Värna vårda visa Ett program för att bättre förvalta och använda naturskyddade områden 2005 2015 RAPPORT 6462 MARS 2011
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6462-4 ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Grafisk form: Soya Kommunikation Omslagsfoto: Stor bild - Henrik Trygg / Johnér, Övre liten bild - Sven Halling / Johnér, Nedre liten bild - Kenneth Claesson
Förord Värna Vårda Visa-programmet togs fram 2004 som en avsiktsförklaring som angav hur Naturvårdsverket prioriterade inom arbetet med att förvalta och använda skyddade områden. Programmet gäller 2005 2015. Naturvårdsverket har nu gjort en halvtidsöversyn av programmet och uppdaterat väsentliga delar, med utgångspunkt från det som uppnåtts hittills. Avsikten med uppdateringen är att ge en inriktning för förvaltningen av skyddade områden år 2011 2015 För vissa insatser anges mer långsiktiga mål som sträcker sig till 2020. Programmet speglar de åtgärdsbehov som Naturvårdsverket bedömer är väsentliga för att uppnå målen i den nationella naturvårds- och friluftslivspolitiken och för att uppfylla de krav som internationella åtagande ställer när det gäller att bevara naturvärden i skyddade områden. Prioriteringar av åtgärder i programmet behöver göras löpande utifrån de administrativa och ekonomiska resurser som finns tillgängliga för förvaltning av skyddade naturområden. Stockholm i mars 2011 Eva Thörnelöf Direktör för Naturresursavdelningen Värna vårda visa 2011 3
Innehåll Förord.................................................................................................. 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 8 Lokal delaktighet... 10 Skötselplaner och bevarandeplaner... 12 Friluftsliv och turism... 14 Information... 16 Skötsel av naturtyper... 18 Uppföljning och utvärdering... 20 Underlag... 22 Bilaga 1 Halvtidsöversyn gjord 2009 av Värna Vårda Visa...23 4 Värna vårda visa 2011
Sammanfattning Den uppdaterade texten till Värna Vårda Visaprogrammet anger vilka åtgärdsbehov Naturvårdsverket ser inom arbetet med att förvalta och använda skyddade områden. Uppdateringen är avsedd att ge en inriktning för arbetet med förvaltningen av skyddade om råden år 2011 2015. I programmet anges 40 väsentliga åtgärder samt vem som är ansvarig för dem och när det är önskvärt att åtgärderna är genomförda. Genomförandetakten avgörs av resurstillgången. Programmet är uppdelat i sex delar: LOKAL DELAKTIGHET. Att arbeta med lokal delaktighet bör vara en utgångspunkt vid allt arbete med skyddad natur. Det tar tillvara lokalt engagemang och kunskaper och ökar den ömsesidiga förståelsen för olika intressen i de skyddade områdena. PLANER för förvaltningen är viktiga instrument för att visa hur förvaltaren ska genomföra skötselåtgärder så att syftet med skyddet uppnås. Möjligheterna att genomföra planerna beror på vilka FÖRUTSÄTTNINGAR i form av administrativa och ekonomiska resurser som förvaltningen av de skyddade områdena har. FRILUFTSLIV har stor betydelse för människors hälsa och kunskap om naturen. Att arbeta planerat med friluftsliv i skyddade områden handlar bland annat om att genomföra besökarundersökningar, arbeta med tillgänglighet, kanalisering och friluftsanordningar samt att arbeta utifrån nationella riktlinjer för naturturism. INFORMATION i skyddade områden kan ges på många olika sätt, från en enkel entréskylt till guidade vandringar eller via internet. Entréer till områdena, med vägvisande och fördjupad information, är viktiga för besökets helhetsintryck. Naturum med utställningar och aktiviteter innebär särskilda informationssatsningar. SKÖTSEL AV NATURTYPER och ARTER. Skötseln av naturvärdena i de skyddade områdena är förvaltningens mest grundläggande uppgift. En långsiktig förvaltning, med lämplig omfattning och inriktning för skötselåtgärderna, är en förutsättning för att arter och naturtyper ska bevaras. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING av arbetsinsatserna är central för att vi ska veta om områdenas värden utvecklas på rätt sätt. Det bidrar också till ett mer ändamålsenligt arbete. Utvärdering kan bidra till att goda exempel sprids och att erfarenhetsutbytet förbättras. foto: Fredrik Schlyter / Johnér Värna vårda visa 2011 5
Inledning Värna Vårda Visa kom till för att tydliggöra de inriktningar, mål och åtgärder Naturvårdsverket identifierat som avgörande för att förverkliga ambitionerna i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001). I uppdateringen har också propositionerna om Hållbart skydd av naturområden (2009) och Framtidens friluftsliv (2010) beaktats. Det uppdaterade programmet sändes på remiss till länsstyrelserna samt andra berörda aktörer i juli 2010. Samtliga länsstyrelser samt Jordbruksverket, Sametinget, Upplandsstiftelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen har yttrat sig över remissen. Synpunkterna i yttrandena har beaktats vid slutbearbetningen av det reviderade programmet. I regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik anges bland annat att: Vård och förvaltning av skyddade områden, inklusive insatser för att öka tillgänglighet och information, bör förstärkas, dels för att säkerställa att de bevarandevärden som områdesskyddet syftar till verkligen vidmakthålls, dels för att områdena ska kunna nyttjas och upplevas av medborgarna. Grundsynen är att områden som skyddas är till för såväl naturens egna invånare som för svenska folket. Områdena bör användas för upplevelser, rekreation, i turistsyfte m.m. givet att detta nyttjande ryms inom de ramar som bevarandemålen sätter. Beträffande värna och vårda har naturvården en lång tradition. När det däremot gäller visa så finns det mycket stora möjligheter att utveckla naturvården, inte minst i samarbete med lokala aktörer. I propositionen Hållbart skydd av natur områden anges bland annat att: Skötseln av skyddade naturområden är viktig för att områdenas natur och kulturvärden ska säkerställas och utvecklas. Många natur- och kulturvärden är helt beroende av återkommande skötsel, I propositionen Framtidens friluftsliv anges bland annat att: Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad mot rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Naturvårdsverkets och förvaltarnas roller Programmet behandlar inte bara Naturvårdsverkets arbete utan även länsstyrelser, stiftelser och andra aktörer som förvaltar statligt beslutade skyddade områden. Regeringen har i 2010 års regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala Värna Vårda Visa-program. De regionala programmen ska vara klara 2011. De regionala programmen bör gå hand i hand med målsättningar och åtgärder i det nationella programmet. Avgränsningar Programmet tar inte upp: Kommunala naturreservat. Trots detta kan vissa åtgärder ge stöd till förvaltningen av kommunala reservat Länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Tillsynsvägledning är en väsentlig uppgift för Naturvårdsverket som kommuniceras särskilt. Skötselarbetet kan underlätta tillsynen men den behandlas inte inom ramen för Värna Vårda Visa. Arbetet med formellt områdesskydd. Arbetet berörs ändå i vissa av åtgärderna. Det beror på den mycket nära kopplingen mellan skydds- och skötselarbetet. Några exempel är arbetet med lokal delaktighet, arbetet med att bedöma revideringsbehovet för skötselplaner och bevarandeplaner och arbetet med översyn av föreskrifter som bl a berör friluftslivet. programmet Värna vårda visa är en god grund för Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med skötsel och förvaltning av de skyddade områdena 6 Värna vårda visa 2011
Värna vårda visa 2011 7 FOTO: Kentaroo Tryman / Johnér
Bakgrund Sverige har idag 29 nationalparker och ca 3 500 naturreservat. Områdena sammanfaller delvis med de över 4 000 områden som ingår i EUs nätverk för skyddad natur Natura 2000. De skyddade områdena har en sammanlagd yta av närmare 6,5 miljoner hektar land och vatten. Att skydda värdefulla naturområden är en viktig del i Sveriges arbete för att nå uppsatta mål för bland annat biologisk mångfald och friluftsliv. Förvaltningen av skyddade områden har särskild betydelse för de 7 miljömålen knutna till biologisk mångfald eftersom många av landets mest värdefulla naturmiljöer ligger inom skyddade områden. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige av flera direktiv som ställer krav på förvaltningen av skyddade naturområden, Artoch habitatdirektivet och Fågeldirektivet är särskilt foto: Roger Borgelid / Johnér 8 Värna vårda visa 2011
betydelsefulla bland dem. Många av de skyddade naturområdena har också höga kulturvärden, och skötseln av det biologiska kulturarvet är en viktig del av förvaltarnas ansvar. Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden De första svenska nationalparkerna bildades för över 100 år sedan och de är vår starkaste skyddsform för naturen. Nationalparkernas höga status nationellt och internationellt kräver hög kvalitet på förvaltning och funktion, med hänsyn till såväl naturvärden som besökarnas upplevelser. Naturreservaten är den skyddsform som är omfattar störst areal i Sverige, och antalet ökar snabbt. I denna ökning ingår bland annat skyddsvärd skogsmark på Fastighetsverkets och Sveaskogs mark. Även antalet kommunala naturreservat kan förväntas öka i samband med riksdagens beslutade satsningen på lokal och kommunal naturvård. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i EU. Nätverket ska bidra till att bevara utpekade naturtyper och arter i Europa, och arbetet med att bevara dessa områden är prioriterat i det svenska naturvårdsarbetet. Andra viktiga skyddsformer är världsarvsomåden utpekade för sina naturvärden, naturminnen och djur- och växtskyddsområden. Resursbehov För att värdena i de skyddade områdena ska bevaras och utvecklas är förvaltningen av dem av central betydelse. Det handlar både om de biologiska värdena och värdena för friluftsliv och kulturmiljö. Fastighetsförvaltningen som är knuten till de skyddade områdena är även den en viktig uppgift för dem som arbetar med skyddade områden. Medelsbehovet för att de skyddade områdenas naturvärden ska bevaras och tillgängliggöras i önskvärd utsträckning bedöms uppgå till ca 100 miljoner kronor högre än nuvarande anslagsnivå (Naturvårdsverkets budgetunderlag för 2012 2014) Takten i genomförandet av åtgärderna i programmet är beroende av tillgängliga resurser. Naturvårdsverket, länsstyrelserna och andra aktörer behöver därför löpande prioritera bland åtgärderna. Arbetet med uppdatering av skötselplaner och annat myndighetsarbete på Naturvårdsverket eller länsstyrelserna finansieras inte av sakanslag, men resurser inom detta område är också nödvändiga för en framgångsrik förvaltning av skyddade områden. En förutsättning för att skötselmedlen ska kunna användas på ett effektivt sätt är att länsstyrelserna avsätter tillräckliga personella resurser för arbetet med skötsel av skyddade områden. I samband med ett ökat antal skyddade områden kommer resursbehoven att öka, och inom en snar framtid behöver förutsättningarna för förvaltningen av skyddade naturområden ses över. Förvaltningsorganisationen Förvaltningen av de skyddade naturområdena i Sverige är i huvudsak organiserad genom att länsstyrelserna ansvar för områdesförvaltningen. Även kommuner och regionala stiftelser som Västkuststiftelsen, Upplandsstiftelsen och Skärgårdsstiftelsen är viktiga aktörer i arbetet med förvaltningen av skyddad natur. Det finns också exempel på särskilda lokala lösningar, bland annat vid några nationalparker. Naturvårdsverket ser positivt på utvecklandet av lokalt anpassade förvaltningslösningar. Den förvaltning som inte består av länsstyrelsernas personalkostnader finansieras i huvudsak av Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald, som från 2011 kallas Åtgärder för värdefull natur. Att följa upp och utvärdera förvaltningen av skyddade områden är viktigt för att kontinuerligt effektivisera och utveckla förvaltningen. Vi har också krav på oss från våra internationella samarbeten att visa hur värdena i de skyddade områdena utvecklas. Värna vårda visa 2011 9
1. Lokal delaktighet I samband med förvaltningen av skyddade områden är det angeläget att de åtgärder som planeras och vidtas är väl förankrade lokalt. Kunskaper om tidigare hävd och lokala traditioner är viktiga för att förvaltningen ska utformas rätt. Närboende ska känna att ett skyddat område är en resurs för bygden. Det kan bidra till att öka livskvaliteten, skapa arbetstillfällen samt genom områdets attraktionskraft medverka till att besökarantalet ökar till nytta för det lokala näringslivet. På detta sätt kan de skyddade områdena bidra till att bibehålla levande bygder. Aktiva lantbrukare med djurbesättningar är en viktig förutsättning för naturvårdsarbetet i odlingslandskapet. Miljöersättningar inom miljö- och landsbygdsprogrammet är en betydelsefull del av de medel som används för att uppnå bevarandemålen i de skyddade områdena. Betydelsen av lokal delaktighet lyfts fram i propositionen om hållbart områdesskydd. De regionala samrådsgrupper som föreslås i denna proposition och som ska upprättas under 2010 kan bli ett viktigt bidrag till arbetet med lokal delaktighet. De kurser som sedan 2008 erbjudits inom Naturvårdsverkets program Dialog för naturvården i samverkan med SLU är viktiga för att stärka myndigheternas kompetens. De regionala program som ska tas fram och som ska fylla en funktion liknande det nationella Värna Vårda Visa, har också en stor betydelse för arbetet med lokal delaktighet. Det är viktigt att inse att arbetet med lokal delaktighet och förankring tar tid. En central förutsättning för att arbetet med lokal delaktighet ska fungera är därför att länsstyrelserna har tillräckliga resurser för uppgiften. foto: Alf Linderheim / IBL 10 Värna vårda visa 2011
Inriktning Att ta tillvara lokala kunskaper, intressen och engagemang är en viktig del i förvaltningen av de skyddade områdena. Lokal förankring och delaktighet bör genomsyra hela områdesskyddsprocessen, från det formella skyddsarbetet till förvaltningen av de skyddade områdena. Att engagera lokala krafter för skötseln av områden har ett stort värde. Förvaltare av skyddade naturområden bör eftersträva en god lokal delaktighet i skötselarbetet bland annat genom dialog med lokala brukare, entreprenörer, kommuner och lokala intressenter. En god hantering av fastighetsförvaltningsfrågor är också viktigt för goda lokala relationer. Länsstyrelserna bör arbeta för att alla lantbruksföretag med marker i skyddade områden som är berättigade till miljöersättningar söker sådana. Mål De som arbetar med naturskydd och förvaltning av skyddade naturområden samarbetar kontinuerligt med andra aktörer och har god kännedom om metoder för att genomföra deltagandeprocesser och konfliktförebyggande åtgärder. Minst 75 procent av personerna som arbetar med skyddade områden har senast 2011 deltagit utvecklingsprogrammet Dialog för naturvården. Frågor om skyddade områden behand las i länens samrådsgrupper för naturvård. Skötsel/förvaltningsråd inrättas för nationalparkerna senast 2015 och kan också vara lämpliga i större naturreservat för att öka den lokala delaktigheten. Minst 50 procent av länsstyrelsernas skötselmedel används för anskaffning av skötselåtgärder av lokala aktörer eller lokalt anställd fältpersonal för att genomföra skötselåtgärder i de skyddade områdena. Vid användning av eventuella arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra skötsel- och restaureringsarbeten anlitas lokal arbetskraft i första hand. I områden där en löpande skötsel finns fleråriga skötselavtal som reglerar områdenas skötsel. Åtgärder 1. Kurser inom programmet Dialog för Naturvården erbjuds så att alla som har behov av det kan delta i kurserna. (Naturvårdsverket) 2. Senast år 2012 finns riktlinjer om förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen av skyddade områden. Riktlinjerna behandlar även kopplingen till lagen om offentlig upphandling. Minst 3 utbildningstillfällen anordnas före 2015. (Naturvårdsverket) 3. En rapport som presenterar goda exempel på lokal samverkan tas fram senast 2012 och det ordnas minst ett seminarium där resultaten kan diskuteras. (Naturvårdsverket) 4. Skötselråd för nationalparkerna initieras senast 2013, och skötselråden fungerar senast 2015. Skötsel/förvaltningsråd kan också inrättas för större naturreservat. (länsstyrelserna eller andra berörda förvaltare) foto: jeppe wikström / Johnér 5. Miljöersättningarna utnyttjas i skyddade områden, och ett kontinuerligt och nära samarbete mellan dem som arbetar med miljöersättningsfrågor och förvaltarna av skyddade områden prioriteras. I områden där skötseln inte kan finansieras med miljöersättningar skrivs andra fleråriga skötselavtal. (länsstyrelserna) Värna vårda visa 2011 11
2. Planer och förutsättningar Alla nationalparker, Natura 2000-områden och naturreservat ska ha skötselplaner eller bevarandeplaner. De ska vara utformade enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. I planerna ska prioriteringar och bevarandemål anges för olika naturtyper, arter och andra natur- kultur och friluftsvärden som ingår i det skyddade området. Arbetet med att ta fram, genomföra och uppdatera de olika planerna är starkt beroende av vilka förutsättningar som finns för arbetet. Det handlar både om tillgång på personer som arbetar med uppgifterna och tillgången på medel för genomförande av konkreta åtgärder. foto: Jan Töve / Johnér foto: Karl Ingvarsson 12 Värna vårda visa 2011
Inriktning Alla skyddade områden inklusive Natura 2000-områden har ändamålsenliga skötselplaner/bevarandeplaner med tydliga bevarandemål och skötselåtgärder samt målindikatorer i en uppföljningsplan. Naturvårdsverket tillhandahåller kontinuerligt aktuella handböcker, vägledningar och riktlinjer för arbetet med skyddade områden. Nya skötselplaner är utformade så att bevarandebehoven som följer av både skyddsbeslut och Natura 2000-utpekande är tillgodosedda. Vid framtagande eller revidering av planer beaktas kunskaper om hotade arter i området, särskilt om arterna omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Förvaltningen av skyddade områden har tillräckliga administrativa och ekonomiska resurser för att kunna genomföra åtgärderna i skötselplaner och bevarandeplaner samt följa upp resultaten av arbetet och hålla planerna aktuella. Sakanslagen för skötsel är viktiga för detta, men förvaltarna är också aktiva och söka alternativa finansieringskällor. Mål Alla naturreservat och Natura 2000-områden har aktuella planer, med angivna bevarandemål och målindikatorer. Alla nationalparker har uppdaterade skötselplaner senast år 2020. Det administrativa arbetet med skyddade områden, ÅGP och statliga leder bedrivs effektivt med stöd av ett väl fungerande IT-stöd, VIC-natur/SkötselDOS, för planering, genomförande och uppföljning. Förvaltarna har tillräckliga resurser för att hålla skötselplaner och skyddsbeslut aktuella, och för att administrera skötseln av skyddade områden. Medlen till förvaltning räcker till att finansiera de åtgärder som behövs för att senast år 2015 nå de bevarandemål som är lämpliga att nå genom aktiva åtgärder före detta år. Under perioden 2011 2013 går minst 60 procent av den nationella årliga tilldelningen för Life+ till ansökningar inriktade på naturvårdande skötsel i skyddade områden. Åtgärder 6. Alla skötselplaner har bedömts avseende revideringsbehov senast 2012, och det finns en plan för arbetet med revideringarna. (länsstyrelserna) 7. Under åren 2011 2013 genomförs tre kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om hur bevarandemål och skötselåtgärder i bevarandeplaner och skötselplaner bör utformas. (Naturvårdsverket) 8. Minst hälften av alla skötselplaner med revideringsbehov har reviderats senast 2015, eller har försetts med en bilaga där bevarandemål och målindikatorer anges. (länsstyrelserna) 9. Senast år 2011 är en genomförandeplan fastställd för arbetet med revidering av skötselplaner för nationalparker under perioden 2011 2015. Planen beskriver även arbetet med översyn av nationalparksföreskrifter som reglerar kommersiell verksamhet. (Naturvårdsverket) 10. IT-stödet VIC-natur/SkötselDOS förbättras kontinuerligt så att det fungerar väl för skötselåtgärder och uppföljning, samt fungerar väl för ekonomisk återrapportering senast 2014. (Naturvårdsverket) 11. Senast 2011 används IT-stödet VICnatur /SkötselDOS vid förvaltningen av skyddade områden, för arbetet med ÅGP och med statliga leder. (länsstyrelserna) 12. Senast 2012 har ett underlag tagits fram som beskriver resursbehoven för olika förvaltningsdelar, både avseende personal och sakanslag, och vilka resurser som avsätts följs därefter upp kontinuerligt. (Naturvårdsverket) 13. Tilldelningen av skötselmedel till länsstyrelserna, inom schablontilldelningen eller tillsammans med andra källor, motsvarar behoven för att nå skyddssyften och bevarandemål. (Naturvårdsverket) 14. Ett samarbetsforum där förutsättningarna för användande av miljöersättningar i skyddade områden kan diskuteras finns från 2011. I detta forum ska representanter för länsstyrelserna ingå och Sveriges ansvar enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet beaktas särskilt. (Naturvårdsverket och Jordbruksverket) 15. I län med samlade restaureringsbehov i skyddade områden motsvarande kostnader på mer än 10 mkr har länsstyrelsen senast 2013 samordnat eller deltagit i ansökningar om Life+projekt eller projekt under andra finansiella program. (länsstyrelserna) Värna vårda visa 2011 13
3. Friluftsliv och turism foto: lars thulin / Johnér foto: Roger Borgelid / Johnér 14 Värna vårda visa 2011
Friluftslivet har stor betydelse för människors hälsa, livskvalitet och förståelse för naturen. De skyddade områdena är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare. Hållbar turism i skyddade områden är en möjlighet för människor att uppleva naturen, för regional utveckling och för att människor ska få förståelse för naturvårdsarbetet. Människor har olika önskemål knutna till sin naturupplevelse. Det är därför angeläget att ta reda på mer om besökarna i de skyddade områdena för att kunna anpassa skötseln och göra områdena mer tillgängliga. Tillgänglighet handlar om allt från den information en besökare kan få innan och under ett besök i ett område till anpassningar av stigar och anordningar för att möta besökare med särskilda behov. Det är också viktigt att områdenas bevarandesyften och förutsättningar styr bedömningen av vilken kapacitet de bör ges för att ta emot besökarna. Ibland kan man behöva styra besökarna inom det skyddade området för att begränsa slitage på särskilt känsliga miljöer. Sveriges stora skyddade naturområden som är opåverkade av moderna markanvändningsformer är av internationell betydelse och viktiga att bevara. Markägar- och brukaraspekter behöver beaktas när frågor om turism i de skyddade områdena behandlas. Det är samtidigt viktigt att föreskrifter för skyddade områden inte i onödan medför inskränkningar i allemansrätten eller reglerar kommersiell verksamhet om denna inte skadar ett områdes värden. Det statliga ledsystemet i svenska fjällen är betydelsefullt för allt friluftsliv i fjällmiljö och viktigt för besökarens säkerhet. Lederna kan kanalisera besökare för att undvika störningar av djurlivet och slitage på känslig mark. Det statliga ledsystemet gynnar också den regionala naturturismen. Inriktning I skötseln av de skyddade områdena tas hänsyn till friluftslivet och där det är lämpligt görs områdena tillgängliga och anpassas för besökare. Turism och friluftsverksamhet i skyddade områden bedrivs på ett hållbart sätt. Alla grupper i samhället kan besöka skyddade områden, vilket innebär att en del områden behöver vara anpassade för besökare med särskilda behov, och att de särskilt anpassade områdena behöver vara väl geografiskt fördelade. Föreskrifter i skyddade områden innebär inte mer långtgående inskränkningar för det rörliga friluftslivet än nödvändigt. Mål Senast 2013 arbetar förvaltare av skyddade områden med hållbar turism i skyddade områden, och förvaltarna och de som utformar skyddsbeslut och skötselplaner har aktuell och tillräcklig kunskap om planering för friluftsliv och skötsel av friluftsanläggningar. Särskilt besöksintressanta områden är identifierade senast 2013 och görs väl tillgängliga senast 2015. Senast 2015 finns det metoder och system för insamling av kvalitativa och kvantitativa undersökningsresultat om besökarna i nationalparker och andra objekt med en motsvarade betydelse för friluftsliv/turism. Sådana data samlas in kontinuerligt, från och med samma år. Samtliga anläggningar för friluftslivet i skyddade naturområden eller längs det statliga ledsystemet som kan utgöra en säkerhetsrisk, är kontrollerade och dokumenterat säkra senast 2015. Senast 2013 finns det en sammanhållen och reviderad vägledning för förvaltningen av det statliga ledsystemet i fjällen. Åtgärder 16. Senast 2011 har Naturvårdsverket i samråd med berörda aktörer tagit fram en vägledning för hållbar turism i skyddade områden. Tre seminarier om ämnet har arrangerats senast 2012. (Naturvårdsverket) 17. Senast 2012 finns en vägledning för klassning av besöksintressanta områden samt en vägledning för tillgängliggörande av dem. Det finns också en strategi för arbetet med tillgänglighet, med fokus på skyddade områden. (Naturvårdsverket) 18. Senast 2013 har särskilt besöksintressanta områden identifierats och senast 2014 finns länsvisa planer för hur dessa ska tillgängliggöras och kommuniceras. (länsstyrelserna) 19. Under perioden 2011 2015 genomförs tre kurser om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar samt om zonering för att kanalisera besökare. (Naturvårdsverket) 20. Under perioden 2011 2015 genomförs två kurser om metoder att räkna besökare samt om att ta fram och använda kvalitativa data om besökare i naturen. (Naturvårdsverket) 21. Senast 2015 samlas kvalitativa och kvantitativa data in om besökare i nationalparker och insamling av sådana data sker sedan kontinuerligt. (alla förvaltare) 22. Senast 2015 har säkerhetsbrister på större anläggningar för friluftslivet inventerats och åtgärdats. (alla förvaltare) 23. Senast 2013 har vägledningen det statliga ledsystemet i fjällen uppdaterats. (Naturvårdsverket) Värna vårda visa 2011 15
4. Information Att informera om de skyddade områdena är grunden för att människor ska hitta ut och uppleva områdena och informationsarbetet är viktigt för alla förvaltare. Ett av informationens viktigaste syfte är att väcka intresse för och förmedla kunskap om det skyddade områdets värden och attraktioner. Information om de skyddade områdena behövs både före besöket och under besöket. Det är viktigt att informationen är lätt tillgänglig. Olika områden behöver informationsinsatser med olika ambitionsnivå och det finns många sätt att kommunicera på; webbplatser, entréskyltar, genom turistbyråer, naturum, foldrar, guidade visningar, sociala medier. För att nå fram med informationen är det viktigt att planera vilka informationsåtgärder som passar i varje område. Information på flera språk blir allt mer betydelsefullt. Åtgärder som tydlig vägvisning till områdena från allmänna vägar är avgörande för att besökare lätt ska hitta till områdena, och möjligheterna att ta sig till områdena med kollektiva transportmedel bör förbättras och beskrivas särskilt. Naturvägledning är sådan information som syftar till att förmedla känsla och förståelse för naturen och dess värden, och är av stor betydelse. För friluftslivet i nationalparker och andra skyddade områden är det viktigt med väl utformade och fungerande entréer, platser dit man lätt kan hitta och ha som utgångspunkt för sitt besök. Satsningen på naturum är av stor betydelse för arbetet med information om skyddad natur. foto: Per Eriksson foto: Myra Naturum Värmland 16 Värna vårda visa 2011
Inriktning Informationen i skyddade områden är utformad så att den tillgodoser besökares behov, ökar deras utbyte av besöket och medverkar till att höja deras kunskaper och engagemang för natur och naturvård. Informationen är lättillgänglig, anpassad till det enskilda områdets förutsättningar, och utformad så att besökare med särskilda behov kan hitta vilka områden som är besöksvärda för dem. Mål Alla naturreservat har basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, och alla skyddade områden har ändamålsenlig information på plats i området senast 2020. Senast 2012 går det att via ett ställe på Internet hitta samlad information och upplysningar om skyddade områden i olika regioner. Det finns även information på andra språk än svenska. Informationen uppdateras kontinuerligt. Senast år 2020 har samtliga nationalparker med mer än 40 000 besökare årligen, samt naturreservat med motsvarande betydelse för besökare, entréer med hög kvalitet, i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer för nationalparksentréer. En gemensam nationalparksidentitet och varumärkesstrategi för nationalparkerna har tagits fram och används från 2011. Åtgärder 24. Alla nya naturreservat förses med basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer så snart som möjligt, men senast två år efter skyddsbeslutet. Basinformationen i skyddade områden uppdateras löpande. (alla förvaltare) 25. En strategi för naturinformation / naturvägledning i skyddade områden tas fram senast 2013, och tre seminarier om naturvägledning genomförs under perioden 2011 2015. (Naturvårdsverket) 26. En plan för upprustning av befintliga utställningar i statliga naturum tas fram senast 2011. (Naturvårdsverket) 27. Senast 2011 initieras ett projekt för att det via Internet ska gå att nå samlad och användarvänlig information om Sveriges skyddade natur riktad till besökare. Den samlade internetinformationsplatsen fungerar senast 2012. 28. Senast 2013 sprids lättillgänglig information om vilka områden som är anpassade för funktionshindrade besökare. (alla förvaltare) 29. Senast år 2011 finns en fastställd plan för upprustning av entréer till nationalparkerna. (Naturvårdsverket) 30. Senast år 2011 finns en fastställd gemensam nationalparksidentitet. En plan för hur denna ska implementeras tas fram under 2012. (Naturvårdsverket) foto: Per Eriksson Värna vårda visa 2011 17
5. Skötsel av naturtyper och arter Skötseln av naturtyper och arter är avgörande för bevarandet av naturvärdena i Sveriges skyddade om råden. Sveriges åtaganden enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet är en central del i arbetet med skötsel av naturtyper och arter. Kunskap om hur de olika naturvärdena ska skötas är en grundläggande uppgift för dem som förvaltar våra skyddade områden. Åtgärdsprogrammen för hotade arter är ett viktigt kunskapsunderlag vid planeringen av skötseln av skyddade områden. I de skyddade naturområdena finns ofta värdefulla kulturmiljöer. Vid förvaltningen ska hänsyn tas också till dessa värden och förvaltarna behöver ha goda kunskaper om områdenas historia. foto: Göran Vesslén 18 Värna vårda visa 2011
Inriktning Alla skyddade områden sköts på det sätt som är mest lämpligt för att nå bevarandemålen. Förvaltningen av dem utgår från gällande skyddsbeslut och skötselplaner. Naturtyper och arter som är prioriterade på nationell nivå eller som ingår i EUs naturvårdsdirektiv ges särskild vikt i arbetet. Mål Minst 90 procent av arealen skyddade områden i odlingslandskapet som kräver restaurering och kontinuerlig skötsel har senast år 2015 en skötsel som är tillräcklig för att bevarandemålen ska nås. För naturtyper med behov av enstaka eller sällan återkommande skötselåtgärder har åtgärder inletts där det är lämpligt, med beaktande av behovet av landskapsplanering och av att flera typer av åtgärder, som naturvårdsbränningar, bör spridas över en längre tidsperiod. Förvaltarna och de som utformar skyddsbeslut och skötselplaner har aktuell och tillräcklig kunskap om skötsel av naturtyper och skötselmetoder för att kunna planera och genomföra restaureringar och löpande skötsel. Åtgärder 31. Senast 2011 finns en samlad strategi för vilka naturtyper och arter som är mest prioriterade att restaurera/återskapa biotoper för, samt en plan för vägledningar för skötsel. Vägledningar för skötsel av naturtyper tillhandahålls under åren 2011 2015. (Naturvårdsverket) 32. Senast 2012 har de områden som har störst restaureringsbehov identifierats, och regionala planer finns för hur restaureringsarbetet bör läggas upp fram till 2015. (länsstyrelserna) 33. Minst 90 procent av arealerna hävdberoende naturtyper med icke gynnsam status har restaurerats senast 2015, om statusen kan åtgärdas genom aktiva insatser som är förenliga med beslut och skötselplan. Målet gäller både Natura 2000-områden och andra skyddade områden. För övriga marker som är skötselkrävande har skötsel/eller restaureringsåtgärder inletts i minst 70 procent av de områden som identifierats enligt åtgärd 32 eller andra strategier och där åtgärderna är förenliga med beslut och planer. (länsstyrelserna) foto: sven Halling / Johnér 34. Minst 15 kurser i restaurering och skötsel av naturtyper, för länsstyrelserna och andra aktörer, genomförs under åren 2011 2015. Från och med 2011 anordnas minst en seminariedag per år där förvaltare kan ta del av aktuella forskningsresultat som berör skötseln av skyddad natur. (Naturvårdsverket) 35. Ett internetforum för erfarenhetsutbyte kring skötselmetoder och deras effekter finns senast 2011. (Naturvårdsverket) Värna vårda visa 2011 19
20 Värna vårda visa 2011 foto: alf linderheim / n-naturfotograferna
6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning är en viktig uppgift för den organisation som ansvarar för att de skyddade områden förvaltas på lämpligt sätt. Uppföljning görs för att se i vilken utsträckning vi når bevarandemålen och om skötselåtgärderna har varit relevanta för att nå målen. Krav på arbete med uppföljning följer också av Sveriges åtaganden enligt Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Den organisation som arbetar för att nå målen i de skyddade områdena bör utvärderas löpande för att få en kostnadseffektiv måluppfyllelse i skötseln av skyddade områden. Utvärderingen av förvaltningsorganisationen kan också visa på de goda exempel som finns, bidra till ett bättre erfarenhetsutbyte, förbättra de riktlinjer som finns för verksamheten med mera. Arbete med uppföljning och utvärdering är en viktig grund för ett effektivt nyttjande av administrativa och ekonomiska resurser i arbetet med att nå målen för naturtyper, arter och friluftsliv i de skyddade områdena. Inriktning Uppföljning är en del i arbetet med förvaltning av skyddade områden och bidrar till att bevarandemålen nås på ett kostnadseffektivt sätt. Den regionala förvaltningsorganisationen samt bevarandemål och skötselåtgärder i skyddade områden är ändamålsenliga och följs upp och utvärderas kontinuerligt. Mål Uppföljning av naturtyper, arter och friluftsliv enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är i drift senast år 2011. Utvärdering av förvaltningen sker kontinuerligt med högst fem års intervall. Åtgärder 36. Kurser om uppföljning och om hur resultaten från uppföljningen kan utvärderas och användas av förvaltarna erbjuds under åren 2011 2015. (Naturvårdsverket) 37. Ett IT-stöd för uppföljningen, med utgångspunkt i VIC Natur, finns och är väl fungerande senast 2011. (Naturvårdsverket) 38. Arbete med uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder i skyddade områden sker kontinuerligt. (alla förvaltare) 39. Samlade redovisningar av uppföljningsresultaten görs regelbundet En redovisning görsvart tredje år för friluftsliv och hävdberoende naturtyper, och vart sjätte år för friluftsliv och alla naturtyper, med början (första redovisning) 2012. (Naturvårdsverket) foto: Erik Hellberg 40. Förvaltningen av skyddade områden utvärderas kontinuerligt och en andra utvärdering av förvaltningen av skyddade områden har genomförts senast 2014. (Naturvårdsverket) Värna vårda visa 2011 21
Underlag Regeringsskrivelser och propositioner En samlad naturvårdspolitik. Regeringens skrivelse 2001/02:173 Framtidens Friluftsliv, Regeringens proposition 2009/10:238 Hållbart skydd av Naturområden, Regeringens proposition 2008/09:214 Naturvårdsverkets handböcker och rapporter Bildande och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket 2003. Handbok 2003:3 Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2003. Handbok 2003:9 Dialog för naturvården, Naturvårdsverket 2008, Rapport 5809 Nationella riktlinjer naturum i Sverige. Naturvårdsverket 2004. Rapport 5376 Planering och förvaltning för friluftliv en forskningsöversikt. Naturvårdsverket 2005, Rapport 5468 Uppföljning av skyddade områden i Sverige. Naturvårdsverket 2010. Rapport 6379 Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket 2004. Rapport 5434 Vägledning för bidrag till lokal och kommunal naturvård. Naturvårdsverket 2004. Rapport 5359 Att skylta skyddad natur, en vägledning om skyltar, foldrar, vägvisning, gränsmarkering och Internet. Naturvårdsverket 2003. Friluftsanordningar en vägledning för planering och förvaltning. Naturvårdsverket 2007. Räkna friluftslivet och Räkna friluftslivet 2, Naturvårdsverket Övriga underlag Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik? Friluftsrådet. Rapport 5388, augusti 2004 Besökarundersökningar i naturområden en vägledning baserad på erfarenheter från de nordiska och baltiska länderna. TemaNord 2007:601 Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden. Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG. Europeiska gemenskaperna. 2000 22 Värna vårda visa 2011
En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Naturvårdsverkets program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden 2005 2015 En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Värna vårda visa 2011 23
En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Sammanfattning Vid Naturvårdsverkets preliminära sammanfattning av hur väl målen nåtts inom olika delar av Värna Vårda Visa, är det tydligt att vissa delområden behöver särskilt mycket insatser under den kommande perioden. Detta gäller bland annat områdena Skötsel av naturtyper och Skötsel- och bevarandeplaner, där många mål är väldigt långt från måluppfyllelse. För områdena Information samt Friluftsliv och turism ser det övergripande läget bra ut, även om fortsatt arbete inom dessa områden också krävs. Områdena Lokal delaktighet samt Uppföljning och utvärdering har en mer blandad bild när det gäller måluppfyllelsen. Flertalet delmål i VVV är formulerade för perioden 2005 2010, det är därför motiverat med framtagandet av kompletterande tidsatta mål för perioden 2010 2015. Att programperioden är så lång motiverar en översyn innan programperioden löpt ut, vilket sammanfaller väl med behovet av nya delmål för 2010 2015. Naturvårdsverkets bedömningar bygger i mycket hög utsträckning på de svar vi fått in från länen i samband med utvärderingsbesök 2005 2009. De bygger också på våra egna uppgifter om genomförda åtgärder, samt muntlig och skriftlig löpande information från länen. Uppgifter som samlats in i samband med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag nr 22 2008 har också använts. Upplägget för denna rapport utgår i huvudsak från upplägget i Värna Vårda Visa. De olika avsnitten i programmet kommenteras var för sig i olika kapitel, I den inledande delen i varje kapitel redovisas Naturvårdsverket samlade bedömning av hur väl vi till 2010 kommer att ha nått de olika delmålen i Värna, Vårda, Visa. Detta visas med glada, neutrala eller missnöjda gubbar. En kort kommentar under varje mål anger vad bedömningen utgår från. I programmet finns dels övergripande inriktningar formulerade inom 6 delområden, dels 30 konkreta åtgärdsmål. Dessutom finns mål formulerade på ytterligare ett sätt, i en liten förtydligande textruta vid sidan om åtgärdsmålen. Dessa förtydligade mål överlappar ofta åtgärdsmålen, men inte riktigt alltid. Därför har en bedömning gjorts även för dessa mål. 24 Värna vårda visa 2011
Lokal delaktighet K Lokal delaktighet bedöms sammantaget ha fungerat väl, men kan utökas. Betydelsen av lokal delaktighet lyfts fram i propositionen om hållbart områdesskydd. Att använda arbetsmarknadspolitiska medel är för närvarnade inte möjligt. De kurser som hållits om Dialog för naturvården har varit en viktig del av satsningen på att förbättra den lokala delaktigheten. Den kritik som först fram när det gäller lokal delaktighet gäller främst andra områden än skötsel av skyddad natur. Under rubriken ryms flera punkter som egentligen inte kan anses vara kopplade till lokal delaktighet, t ex punkterna som rör miljöersättningarna. Eftersom de har betydelse för ekonomin för lokala aktörer står de ändå kvar under denna punkt. Åtgärder J 1. Länsstyrelserna bör besluta om miljöersättningar för alla lantbruksföretag med marker som uppfyller kraven för detta senast år 2006. Om villkoren för miljöersättningarna inte räcker för att nå ett gynnsamt tillstånd bör länsstyrelserna istället erbjuda fleråriga skötselavtal. BAKGRUND TILL BEDÖMNING: information som samlats under utvärderingsprojektet men en sammanställning/analys kan behöva göras. Bakgrund till bedömning: Ej gjort, men en fortsättningskurs inom dialog för naturvården har denna inriktning. NV har ställt en fråga till regeringen om kopplingen LOU-lokal delaktighet. Mål J Minst 50% av länsstyrelsernas skötselmedel bör användas för upphandlade skötselåtgärder av lokala brukare, entreprenörer och andra lokala aktörer eller lokalt anställd fältpersonal för genomförande av skötselåtgärder i de skyddade områdena senast år 2008. Bakgrund till bedömning: En grov uppskattning baserad på bl a utvärderingsintervjuer är 75% av naturvårdsskötselmedlen, men mycket åtgärder för friluftsliv utförs också av lokala företagare eller lokal fältpersonal. J Vid användning av arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra skötsel- och restaureringsarbeten bör i första hand lokal arbetskraft anlitas. Bakgrund till bedömning: För närvarande inte aktuellt men om möjligheten fanns är det troligt att målet skulle nås. En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa K 2. Vid förvaltarträffar under åren 2005 2006 ska behandlas goda exempel på hur lokal medverkan i skötseln kan gå till och hur skötselavtal skrivs m.m. Bakgrund till bedömning: ej gjort. vägledning för skötselavtal dock framtagen. ( ) 3. Naturvårdsverket ska år 2005 verka för att Arbetsmarknadsverket fördelar öronmärkta arbetsmarknadspolitiska medel till skötselåtgärder i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Ej aktuellt. L 4. Naturvårdsverket ska senast år 2006 ta fram övergripande riktlinjer om förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen av skyddade områden. Värna vårda visa 2011 25
En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Skötsel- och bevarandeplaner L Att ha bra och uppdaterade skötsel och bevarandeplaner är en viktig förutsättning för förvaltningen av de skyddade områdena. Tyvärr har bristen på administrativa resurser inneburit en betydande eftersläpning både vid framtagandet av nya skötsel planer och vid uppdateringen av äldre planer. Det är angeläget att uppföljningsbara mål finns i skötsel- och bevarandeplaner, och att Sveriges åtaganden inom Natura 2000-nätverket är beaktat i berörda skötselplaner. Basinventeringen har bidragit med viktiga nya kunskapsunderlag om förekomsten av olika naturtyper i de skyddade områdena. Naturvårdsverket har som förhoppning att en reviderad handbok om bildande och förvaltning av skyddade områden ska underlätta arbetet med uppdateringar och framtagande av planer, men det finns också behov av förstärkta resurser för dessa uppgifter på länsstyrelserna. K 8. Naturvårdsverket, länsstyrelserna med flera ska tillsammans genomföra Basinventeringen under åren 2004 2007. Bakgrund till bedömning: Förlängd till 2008, viss förlängning 2009 10, oklart om kompletteringar kommer att behövas utöver det som behöver göras i nya skyddade områden. K 9. Naturvårdsverket ska ta fram en plan för revidering av skötselplaner för nationalparkerna under år 2005. Bakgrund till bedömning: Natioanlparksplan framtagen 2008. Revidering av skötselplaner för områden som utvidgas kommer att prioriteras. Ett utkast till plan för just skötselplansrevideringarna har tagits fram tidigare, men inte beslutats. Åtgärder L 5. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda medel under åren 2005 2010 för länsstyrelsernas arbete med revidering av skötselplaner för landets skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Gjordes 2005, 2006, riksrevisionen har dock påpekat att detta inte ska finansieras med sakanslag (framtagande av underlag ok). Förvaltarna råder inte över frågan om uppdatering av skötselplaner (och beslut). Det finns en konflikt mellan detta mål och behovet av arbete med skydd av nya NR. J 6. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda medel under åren 2004 2005 för länsstyrelsernas arbete med att upprätta bevarandeplaner för landets Natura 2000-områden. Bakgrund till bedömning: Gjordes 2004, 2005. Mål L För 75% av alla skyddade områden bör länsstyrelserna ha tagit fram skötselplaner enligt Naturvårdsverkets handbok med tydliga bevarandemål och skötselåtgärder senast år 2008. Bakgrund till bedömning: Informationen samlas inom utvärderingsprojektet, målet kommer inte att nås. Vi är medvetna om att mer vägledning behövs kring hur mål lämpligen ska formuleras, inte minst för habitat som inte är skötselkrävande. J För alla Natura 2000-områden bör länsstyrelserna ha tagit fram bevarandeplaner med formulerade bevarandemål senast augusti år 2005. Bakgrund till bedömning: I princip klart. L Alla nationalparker bör ha uppdaterade skötselplaner senast år 2010. Bakgrund till bedömning: Senareläggs. K 7. Naturvårdsverket kommer att genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer under åren 2005 2008 om hur bevarandemål och skötselåtgärder i bevarandeplaner och skötselplaner bör utformas. Bakgrund till bedömning: 1 kurs genomförd, fler behövs. Flera lst har tagit fram egna mallar. 26 Värna vårda visa 2011
Friluftsliv och turism J Riktlinjer för hållbar turism saknas, I övrigt är många av målen inom detta område nådda. Även om riktlinjerna är viktiga att ta fram, är Naturvårdsverkets bedömning att det är få områden som påverkas negativt av ohållbar turism idag, framtagandet av riktlinjerna kommer dock att få betydelse för långt fler områden. Åtgärder J 10. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning om friluftsanordningar och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar under åren 2005 2010. Bakgrund till bedömning: 2 kurser genomförda och vägledning framtagen. K 11. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om metoder för att räkna besökare och ta fram och använda kvalitativa data om besökare i naturen under åren 2005 2008. Bakgrund till bedömning: 1 kursdag (i anslutning till annan kurs) har genomförts, utöver det har det funnits kurser inom Europarcarbetet, men de har inte varit tillgängliga för alla förvaltare. Bakgrund till bedömning: Kurser har erbjudits, handbok för besökarräkning finns samt manual för uppföljning friluftsliv. L Senast år 2006 ska det finnas nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Under framtagande men ej klar, angelägen uppgift. En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa L 12. Naturvårdsverket ska under åren 2005 2006 i samråd med berörda aktörer ta fram nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Under framtagande men ej klar, angelägen uppgift. Mål J Friluftsanordningarna i 90% av de skyddade områdena ska vara upprustade och väl underhållna senast år 2015. Bakgrund till bedömning: Informationen samlas inom BI friluftliv och uppföljningsprojektet och kommer att kunna utläsas ur SkötselDOS J Förvaltarna ska senast år 2008 ha kunskap om metoder för att ta fram och använda kvantitativa och kvalitativa data om besökarna i skyddade områden. Värna vårda visa 2011 27
En halvtidsöversyn av Värna Vårda Visa Information J Samtliga län har gjort omfattande satsningar på att förbättra information om och i de skyddade områdena. Webbsidor har tagits fram, skyltar har satts upp etc i hög utsträckning. Gränsmarkeringar och skyltning av nytillkommande skyddade områden kommer dock att bli en utmaning de kommande åren, framför allt i de län i norra Sverige som kommer att få många nya skyddade områden på statlig mark. Åtgärder J 13. Förvaltarna bör handla upp och genomföra basinformation under åren 2005 2007. Bakgrund till bedömning: I princip genomfört enligt uppgifter inom utvärderingsprojektet. L 14. En nationell plan för nya naturum kommer att tas fram av Naturvårdsverket år 2005. Två nya statliga naturum (Laponia och Höga kusten) kommer att påbörjas senast år 2005. En plan för upprustning av befintliga utställningar i statliga naturum tas fram under år 2005. Upprustningen av utställningarna kommer att påbörjas år 2006. Bakgrund till bedömning: Planen är under framtagande. Höga kusten klart, Laponia senarelagt. Upprusting/översyn befintliga naturum pågår inom naturumprojektet. K 18. Naturvårdsverket kommer att starta ett projekt tillsammans med länsstyrelserna år 2005 för att utveckla naturvägledning i skyddade områden. Bakgrund till bedömning: Centrum för Naturvägledning startat. Mål J Alla skyddade områden bör ha minst basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer senast år 2006. Bakgrund till bedömning: Informationen samlas inom utvärderingsprojektet. Länen har gjort stora satsningar och relevant information finns i flertalet skyddade områden. L En nationell plan för nya naturum bör fastställas senast år 2005 och bör vara genomförd senast år 2010. Bakgrund till bedömning: Framtagandet ligger f n på is. NV bedömer det inte som önskvärt/rimligt att alla nya naturum ska vara klara 2010 men en plan är angelägen. J Alla naturum ska uppfylla Naturvårdsverkets nationella riktlinjer för naturum senast år 2010. Bakgrund till bedömning: naturumprojektet avslutas dec 2009 och målet är nått då. K 15. Riktlinjer för information i särskilt besöksintressanta skyddade områden kommer att utvecklas av Naturvårdsverket under åren 2005 2006. Bakgrund till bedömning: Riktlinjer om information finns, men det är angeläget att ange vad som utmärker SBI-områden. J 16. Riktlinjer för nationalparksentréer kommer att tas fram av Naturvårdsverket under åren 2005 2006. Upprustning av nationalparksentréer kommer att påbörjas år 2006. Bakgrund till bedömning: Riktlinjer finns, upprustning påbörjad. J 17. En guidebok om de 101 finaste skyddade områdena i landet ska produceras av Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna under åren 2005 2006. Bakgrund till bedömning: Bok framtagen. K En plan för entréer till national-parkerna bör vara fastställd senast år 2006 och fem nationalparker bör ha åtgärdade entréer senast år 2010. Samtliga nationalparker och särskilt besöksintressanta naturreservat bör ha entréer med hög kvalitet senast år 2015. Bakgrund till bedömning: Plan för entréer finns. Arbetet med översyn av entréer har påbörjats men färre än fem kommer att vara klara 2010. J Naturvägledning bör finnas i de 101 finaste skyddade områdena år 2007. Bakgrund till bedömning: Bok framtagen. J Alla länsstyrelser bör ha information om sina skyddade områden på sina webb-sidor senast år 2006. Bakgrund till bedömning: Finns enligt information samlad i utvärderingsprojektet. 28 Värna vårda visa 2011