Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com
Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar och pensioner Familjepolitiken barnafödande och barns uppväxtvillkor
Den kommunala välfärdspolitiken Rötterna till denna politik går tillbaka till medeltiden. Socknarna fick ta över ansvaret för fattigvården från kyrkan i och med reformationen. Fokus låg på att minimera fattigdom genom rotegång, fattighus, omhändertagande av barn som inte hade försörjning. Socknarna ansvarade för gemensam infrastruktur och skola. Varför skedde det i Norden? Västeuropeiskt giftermålsmönster. Måttliga inkomst- och förmögenhetsskillnader. Hanterbara risker. Legitima institutioner.
Sverige - relativt framgångsrikt Sverige, och resten av Skandinavien, var relativt framgångsrika med att bekämpa fattigdom. Trots att Sverige inte var rikt var dödligheten lägre. Framväxten av kommunal välfärdspolitik byggde på egennytta, ekonomiskt ansvar och inflytande och insyn. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 BNP/capita och genomsnittlig livslängd 1750-1800 0 500 1000 1500 2000
Utmaningar för den kommunala välfärdspolitiken Fortfarande stark betalningsvilja till gemensamma lösningar. Men finns insyn och inflytande? Färre är engagerade i kommunalpolitiken. Snåriga upphandlingsregler och pengsystem flyttar makten från gemensamma organ. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 1981 1986 1992 1997 2002 2010 Sjuk- och hälsovård Stöd till äldre Stöd till barnfamiljer Socialbidrag Skolan
Skyddet av arbetsinkomster Rötter kopplade till industrialiseringen av Sverige. Allt fler arbetare och tjänstemän levde bara av lönearbete. Den kommunala välfärdspolitiken klarade inte att hantera detta. De frivilliga lösningar som växte fram fungerade bristfälligt Obligatoriska socialförsäkringar krävdes för att skydda tredje man, tvinga alla att ta ansvar för sin egna skador, ge alla möjlighet att försäkra sig och skapa större rättvisa mellan grupper.
Generell välfärdspolitik Alla är med och finansierar alla kan få ut något om de drabbas. Generell välfärdspolitik skapar ett starkt politiskt stöd. När den har blivit införd på ett område är den svår att ta bort eller göra nedskärningar i. Generell välfärdspolitik fördelar resurser från de med höga inkomster till dem med låga, från de med låga risker till dem med höga. Tidig universalism i pension, arbetsskadeförsäkring och familjepolitik. Sen universalism i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.
Skyddet av arbetsinkomster Legitimt beslutsfattande byggde antingen på generella principer som var lätta att tillämpa eller på ett stort lekmannainflytande. Bedömning av lämpligt arbete och arbetsförmåga ska beslutas av dig och dina likar. I Sverige minskade inkomstskillnaderna kraftigt fram till 1980.
Utmaningar för skyddet av arbetsinkomsterna Socialförsäkringarna i kris Allt mer av försäkringsskyddet täcks av privata eller avtalade försäkringar. Allt fler kvalificerar sig inte till dessa utan hamnar i kommuners försörjningsstöd. Har vi fått ett system med egoistiska insiders och fattiga outsiders?
Ålderspensionerna Snabbt ökande livslängd ger lägre pensionsnivåer. Premiepensionens utformning är mycket kritiserad. Bygger på att upplysta val måste göras, vilket de flesta inte vill. Förvaltningskostnaderna är höga. Bromsen i pensionssystemet ger stor ryckighet. Socialförsäkringarna bygger fortfarande på 65 års pensionsålder. Glappet mellan socialförsäkringarna och pensionerna ökar i takt med att vi arbetar allt längre. Men det är inte gratis att göra något åt det.
Ålderspensionerna Vi står i ett vägval mellan kraftigt ökade avgifter, senare uttag av pension för att behålla dagens pensionsnivå eller en lägre pensionsnivå som kompletteras med andra inkomster. Nu ökar både andelen (framförallt män) som tar ut pension både senare och tidigare. Hittills vet vi lite om hur de 61-åringar som tar ut pension resonerar, men för många är det inte självklart att de slutar arbeta. Inte något självklart vägval.
Familjepolitiken Flera olika perioder viktiga för familjepolitiken. Hantera fattigdom, framförallt bland barn till ensamstående föräldrar, tidigt 1900-tal. Höja födelsetalen på 1930-talet. Möjliggöra arbete och familj för alla kvinnor på 1970-talet. Dominerande principer Pappor ska ta ansvar för alla sina barn. Huvudprincipen är att kvinnor förvärvsarbetar och kan försörja sig själva och sin del av barnets kostnader. Med tiden tillkommer en princip om jämställdhet mellan kvinnor och män i både familj och arbete.
Familjepolitiken En vågad satsning. 1970-talet Lågt arbetskraftsdeltagande ->många barn 1990-talet Högt arbetskraftsdeltagande ->många barn Utjämning av barnafödandet kohortfertilitet är cirka 2 barn per kvinna för nästan alla. Inkomstskillnaderna mellan barn minskade kraftigt. Ett starkt politiskt stöd för det familjepolitiska vägvalet i efterhand.
Utmaningar för familjepolitiken Nya familjemönster Uppskjutet barnafödande. Nya familjeformer styvfamiljer, växelvis boende, stjärnfamiljer. Leder detta till ökade skillnader mellan barn? Leder det till mer diskriminering av kvinnor i arbetslivet? 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 1940 1950 1960 1970 1975 1980 1985 1990