Utveckling för Skellefteå

2012-10-29 Skellefteå 2030 Utveckling för Skellefteå 2012-2014 - Fördjupning av Skellefteå kommuns styrkort inför framtagandet av en lokal utvecklingsstrategi

1 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 8 2 Fokusområden... 10 2.1 Långsiktig hållbar utveckling... 10 2.1.1 Underlätta för näringsliv och nyföretagande... 11 2.1.2 Ungdomar i arbete, företagande och utbildning... 16 2.1.3 Energi och miljö... 18 2.1.4 Skellefteås stadskärna... 20 2.1.5 Infrastruktur och tillgänglighet... 21 2.2 Engagerade och nöjda medborgare och kunder... 25 2.2.1 Medborgar-/kunddialog... 25 2.2.2 Medborgar-/kundstyrda satsningar... 27 2.2.3 Tydligt serviceutbud... 28 3 Nästa steg... 30 Fortsatt läsning... 31 Bilaga 1 Övergripande styrkort 2013... 32

2 Förord

3 Sammanfattning Lokal utveckling skapas på bästa sätt när insatser och aktörer arbetar mot samma mål. Därför har Skellefteås politiker definierat målsättningar för de kommunala utvecklingsinitiativen i ett styrkort som gäller hela kommunkoncernen. Utveckling för Skellefteå 2012-2014 fördjupar innehållet i det befintliga styrkortet för att visa var Skellefteå kommun står i det strategiska utvecklingsarbetet idag. Utveckling för Skellefteå 2012-2014 är också startskottet på det kommunledda arbetet med att ta fram en lokal utvecklingsstrategi för åren 2014-2020. Med utgångspunkt i de befintliga prioriteringarna bjuder kommunen in till dialog kring Skellefteås framtida utveckling. Näringsliv, föreningsliv och andra intresserade välkomnas att delta i framtagandet av en gemensam utvecklingsstrategi. För det är människorna i Skellefteå som gör platsen speciell. Här kan alla skapa sitt eget liv och förverkliga sina drömmar, idéer och passioner och genom delaktighet och medskapande kan kommunen utvecklas ytterligare. Styrkort Den långsiktiga visionen i styrkortet är att Skellefteå ska vara en framsynt tillväxtkommun som det är attraktivt att både bo och verka i. Första etappen i utvecklingsarbetet är att skapa en nytänkande kommun, med fler invånare. Just befolkningsmässig tillväxt ses som en nyckelfråga för Skellefteå och kommunen har som mål att befolkningen vuxit till 80 000 invånare år 2030. Det strategiska arbetet med att utveckla kommunen har idag som målsättning att skapa en Långsiktig hållbar utveckling och Engagerade och nöjda medborgare och kunder. För att samordna de utvecklingsinsatser som genomförs finns ett antal fokusområden under målsättningarna. Dessa presenteras kort nedan. Fokusområden Långsiktigt hållbar utveckling Underlätta för näringsliv och nyföretagande Näringslivet skapar jobb, möjligheter för människor i Skellefteåtrakten och utgör grunden för den gemensamma skattefinansierade verksamheten. Dessutom är det sammanlänkat med många andra centrala teman då det både är betydelsefullt för, och beroende av, kommunens attraktionskraft. För att skapa ett livskraftigt näringsliv behövs ökat utbyte med områden utanför kommunen, satsningar på ett attraktivt näringslivsklimat och arbete för att matcha arbetskraften med den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. För att bemöta detta har kommunen bland annat utvecklat strategier för näringsliv och integration. Vidare är utbildning och forskning, ökad branschbredd och nyföretagande angelägna teman för fortsatt utveckling som presenteras nedan.

4 Utbildning och forskning I globaliseringens och teknikutvecklingens spår ökar konkurrensen mellan platser. Näringslivet i vår del av världen förskjuts därför mot verksamheter där våra konkurrensfördelar är som störst, nämligen kunskapsintensiva aktiviteter. I takt med detta växer Skellefteås behov av högutbildad arbetskraft och spetskompetens. Redan idag ökar möjligheterna till eftergymnasial utbildning i Skellefteå, och kommunen ligger i framkant vad gäller att stärka entreprenörskap inom utbildningsväsendet. Ökad samverkan mellan aktörer inom näringsliv, forskning och utbildning, kommun och civilsamhälle kan bidra till fortsatt utveckling av Skellefteås näringsliv. Att stärka Campus inom de nischer där det lokala näringslivet är starkt, och samla fler aktörer inom tillämpad forskning är en annan insats. Fortsatt fokus på entreprenörskap inom hela utbildningsväsendet, från grundskolan till akademin, är också prioriterat i utvecklingsarbetet. Ökad branschbredd Idag växer tjänstesektorn i vår del av världen medan industriföretag i allt större utsträckning lokaliseras utanför Norden. Samtidigt svänger den internationella marknaden allt snabbare. Ett bredare näringsliv och utveckling inom tjänstesektorn exempelvis inom turism och kulturella och kreativa näringar, skulle minska Skellefteås sårbarhet inför dessa externa förändringar. Samtidigt finns många starka industriföretag inom områden med tillväxtpotential. För att intäkterna som de genererar i ännu större grad ska bidra till tillväxt och arbetstillfällen i norra Sverige behöver vidareförädlingen ökas mera lokalt och regionalt. För att skapa internationellt konkurrenskraftiga miljöer behövs generellt en ökad samling av kunskap och företag inom valda branscher, både inom befintliga starka kluster och möjliga framtida. En viktig uppgift är att definiera dessa valda branscher utifrån de specifika förutsättningar som Skellefteå besitter idag. Nyföretagande Ökade företagsetableringar är centralt för att skapa en ännu mera diversifierad arbetsmarknad och stötta framväxten av fler starka branscher. För detta behövs goda stödstrukturer som uppmuntrar alla grupper i samhället, kvinnor som män och utrikes som inrikes födda. Redan idag finns många skickliga aktörer som bidrar, dessa behöver kunskap om både nya, framväxande och redan etablerade branscher. I det framtida arbetet står även ett näringslivsklimat som stöttar företagande, från nyföretagande till företagsutveckling och branschutveckling, i fokus. Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Unga människor utgör grunden för hur kommunens befolkning och därmed själva kommunen ska se ut i framtiden. De är en rörlig grupp människor och Sveriges kommuner konkurrerar med varandra om att ungdomar ska bosätta sig just där. Unga söker sig till de platser i landet där utbildningar finns, och i förlängningen till attraktiva platser där det, förutom bostäder, kultur och fritidsutbud, även finns passande arbeten. I Skellefteå är andelen unga och unga vuxna i befolkningen låg och kommunen strävar

efter en ökning. Kommunen strävar även efter att de som redan bor i Skellefteå i större utsträckning ska komma i utbildning eller arbete. För att attrahera unga behövs både lockande utbildningsmöjligheter, arbetstillfällen, och möjligheter till ett givande privatliv. Ett växande näringsliv med såväl bredd som spets, och goda utbildningsmöjligheter är grundläggande. Utveckling av Campus genom fler utbildningar och ytterligare samverkan med näringslivet kan leda till att kommunens ungdomar kommer i arbete, och till att generera en positiv nettoinflyttning av ungdomar. Energi och miljö Internationellt sett har klimatfrågan blivit alltmer uppmärksammad och kraven på ett grönare samhälle ökar. Genom en offensiv satsning på energi- och miljöområdet kan Skellefteå minska sin inverkan på miljön, möta egna och omvärldens krav och mål, och samtidigt utveckla näringslivet och profilera kommunen. Skellefteå kommun har lång tradition av att trygga energibehovet på ett miljövänligt sätt och förutom vattenkraft så har utvecklingen omfattat såväl biobaserad kraftvärme, biopellets, biogas och vindkraft. Kommunen arbetar även med en energi- och klimatstrategi. Tillsammans med kontinuerlig teknikutveckling inom näringslivet ger det komparativa fördelar inom miljöområdet. Fortsatta satsningar inom forskning och utbildning samt näringslivsutveckling kan skapa positiva effekter för både miljö och ekonomi. För ytterligare utveckling kan insatser riktas mot den ekologiska hållbarheten gällande lantbruk med vidareförädling av bland annat lokalproducerade varor, ekoturism och bevarande av natur. Skellefteås stadskärna Skellefteås stadskärna är hela kommunens gemensamma vardagsrum, både invånare och besökare ska trivas. En levande och lockande stadskärna där människor rör sig och kan mötas är av stor betydelse för hela Skellefteå kommuns utveckling. Goda möjligheter till en givande fritid i form av handel, kultur, avkoppling och andra aktiviteter värderas högt. Idag leder kommunen exempelvis arbete med att ta fram evenemangs- och handelspolicyer, bygga ett nytt kulturhus samt utveckla torget och de centrala delarna av Skellefteå. Inför framtiden handlar utvecklingsinsatser om att skapa fler bostäder, nya byggnader och ett gaturum och utbud som är intressant för såväl kvinnor som män. Stadskärnan kan bättre utnyttja sina unika värden med korta gångavstånd, mötesplatser, utbud och service. Förutom att utveckla handelsstråket som finns längs Nygatan, finns möjlighet att utveckla verksamhet på flera av tvärgatorna och kring torget. Arbetet med att utveckla stadskärnan berör och berörs av andra projekt och koordinering mellan de olika projekten är en framgångsfaktor. Infrastruktur och tillgänglighet I takt med att platser i ökad grad länkas samman och förväntningar på valmöjlighet och flexibilitet ökar, har möjligheterna till person och godstransporter blivit allt mer angelägna. Samtidigt har utformningen av transporter stor påverkan på miljön. I tillägg 5

gör Skellefteås läge i skärningspunkten mellan strategiska transportleder men med långa avstånd inom kommunen och till stora marknader, infrastruktur och tillgänglighet till viktiga frågor. Med investeringar kan transporter både effektiviseras och göras mera miljövänliga, dessutom kan Skellefteås koppling till omvärlden stärkas. Att bygga Norrbotniabanan och flytta ut väg E4:an från centrala Skellefteå är två prioriterade framtidsfrågor som bidrar till detta. Samtidigt driver kommunen egna projekt som till exempel byggandet av en ny central bro över älven. I tillägg behöver fysiska investeringar kompletteras med ett djuplodande arbete kring människors inställning till, och användning av, infrastrukturen. Att välja alternativ till bil som gång, cykel eller kollektivtrafik kan exempelvis ge stora positiva miljöeffekter. Bostäder För att kommunens vision om en befolkningsökning ska kunna bli verklighet krävs fler tillgängliga och tilltalande bostäder. Dessutom förändras behoven och efterfrågan på bostäder inom den befintliga befolkningen. Att bemöta önskemålen är en del i arbetet för nöjda flickor, pojkar, kvinnor och män som trivs i kommunen. Då unga vuxna och barnfamiljer är centrala för befolkningsutvecklingen är det viktigt att skapa bostadsmiljöer som passar dem. Men de demografiska förändringarna ställer även medelålders och pensionärers preferenser i fokus i framtida bostadsplanering. Kommunen strävar efter att skapa valfrihet och att blanda såväl huskategorier som upplåtelseformer samt att erbjuda attraktiva lägen. Vikten av förtätningar i stadsområdet har också lyfts. I framtida planering ska hänsyn även tas till behovet av service och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kunddialog Skellefteå kommun finns till för sina medborgare, därför är det av största vikt att känna till invånarnas behov och önskemål. En god medborgardialog förmedlar medborgarnas och näringslivets behov och önskemål till politiker och tjänstemän. Dialog blir då ett verktyg som hjälper kommunen att prioritera i verksamheten. I ett andra led bidrar dialogen till att förankra, och sprida förståelse för, kommunens beslut. Redan idag ligger Skellefteå långt fram, och det finns planer på en fortsatt utveckling av dialogen. För att både förmedla information till en större del av medborgarna och bjuda in fler till dialog, är publicering av tydlig, tillgänglig information på svenska och andra språk centrala utvecklingsområden. I detta ingår även att utveckla nya kommunikationskanaler och alternativa format som når fler grupper. Samtidigt innebär en fördjupad tvåvägskommunikation ökade förväntningar på att kommunen ska lyssna på medborgarnas önskemål, och hantera de kommentarer, idéer och åsikter som kommer in. Ett välutvecklat medborgarinflytande har potential att öka förtroendet för kommunen och intresset för politiken. 6

Medborgar-/kundstyrda satsningar Människor ställer allt högre krav på kvalitet på service och tjänster, och på att själva kunna välja hur deras behov ska tillgodoses. Genom att använda medborgardialog till att bättre möta medborgarnas behov, kan kommunen utveckla de delar där efterfrågan är som störst. Exempel på medborgarstyrda satsningar är digitala tjänster som införs för att göra det enklare för medborgare och företag att komma i kontakt med kommunen och få hjälp med sina ärenden. På så sätt kan också kommunens verksamhet bedrivas effektivare. En utgångspunkt i utvecklingsarbetet är antagandet att framtidens medborgare inte kommer att ha samma arbets- och kontaktsätt som dagens. Utveckling av flera olika kommunikationskanaler och mer flexibla digitala tjänster är därför centralt. Det finns även utrymme att förtydliga, systematisera, effektivisera och utveckla nya sätt att använda medborgares åsikter som underlag i beslutsprocesser. Tydligt serviceutbud För att kunna göra riktiga val vill kommunmedborgarna veta vilken service de kan förvänta sig. De serviceförklaringar som Skellefteå kommun nu utvecklar är ett sätt att förtydliga vilken kvalitet tjänsterna har, med andra ord vad medborgaren kan förvänta sig av den service kommunen levererar. För att förtydliga serviceutbud och ta fram serviceförklaringar samverkar politiker, tjänstemän och medborgare. Kommunen behöver också tydliggöra vad som är kommunens ansvar och vad som är den enskildes ansvar, och fortsätta kvalitetssäkringen av verksamheten så att alla medborgare erbjuds likvärdig service. 7

8 1 Inledning En gemensam vision Här är första steget mot en sammanhållen lokal utvecklingsstrategi. Utveckling för Skellefteå 2012-2014 är skriven för att visa var Skellefteå kommun står i det strategiska utvecklingsarbetet just nu. Idag vägleds insatserna av visionen och prioriteringarna som Skellefteås politiker definierat i det kommunövergripande styrkortet. Målsättningen med det här första steget är att presentera dessa för den absolut starkaste utvecklingskraften: invånarna och alla andra som intresserar sig för Skellefteås framtid! Alla som är bosatta här, arbetar här, har en verksamhet här eller på annat sätt bryr sig om Skellefteå är avgörande. Tillsammans bygger vi samhället. Med en starkt rotad kultur av kreativitet, entreprenörskap och jämlika möten skapar vi tid och utrymme att växa genom det kanske allra mest värdefulla: våra egna och varandras idéer. Därför är etapp två i processen att gemensamt arbeta fram en kommunövergripande strategi för åren 2014-2020. Vad ska vi fokusera på då för att nå kommunens vision och mål? Med en gemensam bild av framtidens Skellefteå kan vi samla våra krafter och leda kommunens utveckling i önskad riktning. Koordinering av utvecklingsarbetet I Skellefteå ska kommuninvånarna trivas och kvinnor och män likväl som företag ska lockas att flytta hit. Därför fokuserar kommunen på att utveckla samhället. Arbetet formas av allt från europeiska program till nationella regleringar och regionala och lokala strategier och planer. I dagsläget täcker kommunens utvecklingsarbete in teman som integration, kultur, transport och resande, miljö, turism, utbildning, näringslivsutveckling och utveckling av stadskärnan. Det resulterar i nya utseenden, arbetssätt, aktiviteter och funktioner i samhället. Dessutom initierar och driver till exempel näringsliv och föreningar en mängd utvecklingsinsatser. Många aktiviteter pågår alltså parallellt på flera nivåer och med olika tidsplaner. Vissa hanterar liknande teman men utifrån olika perspektiv. Det är viktigt att de olika strategiska dokumenten och utvecklingsprojekten koordineras så att de drar åt samma håll och att dubbelarbete minskas. Det är också viktigt att hela kommunen, privata och ideella aktörer så väl som offentliga, är delaktiga. Därför har processen att ta fram en gemensam lokal utvecklingsstrategi nu påbörjats. Här står vi idag För att samordna de kommunala insatserna styrs Skellefteå kommunkoncerns strategiska utvecklingsarbete av styrkort (Se bilaga 1). Deras övergripande form och innehåll definieras av kommunfullmäktige. Styrkorten presenterar kortfattat kommunens vision tillsammans med ett antal fokusområden i utvecklingsarbetet. Tyngdpunkten ligger på aktiviteter som den kommunala koncernen själv har möjlighet att utforma. Korten styr arbetet inom kommunens alla förvaltningar och följs upp och uppdateras årligen. Figur 1 visar innehåll och logik i kommunens överordnade styrkort. Den långsiktiga visionen är att Skellefteå ska vara en framsynt tillväxtkommun som det är attraktivt att

9 bo och verka i. Målet är att kommunen ska ha 80 000 invånare år 2030. Första delen i arbetet mot visionen är att skapa en nytänkande kommun, med fler invånare. Kommunen ska växa genom att ge idéer plats och erbjuda en god livs- och näringslivsmiljö. För att lyckas med detta har fyra målsättningar tagits fram. Två utgår ifrån perspektiven ekonomi och medarbetare och fokuserar på det interna arbetet inom kommunorganisationen. De andra två är bredare, de ser till alla aktörer i kommunen och bedöms därför vara relevanta här. Dessa utgår ifrån perspektiven utveckling/tillväxt och medborgare/kund och har som målsättning att Skellefteå kommun ska ha en Långsiktig hållbar utveckling och Engagerade och nöjda medborgare och kunder. För att samordna de utvecklingsinsatser som genomförs finns ett antal fokusområden under målsättningarna, de presenteras närmare i kapitel 2. Skellefteå kommuns utvecklingsprioriteringar VISION MÅL 2030 ÖNSKAT LÄGE Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 80 000 invånare En nytänkande region med fler invånare MÅLSÄTTNING Långsiktig hållbar utveckling Engagerade och nöjda medborgare och kunder FOKUSOMRÅDEN Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Energi och miljö Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Medborgar- /kunddialog Medborgar- /kundstyrda satsningar Tydligt serviceutbud Figur 1 Samband mellan vision, önskat läge, målsättning och fokusområden i styrkort 2013, inklusive kvantifierat mål från Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen Argumentationen nedan bygger i grunden på anteckningar från samtal som hölls i samband med att styrkortet togs fram. Även den omvärldsanalys som blev klar i början av 2012 och närvärldsanalysen från 2011 har använts för att uppdatera argumentationen kring varför utvalda fokusområden är centrala. Dessutom har arbete med platsvarumärke, lokala politiska målsättningar, utredningar, Västerbottens regionala utvecklingsstrategi och strategidokumentet Europa 2020 legat till grund för arbetet.

10 2 Fokusområden Här presenteras styrkortens fem fokusområden som ligger under målsättningen Långsiktig hållbar utveckling, och de tre områden som prioriteras under målsättningen Engagerade och nöjda medborgare och kunder. De syftar alla till att främja befolkningsutvecklingen i kommunen genom att främja såväl människors vilja som människors möjlighet att leva i Skellefteå. För varje fokusområde presenteras varför temat är viktigt, var Skellefteå står idag, och reflektioner inför framtiden. Parallellt med att utveckla prioriterade områden är det angeläget att kommunicera ut den positiva utveckling som sker, och de styrkor kommunen har. Konkurrensen mellan platser ökar, och följaktligen även vikten av att marknadsföra en plats. För att skapa tillväxt behöver Skellefteås goda sidor visas upp. En grundbult i arbetet mot att nå målen blir därför att hitta kommunens styrkor och specifika egenskaper, samt att förmedla dessa. Idag pågår ett omfattande arbete med platsmarknadsföring genom ett platsvarumärke vid sidan av utvecklingsinsatserna. Genom analyser och dialog med medborgare och näringsliv har ett gemensamt tankesätt och kring vilken bild av kommunen som förmedlas, och hur den förmedlas, skapats. 2.1 Långsiktig hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett brett tema som tolkas på en mängd olika sätt runt om i världen. Befolkningsutveckling ses som en viktig aspekt av hållbarhet i Skellefteå. Idag minskar kommunen sakta befolkningsmässigt, och medborgarna blir allt äldre. Kommunen har ett behov av att öka andelen unga och unga vuxna i befolkningen. Att attrahera fler kvinnor och män till Skellefteå är därför en kärnfråga. Forskning visar att attraktiva livsmiljöer så som täta stadsmiljöer med levande stadskärnor och ett rikt utbud av kultur- och fritidsupplevelser är viktiga faktorer vid val av bostadsort. De fokusområden som presenteras nedan ligger, i stort sett, i linje med Europa 2020 - det dokument som kommer att styra EU:s strategiska arbete fram till år 2020. EU:s tre övergripande mål är Smart tillväxt: att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, Hållbar tillväxt: att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi och Tillväxt för alla: att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning med social och territoriell sammanhållning. De fokusområden som presenteras nedan följer detta i stora drag, samtidigt som Skellefteås styrkort framhåller kopplingen mellan befolkningsökning, attraktivt samhälle och ekonomisk utveckling. Medvetenhet om EU:s, nationell, och regional politik tillsammans med ett strukturerat strategiskt arbete lokalt är av vikt för kommunens utveckling. I takt med att EU:s strategiska arbete förändrats, har utrymmet att forma utvecklingsinsatser ökat för kommuner. Lokala och regionala förutsättningar ses numera alltmer som själva grunden i genomförandet av utvecklingsprioriteringarna. Detta kräver en mer aktiv och välplanerad ansats på lokal och regional nivå, dels för att synliggöra den potential som finns på platsen och för att visa hur den kan tas till vara.

11 2.1.1 Underlätta för näringsliv och nyföretagande Varför näringsliv och nyföretagande är viktigt Ett livskraftigt och växande näringsliv är centralt för kommunens långsiktiga utveckling. Näringslivet skapar arbeten, möjligheter för människor i Skellefteåregionen och utgör grunden för den gemensamma skattefinansierade verksamheten. Näringslivets utveckling är viktigt för, och beroende av, kommunens attraktionskraft. Ett välmående näringsliv kan bidra till att skapa ett positivt och trivsamt samhälle. Ett välmående samhälle kan bidra till att locka arbetskraft och investeringar till företagen. Situationen idag I Skellefteå dominerar andelen sysselsatta i privat sektor. Sysselsättningsgraden har på senare år utvecklats i enlighet med rikssnittet. Mellan 2003 och 2008 ökade sysselsättningen markant medan andelen sysselsatta minskade år 2009 som en följd av finanskris och lågkonjunktur. Från mitten av 1990-talet och till början av 2000-talet var däremot den nationella utvecklingen positiv medan Skellefteå upplevde en stor strukturomvandling i näringslivet med en minskning i sysselsättningen som följd. Skellefteå har, liksom resten av Sverige, en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor och män inte konkurrerar om samma arbeten. Här finns alltså flertalet yrken där andelen kvinnor eller andelen män är väldigt hög. Positioner, yrken och branscher förknippas starkt med kön. Andra faktorer som påverkar näringslivet är kommunens stora efterfrågan på unga kvinnor och män och utrymmet som stundande pensionsavgångar skapar på arbetsmarknaden. En ovanligt stor grupp närmar sig pensionsålder vilket öppnar för ökad arbetskraftsefterfrågan, och för yngre att ta över och driva företag. Samtidigt stiger efterfrågan på service för att möta den växande gruppen äldres behov. Redan idag ser vi en ökande efterfrågan på arbetskraft, främst inom it- och tekniksektorn där rekrytering av arbetskraft med rätt kompetens är en utmaning. Det finns dock potential tillgänglig på den lokala arbetsmarknaden. Bland ungdomar och i vissa grupper av internationella inflyttare, inte minst nyanlända kvinnor och män, finns många arbetssökande. Framtiden inom området I utvecklingsarbetet gäller det att ta hänsyn till Skellefteås roll som såväl affärsarena som livs- och besöksarena i en större arbetsmarknadsregion. Stora utvecklingsmöjligheter ligger i att koppla samman insatser som tidigare genomförts inom olika sektorer, och se till helheten istället för delar av näringslivet. Ett ökat utbyte med omkringliggande kommuner och län, och ett näringslivsklimat som attraherar investeringar, etableringar och riskkapital skapar ytterligare möjligheter för utveckling. Skellefteå strävar efter en bred, inkluderande arbetsmarknad och ett varierat näringsliv. För att utveckla miljön för näringslivet har Skellefteå kommun antagit en plan för ett förbättrat näringslivsklimat. Att genomföra den blir ett viktigt steg i det fortsatta arbetet. Här finns plats för, och önskemål om, fler nya och fler växande företag och nya branscher. Det är viktigt att kommunicera ut detta till potentiell arbetskraft och

potentiella nya företagsledare. Det är även av största vikt att kompetensen hos den arbetskraft som finns tillgänglig i största möjliga mån matchas med den efterfrågan som finns. En central del i arbetet är genomförandet av kommunens integrationsstrategi. En ytterligare utmaning är att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Högre kunskapsnivåer, strukturomvandling tillsammans med framväxten av nya starka branscher och ökad vidareförädling, samt nyföretagande är aktuella områden inom näringslivsutveckling som presenteras närmare nedan. 12 Förbättra förutsättningarna med utbildning och forskning Varför utbildning och forskning är viktigt I globaliseringens och teknikutvecklingens spår ökar konkurrensen mellan platser. Som ett resultat av detta förskjuts näringslivet i vår del av världen mot verksamheter där våra konkurrensfördelar är som störst, nämligen alltmer kunskapsintensiva aktiviteter. I takt med detta växer Skellefteås behov av högutbildad arbetskraft och spetskompetens. Hög kompetensnivå och kunskap i forskningsframkanten bidrar till att företag väljer att etablera sig på en plats, ökar konkurrenskraften för befintliga företag och gynnar nyföretagande och innovation. Kompetent arbetskraft tillsammans med forskning och utveckling som samverkar med det lokala näringslivet är centralt för en attraktiv näringslivsmiljö. Samtidigt är goda utbildningsmöjligheter positivt för kreativitet och kunskapsutveckling hos medborgare och för att locka inflyttare. Situationen idag Tidigare flyttade människor till arbeten, idag sker även det omvända företag flyttar till platser där kompetent arbetskraft finns. Samtidigt har tillgången på kunskap tilltagit väsentligt under de senaste decennierna, och utvecklingen fortsätter. Högre utbildning är allt oftare en förutsättning för arbete. I Skellefteå finns ett antal olika utbildningsaktörer, förutom grund- och gymnasieskolor finns bland annat kommunal vuxenutbildning (VUX), tre folkhögskolor, filialer till två universitet, privata utbildningsanordnare som till exempel Lernia och Iterab samt studieförbund. De senaste 15 åren har utbildningsnivån höjts i Skellefteå. Andelen medborgare som har en högskoleutbildning som är 3 år eller längre har ökat med cirka 1 % per år. Samma utveckling kan ses i riket som helhet, men där har höjningen gått snabbare. Glappet i utbildningsnivå mellan Skellefteå och riket ökar alltså. Kvinnor i Skellefteå har i genomsnitt högre utbildningsnivå än män. I gruppen med högst utbildningsnivå utgörs ca 25 procent av kvinnor och ca 15 procent av män. EUkommissionen har fastslagit att 40 % av Europas befolkning år 2020 ska ha en eftergymnasial utbildning på minst 3 år. I Skellefteå var andelen högskoleutbildade personer mellan 25-65 år 19,6 % år 2011. Möjligheterna att utbilda sig på universitets-/högskolenivå i Skellefteå ökar i och med att Campus Skellefteå växer och antalet program och distansutbildningar blir fler.

13 Antal anställda inom forskning och utveckling har också ökat markant de senaste tio åren, men från en mycket låg initial nivå. Samtidigt som utbildningsnivån och specialiseringsgraden stiger kopplas kommuner alltmer samman över gränserna genom förbättrad infrastruktur och ökad samverkan. För näringsliv och befolkning betyder det förbättrade möjligheter för exempelvis arbetspendling. Företag kan då söka kompetent arbetskraft i ett större område och människor kan söka arbete som är längre hemifrån. På så sätt ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden och små platsers möjligheter att tillgodogöra sig kunskap från närliggande orter växer. Även samverkan kring utbildning ökar över kommungränserna. Nya gemensamma och flexibla utbildningslösningar utvecklas som både ökar tillgången till kunskap, och skapar nya möjligheter för medborgare. Ett annat exempel är en gemensam regional innovationsstrategi. Framtiden inom området För att säkerställa förutsättningarna för en konkurrenskraftig industri- och tjänstesektor bör hög kunskapsnivå, forskning och utveckling prioriteras. Vidare bör även samverkan främjas, goda mötesplatser där utbildnings- och forskningsvärlden möter kommun, näringsliv, föreningsliv och eldsjälar av olika slag behövs. Skellefteå ligger redan i framkant vad gäller att stärka entreprenörskap inom utbildningsväsendet, men det finns utrymme att utvecklas vidare. Nästa steg är att ta ett helhetsgrepp och skapa en röd tråd från grundskola till akademi. Målet är högkvalitativa grundskolor, gymnasium, yrkeshögskolor och universitetsutbildningar som stödjer entreprenörskap och nya idéer, och har en tydlig koppling till det lokala näringslivet. En annan satsning är expansion av Campus som en nischad högskola med spets inom de branscher som är starka lokalt. Skellefteå behöver identifiera inom vilka områden det finns unikhet och ett försprång lokalt. Dessa gör att forskningsresurser kan lockas till kommunen. Det är även viktigt att identifiera vilka områden som är nödvändiga för utveckling, för att kommunen ska vara attraktiv och växa. Både fördjupat samarbete med de två befintliga universiteten och deltagande i EU:s forskningsprogram, där samverkan i forskning och utveckling sker tillsammans med universitetet och näringsliv i Sverige såväl som i övriga världen, är centrala delar i utvecklingen av Campus. Skellefteå behöver en utbildningsmiljö som attraherar flickor och pojkar, kvinnor och män och är öppen för alla grupper i samhället. Kommunens målsättning är att en stor andel av befolkningen går vidare till högre studier. Ökad branschbredd Varför ökad branschbredd är viktigt Idag växer tjänstesektorn generellt i vår del av världen medan industriföretag i allt större utsträckning lokaliseras utanför Norden. Samtidigt svänger den internationella marknaden allt snabbare. Sektorer som turism och kultur får en större betydelse för ekonomin och en kommuns attraktivitet. Som en del av världsmarknaden formas

14 Skellefteås näringsliv av denna globala utveckling, men även av det nationella och regionala sammanhanget. Genom att skapa förutsättningar för fler lönsamma och konkurrenskraftiga branscher kan antalet yrkeskårer på arbetsmarknaden ökas, samtidigt som sårbarheten vid externa förändringar minskas. Ju mer mångsidigt det lokala näringslivet och arbetsmarknadsutbudet är, desto bättre kan de allt snabbare konjunktursvängningarna och strukturomvandlingarna hanteras. Det ger positiva konsekvenser för sysselsättning, produktivitet och inkomster. Situationen idag Strukturomvandlingen från industrisamhälle till tjänste-, upplevelse- och kunskapssamhälle i näringslivet fortsätter. De senaste decennierna har präglats av en snabb produktivitetsutveckling inom industrin. Bakomliggande orsaker är den ökade internationella konkurrensen som ger fördelar till länder med låga personalkostnader, samt behovet att frigöra resurser och möjliggöra framväxten av en allt mer tjänstebaserad ekonomi. Industrier som lyckats höja förädlingsgraden samt utvecklat tjänster har bibehållit sin konkurrenskraft och visar en positiv utveckling. I Skellefteå, historiskt en stark industristad med företag knutna till bland annat basnäringarna, har livs- och konkurrenskraftiga industriföretag gjort att minskningen i anställda inom industri varit mindre än i riket som helhet. Finanskrisen slog dock mot industrin i hela landet åren 2008-2009. Som ett resultat av denna förlorade Skellefteå ca 1500 arbetsplatser inom industriell verksamhet från 2007 till 2009. Det är mer än hela tillväxten i antalet sysselsatta inom industrin mellan 1993-2008. För Skellefteå gick återhämtningen i näringslivet snabbt efter krisen och 2011 låg företagen i Skellefteås i topp i landet vad gäller bland annat omsättning, resultat, och nya företag. Inom delar av Skellefteås industri ökar efterfrågan på råvaror, exempelvis mineraler, i takt med stark tillväxt i andra delar av världen. Delar av basnäringarna är starkt inriktade på råvaruproduktion med ökande volymer och effektivitet. Satsningar på ökad vidareförädling av dessa produkter i Norrland, och av tjänster kopplade till dem, har stor potential att skapa ökad tillväxt och sysselsättning i området. Tjänstesektorn har med åren kommit att dominera i Skellefteå. Mellan 1993 och 2009 var det den som växte mest i antal anställda och idag är tjänstesektorn större än industrin. Antalet anställda inom branscherna Företagstjänster och finansiell verksamhet har tillsammans med Forskning och utveckling ökat mest. En stor del av företagstjänsterna är verksamma på en lokal och regional marknad, exempelvis inom olika teknikområden som är knutna till industriell verksamhet. Många av de företag som idag verkar inom tjänstesektorn har uppstått som delar av företag inom basnäringen men avknoppats till egna verksamheter. Även turismnäringen växer idag och arbete med att utveckla kommunen som turismdestination pågår. Här finns dessutom ett antal specialiserade tjänsteföretag som är framgångsrika på en extern marknad inom exempelvis Informations- och kommunikationsteknik, Marknadskommunikation och Media. Skellefteå har en stor andel sysselsatta inom

15 delbranscherna Utgivning av programvara, Konsultverksamhet avseende system- och programvara samt Annan teknisk konsultverksamhet it och teknik. I Skellefteå finns ytterligare potential, sett till den nationella utvecklingen. Både tillväxten i tjänstesektorn och förädlingsvärdet ligger nämligen under rikets genomsnitt. Framtiden inom området Näringsstrukturen i Skellefteå behöver bli bredare och täcka fler yrkeskategorier. Ett steg i den riktningen är satsningar på tjänstesektorn. Insatser kan till exempel skapa goda villkor för kontorsbaserade näringar, utveckling av stadskärnan, Nordanå, kulturhus, infrastruktur på campusområdet samt andra former av fritids- och kulturaktiviteter som ger effekter på turismnäring och kulturella och kreativa näringar. Näringslivet är konkurrenskraftigt genom att vara innovativt och ligga i framkant kunskapsmässigt. Det kräver generellt ett antal aktörer inom samma bransch och tillgång till världsledande forskning samt en internationell framtoning. För att Skellefteås näringsliv ska bli ännu starkare behövs ökad samling av kunskap och företag inom valda branscher, både inom befintliga starka kluster och möjliga framtida. En uppgift för framtiden är att kontinuerligt identifiera dessa branscher. Utgångspunkten är de specifika förutsättningar som Skellefteås besitter; historiska, geografiska, kunskapsmässiga och ekonomiska, och vad som skapar ökad attraktivitet i form av nöjen, sport, kultur och upplevelser. Branscher som för närvarande är prioriterade i kommunens utvecklingsarbete finns inom sektorerna Energi och miljö, Informations- och kommunikationsteknik, Media och marknadskommunikation, Teknikföretag, Turism- och mötesindustri samt Kulturella och kreativa näringar. I exempelvis träsektorn finns mycket kompetens inom så väl forskning och utbildning som inom näringslivet, och detta är en specialitet som bör utvecklas ytterligare. Detsamma kan sägas om områden som film, grafik och programmering. För att öka det värde basnäringarnas skapar måste fortsatta satsningar ske på vidareförädling. Det har förutsättningar att skapa såväl nya produkter och tjänster som att bidra till högre tillväxt och sysselsättning både i och utanför kommunen. Nyföretagande Varför nyföretagande är viktigt Näringslivet förändras ständigt. Allt från globala trender till högst personliga orsaker bland företagare gör att nya företag startar, vissa flyttar, andra minskar verksamheten eller lägger ner. För att svara på dessa förändringar och för att utveckla näringslivet vidare är ökad företagsetablering av största vikt. Att kommunen dessutom stöttar utvecklingen av fler starka branscher gör också starten av nya företag centralt. Situationen idag I Skellefteå finns en stark tradition av företagande, många små och stora företag har sett dagens ljus här. Nyföretagandet varierar med konjunktursvängningar, grovt sett tenderar det att öka när sysselsättningen minskat en period, och minska när

sysselsättningen ökat en period. Både i riket och i Skellefteå har nyföretagandet ökat de senaste åren och 2011 var ökningen hela 14 % i kommunen. Rikets motsvarande siffra var 6,5 %. Möjligheten att starta och driva företag är inte bara positiv för den lokala ekonomin utan ökar även handlingsutrymmet för kommunens invånare. Idag är vissa grupper bland medborgarna underrepresenterade som företagare. Andelen företagare som är kvinnor är lägre än andelen som är män. År 2010 var 26,1 % av företagarna i Skellefteå kvinnor, samma siffra för riket var 29,4 %. Även bland gruppen utrikes födda finns ett potentiellt utrymme för utveckling. Miljöer som ökar möjligheterna för företagande bland kvinnor och invandrare bidrar både till tillväxt av nya företag, och till nya chanser för individer. Framtiden inom området Kommunen strävar efter en ständigt ökande nivå på nyföretagande. För kommunens och enskilda medborgares skull kan Skellefteå ännu tydligare bli ett område där de kvinnor och män som vill starta och driva företag får stöd att göra så, utrikes som inrikes födda. Goda och uppmuntrande stödstrukturer är, även fortsättningsvis, en grund i att ta till vara de tillgångar som ryms inom kommunen. Det är också viktigt att kompetens och kunskap finns för att på bästa sätt stödja nya näringar som växer fram och nya grupper av företagare. Exempelvis inom de prioriterade kulturella- och kreativa näringarna och besöksnäringen. Även inom området nyföretagande spelar Campus Skellefteå en viktig roll. De senaste åren har i genomsnitt ett nytt studentföretag sett dagens ljus varje läsår. En viktig uppgift är att stötta och uppmuntra fler att starta eget utifrån idéer eller innovationer som uppkommer inom utbildning och forskning på Campus. En annan framgångsfaktor i utvecklingsarbetet är att skapa ett lokalt näringslivsklimat som stärker entreprenörskap och företagande, hela vägen från nyföretagande till företagsutveckling och branschutveckling. 2.1.2 Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Varför ungdomar i arbete, företagande och utbildning är viktigt Unga människor utgör grunden för hur kommunens befolkning och därmed själva kommunen ska se ut i framtiden. Därför behövs insatser för att skapa ett samhälle som tilltalar unga kvinnor och män, och som tillhandahåller möjligheter till utbildning och arbete. 16 Ungdomars väg in på arbetsmarknaden är varierad idag. Det finns ett behov av att utbilda sig för att finna en plats på den allt mer diversifierade och högutbildade arbetsmarknaden. Unga söker sig därför till de platser i landet där utbildningar finns, och i förlängningen till attraktiva platser där passande arbete finns. De är en rörlig grupp människor och kommuner runt om i Sverige konkurrerar med varandra om att ungdomar ska bosätta sig just där.

17 Skellefteå kommun strävar efter att öka andelen ungdomar och unga vuxna i befolkningen. Kommunen strävar också efter att fler av de unga som redan bor i Skellefteå ska komma in i utbildning och på arbetsmarknaden, både i arbete och som företagare. Idag är det fler människor mellan 18 och 24 år som flyttar från Skellefteå, än som flyttar till kommunen. I åldersspannet 25 till 35 år är det däremot fler som flyttar in, det positiva tillskottet väger dock inte helt upp antalet utflyttade ungdomar. Det visar på att relativt många unga människor lämnar kommunen (temporärt eller permanent) för att söka utbildning och arbete på annan ort. Det visar även att färre flyttar in/tillbaka efter att de väl etablerat sig på arbetsmarknaden. Det beror bland annat på att utbudet av utbildningar på Campus Skellefteå är begränsat, och att strukturomvandlingen från industri- till tjänstesamhälle gått jämförelsevis långsamt. Individer som önskar ett högkvalificerat arbete inom tjänstesektorn får i många fall lämna Skellefteå, så väl för utbildningen som för det påföljande arbetet. Det innebär också att inflyttningen inom samma grupp blir liten då andra platser är mera konkurrenskraftiga för övriga Sveriges ungdomar vad gäller utbildning och arbete. Vad gäller möjligheter till högre utbildning lokalt så går utvecklingen åt rätt håll. Campus har tredubblat antalet studenter under de senaste tio åren. Samtidigt står en stor del av Skellefteås unga utanför arbetsmarknaden. 7,4 % av ungdomarna i åldersspannet 18-24 är öppet arbetslösa (motsvarande siffra för riket är 6,7 % och Västerbotten 6,5 %). De är en outnyttjad resurs i samhället, arbetslösheten påverkar dessutom de enskilda ungdomarna negativt. Situationen som beskrivs ovan gör sig tydligt påmind i statistiken. Där framgår det att Skellefteås gymnasieungdomar presterar relativt goda studieresultat, men att det i jämförelse med riket är färre som arbetar eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier. Detta gäller så väl män som kvinnor. I snitt uppvisar kvinnorna något högre siffror. Många ungdomar från Skellefteå påbörjar sina högskolestudier sent, i snitt är de 24-25 år. En ny rapport från Högskoleverket visar dock att medelåldern för studiestart i riket har sjunkit kraftigt de senaste 10 åren och var läsåret 2010/2011 20,7 år. Industrisektorn har ofta tidigare erbjudit ett första arbete för ungdomar utan vidareutbildning eller andra specifika yrkeskunskaper, men i takt med att utbildningskraven ökat så har denna möjlighet minskat. Dessutom har senare års konjunktursvängningar inom industrin drabbat unga som varit först att få lämna arbetet vid nedskärningar. De har även försvårat för möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden initialt. Samtidigt finns allt fler arbeten som är lämpliga för unga kvinnor och män inom tjänstesektorn, exempelvis inom turism och de kulturella och kreativa näringarna. Senaste årens tillväxt inom dessa branscher kan därför bidra till att fler ungdomar snabbare kommer i arbete.

Framtiden inom området För att attrahera unga kvinnor och män behövs både lockande utbildningsmöjligheter och arbetstillfällen, och möjligheter till ett givande privatliv genom exempelvis ett varierat utbud av fritidsaktiviteter och kultur men även barnomsorg. Vad gäller den första delen så är fler utbildningar, samverkan mellan utbildning och näringsliv och framväxten av nya branscher centralt. Näringsliv och utbildningsmöjligheter måste utvecklas så att de passar dagens världsmarknad och samtidigt öppnar för ungdomar. I takt med att specialisering och kunskapsintensitet höjs på arbetsmarknaden bör möjligheterna till vidareutbildning stiga. Ett växande näringsliv som har så väl bredd som spets, och goda utbildningsmöjligheter är grundläggande för att attrahera unga. Vad gäller utbildningarna på Campus så är en tänkbar framtidsmodell att leta samarbetspartners utanför de befintliga universiteten från Umeå och Luleå. Ett sådant tillvägagångssätt kan öka möjligheterna att attrahera studenter. Till exempel genom att Campus erbjuder utbildningar som inte finns i närområdet eller i Sverige. Campus är en av faktorerna som kan leda till att kommunens ungdomar kommer i arbete, och till att generera en mer positiv nettoinflyttning av ungdomar. 2.1.3 Energi och miljö Varför energi och miljö är viktigt Energi och miljö handlar om mänsklig inverkan på klimat, vatten, luft och mark samt hur den påverkar kvalitén på våra boendemiljöer, vår hälsa och naturen. Det handlar även om utveckling av nya verksamheter. Internationellt sett har klimatfrågan blivit alltmer prioriterad politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. Kraven på ett grönare samhälle ökar från myndigheter och allmänhet. I takt med detta, och att priset på energi stiger, ökar efterfrågan på miljösmarta energieffektiva lösningar. Miljöteknik anses därför höra till de främsta framtidsbranscherna och redan idag finns företag i Skellefteå som ligger i branschens framkant. Genom en offensiv satsning på energi- och miljöområdet kan Skellefteå minska inverkan på miljön, möta omvärldens krav, följa EU:s långsiktiga mål, de nationella och regionala målen och samtidigt utveckla näringslivet och profilera kommunen. Situationen idag I Europa 2020, den nya europeiska tillväxtstrategin har miljön getts ett stort fokus, se miljömål i tabell 1 nedan. Den har, och kommer att få, ett stort genomslag på nationell, regional och lokal nivå, både i form av lagar och genom möjlighet till utvecklingsstöd. Skellefteå kommun har tagit fram fler konkreta miljömål i lokala strategier och program för miljö, klimat och energi. 18

19 Tabell 1. Europa 2020 miljömål samt exempel från Skellefteå kommuns miljömål Konkreta miljö- och energimål Europa 2020/Nationella mål Utsläpp av växthusgaser 40 % i förhållande till år 1990 Andel förnybar energi i slutkonsumtion, 49 % Energieffektivitet 20 % jmf. 2008 Skellefteå kommuns mål (exempel) Minska totala energianvändningen hos Skellefteå kommun och bolagen med 20 % till 2016 (Kraftkoll) Minska koldioxidutsläppen i Skellefteå med 8 % från 1990 till 2012 (Miljöprogram) Till 2015 öka andel resande med kollektivtrafik till 6 % och gång och cykeltrafik 44 % (Renare stadsluft) Skellefteå har komparativa fördelar inom energi- och miljöområdet. Goda naturliga förutsättningar är sedan länge grunden till en stark gruv- och skogsindustri samt god tillgång på vattenkraft. Utvecklingen är framgångsrik på grund av fortlöpande teknikutveckling för effektivare utvinning och tillvaratagande. Satsningar på förädling har samtidigt gett goda möjligheter till återvinning för ett bättre miljöarbete. Investeringar i nya energislag och utveckling av teknik för dessa har skapat både nya verksamheter och arbetstillfällen. Kommunen har ett långvarigt engagemang i att trygga sitt energibehov och att göra detta på ett miljömässigt hållbart sätt. Förutom vattenkraft har utvecklingen omfattat såväl biobaserad kraftvärme som biopellets, biogasproduktion och vindkraft. Satsning på alternativa bränslen som ersätter olja ger Skellefteå en grön profil vilket gör att kommunen kvalar in som medlem tillsammans med 25 andra Klimatkommuner i Sverige. Samtidigt ligger Skellefteå i topp även inom hållbart byggande. Här finns både kunskap och tradition, och kommunen har utvecklat riktlinjer att följa inom byggande. Kommunen genomför en mängd ytterligare satsningar som berör miljö och energi. De omfattar exempelvis fysisk planering som infrastruktur och förändringar i val och tankesätt som att öka resandet med kollektivtrafik. Andra teman som berörs är bland andra stadsluft, mark, vatten, vindkraft, folkhälsa, lokalisering av funktioner i samhället, återvinning och internationellt utbyte. Framtiden inom området Fortlöpande krav på minskad miljöbelastning och kretsloppstänkande relaterat till de stora globala miljöproblemen skapar stora behov. Den globala marknaden har enorm potential för goda tekniklösningar på energi- och miljöområdet. En fortsatt satsning inom forskning, utbildning och näringslivsutveckling är av vikt för Skellefteå. Kommunen har goda möjligheter att ta täten i utveckling av både förnyelsebar energiproduktion, och teknik för att minska energiförbrukningen. Kommunen har idag ett starkt fokus på klimatfrågor. För att utveckla miljöområdet kan insatser riktas mot den ekologiska hållbarheten gällande lantbruk med vidareförädling

av bland annat lokalproducerade varor, ekoturism och bevarande av natur. I tillägg finns utrymme för insatser för att förändra resandet och transporter inom kommunen. För att öka det kollektiva resandet krävs till exempel nysatsningar. I takt med att kommunen blir allt mer miljövänlig bör Skellefteå i högre grad lyfta fram resultaten av alla de insatser som görs och tydligare profilera sig inom energi- och miljöområdet. 2.1.4 Skellefteås stadskärna Varför stadskärnan är viktig Skellefteås stadskärna är viktig för hela kommunens utveckling, den kan ses som det gemensamma vardagsrummet. Kommunens invånare ska trivas med och vara stolta över den. Stadskärnan är också den del av kommunen som besökare i allmänhet kommer till och bedömer staden utifrån - den är stadens ansikte både utåt och inåt. En levande och lockande stadskärna där människor rör sig och kan mötas är av stor betydelse. Goda möjligheter till en givande fritid i form av handel, kultur, avkoppling och andra aktiviteter värderas högt. Stadskärnan är del av stadens offentliga rum med parker, torg och gator där kommunen har ett ansvar att utveckla och stärka dessa. Situationen idag En attraktiv stadskärna handlar om att erbjuda möjligheter, mötesplatser och aktiviteter för dagens och morgondagens invånare och kommunens gäster. Den nuvarande stadskärnan har många starka sidor och år 2006 utsågs den också till Årets Stadskärna. Det finns dock potential till utveckling och förbättring. Centrum finns huvudsakligen norr om älven, där huvuddelen av handeln och utbudet är lokaliserat. Idag har stadskärnan ett handelsstråk längs med Nygatan i väst-östlig riktning, medan det finns ett behov av att utveckla flera av tvärgatorna och torget. En omvandling av älvsbrinken, som gjort området nära älven mycket uppskattat av dem som rör sig i centrum, har påbörjats. Området söder om älven karaktäriseras mer som ett bostadsområde i den västra delen, i den östra delen ligger Campus. Det finns önskemål om att skapa fler bostäder i stadsdelen, och att göra gaturummet mer levande. Med fler invånare boende i centrala lägen ökar förutsättningarna för en levande stadskärna under många av dygnets timmar. Fler boende i området ger också fler människor som rör sig längs gatorna. Idag pågår flera projekt som i varierande grad påverkar stadskärnans utveckling. Under 2011 påbörjades till exempel arbetet med att ta fram en ny fördjupning av översiktsplanen för stadsdelen. Den ska ge riktlinjer för den fortsatta utvecklingen. Samtidigt påbörjades arbetet med att ta fram planer för ett nytt resecentrum, som i sin tur kommer att möjliggöra en omvandling av dagens busstorg. Arbete pågår även med att bygga en ny bro över älven, och att bygga ett nytt kulturhus. 20