Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Transkript

1 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4 Huvudsekreterare Irene Wennemo

2 Kommitténs uppdrag Se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga förändringar som kan ge mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Belysa samspelet mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, ekonomiskt bistånd och aktivitetsstöd. Analysera och pröva möjligheterna att utveckla samhällets stöd för återgång i arbete eller studier.

3 Socialförsäkringsutredningens arbetssätt Beställa underlagsrapporter från forskare, berörda myndigheter och berörda organisationer. Skapa samsyn om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnas principer och utmaningar. Delbetänkandet I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden har presenterats. Delbetänkandet Harmoniserat inkomstbegrepp Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna presenteras i juni Slutbetänkande i maj 2013.

4 Socialförsäkringen - ett socialt kontrakt Alla samhällen karaktäriseras av någon form av fördelnings- och trygghetssystem. Synen på människan som egoistisk nyttomaximerare allt mer ifrågasatt. Försäkringskollektiven har under de senaste seklerna blivit allt större genom en framväxande försäkringsmarknad och socialförsäkringens framväxt. Väl fungerande försäkringssystem bygger på en upplevelse av att de skapar tillräcklig trygghet på kort och lång sikt, att alla bidrar efter förmåga genom arbeta och finansiera dem och att de förhindrar missbruk och överutnyttjande.

5 Försäkringsprinciper Det finns avgörande skillnader mellan frivilliga försäkringar och obligatoriska socialförsäkringar. Frivilliga försäkringar Frivilligt deltagande Risk för negativ selektion. Avgift ger förmån. Utestänger höga risker. Förebygger genom självrisker och differentierade avgifter. Utvärderas på en försäkringsmarknad. Socialförsäkringar Obligatoriska deltagande Risk för moral hazard. Arbete, andra önskvärda sysselsättningar och ibland bosättning ger förmån. En del av ett samlat trygghetssystem. Utvärderas politiskt på basis av den samlade effekten.

6 Socialförsäkringen - ett socialt kontrakt Alla medborgare kan erbjudas ett försäkringsskydd oberoende av risk. Det har minskat fattigdom, omfördelat resurser och fungerat som automatisk stabilisator i ekonomin. Socialförsäkringen måste hitta en fungerande balans mellan ekonomisk trygghet och ekonomiska drivkrafter till arbete. Socialförsäkringen måste upplevas som tillräckligt bra av tillräckligt många. Regelverkets uppgift är inte att skydda försäkringen i sig eller ens försäkringskollektivet. Uppgiften är att skapa samhällsnytta genom att ge trygghet, omfördela resurser och befrämja arbete och därmed välfärdspolitikens finansiering.

7 Utmaningar för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna Befolkningen Äldre befolkning Förändrad hälsa Förändrade värderingar Arbetsmarknaden Ökad rörlighet mellan sysselsättningar och länder Ökade kvalifikationskrav Social- och arbetslöshetsförsäkringarna Nuläget Många förändringar Omotiverade skillnader Minskad betydelse för allmänna försäkringar

8 Harmoniserat inkomstbegrepp Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna Ett enigt delbetänkande från kommittén kommer att presenteras i juni. Del 1 Del 2 Del 3 Hur bör månadsuppgifterna utformas. Ett harmoniserat inkomstbegreppet i social- och arbetslöshetsförsäkringen. Analys av möjligheter och problem med att beräkna inkomstunderlaget på faktiska (historiska) inkomster. Analys av hur månadsuppgifter kan användas i arbetslöshetsförsäkringen. Del 4 Konsekvenser

9 Harmoniserat inkomstbegrepp - problem Både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna ersätter inkomstbortfall, men beräknar inkomsten på helt olika sätt. Regelverken bygger i stor utsträckning på manuell hantering av uppgifter, innebär stora krav att samla in detaljerade uppgifter och bedöma dem, vilket gör det svårare att kvalificera sig och lättare att förlora skyddet och är i princip obegripliga och svåra att tillämpa.

10 Harmoniserat inkomstbegrepp - principer Kommittén har enats om tre vägledande principer för inkomstunderlaget: Förutsebarhet den försäkrade bör redan innan skadefallet i möjligaste mån veta vilken inkomst denne har försäkrad och om kravet på arbetsmarknadsförankring är uppnått. Rättsäkerhet förtroendet bygger på att besluten upplevs som rättssäkra och sker till så små samlade kostnader som möjligt. Administrativ effektivitet försäkringen bör i möjligaste mån anpassas till ny teknik.

11 Harmoniserat inkomstbegrepp - månadsuppgifter Införandet av månadsuppgifter skapar nya möjligheter att förbättra försäkringarna om de utformas ändamålsenligt, felaktigheter minimeras, innebär ett acceptabelt integritetsintrång och om uppgiftslämnarbörda för företagen blir rimlig. Regelverken i social- och arbetslöshetsförsäkringen behöver anpassas till de nya uppgifterna. Inkomstbegreppet föreslås harmoniseras mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen och ska kunna utläsas ur månadsuppgifterna.

12 Harmoniserat inkomstbegrepp - socialförsäkringen För och nackdelar med att bygga inkomstunderlaget på historiskt (faktiska) inkomster. Fördelar Tydligare samband mellan inkomster och rättigheter i försäkringen. Ökad förutsebarhet genom att det i förväg går att veta vilken ersättningen kommer att bli. Kan ge administrativa vinster. Nackdelar Under en tid genomslag för gammal inkomst, bl.a. vid arbetstidsförändringar, kan ge sämre koppling till inkomstbortfall. Inträdet behöver hanteras med särregler. Osäkerhet kring de fördelningsmässiga effekterna.

13 Harmoniserat inkomstbegrepp - socialförsäkringen Olika strategier för hur månadsuppgifter ska kunna användas är möjliga. Används för att kontrollera rimligheten i de uppgifter som den försäkrade själv har uppgett. Uppgifterna används om inte individen själv påvisar andra förhållanden. Historiska (faktiska) inkomster är huvudregeln, men undantag kan göras. Historiska (faktiska) inkomster gäller undantagslöst.

14 Harmoniserat inkomstbegrepp - socialförsäkringen I analysen presenteras hur olika modeller för ramtid kan utformas, hur skyddsvärda situationer kan hanteras, hur inkomstunderlaget kan anpassas i vissa situationer, till exempel för nytillträdande och hur olika takkonstruktioner kan utformas.

15 Harmoniserat inkomstbegrepp arbetslöshetsförsäkringen Arbetad tid, som är en viktig komponent i arbetslöshetsförsäkringen, är inte på förslag att användas i månadsuppgifterna. Två alternativa handlingsstrategier: bygg regelverket på inkomstuppgifter i månadsuppgifterna eller inkludera arbetad tid i månadsuppgifterna. Arbetad tid används framförallt till bedömning av arbetsvillkoret, beräkning av grundbeloppet, beräkning av antalet ersättningsdagar (deltidare) och beräkning av dagsförtjänst.

16 Harmoniserat inkomstbegrepp arbetslöshetsförsäkringen I Nuvarande arbetsvillkor minst 80 h arbete per månad i minst sex månader eller minst 480 h arbete under sex sammanhängande månader och minst 50 h arbete under varje månad Tänkbart inkomstvillkor minst ca kr inkomst per månad i minst sex månader Överväg indexering av inkomstvillkoret Nuvarande fastställande av grundbeloppet Grundbeloppet på 320 kr minskas proportionerligt mot normalarbetstiden Tänkbart fastställande av grundbeloppet Fast grundbelopp på nuvarande genomsnittlig nivå (229 kr 2009, 240 kr 2010) eller på nuvarande maximal nivå (320 kr) Inkomstrelaterat grundbelopp (procent av dagsförtjänsten) 40 eller 50 procent, tak på 320 kr per dag

17 Harmoniserat inkomstbegrepp arbetslöshetsförsäkringen I Tänkbart regelverk för deltidsarbetslösa Ersättning för faktiskt inkomstborfall. Inkomstbortfall: genomsnittlig arbetsinkomst under ramtiden (NI) minus arbetsinkomst under den arbetslösa månaden Vid hindertid som beror på annat än arbete och vid begränsat arbetsutbud minskas NI proportionellt mot hindertiden. Redovisningen på kassakort behövs för antal arbetslösa dagar per månad och kontrollfunktionen. Principiella förändringar: Ersätter faktiskt inkomstbortfall under månad med arbetslöshet Månadsbaserad ersättning

18 Harmoniserat inkomstbegrepp arbetslöshetsförsäkringen II Anpassa månadsuppgiften så att den kan användas i arbetslöshetsförsäkringen som även fortsättningsvis bygger på arbetad tid. Orimligt med så detaljerade uppgifter som nu samlas in via arbetsgivarintygen. Förenklad definition/mått av arbetad tid Kontrakterad tid (inte tillräckligt, ingen info om frånvoro etc.) Faktiskt arbetad tid (kan mätas på flera sätt, ev. i kombination med kontrakterad tid) Anpassning av regelverket krävs även i detta fall.

19 Det fortsatta arbetet Är en överenskommelse om social- och arbetslöshetsförsäkringen möjlig? Inom delar av försäkringarna har det funnits blocköverskridande samsyn. Inkomstbegreppet. Grundvillkoren. Finansiering. Arbetslinjens betydelse. Andra har varit mer partiskiljande. Trygghet versus ekonomiska drivkrafter. Reservationslönens betydelse. Fackligt kopplade a-kassor. Betydelsen av tak och golv i försäkringen.

20 Fem möjliga överenskommelser Förutsebart försäkringsskydd byggt på månadsuppgifter Samsyn kring arbetsförmåga och tidsgränser Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter Bättre återgång i arbete för de utan anställning

21 Samsyn kring arbetsförmåga och tidsgränser mm Förtroendet för försäkringen skadas av att grundläggande regler är omstridda. Det skulle behövas en bredare samsyn kring Tidsgränserna i sjukpenningen. Reglerna för sjukersättning och fortsatt och förlängd sjukpenning. Formerna för en eventuell arbetslivsintroduktion.

22 Överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter Arbetsmiljölagen ställer omfattande krav på arbetsgivaren, men är offentligrättslig. Kollektivavtalsreglering sannolikt bättre. Kan anpassas till olika branscher. En överenskommelse skulle kunna innehålla Formerna för arbetslivsinriktad rehabilitering för anställda. Förstärkt omställningsavtal för de som måste byta arbetsgivare. Ett övertagande av arbetsskadeförsäkringen. Behövs förändrad lagstiftning vad gäller arbetsgivarnas medfinansiering, när individer ska ha rätt till sjuk- eller rehabiliteringspenning, arbetsrätten eller annat.

23 Förbättrad återgång i arbete för de utan anställning Behövs en förändrad organisation för frågorna kring insatser för återgång i arbete? Vilket ansvar ska försäkringskassan, arbetsförmedlingen, sjuk- och hälsovården respektive kommunerna ha? Hur skapas rätt drivkrafter för myndigheter och andra aktörer? Vilken ska balansen vara mellan rättsäkerhet och likabehandling å ena sidan och individanpassade åtgärder å andra?

24 En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Det finns två huvudmodeller för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. En allmän försäkring finansierad med skatter och administrerad i myndighetsform. Administration med fristående arbetslöshetskassor och ett ickeväljaralternativ. Förändringar av denna art bör bygga på stabila majoriteter. För att uppnå sådana kommer utredningen nog behöva gå utanför en snäv tolkning av direktiven. Därför behövs en diskussion om finansiering, arbetsvillkoret, för vilka den ska vara obligatorisk och administrationen.

25 En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Finansiering Dagens differentierade avgifter bedöms inte ha avsedd effekter. Hur ska den framtida modellen se ut? Arbetsvillkoret Med ett arbetsvillkor som bygger på månadsbaserade inkomstuppgifter kan rätt till ersättning kopplas till obligatoriskt deltagande. För vilka den ska vara obligatorisk? Ska den vara obligatorisk för alla i arbetsför ålder, för alla sysselsatta eller för alla anställda? Administrationen Dagens a-kassor, ny statlig myndighet, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen? Om nuvarande organisation behålls vilka drivkrafter ska byggas in i regelverket?

26 Hållbara försäkringar Hållbarheten bygger på att det både finns en vilja och en förmåga att finansiera dem. Då måste försäkringarna både ge trygghet och innehålla en fungerande arbetslinje. För att detta ska uppnås krävs en anpassning av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen till de utmaningar den står inför och en större politisk samsyn kring grunddragen i modellen.