Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Relevanta dokument
Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Varför en ny lag? Patientlag

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Patientlagen 2014:821

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Varför införs en patientlag?

Utvecklingen för dem vi är till för

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Svensk författningssamling

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Patientlag. Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU24. Sammanfattning

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen

Jens Larsson,

PROMEMORIA Vårt dnr Bilaga

Landstings/regionstyrelser, Hälso- och sjukvårdsnämnder, Hälso- och sjukvårdsdirektörer, Landstingsjurister, Kommunjurister, Kommunstyrelser

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlagen (2014:821) och reviderat riksavtal för utomlänsvård. Anna Åberg och Hasse Knutsson

Yttrande över förslag till Patientlag

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Patientlag

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ny patientlag Johan Assarsson

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

Patientlag - delbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 31 maj 2013

A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Yttrande över delbetänkande av Patientmaktsutredningen Patientlag (SOU 2013:2)

Patientmaktsutredningen

Vård Gård den 27 augusti Patientinflytande förberedelser inför nya patientlagen (2014:821) Reviderat riksavtal

Yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Handlägga vårdbegäran Utreda hälsotillstånd Bedöma och planera åtgärder Genomföra åtgärder enligt vårdplan... 8

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och


Vårdanalys uppföljning av patientlagen och nationella riktlinjer. 24 november 2015 Ortopedtekniska branschrådet

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

En rapport om patientlagen

En rapport om patientlagen

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Patientlag. Patientmaktsutredningen. Ingångsvärden

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Stockholm. Remissvar angående delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Koncernstaben Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Den nya lagen innebär bl.a. att:

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Patientlagen och Patientdatalagen

Dialogmöte Hälsovalskontoret. Gävle Brömssalen Bollnäs folkhögskola

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Remiss - Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) - svar på remiss från socialdepartementet

Rapport 2017:2. Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Patientens rättigheter

Mellanlänsavtal med Region Uppsala

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Hur ska bra vård vara?

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

FÖRSLAG 2017:66 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:1 av Lars Grönwall (S) om en tillgänglig patientlag

Rutin fast vårdkontakt

Rätten till ny medicinsk bedömning

Remissyttrande - Patientrörlighet inom EES - kompletterande förslag för tandvården

Granskning år 2015 av patientnämnden

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Granskning Patientens ställning ska stärkas. Dnr: Rev Genomförd av: Revisionsenheten

Hemsjukvård i Hjo kommun

Meddelandeblad. Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Tillämpningsområde

Transkript:

Patientlagen

Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106

Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård lämna förslag till en ny patientlagstiftning..

I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i besluten. Detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten.. På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper Forskning visar att ökad delaktighet från patientens sida ökar kvaliteten i vårdinsatsen.

Andra lagar påverkas Ändringar i andra lagar Mycket lyfts in från hälsooch sjukvårdslagen

Patientdatalagen informationshantering inom hälso- och sjukvården Patientlagen patientens ställning inom hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen vårdens skyldigheter gällande patientsäkerhet Lagen om organisation av av hälso- och hälso- sjukvårdsverksamhet och sjukvårdsverksamhet vårdgivar- och huvudmansansvar - Under beredning i Regeringskansliet Tandvårdslagen Om och när lagen träder i kraft upphör Hälso- och sjukvårdslagen att gälla

Skyldighetslag Patientlagen innehåller inte utkrävbara rättigheter i den meningen att beslut som fattas inom vården ska kunna överprövas av domstol. Det betyder att patientlagstiftningen i huvudsak ska bygga på de skyldigheter som vårdgivarna och hälsooch sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna.

I patientlagen samlas den lagstiftning som direkt berör patienten. Där ska det viktigaste som rör patienten finnas. Lagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Ligger väl i linje med Framtidsplanen och nätverkssjukvården där vårdgivare ska samverka kring patienten

Patientlagens kapitel 1. Inledande bestämmelser (lagens syfte, målet med hälso- och sjukvården) 2. Tillgänglighet (hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig, vårdgaranti) 3.Information (vad och hur patienten ska få information) 4.Samtycke (ingen vård utan samtycke) 5. Delaktighet (patientens vilja en förutsättning för delaktighet) 6. Fast vårdkontakt och individuell planering (möjlighet till fast vårdkontakt) 7. Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (om möjlighet att välja behandling) 8.Ny medicinsk bedömning (rätt till second opinion) 9.Val av utförare (fritt val av öppenvård i landet) 10. Personuppgifter och intyg 11. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

Informationsplikten förtydligas och utökas

Informationsplikten förtydligas och utökas Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd 2. metoder 3. hjälpmedel 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Informationsplikten förtydligas och utökas Patienten ska även få information om: 1. Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.

Individuellt anpassad information, förtydligas Information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar Vårdpersonal ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehåll och betydelse Information ska lämnas skriftligt om det behövs eller efterfrågas

En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälsooch sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård i hela landet.

Välja vårdgivare i andra landsting Välja öppen vård i andra landsting - Hemlandstinget bekostar vården, ej resor och uppehälle - Hemlandstingets remisskrav gäller för patienter som kommer från landsting som kräver remiss - Vårdlandstingets remissregler gäller för patienter som söker vård i landsting som kräver remiss - Vårdgaranti endast i det egna landstinget - I övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare

Möjlighet att lista sig hos vårdgivare i andra landsting Möjlighet att välja en fast läkarkontakt i andra landsting

Ny medicinsk bedömning Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning i valfritt landsting Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet

Ny medicinsk bedömning forts. 1. Kan patienten söka ny medicinsk bedömning utan remiss? 2. Kan man söka valfritt i landet? Norden? EU? Utanför EU? 3. Får patienten stå för resor och uppehälle själv?

Ny medicinsk bedömning forts. 1. Hur många nya bedömningar har man rätt till? 2. Kan patienten nekas? 3. Betalar kliniken eller landstinget kostnaderna? 4. Ska alla remisser skickas via enheten för individuella vårdärenden (IVÄ)?

Barns bästa vägledande Barn ska få möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuell vården eller behandlingen Barns delaktighet ska underlättas

Krav på samtycke förtydligas Hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Samtycke till fortsatt vård får när som helst tas tillbaka. Nödvändig vård får ges vid akut fara om patientens vilja inte kan utredas.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis: - vårdgaranti - fast vårdkontakt - fast läkarkontakt - individuell planering - val av behandlingsalternativ och hjälpmedel

Myndigheten för vårdanalys följer upp Regeringen har gett Myndigheten för vårdanalys i uppdrag att följa upp implementeringen och införandet av den nya patientlagen. Myndigheten lämnar redovisningar till Socialdepartementet 2015 2017. Baslinjemätning genomförs 2014.

Mer information Information från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer under hösten publiceras löpande på: www.vardgivarguiden.se/patientlagen SKL har en gemensam kunskapsbas på: www.skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/patientlagen. 2083.html Enheten för individuella vårdärenden (IVÄ), HSF: gun.wahlbeck@sll.se (med fler) tel: 08-12313024 vx: 08-12313200

Tack för uppmärksamheten!