätverkets östligaste del i dessa trakter. Huvudsakligen sträcker sig habitnätverket söderut från Odd Fellows väg och till ekområdena söder om Bredängs centrum. Denna del av ekhabitatnätverket hyser många ytor med både gamla och unga träd, där de flesta ytorna har ett relativt gott samband med varandra. Lyran Lögareberget Sammanfattningsvis har själva planområdet ingen funktion för barrskogsarter annat att de tidvis kan flyga över området, funktionen för groddjur är också mycket tveksam. Då området idag framförallt hyser unga ekar har området idag inte så stor roll för ekhabitatnätverket och den viktigaste delen av nätverket går söder om området. De två större ekarna som kan betraktas som sk efterträdare ligger i utkanten av planområdet och kan sparas. Figur 10. Planområdet ligger mellan några viktiga områden för eklevande arter. 10

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Figur 11, 12 och 13. Endast ett fåtal äldre ekar finns inom planområdet. Marken består av ett troligen tunt moräntäcke, med utsträckta mattor av vintergröna, Vinca minor. 11

30 31 30.6 31 30.9 32 32 35 33.6 52.7 51.7 37.2 49.68 40 Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Bebyggelseförslag 41 49 UTSIKTEN 11 10 BREDÄNG Stockholmshem har givit arkitektkontoret Brunnberg & Forshed uppdraget att rita 14 st radhus inom plan området. Förslaget strävar efter att i så hög grad som möjligt anpassa sig till omgivningen och att minimera ingreppen i naturen. Radhusen är ordnade längs det som planeras som kvartersgata och är uppdelade i två längor med olika golvnivåer för att klara anpassning till terrängen. Lutningen är delvis brant och kräver stödmurar för att ta upp höjdskillnaden öster om kvartersgatan. Lr +35 36 38 40 +43 +39,40 +39,30 42 43 45 +39,40 42 7 1:1 2 Läsmygen 37 +39 Dagvattnet hanteras lokalt och leds med kvartersgatans lutning åt söder mot SÄTRA 2:1 Mälarhöjdsvägen och åt norr mot en vändplan där vattnet tas omhand. Vid vändplanens norra hörn ligger markytan i nivå med omgivningen och här finns en öppning för att lätt ta sig ut i terrängen. Parkeringsplatser är placerade längs kvartersgatan. Husen har alla privat förgårdsmark mot gatan, som ger en samlad trädgårdskaraktär. Mot sluttningen mellan kvartersgatan och villatomterna eftersträvas en mer naturanpassad karaktär, där höjden tas upp i stödmurar som byggs av block och sprängmaterial från platsen. Mellan murarna bildas en grönyta med naturkaraktär, antingen av sparad natur eller planterad, stiliserad. Den fungerar också som insynsskydd för de närboende. 30 Odd Fellowvägen 32 C-C B-B 33 Ålgrytevägen 34 UC FG+39,90 FG+39,90 FG+39,90 FG+40,20 FG+40,20 FG+40,20 39 UC 41 +40 BESÖKANDE 7 P +40 FG+40,20 FG+40,00 FG+39,80 38 39 42 FG+39,60 FG+39,40 40 41 +39,20 3 +39,02 2 4 UTSIKTEN 41 40 5 I väster har husen trädäck som vetter mot Ålgrytevägen. Vid dessa planteras klätterväxter för att visuellt förankra dem i omgivningen. De nya radhusen kommer att fungera som en bullerskärm mot Ålgrytevägen. Mellan uteplatserna och Ålgrytevägen sparas sammanhängande delar befintlig natur nära inpå husen med hjälp av platsspecifik byggnadsteknik. VÄNFAST 1 35 36 A-A 2 FG+39,20 FG+39,00 FG+38,80 +38,84 +38,65 sop +38 uc sop 1:1 2 BREDÄNG MÄLARHÖJDEN SKALA 1:500 (A3) Figur 14. Situationsplan i skala 1:1000 (A4) Brunnberg & Forshed 12

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Figur 15. Vy från öster. Brunnberg & Forshed Figur 16. Vy från väster, med villorna i Utsikten i bakgrunden. Brunnberg & Forshed 13

41 Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen 1 0 11 +43 4 42 43 6 LOD- lokalt omhändertagande av dagvatten 40 7 Vid eventuellt byggande ska man i första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, vilket innebär att allt dagvatten från hårdgjorda ytor fördröjs på plats innan det avleds i omgivningen. Detta för att underlätta för en hållbar hantering av dagvatten och säkerställa att omgivande natur tillförs samma mängd vatten som tidigare. +35 36 38 37 UC 1:20 +39 FG+39,90 +39,40 42 41 7 5 L ä s m y g 3 I Ålgrytevägens innerkurva finns en brunn som troligtvis leder ut vatten i skogen via ett dagvattenrör till Lyranbäcken. 30.9 Brunnen är hård belastad och sätter tidvis igen vilket medför stående vatten på vägen. Dagvattenledningen som går i Mälarhöjdsvägen är kombinerad med spillvatten. Därför är det extra viktigt att inte leda dagvattnet dit och belasta B-B den ytterligare. Mer om dagvatten på sida 16. Tre stenkistor föreslås ta hand om dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Den norra delen av gatan, längs hus 9-14, lutar mot en lågpunkt i vändplanen och vidare till en stenkista. Parkeringsplatserna mellan huslängorna lutas mot en brunn som leder till en stenkista väster om parkeringen. Den södra delen av gatan, längs hus 1-8, lutar mot en stenkista som breddas till den nuvarande dagvattenledningen längs Mälarhöjdsvägen. En konsekvens av den hanteringen 30.6 är att ledningssystemet belastas med vatten som egentligen inte behöver ledas till reningsverk, men för att undvika att stenkistan svämmar över är det en lösning. Allt vatten fördröjs i stenkistorna, innan det kan perkolera ut i omgivningen. Dagvattnets föroreningsgrad beräknas vara så låg att det inte krävs ytterligare rening som tex. sandfilter. Ytterligare undersökningar av jordarterna och deras förutsättningar för perkolation bör göras. l l o w v ä g e n 7 C-C 33.6 Ålgrytevägen Teckenförklaring Stenkista Vattendelare Lutning FG+39,90 FG+39,90 FG+40,20 Perkolation (vatten som rör sig nedåt i marken mot grundvattnet) Koppling till brunn/ ledning FG+40,20 FG+40,20 39 A-A 2 4 7 UC +40 BESÖKANDE 7 P +40 FG+40,20 FG+40,00 FG+39,80 38 +39,20 FG+39,60 +39,02 FG+39,40 FG+39,20 FG+39,00 FG+38,80 3 +38,84 +38,65 sop uc sop +38 7 2 4 2 4 5 VÄNFAST Figur 17. Plan för omhändertagande av dagvatten. 14 4 3 SKALA 1:500 (A3) 37.2

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Figur 18. Ledningskarta. Dagvatten från villaområdet öster om planområdet är kopplat till spillvattennätet. Dagvatten från Odd Fellows väg och Ålgrytevägen rinner via ett rör till Lyranbäcken som syns till vänster på kartan. Lyranbäcken mynnar ut i Mälaren strax utanför övre vänstra hörnet på kartbilden. Figur 19. Vy mot Mälarhöjdsvägen och södra delen av planområdet, med villaområdet Utsikten till vänster i bild. Fältobservationer ger en uppfattning om att marken har bra förutsättningar för infiltration och perkolation då den troligtvis består av blockrik morän, men måste utredas ytterligare. 15

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Konsekvenser vid eventuellt byggande Konsekvenser för naturmiljön och spridning av växter och djur När planområdet bebyggs med två radhuslängder med totalt 14 tätt liggande hus och en anslutande kvartersgata kommer ett stort antal träd att tas ned, ca hälften av trädskiktet inom det aktuella området. Det finns inom området tio träd som har en stamdiameter över 40 cm och av dessa är det tre träd (två tallar och en lönn med en stamdiameter på 45 cm) som påverkas av exploateringen. I samband med exploateringen kan dock ytterligare träd behöva tas bort för att få tillräckligt med arbetsutrymme. De stora ekarna står nära Ålgrytevägen och kommer att kunna bevaras. Ett stort stenblock som ligger mer centralt kommer att behöva flyttas eller tas bort. Naturen i planområdet består av en relativt vanlig ung ekskog/lövskog utan höga ekologiska naturvärden. De ekologiska konsekvenserna av en exploatering är därför begränsade idag och består framförallt av att naturmarken minskar i området. Andelen naturmark i närheten (där Sätraskogen numera är skyddad) är dock stor. På lång sikt (ca 100 år) påverkas ett ekområde som kan ersätta de jätteträd som finns vid t.ex. Odd Fellows väg. Ekhabitatnätverket påverkas negativt i någon mån, men det aktuella området utgör den yttersta delen av nätverket i området och fyller ingen central roll. Dagvatten I samband med bebyggelse blir stora ytor hårdgjorda som tidigare varit naturmark. Nederbörden kommer inte avdunsta ifrån vegetationen eller magasineras i marken på samma sätt som tidigare. I Stockholmsområdet är avrinningen från skogsmark 240 mm/år, från tätortsbebyggelse 290 mm/år och från vägytor 430 mm/år. Bäckar inom avrinningsområden med mycket hårdgjorda ytor får mycket vatten stötvis efter regnen istället för ett mindre men jämnare flöde. Dessutom följer en del föroreningar från de hårdgjorda ytorna med vattnet om det inte silas genom växtlighet och jord. Ofta avleds dagvatten från de hårdgjorda ytorna med dagvattenledningar direkt till närliggande sjö eller ibland via spillvattennätet till reningsverkets recipient. För miljön är det bättre om dagvatten kan tas om hand lokalt och rinna till vattendraget inom sitt naturliga avrinningsområde. 16 Figur 20. Övre delen av Lyranbäcken. I översta delen av bäcken skymtar dagvattenröret från Ålgrytevägen.

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Om dagvattnet kan infiltreras i närliggande mark så kan grundvattennivån och vattenföringen i bäckar och åar bättre bibehållas. Vattenföringen i bäckar och åar är av stor betydelse både för vattenlevande organismer och för växt- och djurliv i närheten av vattendraget. Planområdets markvatten torde till största delen rinna mot Lyranbäcken, se figur 20. Lyranbäcken är en liten bäck som rinner från Ålgrytevägens kurva norrut ner genom en skogsbacke och en liten brant ravin ner till Mälaren. Bäckens vatten förefaller huvudsakligen komma från ett dagvattenrör under Ålgrytevägen. Konsekvenser för rekreation Än så länge dominerar skogen i området och de som bor omkring har fortfarande nära till skog. I ett större perspektiv så innebär planen dock en ökad risk för att rekreationen i närområdet försämras, då man börjat ta en liten del av Sätraskogen i anspråk. Bedömningen är att området har ringa betydelse som rekreationsområde för allmänheten. För angränsande villatomter har den dock betydelse inte minst visuellt. 17

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Möjligheter att spara enskilda viktiga träd I den sammanslagna trädinventeringen och situationsplanen syns tydligt hur många befintliga träd som behöver avverkas för att genomföra planen. En stor del av träden står idag där bebyggelse eller väg planeras. Förutom dem står flera träd så nära de nya byggnadselementen att de måste tas bort eller riskerar att skadas vid anläggningen. Av såväl ekologiska som upplevelsemässiga, rekreativa och klimatmässiga skäl bör så många träd som möjligt bevaras, förutsatt att de är i bra skick. Det ger också ett intryck av att husen är förankrade i omgivningen. Träd som står minst ca 1 meter från hus eller gata bevaras och skyddas vid anläggning. En hel del ekar, lönnar, aspar, körsbär och tall kommer att kunna bevaras, däribland de tre stora ekarna i områdets nordvästra del. Företrädesvis skyddas och sparas ekar mellan Ålgrytevägen och hus/terrasser. Figur 21. Situationsplanen sammanslagen med trädinmätning. Träd som står minst 1 meter från hus eller gata bevaras. Mer förklaringar, se sida 6. 18

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Kompensationsåtgärder Vid eventuellt genomförande av planen återstår endast en smal remsa mellan de nuvarande tomterna och den nya planen. En åtgärd för att kompensera detta är att skapa en avgränsning däremellan för att bibehålla de boendes avskildhet. Intillliggande skog föreslås glesas ut med gallring enligt intentioner i skötselplanen för Sätraskogen. Det utreds vidare tillsammans med markägare. 19

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Slutsatser Enligt bedömning skulle eventuell bebyggelse inte ha negativ inverkan på rekreation eller ekologi. Ett flertal träd måste avverkas, men det bedöms inte påverka spridningsförmågan nämnvärt hos varken groddjur, barrskogslevande eller eklevande arter. Platsspecifik byggnadsteknik tillämpas för att kunna spara sammanhängande befintlig natur intill husen. 20

Naturanalys för planärende, Ålgrytevägen Underlagsmaterial Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M. 2006. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Metodutveckling med groddjur som exempel. Miljöförvaltningen. Stockholms stad. Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M. 2007. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Miljöförvaltningen. Stockholms stad. Stockholms stad 1998. Biotopkarta. Stockholms stad 2007. Nyskapande och förstärkning av Stockholms unika ekmiljöer. Artportalen http://www.artportalen.se Artdatabanken http://www.artdata.slu.se Stockholms sociotopkartor http://www.stockholm.se/trafikstadsplanering/stadsplanering/ Gronstrukturplanering/Sociotopkarta/ 21