Tekniskt dokument. Godkänt av PEFCC , och System för certifiering av skogsbruk och virkesflöde.

1 Tekniskt dokument. Fastställt vid styrelsemötet 2000-09-11 med tillägg 2000-11-22, ändring 2001-02-12 pkt 6.4.3 och 6.4.4, 2002-06-26 (Skogsduvan) samt 2003-03-13 Godkänt av PEFCC 2000-05-24, 2002-04-22 och 2004-04-06. PEFC/05-1-1 System för certifiering av skogsbruk och virkesflöde. 1. Bakgrund I detta tekniska dokument framläggs organisation, system och standard för svensk PEFC certifiering av skogsbruk och virkesflöde. Efter godkännande av PEFC Sverige och PEFCC Europa är dokumentet i kraft från 2000-06- 30 till 2005-06-30. PEFCC godkännande av det svenska systemet skedde 2000-05-24. Dokumentet gäller också för utfärdade PEFC-certifikat under en övergångsperiod på 1 år efter det att ev. omarbetning av PEFC-standarden fastställts efter 2005-06-30. Efter periodens slut skall dokumentet utvärderas, eventuellt revideras och därefter godkännas för en ny period om fem år. Avsikten är att på detta sätt successivt rulla fram ett aktuellt dokument med fem års omdrev. I PEFC-standarden hanteras skogsmarksbegreppet med definitionen att skogsmark omfattar arealer med potential för min. 5 m övre höjd och min 10 % krontäckningsgrad. Detta innebär att svensk skogsmark har en totalareal av 27,4 milj. ha enligt följande fördelning; Areal, Mill ha Produktiv skogsmark med bonitet > 1 m3sk/ha x år 23,3 Lågproduktiv skogsmark (impediment med bonitet < 1 m3sk/ha x år) 4,1

2 2. Struktur och objekt för PEFC-certifiering PEFC-certifiering sker i sex separata alternativ enligt följande: Gruppcertifiering av paralyorganisation och skogsägare, Kopia av gruppcertifikat eller Bevis om skogsbrukscertifiering utfärdas till skogsägaren Gruppcertifiering av paraplyorganisation och entreprenörer Kopia på gruppcertifikat eller Bevis om entreprenörscertifiering utfärdas till entreprenören Direktcertifiering av större skogsägare Skogsägarcertifikat utfärdas till skogsägaren Direktcertifiering av större entreprenörer. Entreprenörscertifikat utfärdas till entreprenören. Direktcertifiering av virkesorganisation (=virkesförsäljnings-, virkesinköps- eller serviceorganisationer) för spårbarhetscertifiering. Spårbarhetscertifikat utfärdas till virkesorganisationen. Gruppcertifiering av virkesorganisation för spårbarhetscertifiering. Kopia av gruppcertifikat eller Bevis om spårbarhetscertifiering utfärdas till virkesorganisationen. Med gruppcertifiering avses att en paraplyorganisation tecknar certifieringsavtal med enskilda företagare (skogsägare, entreprenörer eller virkesorganisation) som bildar en grupp vid certifiering och revision. För skogscertifiering krävs att skogsägarens samtliga fastigheter, inom paraplyorganisationens verksamhetsområde, med enhetligt ägande certifieras gemensamt. Vid certifiering av större skogsentreprenörer gäller speciella krav varvid med större skogsentreprenör avses yrkesverksam entreprenör som uppfyller något av följande villkor: * Verkar med professionellt utrustad(e) skogsmaskiner(er) i åretruntproduktion. * Verkar inom skogsvårds- och drivningsarbeten med anställd personal. Gruppcertifiering för spårbarhet kan ske av mindre och medelstora företag. Familjeföretag utan anställda, eller samverkan/arbetsbyte mellan enskilda markägare, skall undantas från kraven för större skogsentreprenör avseende arbetarrättigheter i Svenska PEFC social standard. Svensk modell för PEFC-certifiering beskrivs i figur 1.

3 3. Organisationer för oberoende ackreditering och certifiering. 3.1 Svenska PEFC ek för Svenska PEFC är organiserat som en ekonomisk förening med årsmöte, styrelse och regionala kommittéer. Organisation och ansvarsområden framgår av figur 2. Svenska PEFC ek. för. ansvarar som systemägare för utveckling och drift av certifieringssystemet. 3.2 Ackrediteringsorganisation PEFC bygger på oberoende ackreditering av certifieringsföretag. Ackreditering utförs av Swedac eller valfritt nationellt ackrediteringsorgan inom Europa. 3.3 Certifieringsorganisationer PEFC-ackrediterade certifieringsorganisationer utför på uppdrag av certifieringssökande oberoende tredjepartsrevision enligt PEFC:s regler och utfärdar PEFC-certifikat. Ackrediterings-, certifieringsansvar och certifieringsfunktioner sammanfattas i Figur 3. Figur 1. Svensk modell för PEFC-certifiering. Virkesorganisation Bevis om spårbarhetscertifiering

4 Figur 2. Organisation av Svenska PEFC ekonomisk förening Figur 3. System för PEFC-certifiering. NATIONELLT ACKREDITERINGSORGAN INOM EUROPA Ex. SWEDAC Ackrediter ar Certifieringsorganisationer för PEFC-gruppcertifiering och PEFC direktcertifiering CERTIFIERINGSORGANISATION certifierar 1. Paraplyorganisationer och skogsägare Skogsbrukscertifiering av skogsägare i grupp. (Gruppcertifiering) 2. Paraplyorganisationer och entreprenörer Entreprenörscertifiering av entreprenör i grupp. (Gruppcertifiering) 3. Större skogsägare Direktcertifiering för skogsägarcertifikat. 4. Större entreprenörer Direktcertifiering för entreprenörscertifikat. 5. Virkesorganisation Direktcertifiering för spårbarhetscertifikat. I spårbarhetscertifikat ingår kontroll av att PEFC skogsstandard tillämpas från stubbe till färdig produkt 6. Virkesorganisation Spårbarhetscertifiering av virkesorganisation i grupp. I spårbarhetscertifikat ingår då virkesorganisationen bedriver skogsbruksverksamhet kontroll av att PEFC skogsstandard tillämpas från stubbe till färdig produkt PARAPLYORGANISATION Administrerar 7. Bevis om skogsbrukscertifiering för gruppcertifierade skogsägare. 8. Bevis om entreprenörscertifiering för entreprenörer. Not. Bevis om certifiering kan ersättas av kopia på gruppcertifikat för skogsägare resp. entreprenörer.

5 3.4 Paraplyorganisationer för skogsbrukscertifiering i grupp. PEFC certifierade paraplyorganisationer handhar gruppcertifiering av skogsägares skogsinnehav och utfärdar Bevis om certifiering för skogsägare. Paraplyerna gruppcertifierar även större skogsentreprenörer och utfärdar Bevis om certifiering för entreprenörer. Paraplyorganisationen utför följande funktioner: Att handlägga ansökningar från skogsägare om svensk PEFC:s skogsbrukscertifiering. Ansökningarna skall godkännas och bekräftas genom avtal mellan paraplyorganisationen och skogsägaren. Att erbjuda certifierade skogsägare möjlighet att beställa Grön Plan eller Naturvårdsdokument. Att erbjuda Skogsägare information och utbildning för att genomföra PEFC skogsstandard. Att genom intern revision ta stickprov på gruppcertifierade skogsinnehav för kontroll av att verksamheten uppfyller kraven enligt PEFC skogsstandard. Att tillhandahålla PEFC villkor till virkesförsäljningskontrakt som skall inkludera skogsägarens ansvar för kontroll av Entreprenörscertifikat för entreprenörer och/eller virkesköparens Spårbarhetscertifikat Att informera och ge råd till gruppcertifierade skogsägare som inte uppfyller kraven i skogsstandarden. För mindre misstag utfärdas korrigerande anmärkningar. Om överträdelsen är allvarlig ges en formell varning. Om bristerna inte har avhjälpts efter varning skall Bevis om certifiering för skogsägare dras in. Att organisera och upphandla extern tredjepartscertifiering av paraplyets verksamhet från ackrediterad certifierare. Att organisera gruppcertifiering för fristående större entreprenörer som arbetar direkt för certifierade skogsägare. För godkända entreprenörer utfärdas Bevis om entreprenörscertifiering. Att till svenska PEFC rådet årligen inlämna statistik från certifieringsregistret och rapportera resultatet av den externa tredjepartsrevisionen samt löpande rapportera uppsagda Bevis om certifiering. Att i en skogscertifieringsdatabas lagra relevant information om varje certifierad fastighet med: Fastighetsbeteckning Namn och adress till skogsägare/ställföreträdare för fastigheten Avtalsdatum Skogsmarksareal Att i en särskild informationsdatabas lagra information om större skogsentreprenörer som ingår i grupp för entreprenörscertifiering. Namn, företag Adress Avtalsdatum Tillgänglig information om certifieringsstatus skall vara öppen för förfrågningar om giltig certifiering. Ingen annan information får lämnas ut. Paraplyernas ansvar kan utökas att även innefatta service i certifieringsfrågor till virkesorganisationer inklusive gruppcertifiering för spårbarhet. Denna service anpassas till varje enskild situation. 3.5 Paraplyorganisationer för spårbarhetscertifiering i grupp. PEFC certifierade paraplyorganisationer för spårbarhet handhar gruppcertifiering av virkesorganisationer och utfärdar Bevis om certifiering för spårbarhet. Paraplyorganisationen utför följande funktioner:

6 Att handlägga ansökningar från mindre och medelstora virkesorganisationer om svensk PEFC:s spårbarhetscertifiering. Ansökningarna skall godkännas och bekräftas genom avtal mellan paraplyorganisationen och virkesorganisationen. Att erbjuda Virkesorganisationer information och utbildning för att genomföra PEFC spårbarhetscertifiering. Att genom intern revision ta stickprov på gruppcertifierade virkesorganisationer för kontroll av att verksamheten uppfyller kraven enligt PEFC Council TD Annex 4. För mindre misstag utfärdas korrigerande anmärkningar. Om överträdelsen är allvarlig ges en formell varning. Om bristerna inte har avhjälpts efter varning skall Bevis om spårbarhetscertifiering för virkesorganisationen dras in. Att organisera och upphandla extern tredjepartscertifiering av paraplyets verksamhet från ackrediterad certifierare. Att till svenska PEFC årligen rapportera resultatet av den externa tredjepartsrevisionen samt löpande rapportera uppsagda Bevis om certifiering. Att i ett register lagra relevant information om varje certifierad virkesorganisation med: Företagsnummer Namn och adress till virkesorganisationen Avtalsdatum 4 Ledningssystem Svenska PEFC är baserat på användning av ledningssystem med funktioner enligt specifikation som antagits av Svenska PEFC. Ledningssystem krävs för följande organisationer: Paraplyorganisationer, Virkesförsäljningsorganisationer, Virkesinköpsorganisationer, Serviceorganisationer, Större direktcertifierade skogsägare med egen avverkningsorganisation. Modell för ledningssystem skall i varje enskilt fall godkännas i PEFC certifikatet. Systemet SS-EN ISO 14001 med skogstillämpning och EMAS är generellt godkända för användning i svenska PEFC. För primära industrier med en årlig rundvirkesförbrukning understigande 10.000 m3 fast under bark kan Spårbarhetscertifikat utan ledningssystem godkännas. I övrigt skall PEFCstandarden tillämpas för dessa mindre enheter. 5. Certifieringsansvar 5.1 Skogsägaransvar vid direktcertifiering med skogsägarcertifikat. Skogscertifiering bekräftas med ett avtal mellan certifieringsorganisationen och skogsägaren med en giltighetstid av minst 1 år. Skogsägaren åtar sig följande ansvar genom avtalet Att följa svensk lagstiftning med betydelse för skogsbruket. Att uppfylla hela skogsstandarden inklusive standarder för skogsbruk, sociala hänsyn och miljö med tillämplig regional anpassning. Detta inkluderar korrigering av misstag och brister angivna med korrigeringsanmärkningar och varningar. Att acceptera oberoende tredjepartsrevision utförd av certifieraren. Att tillämpa PEFC-krav om miljöledningssystem. Gäller endast större skogsägare med egen avverkningsorganisation. Att använda föreskrivna PEFC-villkor för virkesförsäljning och kontrollera att större entreprenörer som anlitas för den egna driften är PEFC-certifierad.

7 Att särskilt följa upp och svara för hela standarden inklusive standarder för skogsskötsel, sociala hänsyn och miljö när virke säljs till organisationer utan Spårbarhetscertifikat samt när mindre entreprenörer utan entreprenörscertifiering nyttjas. Att dokumentera väsentliga naturvårdsåtgärder som utförts inom skogsbruket Avtalet om skogsägarcertifikat baseras på följande regler för beskrivning av brukningsenheten.skogsägare med brukningsenhet större än 20 ha produktiv skogsmark Grön skogsbruksplan eller naturvårdsdokument krävs utformade enligt PEFC-krav. I denna dokumentation beskrivs den övergripande strategin för miljöhänsyn på skogsinnehavet liksom de åtgärder som skall utföras/planeras. Målet för naturvården på beståndsnivå definieras i lämpliga åtgärdsklasser.. En skogskarta skall finnas med relevant information om natur- och kulturmiljövård. Anmärkning Inom områden med svår ägosplittring tillämpas standarden utan krav på beskrivning med Grön skogsbruksplan eller naturvårdsdokument. Fem års anstånd Skogsägaren skall inom 5 år efter undertecknandet av Avtalet om skogsägarcertifiering sammanställa och presentera den ovan beskrivna dokumentationen för certifieraren. Se vidare punkt 9. Skogsägare med brukningsenhet mindre än 20 ha. Krav ställs inte på Grön skogsbruksplan. Finns inte Grön skogsbruksplan krävs att en rutin för naturvärdesbedömning tillämpas på varje avverkningstrakt. 5.2 Ansvar för gruppcertifierade skogsägare. Gruppcertifiering bekräftas med ett avtal om skogsbrukscertifiering mellan Paraplyorganisationen och skogsägaren med en giltighetstid av minst 1 år. Skogsägaren åtar sig följande ansvar genom avtalet Att följa svensk lagstiftning med betydelse för skogsbruket. Att uppfylla relevanta delar av skogsstandarden med tillämplig regional anpassning. Detta inkluderar korrigering av misstag och brister angivna med korrigeringsanmärkningar och varningar. Att acceptera kontroll av skogsstandarden dels från paraplyet, dels genom oberoende tredjepartsrevision från certifieraren. Att använda föreskrivna PEFC-villkor för virkesförsäljning och kontrollera att större skogsentreprenörer som anlitas för den egna driften har Entreprenörscertifikat. Att särskilt följa upp och svara för hela standarden inklusive standarder för skogsskötsel, sociala hänsyn och miljö när virke säljs till organisationer utan Spårbarhetscertifikat samt när entreprenörer utan Entreprenörscertifikat nyttjas. Att dokumentera väsentliga naturvårdsåtgärder som utförts inom skogsbruket. För gruppcertifierade skogsägare gäller samma regler för beskrivning av brukningsenheten och om fem års anstånd som för skogsägarcertifikat enligt punkt 5.1 ovan.

8 5.3 Ansvar för direkt eller gruppcertifierade virkesorganisationer med spårbarhetscertifikat. Virkesförsäljnings-, virkesinköps- eller serviceorganisationer eller annan organisation som innehar PEFC spårbarhetscertifikat åtar sig ansvar för följande funktioner: Att följa svensk lagstiftning med betydelse för den egna verksamheten. Att i egen skogsbruksverksamhet uppfylla relevanta delar av skogsstandarden med tillämplig regional anpassning. Detta inkluderar korrigering av misstag och brister angivna med korrigeringsanmärkningar och varningar. Att acceptera kontroll dels från paraplyet, dels genom oberoende tredjepartsrevision från certifierare. Att följa PEFC-krav om miljöledningssystem. Att följa i PEFC Council TD ställda krav för spårbarhet ("Chain of Custody") och användning av PEFC:s logotyp 5.4 Ansvar för gruppcertifierade och direktcertifierade större entreprenörer Flertalet större entreprenörer kommer bedömningsvis att ingå i gruppcertifiering. Möjlighet finns dock att även direktcertifiera verksamheten mot Svenska PEFC-krav för entreprenörer. Större skogsentreprenörer enligt punkt 2 har i sin verksamhet ansvar för följande funktioner. Att följa svensk lagstiftning i den egna verksamheten. Att uppfylla relevanta delar av skogsstandarden med tillämplig regional anpassning. Detta inkluderar korrigering av misstag och brister angivna med korrigeringsanmärkningar och varningar. Att följa tillämpliga krav enligt skogsstandarden vid uppdrag för PEFC-certifierade skogsägare. Att följa av Svenska PEFC fastställda krav för entreprenörer enligt särskild specifikation. För gruppcertifierade entreprenörer gäller vidare följande ansvar: Att acceptera kontroll av PEFC-kraven dels av paraplyet, dels genom oberoende tredjepartsrevision av certifierare Att årligen till paraplyet redovisa att PEFC-kraven följs i verksamheten. För direktcertifierade entreprenörer gäller följande ansvar: Att acceptera kontroll av PEFC-kraven genom oberoende tredjepartsrevision av certifierare. Att årligen till certifierare redovisa att PEFC-kraven följs i verksamheten. 6. Svensk PEFC skogsstandard 6.1 Introduktion Målsättningen för svenska PEFC skogsstandard är att utveckla ett uthålligt skogsbruk med god balans mellan produktion, miljö och sociala intressen. Standarden baseras på "Lissabondeklarationerna" som antogs vid den Tredje ministerkonferensen om skydd av Europas skogar, i juni 1998. Principer, regler och riktlinjer som stadgas i den svenska skogsvårdslagen och annan tillämplig nationell lagstiftning utgör därtill en plattform för standarden. De kriterier, indikatorer och operativa riktlinjer som beskrivs i Lissabondeklarationerna L1 och L2, har efter utvärdering tillämpats. Standarden omfattar följande delar:

9 Skogsbruksstandard Anger de principiella riktlinjerna för en ekonomisk ståndortsanpassad skogsproduktion Social standard Anger de principiella riktlinjerna för anställningsförhållanden, arbetsmiljö, arbetsorganisation, kompetens, relationer med samebefolkning och rennäring, allemansrätt och glesbygdsutveckling. Miljöstandard Standard som anger kraven på hänsyn till natur- och kulturmiljö i skogsbruket. 6.2 Regionala anpassningar av miljöstandarden. Miljöstandarden anpassas regionalt inom tre regioner. Regionsindelningen för anpassning är den följande: Region Södra Sverige Götaland utom landskapen Bohuslän, Gotland och Dalsland Region Mellan Sverige Området norr om Region Syd upp till Ljungans älvdal och gränsen mellan landskapen Hälsingland/Medelpad. Region Norra Sverige Sverige norr om Region Mellansverige Den regionala anpassningen av standarden skall alltid ligga inom ramarna för den nationella standarden och får aldrig strida mot denna standard. En regional kommitté som är godkänd av svenska PEFC rådet ansvarar för utarbetande av regional standardanpassning för beslut i styrelsen för Svenska PEFC ek. för.. 6.3 Skogsbruksstandard Beroende på avtalsförhållandena mellan virkesförsäljnings/virkesinköps- /serviceorganisationer och skogsägaren ansvarar endera parten för att följande kriterier och operativa riktlinjer säkerställs: 6.3.1 Allmänt Skogsbruket bedrivs med målsättningar som stöder en inriktning mot mångbruk (flermålsskogsbruk) och följer den svenska lagstiftningen och Lissabondeklarationerna L1 och L2. 6.3.2 Aktivt, ekonomiskt skogsbruk Skogsbruket bedrivs aktivt, ekonomiskt och uthålligt i enlighet med skogsvårdslagen och annan lagstiftning: Skogsvården baseras på ståndortsanpassade metoder och principer. Det är viktigt att en ekonomisk, hög och värdefull skogsproduktion förstärks genom: - Säkra föryngringsmetoder. - Systematisk beståndsskötsel som beaktar marknadsvillkor och andra ekonomiska villkor. 6.3.3 Kemisk behandling Kemisk behandling skall minimeras och endast användas när andra lämpliga metoder till rimlig kostnad inte finns att tillgå. Kravet på att skydda vatten skall speciellt respekteras. Det noteras att permetrin är tillåtet under en undantagsperiod som fastställs av Kemikalieinspektionen. 6.3.4 Utländska trädslag Utländska trädslag används högst enligt gällande lagstiftning och föreskrifter.. 6.3.5 Skydd av vatten. Skyddet av vatten skall förbättras genom åtgärder som innefattar

10 Förebyggande åtgärder mot olje-/bränsleläckage från skogsmaskiner. Användning av i branschen accepterade miljöanpassade oljor, där detta tekniskt är möjligt. Skydd genom lämplig skogsbruksplanering, inklusive vägbyggnadsplanering. Ovanstående skyddsprogram skall tillämpas vid alla skogsbruksåtgärder. 6.3.6 Metoder för att skydda marken Vid alla aktiviteter i skogsbruket skall markskador t.ex. djupa spår, kompaktering, erosion och näringsläckage minimeras genom användning av lämpliga metoder och utrustning. På fuktig skogsmark är tidpunkten för skogsbruksåtgärder viktig och perioder med god bärighet skall om möjligt väljas 6.3.7 Skogshälsa Åtgärder för att minska skador på växande skog orsakade av ekologiska faktorer, dvs. frost, torka, vind, svamp, insekter etc. skall ges hög prioritet vid rådgivning, utbildning och vid skogsbruksåtgärder.. Aktuella regler och riktlinjer från Skogsstyrelsen skall följas. 6.4 Social standard Beroende på avtalsförhållandena mellan virkesförsäljnings/virkesinköps- /serviceorganisationer och skogsägaren ansvarar endera parten för att följande kriterier och operativa riktlinjer säkerställs: 6.4.1 Policy arbetsmarknad Svenska PEFC företräder grundsynen att verka inom ramen för ansvarsfull tillämpning av lagar, avtal och praxis på svensk arbetsmarknad. Detta inkluderar efterlevnad av ILOkonventioner enligt bilaga A. 6.4.2 Anställningsförhållanden PEFC-certifierade företag använder i skogsvårds- och drivningsarbeten sådana entreprenörer/företag som erlagt lagstadgade avgifter och skatter. För såväl egna anställda som anställda i entreprenadföretag skall anställnings- och arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall kollektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare. Anm.: I de fall arbetstagarparten så kräver förutsätts att kollektivavtal tecknas. 6.4.3 Arbetsmiljö Certifierade organisationer skall verka för god och säker arbetsmiljö inom ramen för lagstiftning och god branschpraxis. Rimlig övergångstid tillämpas för åtgärder som kräver större ekonomiska insatser exempelvis maskinombyggnader och maskinbyte. 6.4.4 Arbetsorganisation Certifierade organisationer skall verka för att förutsättningar skall skapas för målstyrd arbetsorganisation med brett ansvar och möjligheter till arbetsrotation. 6.4.5 Kompetensutveckling Systematisk kompetensutveckling av tillsvidareanställda skall ingå som en viktig del i Svenska PEFC och skall ges hög prioritet. Det rekommenderas att detta utformas som individuella/gruppvisa program t ex av typen "grönt kort" i skogsarbete. För tillfälligt anställda gäller att eventuella luckor i utbildningsnivå skall kompenseras genom särskild utbildning, ledning och tillsyn. 6.4.6 Grundkompetens Vid nyanställning skall eftersträvas att rekrytera medarbetare med en god kompetens som bas för fortsatt lärande i arbetet. PEFC rekommenderar som lämplig grundnivå naturbruksgymnasial utbildning. Denna kunskapsnivå kan också ha inhämtats genom erfarenhet och utbildning inom näringen.

11 6.4.7 Urkoppling 6.4.1. - 6.4.6 I familjeföretag utan anställda eller i samverkan/arbetsbyte mellan enskilda markägare skall PEFC-kriterierna 6.4.1-6.4.6 ovan ej tillämpas. 6.4.8 Samebefolkning och rennäring Relationerna mellan rennäringen och skogsbruket, hanteras i enlighet med policyn "Familjeskogsbruk och rennäring", som antogs i juli 1999 av LRF Skogsägarna och Skogsägarnas inlandsråd. Se bilaga B 6.4.9 Rekreation och allemansrätt Svenska PEFC bygger på sedvanerätten för människors rätt att under ansvar ha fri tillgång till all skogsmark. Allemansrätten innebär rätt till vandring och promenader i skogen, svamp- och bärplockning, camping etc. 6.4.10 Glesbygdsutveckling Svenska PEFC stödjer principen om uthållig glesbygdsutveckling i hela Sverige. Ekonomiskt småskaligt skogsbruk ses allmänt som en viktig plattform för olika ekonomiska aktiviteter och företag. Därför prioriterar virkesinköps- och serviceorganisationer inom Svenska PEFC åtgärder för att i görligaste mån säkerställa virkesförsäljning, virkesleveranser och servicesystem i hela landet, inklusive glesbygdsområden med långa transportavstånd. Noteringar till 6.4.1-6.4.6 I Svenska PEFC definieras att fristående entreprenörer med anställd personal skall ta ansvar för aktuell PEFC skogsstandard avseende arbetarrättigheter. Detta bekräftas som en del i kraven för entreprenörscertifiering.. Kriterierna gäller alla företag/entreprenörer som utför skogsvårds- och drivningsarbeten med anställd personal. i kortvariga anställningsförhållanden inom skogsvård eller i kombination av skogsvård- och drivningsarbete kan särskild hänsyn tas till behovet av undantag till PEFCkriteriernas arbetarrättigheter punkterna 6.4.4-6.4.6 ovan. Anm. Med kortvariga anställningsförhållanden avses anställningar upp till 1 månad. 6.5 Miljöstandard Skogsägaren har det slutgiltiga ansvaret för miljöstandarden. Denna standard ingår i en bred strategi för naturvård inklusive generell hänsyn på all skogsmark, naturreservat, biotopskyddsområden, naturvårdsavtal etc. Skogsskötsel skall sträva efter att efterlikna de naturliga och/eller kulturpåverkade ekologiska processer som skapat de miljöer, substrat och strukturer vilka är viktiga för den biologiska mångfalden. 6.5.1 Områden avsatta för naturvårdsändamål. På certifierade skogsfastigheter/brukningsenheter skall minst 5 % av den produktiva skogsmarken avsättas som ren naturvårdsklassning (dvs NO- eller NS-bestånd). Undantag gäller för markinnehav mindre än 20 ha produktiv skogsmark där områden som har, eller i en nära framtid kan utveckla, höga naturvärden saknas. Vid urval och avgränsning prioriteras områden efter betydelse för biologiska mångfalden och representativitet i landskapet. Nyckelbiotoper väljs ut i första hand. Åtgärder för att främja friluftsliv får vidtas under förutsättning att den biologiska mångfalden inte skadas. Se också nedan under 6.5.2. Impediment vilka beräknas omfatta ca 15% av den trädbevuxna skogsmarksarealen bevaras enligt reglerna i Skogsvårdslagen. Längs den skandinaviska fjällkedjan har naturvårdsreservat så stor omfattning att certifiering accepteras utan krav på avsättning för naturvårdsändamål. Regler och gränser för detta

12 fastställs av Svenska PEFC efter förslag från berörda regionala kommittéer i Mellersta och Norra Sverige. 6.5.2 Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper som definieras och registreras av Skogsstyrelsen skall behandlas enligt LRF Skogsägarnas och Sågverkens Riksförbunds gemensamma policy för nyckelbiotoper. Denna policy skall tillämpas med följande tillägg i texten: Områden enligt nedan bevaras och restaureras för att ge särskilt krävande arter möjlighet att fortleva och i syfte att utgöra spridningskällor och referensområden i det brukade skogslandskapet: Nyckelbiotoper (enligt Skogsstyrelsens definition och metodik) får ej avverkas, skötsel som syftar till att förstärka naturvärdena får dock utföras efter samråd med Skogsvårdsstyrelsen. Möjligheten att i nästa standardrevision långsiktigt klara nyckelbiotoperna bygger på samhället vilja och förmåga att lösa markavsättningarna till de mindre markägare som drabbas hårt av avverkningsförbudet. Nyckelbiotoper som avsatts som skogsreservat eller biotopskyddsområden med full statlig kompensation, får inte inberäknas i de ovan angivna procentuella ramarna. Om samhället på eget initiativ efter certifiering gör intrång som berör mark som avsatts för naturvårdsändamål enligt Grön Plan eller Naturvårdsdokument behöver markägaren inte avsätta ny mark för att nå upp till 5. 6.5.3 Blöt skogsmark Blöt skogsmark har ofta en lång skogskontinuitet med särskilda naturvärden. Sådan skogstyp skall normalt avsättas för naturvårdsändamål inom ramar enligt 6.5.1. Mindre enheter av blöt skogsmark avsätts inom ramen för de allmänna bestämmelserna i skogsvårdslagen. Undantag från dessa regler gäller för produktionsbestånd av speciellt glasbjörk, klibbal och gråal som ingår i ekonomiskt skogsbruk och inte innehåller höga naturvärden. 6.5.4 Kant/skyddszoner Kantzoner och skyddszoner har olika nyckelfunktioner för biologisk mångfald, markskydd, skydd av sjöar och vattendrag och som övergångar till i kulturlandskapet. Lämpliga zoner för dessa ändamål skall tillämpas enligt riktlinjerna i skogsvårdslagen (inklusive lagens allmänna rekommendationer). 6.5.5 Naturvärdesträd/evighetsträd Naturvärdesträd/evighetsträd skall lämnas att leva, dö, brytas ner och multna. Dessa träd skall om möjligt väljas ut bland större träd och träd som har den rikaste biodiversiteten. I yngre bestånd utan större träd väljs mindre träd ut för att utvecklas till naturvärdesträd. Regionalt skall olika arter och naturegenskaper specificeras för naturvärdesträd. Det rekommenderas vanligen att naturvärdesträden lämnas i grupper inom eller i anslutning till hänsynsytor och skyddszoner. Utspridd placering av sådana träd bör helst undvikas. Rekommenderat minsta antal naturvärdesträd är i genomsnitt inom beståndet normalt: Region Södra Sverige 10 träd/ha Region Mellan Sverige 5-10 träd/ha Region Norra Sverige 5 träd/ha En minskning av antalet tillåts i fråga om speciellt stora, värdefulla träd, t.ex. ek, bok och tall eller när väsentligt större områden för avsättning för naturvårdsändamål avsätts än som erfordras. 6.5.6 Död ved Eftersom tillräckliga mängder död ved behövs för den biologiska mångfalden är det en grundläggande strategi att öka mängden döda stående träd, lågor, högstubbar mm. På sikt syftar standarden till 2-3 m3/ha av död fast ved. Vanliga stubbar inberäknas ej. I skogsbestånd med uppenbar brist på döda träd och död ved vidtas åtgärder för att skapa död ved. (Undantag för förstagallringar på nedlagd åkermark)

13 I samband med katastrofer, skogsskador vid frost, storm, torka, svamp etc., finns det ofta risker för insektsangrepp i växande skogar. I sådana fall skall förebyggande av svåra skador på beståndet prioriteras före intresset att öka mängden död ved. 6.5.7 Lövträd Lämplig andel lövträd i skogsbeståndet är viktig både för den biologiska mångfalden, för skogens hälsa och med hänsyn till kulturmiljön. Lövträden blandas vanligen in i olika beståndsstrukturer som individer, grupper eller separata bestånd. På platser med lämplig fuktighet och bonitet skall lövträd behållas under hela omloppstiden. I bestånd med blandning av tall och asp skall risken för knäckesjuka beaktas. På fastighetsnivå varierar den lämpliga lövträdsinblandningen. Det är därför inte möjligt att fastställa ett enda mål som är relevant för alla fastigheter. På de vanliga friska - fuktiga markerna lämpliga för naturlig föryngring sköts skogen så att minst 5% av arealen frisk fuktig produktiv skogsmark på sikt domineras av lövträd. Efter röjning och gallring under första delen av omloppstiden bör på lämpliga marker andelen löv inte understiga 5-10 % inklusive kantzoner och angränsande bestånd. 6.5.8 Kulturmiljö I skogslandskapet möter dagens skogsbruk arvet från tidigare generationers liv och arbete. Detta kulturarv består av fornlämningar, kulturminnen, biologiska kulturarv och immateriella företeelser som ortnamn, sägner och platser med tradition. Svenska PEFC skogsstandard medför ansvar för att respektera och skydda detta arv i alla typer av skogsaktiviteter. De särskilda naturvärden som finns i kulturpräglade områden skall beaktas. 6. Tvister Svenska PEFC ek. för. har det övergripande ansvaret för korrekt och opartisk hantering av tvistefrågor i anslutning till certifiering enligt svenska PEFC. Följande två huvudtyper av tvister kan därvid uppträda: 1. Oenighet om certifierarens tillämpning av gällande PEFC- krav 2. Klagomål på standardens relevans och tydlighet Typfall 1 skall normalt lösas via ackrediteringsorganet t ex SWEDAC. Typfall 2 skall lösas av svenska PEFC:s styrelse i enlighet med styrelsens arbetsrutiner efter hörande av lämplig sakkunskap. 8. Ny kunskap Svenska PEFC skall med stöd av ett forskningsråd utvärdera certifieringens system, funktioner och skogsstandard. Resultatet av denna utvärdering skall ingå i en rapport från svenska PEFC, framläggas och diskuteras med intresserade parter och ligga till grund för utveckling och förbättringar. 9. Övergångs- och introduktionsprinciper. Fram till operativ start av Svenska PEFC utförs skogscertifiering av Skogsägarföreningarna enligt en gemensam nationell policy i kombination med regionala miljöstandarder. Under perioden 2000-2004 godkänns de certifieringar av skogsfastigheter som utförts enligt dessa regler fram till och med den dag som svenska PEFC startar. För alla skogsinnehav (brukningsenheter) gäller följande dokumentationskrav: Under den tid av högst 5 år efter undertecknandet av avtalet om skogscertifiering då Grön plan eller naturvårdsdokument saknas skall skogsägaren tillämpa en översiktlig rutin för naturvärdesbedömning för varje trakt där avverkning planeras. Den metodik som används för naturvärdesbedömning ska vara utvärderad och godkänd av certifieraren. Där höga

14 naturvärden förekommer skall en noggrann utvärdering med särskild rutin göras. Avsikten är att undvika åtgärder som riskerar att förstöra områden med särskilt höga naturvärden. Efter fem år skall den dokumentation som beskrivs i paragraf 6 finnas tillgänglig och inlämnas till den certifierande paraplyorganisationen. Kravet på kompetens för entreprenörer (Grönt kort i skogen eller motsvarande) gäller inte under en övergångstid på två år från start av svenska PEFC under förutsättning att skogsägaren/paraplyorganisationen eller berörd serviceorganisation/entreprenör kan redovisa en av revisorn godkänd handlingsplan för att organisera och genomföra avsett program för kompetensutveckling av entreprenörer.

15 Bilaga A ILO-konventioner och rekommendationer Nr 87 Konvention angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Nr 98 Konvention angående tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Nr 100 Konvention angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Nr 90 Rekommendation angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Nr 105 Konvention angående avskaffande av tvångsarbete. Nr 111 Konvention angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning Nr 135 Konvention om arbetstagarrepresentanters skydd inom företaget och åtgärder för att underlätta deras verksamhet. Nr 138 Konvention om minimiålder för tillträde till arbetsmarknaden. Nr 146 Rekommendation om minimiålder för tillträde till arbete. Nr 154 Konvention angående främjandet av kollektivförhandlingar Nr 163 Rekommendation angående främjandet av kollektivförhandlingar Nr 155 Konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö